Om barn och ungas kulturvanor

Myndigheten för kulturanalys presenterar en ny kulturvaneanlys med fokus på barn och unga, Barns och ungas kulturaktiviteter  Analysen visar att kulturdeltagandet är högt bland barn och unga, men det finns skillnader mellan olika åldrar och mellan flickor och pojkar.

Från analysen:

• Föräldrarnas utbildningslängd påverkar barns och ungas kultur- och fritidsaktiviteter.
  Barn och unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning går mer på museum och konstutställningar. De spelar i högre grad musikinstrument och roll-/brädspel och deltar i musik-/kulturskola. Dessa barn läser också mer böcker, dagstidningar och andra former av tidningar i högre utsträckning än barn som har föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning.
• Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämfört med pojkar.
  De besöker i högre grad teater eller musikal, konserter, dansföreställningar eller konstutställningar. Flickor läser mer skönlitteratur och bloggar än pojkar; däremot finns det inga könsskillnader i läsande av faktalitteratur och dagstidningar.
• Spelkultur
  Lika många flickor som pojkar spelar mobilspel eller roll-/brädspel, men pojkar spelar mobilspel oftare än flickor.  Könsskillnaderna är stora för dator- och tv-spelande i de äldre årskurserna, där pojkar (94 procent) spelar mer än flickor (60 procent).
• Yngre barn deltar mer i kulturaktiviteter än äldre.
  Barn i årskurs 5 går mer på museum, teater, musikal eller dansföreställning än unga i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Att skriva egna berättelser och andra skapande aktiviteter är också vanligare bland de yngre barnen. Andelen barn och unga som besöker bibliotek på fritiden är högst i årskurs 5, där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
• Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund. Det finns inga skillnader mellan barn och unga med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som deltar i musik-/kulturskola.
• Flickor besöker bibliotek mer än pojkar.
• I årskurs 5 hade 91 procent läst minst en bok på fritiden under det senaste halvåret. I både årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 uppgav lite mer än 60 procent att de läst skönlitteratur samt faktalitteratur på fritiden under det senaste halvåret. Andelen barn och unga som besökt bibliotek på fritiden var högst i årskurs 5 där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
• Barn och unga med föräldrar med högre utbildning läste generellt mer böcker och tidningar, särskilt i de högre årskurserna.

MYKA: Mer offentliga medel till kultur

Idag publicerar Myndigheten för kulturanalys ny statistik över de offentliga medlen till kultur, som bland annat visar att dessa har ökat med 14 procent sedan 2007, och att de även ökat med 5 procent i mätt i kronor per invånare.

De sammanlagda medlen till kultur hos stat, regioner/landsting och kommuner uppgick år 2016 till drygt 27 miljarder kronor. Det motsvarade 2 724 kronor per invånare. Staten och kommunerna stod för den största delen av de offentliga utgifterna för kultur – 44 respektive 41 procent. Motsvarande siffra för regioner/landsting var 15 procent. Statens utgifter för kultur var 11,9 miljarder kronor, regioner/landstings utgifter var drygt 4 miljarder och kommunernas 11,3 miljarder år 2016.

Kulturutgifterna ökar nominellt, även i fasta priser över tid. Kulturutgifternas andel för staten och regionerna/landstingen av de totala utgifterna har varit relativt konstant under perioden 2007–2016. För kommunerna däremot har kulturutgifternas andel sjunkit under samma period med 0,2 procent.

Rapporten heter Samhällets utgifter för kultur 2016.

Om svenskarnas kulturvanor

En ny rapport från Myndigheten för kulturanalys om kulturvanorna hos svenskarna visar att kulturdeltagandet är högt i befolkningen. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället.

Rapporten Kulturvanor – socioekonomiska analyser och tidstrender har ett fokus på betydelsen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer:

• Kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män.
• Yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre.
• Ju högre utbildning, desto mer kulturaktiv.
• Social härkomst, uppnådd klass samt inkomst påverkar i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet.
• Högre kulturdeltagande i städer.

