Bromölla 2.0?

Patrik Öhman är utvecklingssekreterare i Bromölla kommun. Han har på kommunchefens uppdrag beskrivit hur ”andra kommunala aktörer förhåller sig till vistelse på sociala forum på Internet.”
Bakgrunden är Bromölla folkbiblioteks vilja att använda sig av nätkulturer och digitala samfälligheter (communities) som metod för att nå de biblioteksanvändare i kommunen som inte kommer till det fysiska biblioteket.
En bakgrund finns här.

I sin analys utgår Öhman från fyra perspektiv:

• juridiskt och formellt perspektiv – sådant som berör det formella ansvaret och lagkrav
• informationsperspektiv – hur kommunens kommunikationspolicy relateras till sociala webbar
• verksamhets- och klientperspektiv – dvs effekterna för verksamheten och dess klienter av att kommunen vistas på ”sociala forum”.
• styrningsperspektiv – i vilken mån närvaron på ”sociala forum” har en koppling till kommunens målsättningar, vision, grundvärden eller styrdokument

Eller, analys och analys. Rapporten redovisar en intervjuenkät med representanter från några kommunbibliotek som finns på MySpace. De beskriver varför man finns på sociala webbar:

Man når dem som man inte når genom andra kommunikationskanaler. Finns man inte på Myspace eller andra sociala nätverk så finns man inte. (Eksjö)

Myspace är en kompletterande kommunikationskanal. Den egna sidan är prioriterad som kommunikationskanal. (Nässjö)

Koppling till Botkyrkas kärnvärden: Öppen, orädd och energisk.  Motto: ”Långt ifrån lagom”  De är en uppmaning till förvaltningen. Ligger i linje med den nya föreslagna kommunikationsstrategin. (Botkyrka)

Här undrar man var Öhmans analys är någonstans. Vilka slutsatser drar han?

Mina slutsatser är

• att om biblioteket har ett uppdrag att finnas där folk är, så måste det ges resurser och möjligheter att genomföra uppdraget.
• att det självklart nödvändigt att om kommunala bibliotek, fritidsgårdar, skolor eller vad det nu kan vara – ska få finnas på communities så ska närvaron förankras i organisationen
• därav följer att kommunala kommunikationsplaner måste ständigt uppdateras i förhållande till nya tekniska lösningar och förändrade kommunikationsmönster hos allmänheten
• det måste vara tydligt vem som är ansvarig för närvaron på sociala webbar, speciellt för de communities som biblioteket själv bygger upp för sina användare (bibliotekswebbar  som Axiell Arena eller Teknikhusets Content Studio) bloggar eller wikis.

Det här menar jag är rena teknikaliteter. Hinder som borde kunna överbryggas om bara viljan finns.
Det måste vara bättre att ha kontroll över det egna varumärket på communities på t ex Facebook än att riskera att någon annan gör anspråk på det. Hade det blivit enliknande diskussion om Lina Ydrefeldt, som tog initiativet till Bromölla bibliotek på Facebook, i stället gjort en Facebook-grupp? Hade det gjort någon skillnad om någon Bromöllabo hade tagit initiativet privat?

Eller för att citera Hanna Högberg i Bromölla-gruppen på Facebook (nej, den är säkert inte sanktionerad av kommunen): ”Här var det lika dött som i byhålan det handlar om.”
Vad gör kommunen med den kunskapen om och bilden av Bromölla? Arbetar man aktivt? Bevakar man hur kommun beskrivs på bloggar och webbar?
Har man råd att inte förhålla sig till sprängkraften i den nya generationen av webblösningar, eller kommer det att bli som med motorvägen – de flesta åker förbi utan att stanna? Var finns visionerna för Bromölla i framtiden? Det kan väl inte vara så illa att de som har idéer och vill dela med sig skräms bort från kommunen?

Fler kommentarer via BBL.
Artiklar i Kristianstadsbladet: Nej till Bromölla biblioteks plats på Facebook
Elza Dunkels: ”Det är hög tid att vara innovativa”