KB

Struktur för samverkan i stället för inflytande på KB

Peter Almerud har på KB:s uppdrag utvärderat dess inflytandestruktur. Nu kan hans utredning hämtas och läsas från KB:s webb.

Utredaren föreslår bl a:

  • Inflytandestrukturen bör byta namn till Samverkansstrukturen
  • Till samverkansstrukturen bör  andra strukturer för samverkan som finns inom ramen för KB:s verksamhet räknas  – strukturer som delvis har samma roll som grupperna i inflytandestrukturen
  • Tolkningen av KB:s uppdrag måste bygga på både KB:s och det omgivande  bibliotekssamhällets kunskap om behov av samarbete och utveckling.
  • Det behövs ett system för att formulera bibliotekssamhällets behov av utveckling och samverkan, dvs. konkretisera KB:s nationella uppdrag, för att sedan kunna göra en övergripande bedömning av vilka av dessa behov som det är möjligt att arbeta vidare med.
  • Samverkansstrukturen bör få som en central uppgift att bistå KB i arbetet med formuleringen och
    implementeringen av den nationella utvecklings- och samverkansstrategin.
  • Den nationella referensgruppens får därmed en ny roll och bör byta namn, förslagsvis till Nationella utvecklings- och samverkansrådet.
  • KB bör uppmana SKL och folkbibliotekscheferna att inrätta ett forum där folkbiblioteken kan lyfta frågor som är aktuella eller som man vill driva i inflytandestrukturen.

Den inre fienden tycker att det är bra om det sker ett omtag och samverkan låter bättre än illusionen av att ha inflytande.
Däremot är vi fundersamma kring det som skrivs om SKL:s roll: ”Om inte ett sådant (forum där folkbiblioteken kan lyfta frågor som är aktuella eller som man vill driva i inflytandestrukturen) inrättas kan man ifrågasätta om det verkligen är SKL som ska utse folkbibliotekens representanter i strukturen; ett alternativ skulle kunna vara att använda de nätverk som finns inom folkbibliotekssystemet, t.ex. länsbibliotekarieföreningen och Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer” (Vår kursiv o parentes)

SKL har ett tydligt uppdrag och mandat från sina medlemmar – kommuner och landsting (och regioner) –  att företräda dem på ett långsiktigt och hållbart sätt. Det är tveksamt att andra intresse- och lobbyorganisationer kan göra det.
Men det kräver att organisationen SKL blir mer intresserad av biblioteksutvecklingsfrågor än vad den varit de senaste 10-15 åren. Tjänstemännen gör så gott de kan, men biblioteksfrågorna måste upp på agendan på ett annat sätt. Enbart folkbiblioteksverksamheten i landet omfattar ju runt 3 miljarder kronor per år. Räknar man sen till kostnader för andra kommunala bibliotek som skolbibliotek, är summan än högra.
Folkbiblioteken är dessutom den största enskilda kulturposten i de kommunala budgetarna, den största investeringen i folkbildning etc.
Man kan också fundera över hur samverkan med skolbibliotek, som inte är på högskolenivå, ska komma in i den nya samverkansstrukturen. Skolverket är naturligtvis en part, men så länge ansvaret för förskola, grundskola och gymnasier ligger på den kommunala nivån så har SKL en viktig och samordnande roll.

Medan SUHF representeras av universitetens rektorer i strukturerna för samverkan (och inflytande) representeras kommunerna av bibliotekscheferna och ansvariga för de regionala biblioteksverksamheterna. Om strukturen grundade sig på en likvärdighet borde kommunbibliotekens representanter finna på kommundirektörsnivå!

Har KB glömt bort NAPLE?

NAPLE (National Authorities for Public Libraries in Europe,) är en internationell organisation med syfte att främja principer, strategier och policies för folkbibliotek. Svensk medlemsorganisation är sedan 2012 Kungl. Biblioteket. Dvs ungefär när de fick det nationella samordningsuppdraget.
NAPLE:s mål är

  • att informera om det aktuella läget för folkbiblioteken i Europa
  • att inspirera till nationell utveckling av bibliotekstjänster
  • för att identifiera områden som lämpar sig för samarbete i det nya Europa
  • att identifiera ämnen och områden för gemensamma undersökningar och forskning
  • för att stödja sammanhållen europeisk biblioteksutvecklingspolitik

…allt med bäring på folkbibliotek.

 

Ett konkret exempel är  NAPLE:s samarbetsprogram för systerbibliotek i Europa.

 

 

 

Det fungerar ungefär som bibliotekstwinning om jag förstått det hela. Folkbibliotek kan ansöka om att få bli ett systerbibliotek till ett bibliotek i ett annat land för att utbyta idéer,  metoder, erfarenheter och genomföra studiebesök. Ett bibliotek kan också skicka ut en förfrågan om andra bibliotek vill bli kompis på samma sätt. Resultatet blir att Kroatiska bibliotek delar erfarenheter med bibliotek i Spanien och Belgien. Finska bibliotek är systrar till bibliotek på Irland och i Portugal etc.