Musiklyssnande är den aktivitet som flest personer – 97 procent – tar del av under ett år. Därefter följer att se på film (92 procent) läsa bok (86 procent) samt fotografera/filma (72 procent). Online är de vanligaste aktiviteterna att titta på film/tv-serier, läsa bloggar och lyssna på radio.

Mer intressant från rapporten:

• Gå på bio och gå på rock-/popkonsert ökar exempelvis över tid, medan befolkningen i mindre grad går på teater. På motsvarande sätt har biblioteksbesöken en vikande trend i ett längre tidsperspektiv men med en stigande kurva de sista åren. Läsa bok är den kulturaktivitet … som ser ut att ha varit mest stabil över tid.
• Bland online-aktiviteterna ser vi också vissa könsrelaterade mönster. Störst skillnad mellan  könen finner vi för de två aktiviteterna läsa blogg och göra biblioteksärenden. I båda fallen är det kvinnorna som mer än männen ägnat sig åt dessa aktiviteter.
• Även online-aktiviteterna utövas i större utsträckning av dem med högre utbildning. Biblioteksärenden via internet är den aktivitet som samvarierar starkast med utbildningsnivå.
• De två aktiviteter som tydligast visar på skillnader mellan tjänstemän/företagare och arbetare/jordbrukare är för social härkomst biblioteksärenden och för uppnådd status lyssna på radio. I båda fallen är det kategorin tjänstemän/företagare som är överrepresenterade.
• Det tycks finnas ett mönster i dessa skillnader mellan större tätort/stad och landsbygd/mindre tätort. Gå på konstutställning, besöka bibliotek, gå
  på museum, teater, bio och konsert med flera förutsätter alla att en scen eller institution finns tillgänglig för deltagandet. Sådana scener eller
  institutioner finns inte alltid tillgängliga i mer glesbefolkade områden.

Kulturen i siffror 2017

I Kulturen i siffror 2017 presenterar Myndigheten för kulturanalys figurer och tabeller som ger en inblick i några kulturområden i Sverige idag och över tid. Rapporten innehåller beskrivande statistik om musik, läsning, museer, bibliotek, biografer, kulturmiljö och om utbildning och sysselsättning i kultursektorn.

Av rapporten framgår bland annat att:

• Läsning minskar bland regelbundna läsare i åldersgruppen 25-34 år. I synnerhet bland kvinnor, där bokläsande har minskat med tio procentenheter mellan 2008-2009 och 2014-2015.
• Kvinnor i åldersgruppen 55-74 år är de mest frekventa läsarna. 55 procent i denna åldersgrupp läste minst en gång i veckan.
• Antalet lästa eller lyssnade böcker via digitala abonnemangstjänster har ökat markant mellan åren 2014-2015.
• Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015.
• Utlåning av fysiska böcker minskar kontinuerligt mellan åren 1996-2015.

Uppgifterna kommer bland annat från KB:s biblioteksstatistik och är hyfsat kända.

Analysmyndigheten: Minskad tillgänglighet bidrar till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader

I sin aktuella rapport Kulturanalys 2017  presenterar Myndigheten för kulturanalys uppgifter som visar att kulturdeltagandet varierar beroende på var man bor i landet. Den visar också att kommuners och regioners kulturutgifter ökat, men olika mycket, samt att tillgängligheten till kulturskola och bibliotek varierar i landet.

Även om den största posten i kommunernas kulturbudget är folkbibliotek – 39 procent av de totala kostnaderna. (2015 använde kommunerna sammanlagt 4,3 miljarder kronor till folkbiblioteksverksamhet) har närmare 400 folkbiblioteken försvunnit mellan 1995 och 2015. Dvs 20 bibliotek om året. Som effekt har det totala bokbeståndet minskat och därtill utlåningen av fysiska böcker.  De regionala skillnaderna är stora, när det gäller såväl öppettider som avstånd till närmaste bibliotek.

