Myndigheten för kulturanalys

Om svenskarnas kulturvanor

En ny rapport från Myndigheten för kulturanalys om kulturvanorna hos svenskarna visar att kulturdeltagandet är högt i befolkningen. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället.

Rapporten Kulturvanor – socioekonomiska analyser och tidstrender har ett fokus på betydelsen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer:

  • Kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män.
  • Yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre.
  • Ju högre utbildning, desto mer kulturaktiv.
  • Social härkomst, uppnådd klass samt inkomst påverkar i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet.
  • Högre kulturdeltagande i städer.

Musiklyssnande är den aktivitet som flest personer – 97 procent – tar del av under ett år. Därefter följer att se på film (92 procent) läsa bok (86 procent) samt fotografera/filma (72 procent). Online är de vanligaste aktiviteterna att titta på film/tv-serier, läsa bloggar och lyssna på radio.

Mer intressant från rapporten:

  • Gå på bio och gå på rock-/popkonsert ökar exempelvis över tid, medan befolkningen i mindre grad går på teater. På motsvarande sätt har biblioteksbesöken en vikande trend i ett längre tidsperspektiv men med en stigande kurva de sista åren. Läsa bok är den kulturaktivitet … som ser ut att ha varit mest stabil över tid.
  • Bland online-aktiviteterna ser vi också vissa könsrelaterade mönster. Störst skillnad mellan  könen finner vi för de två aktiviteterna läsa blogg och göra biblioteksärenden. I båda fallen är det kvinnorna som mer än männen ägnat sig åt dessa aktiviteter.
  • Även online-aktiviteterna utövas i större utsträckning av dem med högre utbildning. Biblioteksärenden via internet är den aktivitet som samvarierar starkast med utbildningsnivå.
  • De två aktiviteter som tydligast visar på skillnader mellan tjänstemän/företagare och arbetare/jordbrukare är för social härkomst biblioteksärenden och för uppnådd status lyssna på radio. I båda fallen är det kategorin tjänstemän/företagare som är överrepresenterade.
  • Det tycks finnas ett mönster i dessa skillnader mellan större tätort/stad och landsbygd/mindre tätort. Gå på konstutställning, besöka bibliotek, gå
    på museum, teater, bio och konsert med flera förutsätter alla att en scen eller institution finns tillgänglig för deltagandet. Sådana scener eller
    institutioner finns inte alltid tillgängliga i mer glesbefolkade områden.

Kulturen i siffror 2017

I Kulturen i siffror 2017 presenterar Myndigheten för kulturanalys figurer och tabeller som ger en inblick i några kulturområden i Sverige idag och över tid. Rapporten innehåller beskrivande statistik om musik, läsning, museer, bibliotek, biografer, kulturmiljö och om utbildning och sysselsättning i kultursektorn.

Av rapporten framgår bland annat att:

  • Läsning minskar bland regelbundna läsare i åldersgruppen 25-34 år. I synnerhet bland kvinnor, där bokläsande har minskat med tio procentenheter mellan 2008-2009 och 2014-2015.
  • Kvinnor i åldersgruppen 55-74 år är de mest frekventa läsarna. 55 procent i denna åldersgrupp läste minst en gång i veckan.
  • Antalet lästa eller lyssnade böcker via digitala abonnemangstjänster har ökat markant mellan åren 2014-2015.
  • Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015.
  • Utlåning av fysiska böcker minskar kontinuerligt mellan åren 1996-2015.

Uppgifterna kommer bland annat från KB:s biblioteksstatistik och är hyfsat kända.

Analysmyndigheten: Minskad tillgänglighet bidrar till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader

I sin aktuella rapport Kulturanalys 2017  presenterar Myndigheten för kulturanalys uppgifter som visar att kulturdeltagandet varierar beroende på var man bor i landet. Den visar också att kommuners och regioners kulturutgifter ökat, men olika mycket, samt att tillgängligheten till kulturskola och bibliotek varierar i landet.

Även om den största posten i kommunernas kulturbudget är folkbibliotek – 39 procent av de totala kostnaderna. (2015 använde kommunerna sammanlagt 4,3 miljarder kronor till folkbiblioteksverksamhet) har närmare 400 folkbiblioteken försvunnit mellan 1995 och 2015. Dvs 20 bibliotek om året. Som effekt har det totala bokbeståndet minskat och därtill utlåningen av fysiska böcker.  De regionala skillnaderna är stora, när det gäller såväl öppettider som avstånd till närmaste bibliotek.