Om du tittar på en karta över bibliotek som deltar som systerbibliotek. så finns det en del vita fläckar. Det visar sig nämligen att ditt bibliotek kan bli systerbibliotek om ditt land deltar i programmet. Och det gör inte Sverige. Svenska bibliotek missar här en viktig chans till kompetensutveckling genom omvärldsbevakning.

Det kan väl inte bero på att ”KB:s absoluta huvudroll är forskningen” och att nationell bibliotekssamordning och därmed folkbiblioteksutveckling är att betrakta som en biroll? Betecknande är att på sidan för intressanta länkar på NAPLE-webben går den svenska länken till Statens Kulturråd, inte till KB. Det finns bara två inlägg taggade Sweden på NAPLEs blogg. Det ena om SLQ, det andra är irrelevant, vilket inte tyder på ett speciellt utvecklat svenskt engagemang. Tittar man i NAPLE:s möteshandlingar så lyser svenska representanter med sin frånvaro.

Det skulle naturligtvis vara av stort intresse för de svenska folkbiblioteken att känna till hur ”den myndighet regeringen bestämmer” beskriver svenskt folkbiblioteksväsen på den internationella scenen. Vilka är folkbibliotekens styrkor? Vilka utmaningar står de svanska folkbiblioteken inför? Vilket stöd kan vi få från den internationella över/mellanstatliga samfälligheten som en sådan här organisation innebär?

Omtag, någon?

 

 

Hum, hum från Humlegårn – om förändringarna i KB:s inflytandestruktur

KB:s samordningsuppdrag för biblioteksväsendet innebär att de ska ha en nationell överblick samt främja samordning och utveckling. Inflytandestrukturen är ett stöd för att KB ska kunna utföra detta uppdrag.

Men, det blir inte alltid som det var tänkt.

Det verkar dock som om är, bekräftar Bibliotekssamverkansbloggen, KB:s prekära ekonomiska läge gör att man tvingas till förändringar av inflytandestrukturen. Enligt uppgift kommer  Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning och Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning att avsluta sitt arbete till halvårsskiftet 2013.
Enligt mitt förmenande innehåller de här båda grupperna hyfsat relevanta frågeställningar för folk- och skolbibliotek. De frågor som behandlas kommer i bästa fall att föras över till någon av de andra grupperna hoppas jag, men risken finns att de tappas bort längs vägen.

(Sent tillägg: Nu tror iofs inte jag att ta bort de båda referensgrupperna räddar KB:s ekonomi. Faktum är att den stora kostnaden för grupperna s arbete torde ha legat på de deltagande biblioteken. KB har varken stått för arvode eller resor. KB:s insats har i princip varit sas kaffepengar.)

En annan märklig sak med Expertgrupperna är att expertkunskapen tydligen inte följer person. Det är organisatorisk tillhörighet eller vilken nomineringskvot experten tillhör som är avgörande. Om en medlem i en expertgrupp får nytt jobb utanför den kvot hen tillhör så är risken stor att hen måste lämna gruppen oavsett vilken kompetens eller expertkunskap som behöver tillföras.

Nåja, det är ju KB:s Expertgrupper, så de får ju göra som de vill – men det känns lite som ”brain drain”.

Därtill, men utanför inflytandestrukturen, har ett nytt gäng utsetts, Insynsrådet, som ska fungera som en rådgivande grupp till riksbibliotekarien.  Till skillnad från KB:s nationella referensgrupp som är remissinstans och rådgivare i strategiska frågor som rör det nationella uppdraget.

Klart som korvspad, eller hur?

KB:s fototävling

Kungl. Bibliotekets statistikexpert Cecilia Ranemo bjuder in alla intresserade till en fototävling för bibliotek.

Tanken är att fotona ska illustrera årets biblioteksstatistikrapport som kommer i vår. Tyvärr utlovas inga prispengar, men äran kan vara stor nog. ”Vi kan inte ta med bilder där man känner igen ansiktet på besökare i biblioteket” skriver Cecilia i instruktionerna.

Här är mitt bidrag, vilket är kanske diskvalificerat eftersom det är taget på ett danskt bibliotek och att det är definitivt en besökare med på bilden:

Rutchbanan på barnavdelningen i Hjörring

Rutchbanan på barnavdelningen i Hjörring

Marshall Breeding till KB:s konferens om fjärrlån, resursdelning och referensarbete

Biblioteksgurun Marshall Breeding som på sin blogg bl a systematiskt kartlägger världens alla  bibliotekssystem deltar i Enkelt – effektivt – engagerat! dvs  KB:s Nationella konferens om fjärrlån, resursdelning och referensarbete den 15 april. Marshall Breeding ska prata  under rubriken ”Will technology impact future co-operation and resource sharing? Insights on the next generation of library systems and their potential to support ILL, document delivery and reference work”

Andra inslag under konferensen handlar om Libris för folkbibliotek, Bibblan svarar, SAGA och fjärrlån i Danmark.

