Om normkritiska metoder på Malmö Stadsbiblioteks ungdomsavdelning

Vad kännetecknar en inkluderande och jämställd plats? Hur drivs en process för att skapa en sådan miljö inomhus? I metodboken Att gestalta ett jämställt rum – metoder, vägval och lärdomar samlas erfarenheter och metoder som arkitektbyrån White använt i uppdraget att processleda och inreda KRUT – Malmö stadsbiblioteks nya ungdomsavdelning.

Boken undersöker hur metoder för normkritiskt och jämställt arbete kan användas inom inredningsarkitektur. Den är skriven tillsammans med den ideella organisationen Tjejer i förening och Malmö stadsbibliotek. En nyckelfaktor i processen har varit att skapa ett tryggt och nära samarbete med unga i åldrarna 14-30 år, den målgrupp som bibliotekets nya avdelning vänder sig till. Under en månad anställdes tjugo ungdomar, från alla Malmös stadsdelar. Efter utbildning och workshops inom bland annat stadsbyggnad, arkitektur, dialog, jämställdhet och projektledning kunde de, under ledning av processledare och inredningsarkitekt, presentera en möblerad planritning.

Tidigt i processen efterfrågade de unga behov som, traditionellt sett, inte brukar tillgodoses av bibliotek. De önskade sig bland annat rum som gick att stänga om sig, där man inte var exponerad för resten av besökarna, och att det skulle finnas vuxna på KRUT som man kunde anförtro sig till.

– Hela kärnan i att applicera ett normkritiskt perspektiv på inredningsarkitektur ligger i just detta; att genom nya metoder skapa möjligheter att vaska fram behov vi aldrig kunnat nå fram till i en traditionell arbetsprocess. Flera av våra och bibliotekets föreställningar om vad en ungdomsavdelning på ett bibliotek bör innehålla stämde inte med vad unga idag har för behov av en avdelning som riktar sig till dem,  säger Karolina Nilsson, inredningsarkitekt på White i Malmö i ett pressmeddelande.

Metodernas grunder och perspektiv som presenteras i boken går att applicera på olika former av offentliga rum som ska gestaltas och fyllas med innehåll, exempelvis inom skola, vård och äldreboende.

Mer om projektet.

The Darling Library – revisited

Kommer ni ihåg den stundtals ganska infekterade debatten om Malmö stadsbibliotek för några år sen?  Även vi som befann på oss på avstånd påverkades när gamla vänner och bekanta hamnade mot varandra i ett biblioteksideologiskt skyttegravskrig. Det var vid tiden för debatten som jag hittade ett intressant och provocerande citat från Thomas Frey: ”Libraries are not about books. Infact they were never about books”.
(Först 2014 kom Rebecca Solnits bok ”Men explain things for med” men då var debatten över och Elsebeth Tank slutat)

Hur som helst: Anna Rosendahl och Jasmine Wilhelmsson har i en ny B/I-uppsats  Ska det vara böcker eller upplevelser på stadsbiblioteket? En diskursanalytisk studie kring debatten om The Darling Library- projektet på Malmö stadsbibliotek analyserat vem som framförde vilka åsikter och ur vilket perspektiv, under debatten om ”The Darling Library of the World” och Malmö Stadsbibliotek för några år sen.

De visar på att det fanns tre framträdande diskurser i denna debatt:

• Den traditionella diskursen var negativ till de förändringar som The Darling Library-projektet skulle innebära. Böcker och litteratur sågsi denna diskurs som stadsbibliotekets kärnverksamhet. De förändringar som projektet skulle genomföra får stark kritik eftersom verksamheten och biblioteksledningen frångår bibliotekets traditionella roll och uppdrag enligt företrädarna för detta synsätt.
  Syftet med The Darling Library-projektet var att locka nya besökare till stadsbiblioteket. Dessa personer ses som icke-läsare och för att få dessa till biblioteket ska verksamheten erbjuda dem saker som upplevelser och kulturella mötesplatser. Detta uppfattades som negativt eftersom projektets försök att göra stadsbiblioteket modernt och följa tiden innebär att stadsbiblioteket tappar sin kärnverksamhet – böckerna.
  Enligt denna diskurs är bibliotek en unik institution i samhället, där fri tillgång till böcker och litteratur är det viktiga. Detta bör således vara bibliotekens huvudfokus även i framtiden enligt denna diskurs. Gallringarna var således av ondo. Föga förvånande är de mest högljudda författare(min anmärkning).
• Framtidsdiskursen kännetecknas av en positiv syn på stadsbibliotekets roll som mötesplats. The Darling Library-projektet ses som något positivt. Det främsta argumentet i denna diskurs är att biblioteket behöver nå ut till fler och ska göra detta genom att arbeta mer med olika aktiviteter, skapa bättre möjligheter till lek för barn med mera. Böckerna får i denna diskurs en tillbakadragen roll och synen på bokgallringen ses här som en motiverad åtgärd.
  Denna diskurs utmärker sig genom att kulturella mötesplatser nämns i utsagorna, liksom att, bibliotekens framtid och framtidens bibliotek hör samman med det paradigmskifte projektet kommer att innebära. Elsebeth Tanks egen definition av “hjärtbarnet” -stadsbiblioteket är att det ska vara ett kunskaps- och kulturcentrum, där upplevelser, scener och restauranger ska finnas till för Malmöborna.
• Blandningsdiskursen står mellan de två olika perspektiven. Här finns en positiv syn på The Darling Library-projektet och dess förändringar, men att kärnverksamheten i form av böcker och litteratur ska finnas kvar. Stadsbiblioteket i Malmö kan vara både ett traditionellt bibliotek i form av litteraturförmedling, böcker och bildning, men att verksamheten också ska följa och anpassa sig efter samhällets utveckling. Stadsbiblioteket är inte längre enbart r böcker, utan också en viktig mötesplats i samhället. Dock finns det även i denna diskurs en motsättning till dels den påstådda marknadsanpassning och dels det paradigmskifte som återfinns i den första diskursen, men att förändringar i sig är välkomna.
  Blandningsdiskursen utmärker sig genom att många aktörer är positiva till förändringarna The Darling Library-projektet innebär, men vill samtidigt ha kvar litteraturförmedling och böcker. Att biblioteket som mötesplats tar en allt större roll är inget hot mot litteraturen. Biblioteket ska vara en öppen, bred och levande plats för alla Malmöbor där mångfald är starkt representerat. Vad biblioteket däremot inte ska vara, är att bli en del av marknaden genom att kommersialisera verksamheten.

 

Heja Torbjörn!

För oss som inte har möjlighet att åka på IFLAs möte i Cleveland, USA och som dessutom är nyfikna på hur Malmö Stadsbibliotek jobbar aktivt med att ta emot flyktingar från det krigshärjade Syrien kan vi läsa bibliotekschef Torbjörn Nilsson paper om just detta via IFLAs webb: Malmö libraries for refugees

De nationella minoriteterna och folkbiblioteken

Tuija Nieminen Kristofersson har på Sveriges Författarförbunds uppdrag undersökt hus folkbiblioteken förhåller sig till låntagare och besökare som använder något av de fem nationella minoritetsspråken finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddisch eftersom bibliotekslagen lyft bibliotekens ansvar för minoritetsspråkens ställning. Rapporten heter Tolv minoritetsröster om biblioteken.

Det finns ambitiösa bibliotek som gör en hel del positiva saker för de språkliga minoriteterna och de finns de sin inte gör något alls, konstateras i rapporten.
Att kommunen ingår i ett så kallat förvaltningsområde – som t ex det finska – skapar incitament för biblioteket att engagera sig i de språkliga minoriteterna. Attityden att jobba med en målgrupp snarare än för en målgrupp skapar också bättre förutsättningar att lyckas enligt Nieminen Kristofersson.
Hon lyfter fram en problematik när det gäller gallring av mediebestånden på de aktuella språken. Det kan bli problem om klassiker gallras ut när bibliotekspersonalen saknar relevanta kunskaper om litteratur på det aktuella språket.

”Ett positivt exempel på hur ett mångkulturellt perspektiv kan inspirera ett biblioteks arbete i allt från skyltar till film på Youtube är Malmö stadsbibliotek.”
Här är ett exempel:

MSB utvecklar barnavdelningen i Lilla slottet!