”På många orter är biblioteket den viktigaste kulturlokalen och en central mötesplats för invånarna. Bibliotekens tillgänglighet varierar dock i landet. Filialer som läggs ner kompenseras till viss del av bokbussar. Men antalet bokbussar har inte ökat i den takt som filialerna lagts ner. Även öppettiderna varierar mycket. 43 procent av landets folkbibliotek hade öppet mindre än 40 timmar per vecka år 2015. Endast 38 procent hade öppet på lördagar och 13 procent på söndagar, det vill säga när de flesta har möjlighet att besöka biblioteken. Det genomsnittliga folkbiblioteket hade öppet 25 timmar per vecka. Bakom detta genomsnitt finns en variation mellan 17 timmar öppet per vecka i Kronobergs län till 35 timmar per vecka i Stockholms län. Vid sidan om öppettiderna påverkas tillgängligheten även av avståndet till närmaste folkbibliotek. I de mindre befolkningstäta länen måste många biblioteksbesökare åka längre än i befolkningstäta områden.”

Enligt analysmyndigheten talar mycket för att analyser av geografisk likvärdighet även måste beakta skillnader i kulturdeltagande kopplat till socioekonomisk bakgrund, kön och utbildning, eftersom avstånd och resvägar påverkar människor på olika sätt. I en analys av besöksmönster vid Huddinge bibliotek ser man exempelvis att boende i socioekonomiskt svagare delar av kommunen generellt är mindre benägna att resa för att besöka folkbiblioteket samt att de oftare besöker bibliotek om de ligger i anslutning till annan samhällelig service.

Analysmyndighetens slutsats: ”Minskad tillgänglighet har således sannolikt bidragit till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader.”

Bibliotekslagen säger att bibliotek ska vara till för alla, vilket kan tolkas som en likvärdighet i servicen oavsett levnadsvillkoren. 2009 års kulturutredning lyfte å andra sidan fram regional asymmetri som ett värde för kultursamverkansmodellen – dit de regionala biblioteksverksamheterna placerats.

Fem trender från analysmyndigheten

Helgen är räddad!

Myndigheten för kulturanalys har precis släppt en intressant omvärldsanalys över samhällstrender och  kulturvanor för oss som är intresserade av sådant. Rapporten heter Samhällstrender och kulturvanor: en omvärldsanalys och har hittat fem trender som på olika sätt kan tänkas påverka ungas och äldres kulturvanor. Urvalet av trender har gjorts utifrån i vilken mån de kan bedömas ha konsekvenser för kulturvanor och betydelse för de kulturpolitiska
målen:

  • Det svenska samhället utvecklas mot att bli alltmer heterogent som ett resultat av processer som urbanisering, ökade
    inkomstklyftor, ökade skillnader i hälsa mellan olika grupper, en ökande andel äldre i befolkningen, migrationsströmmar med mera. Det heterogena samhället ger olika förutsättningar för kulturvanor, vilket blir viktigt att fånga.
  • Vi verkar gå mot en mer deltagarstyrd kultur som drivs fram i synnerhet av den yngre delen av befolkningen. Digitaliseringen har förenklat för medborgare att själva skapa och vara med och forma kultur. Samtidigt som många kulturvanor är kopplade till internet ser vi dock ett uppsving för det unika kulturarrangemanget som kan upplevas på en fysisk plats tillsammans med andra – detta värderas högt både bland unga och äldre.
  • Kommunikation via bilder sannolikt blir allt viktigare. Vi lever i dag i ett bildsamhälle där förmågan att tolka bilder har blivit en del av den kompetens som krävs för att kunna delta i de demokratiska processerna.
  • Stora datamängder om människors kulturvanor används för att anpassa (i dagsläget den kommersiella) kulturen till efterfrågan, vilket skulle kunna leda till likriktning och brist på nyskapande kultur. Den femte trenden, slutligen, handlar om att kulturutbudet på internet i allt högre utsträckning individanpassas med hjälp av algoritmer, vilket riskerar att leda till att människor fastnar i så kallade filterbubblor.