”På många orter är biblioteket den viktigaste kulturlokalen och en central mötesplats för invånarna. Bibliotekens tillgänglighet varierar dock i landet. Filialer som läggs ner kompenseras till viss del av bokbussar. Men antalet bokbussar har inte ökat i den takt som filialerna lagts ner. Även öppettiderna varierar mycket. 43 procent av landets folkbibliotek hade öppet mindre än 40 timmar per vecka år 2015. Endast 38 procent hade öppet på lördagar och 13 procent på söndagar, det vill säga när de flesta har möjlighet att besöka biblioteken. Det genomsnittliga folkbiblioteket hade öppet 25 timmar per vecka. Bakom detta genomsnitt finns en variation mellan 17 timmar öppet per vecka i Kronobergs län till 35 timmar per vecka i Stockholms län. Vid sidan om öppettiderna påverkas tillgängligheten även av avståndet till närmaste folkbibliotek. I de mindre befolkningstäta länen måste många biblioteksbesökare åka längre än i befolkningstäta områden.”

Enligt analysmyndigheten talar mycket för att analyser av geografisk likvärdighet även måste beakta skillnader i kulturdeltagande kopplat till socioekonomisk bakgrund, kön och utbildning, eftersom avstånd och resvägar påverkar människor på olika sätt. I en analys av besöksmönster vid Huddinge bibliotek ser man exempelvis att boende i socioekonomiskt svagare delar av kommunen generellt är mindre benägna att resa för att besöka folkbiblioteket samt att de oftare besöker bibliotek om de ligger i anslutning till annan samhällelig service.

Analysmyndighetens slutsats: ”Minskad tillgänglighet har således sannolikt bidragit till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader.”

Bibliotekslagen säger att bibliotek ska vara till för alla, vilket kan tolkas som en likvärdighet i servicen oavsett levnadsvillkoren. 2009 års kulturutredning lyfte å andra sidan fram regional asymmetri som ett värde för kultursamverkansmodellen – dit de regionala biblioteksverksamheterna placerats.

Fem trender från analysmyndigheten

Helgen är räddad!

Myndigheten för kulturanalys har precis släppt en intressant omvärldsanalys över samhällstrender och  kulturvanor för oss som är intresserade av sådant. Rapporten heter Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys och har hittat fem trender som på olika sätt kan tänkas påverka ungas och äldres kulturvanor. Urvalet av trender har gjorts utifrån i vilken mån de kan bedömas ha konsekvenser för kulturvanor och betydelse för de kulturpolitiska
målen:

• Det svenska samhället utvecklas mot att bli alltmer heterogent som ett resultat av processer som urbanisering, ökade
  inkomstklyftor, ökade skillnader i hälsa mellan olika grupper, en ökande andel äldre i befolkningen, migrationsströmmar med mera. Det heterogena samhället ger olika förutsättningar för kulturvanor, vilket blir viktigt att fånga.
• Vi verkar gå mot en mer deltagarstyrd kultur som drivs fram i synnerhet av den yngre delen av befolkningen. Digitaliseringen har förenklat för medborgare att själva skapa och vara med och forma kultur. Samtidigt som många kulturvanor är kopplade till internet ser vi dock ett uppsving för det unika kulturarrangemanget som kan upplevas på en fysisk plats tillsammans med andra – detta värderas högt både bland unga och äldre.
• Kommunikation via bilder sannolikt blir allt viktigare. Vi lever i dag i ett bildsamhälle där förmågan att tolka bilder har blivit en del av den kompetens som krävs för att kunna delta i de demokratiska processerna.
• Stora datamängder om människors kulturvanor används för att anpassa (i dagsläget den kommersiella) kulturen till efterfrågan, vilket skulle kunna leda till likriktning och brist på nyskapande kultur. Den femte trenden, slutligen, handlar om att kulturutbudet på internet i allt högre utsträckning individanpassas med hjälp av algoritmer, vilket riskerar att leda till att människor fastnar i så kallade filterbubblor.