När kollegorna på Malmö Stadsbiblioteket tagit sig an utmaningen att skapa en barnavdelning, hållbar inför framtiden såväl som inför alla glada Malmöglyttar, gör de det i projektet Lilla Slottet.

Karin Johansson jobbar som projektledare i projektet som varit igång i cirka 1,5 år. Hon berättar att projektet omfattar både en stor ombyggnation av avdelningen, men lika stor del av uppdraget handlar om att finna nya arbetssätt och möta framtidens behov.
– Projektet är uppbyggt i ett års konceptutvecklingsfas, 1,5 års fördjupningsfas och i höst är det dags för byggstart. I feb/mars 2016 beräknar vi att öppna dörrarna till den nya avdelningen.

– Arbetet med att ta fram avdelningens form och innehåll har skett och fortsätter att ske i nära dialog med Malmöbarnen och deras vuxna, berättar Karin. Målet är att skapa en mötesplats som är socialt, digitalt och arkitektoniskt tillgänglig för Malmös alla barn.

Konceptbeskrivningen för Lilla Slottet är det vägledande dokument som de arbetar med att förverkliga sina idéer och intentioner. Utifrån konceptet har även mer eller mindre slutgiltiga arkitekt- och inredningskisser tagits fram under hösten där barngrupper(som även var med under konceptutvecklingen) fått vara med och testa prototyper och tycka till om de arkitektoniska och digitala lösningarna i rummet.

Två forskare från Borås Högskola och Göteborgs Universitet i ett följer projektet för att stärka arbetet kring barn och delaktighet.

Följ gärna projektets blogg om du vill fiska upp nya idéer om barndialoger och grupparbete men också hur man kan vara klädd för att jobbet ska bli roligare.

Sven Nilsson, Elsebeth Tank och visionerna för Malmö Stadsbibliotek

Det som sker på Malmö Stadsbibliotek är oftare mer intressant än det som sker på många andra bibliotek. Det beror enligt min mening bl a på att man har och har haft chefer som vågar ha visioner.

Jessica Ralsgård, Jessika Steen och Nina Svensson Ney analyserar i sin B/I-magisteruppsatsMalmö stadsbibliotek och framtiden – En diskursanalys av två stadsbibliotekariers tankar och visioner vad två drivande bibliotekschefer – Sven Nilsson och Elsebeth Tank –  vid Malmö Stadsbibliotek sagt om sitt  biblioteks framtid. De har även jämfört Sven Nilssons och Elsebeth Tanks framtidsvisioner gällande Malmö stadsbibliotekoch undersökt om det finns några kopplingar dem emellan.

I sin analys har författarna utgått från fyra ”nodalpunkter”: personal, media, besökare och rum. Det är runt dessa fyra nodalpunkter de båda stadsbibliotekariernas diskurser för Malmö stadsbiblioteks framtid skapas.

De diskurserna författarna identifierade rörande Sven Nilssons framtidsvisioner för Malmö stadsbibliotek var:

• Den kvalificerade personaldiskursen
• Den välförsedda mediadiskursen
• Diskursen om den självbildande besökaren
• Det sociala rummets diskurs

Motsvarande diskurser för Elsebeth Tanks del är 

• Den nyskapande personaldiskursen
• Den slimmade mediediskursen
•  Diskursen om den interagerande besökaren
• Det gränslösa rummets diskurs

Sven Nilsson och Elsebeth Tank har flera beröringspunkter i sina framtidsbilder angående bibliotekets personal, om vikten av att nå och få fler och nya besökare, samarbete och förmedlingsarebete. Synen på biblioteks- och informationsteknologi är gemensam.

När det gäller medier finns det såväl likheter som skillnader i Sven Nilssons respektive Elsebeth Tanks syn på bibliotekets samlingar. För båda två är böckerna verktyg med flera funktioner. Hos Sven Nilsson utgör samlingarna centrum i biblioteket och ska exponeras rikligt. Den långsiktiga uppbyggnaden av samlingarna borgar för mångfald och kvalitet i innehållet. Hos Elsebeth Tank ska bibliotekets alla samlingar gås igenom med en samtida blick för att på så sätt skapa mer plats genom att flytta undan en del av materialet. Böckerna får en lite mer tillbakadragen roll och det som blir stående framme är välredigerade samlingar.