KB ger svar på tal!

Kommer ni ihåg i vintras när Statskontorets beska myndighetsanalys av Kungl. Biblioteket kom?

KB har nu i sin tur utvärderat Statskontorets myndighetsanalys enligt KB:s webbplats. De har beslutat om en handlingsplan för att åtgärda de synpunkter som Statskontoret förde fram. Men de  har också invändningar mot några av myndighetsanalysens slutsatser:

  • Statskontoret föreslog att regeringen skulle avgränsa det utvidgade uppdraget Nationell bibliotekssamverkan. KB menar att uppdraget redan är tydligt avgränsat.
  • Statskontorets påståendet att digitaliseringsverksamheten skulle pågå utan plan anser KB vara missvisande. Dock delar myndigheten synpunkten att gränssnitt för tillgängliggörande saknas. KB arbetar aktivt för att utveckla ett eller flera ändamålsenliga webbgränssnitt

KB:s rapport om kommunernas biblioteksplaner är klar

Cecilia Ranemo berättar på KB:s statistikblogg att rapporten om kommunbibliotekens biblioteksplaner är klar och kan laddas ner. Dvs ”planer för biblioteksverksamheterna”.

Enligt Cecilia Ranemo nämner företrädarna för biblioteken en rad punkter som är viktiga att tänka på i arbetet med bibliotekens planer:

  •  Att planerna förankras politiskt och bland personalen
  • Att planerna innehåller mätbara mål
  • Att planerna följs upp och revideras
  • Att de har ett medborgarperspektiv
  • Att de prioriterar invånare med särskilda behov
  • Att de ser till hela bibliotekssituationen i kommunen eller länet
  • Att de är synkroniserade med andra planer
  • Att ansvarsområdet för målen i planen är klart fördelade mellan olika nämnder
  • Att omvärldsbevakning är viktig för planernas innehåll

Statskontoret: Stärk styrningen av KB

Styrningen av Kungliga bibliotekets verksamhet behöver förbättras. Detta konstateras i den myndighetsanalys som Statskontoret gjort på regeringens uppdrag. Statskontoret bedömer att problemen har funnits en längre tid, och utesluter inte att problemen ökat i och med att KB fått nya uppgifter.
Ladda ner myndighetsanalysen av KB här.

Enligt Statskontoret finns det skäl för regeringen att förtydliga styrningen av KB:s verksamhet. Statskontoret föreslår därför att regeringen gör följande:

  • Klargör KB:s uppdrag och övergripande mål i myndighetens instruktion.
  • Avgränsa det nationellt utvidgade uppdraget i myndighetens instruktion och ompröva uppgiften att följa upp kommunernas biblioteksplaner.
  • Uppdra åt KB att redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtagit och planerar att företa i syfte att säkerställa en säker och väl funge-rande it-miljö.
  • Uppdra åt det nyinrättade Samordningssekretariatet för digitalise-ring vid Riksarkivet att analysera förutsättningarna för myndig-hetsgemensamma lösningar i fråga om digital lagring.

Via SR Kulturnytt

Nominera till KB:s expertgrupper!

Om du jobbar på ett folkbibliotek och vill ha ett spännande uppdrag som ger dig en chans att få aktivt jobba  med att utveckla det svenska biblioteksväsendet, så kan det vara en god idé att prata lite med din chef!

Det är nämligen folkbibliotekscheferna som kan nominera potentiella deltagare till KB:s inflytandestruktur (dvs expert- och styrgrupper) via SKL – som i sin tur  har i uppgift att utse företrädare för folk-, läns- och sjukhusbiblioteken.

Det man söker är
3 medlemmar till Styrgruppen för Libris nationella infrastruktur
3 medlemmar till Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning
3 medlemmar till Expertgruppen för metadata
2 medlemmar till Expertgruppen för digitalisering
4 medlemmar, varav 1 ordförande till Expertgruppen för utbildning och lärande
4 medlemmar, varav 1 ordförande till Expertgruppen för utvärdering och kvalitetsutveckling
3 medlemmar, varav 1 ordförande till Expertgruppen för kompetensutveckling och forskningsanknytning:

KB:s utredning om e-böcker och bibliotek är klar

När kommer boomen? Är frågan och titeln på KB:s e-boksutredning.

”E-boksutredningen konstaterar att den kommersiella boomen av e-böcker på svenska ännu inte inträffat. Orsaken är att aktörerna – författare, förlag och distributörer av digitalt innehåll – saknar ekonomiska incitament och fungerande affärsmodeller som kan driva marknaden framåt. Samtidigt är efterfrågan liten från konsumenterna.”