Författarna går på ett föredömligt sätt igenom de senaste decenniernas danska och svenska biblioteksdebatter och konstaterar att Sven Nilssons framtidstankar kring Malmö stadsbibliotek tydligast fokuseras kring folkbibliotekets roll som kunskapscenter och som socialt center. ”När det gäller Elsebeth Tanks framtidsdiskurser och den samtida framtidsforskning ser vi hur hon följer både den svenska och den danska linjen. Vi kan urskilja en viss skepsis från den svenska biblioteksdiskussionen, men kan också urskilja att de flesta är liksom Elsebeth Tank taggade för förändring och nyskapande. Det fokuseras på biblioteket som fysisk plats och de upplevelser som besökarna ska få.”

Malmö Stadsbibliotek går vidare

”En strategi är en ögonblicksbild, en bild av det vi tror här och nu, baserat på vad vi vet just nu. Därför är det naturligt att nu, tre-fyra år efter att strategin formulerats, återvända till den för att utvärdera den så här långt och överväga om de övergripande idéerna håller och om det behöver göras några förändringar, tillägg eller justeringar.” säger Elsebeth Tank.

Sammanhanget och läget beskrivs i en skrivelse här.

Saxat ur skrivelsen

”…kan det vara viktigt att betona att bibliotekarieyrket är under förvandling i största allmänhet. Det betyder att man emellanåt måste ta farväl av ett högt älskat och identitetsskapande arbetsinnehåll, samtidigt som det nya bara är i sin linda och därmed uppfattas som både otydligt och ouppnåeligt. Att ge sig i kast med det nya kräver tydlighet från ledningen om uppgiftens karaktär och lust och mod hos de anställda att ge sig ut på osäker mark, utforska och experimentera med det okända. Det innebär också att göra fel ibland, vilket kan vara svårt när man är van att vara kompetent och professionell.”

Lina Z Y om den skånska biblioteksdebatten

Lina Ydrefelt formulerar sin syn på den avslutade bibliotedebatten i radion. Debatten startade som ett resultat av gallringarna av böcker på Malmö Stadsbibliotek. Hennes kritik mot kritikerna är välformulerad, konsekvent och analytisk – hon borde ha fått ge sin röst hörd i debatten på radion.
Lina Ydrefelt formulerar det så jäkla bra:

”Medan den nöjda medelklassens debattörer fortsätter skälla på Malmö stadsbibliotek för att de förlorat sin välkända bakgård med boktråg för barnen och trädgårds eller renoveringsböcker för vuxnas hemmaprojekt står tiden stilla på de flesta håll.”

”Kunskap om biblioteken saknas och representanter från vår egen bransch behöver höras mer. Annars får vi inga perspektiv på informationsmängderna, uppdragen eller bibliotekens verksamhet. Att tala om kulturarvsbärande är kvävande. Finn andra ord och begrepp som innebär att inkludera dagsaktuellt och historiskt men inte paketerat i oanvända artefakter.”

Per Svensson om bibliotek

Om bibliotek i allmänhet och Malmö Stadsbibliotek i synnerhet skriver Per Svensson i en debattartikel i Sydsvenskan.
Svensson är skarpt kritisk mot Malmö Stadsbiblioteks strategidokument. Han ställer frågan hur ett paradigmskifte, som det beskrivs, ska gå till och varför?

Ingången är att biblioteken – och även folkbiblioteken (för det är lite skillnad på bibliotek och bibliotek, min anm.) – likt andra samhällsorgan och informationssfärer påverkas av sin samtid i så hög utsträckning att de säljer ut sina ideal.
Svensson undrar om inte bibliotek ska utgå från att människan kan och bör vidga och komplicera sin bild av världen, exempelvis genom att läsa och reflektera över kvalificerade litteratur. Bör inte ett bibliotek, i första hand se sig som en institution i bildningens, för att inte säga folkbildningens, tjänst, frågar han.

På frågan ”varför?” menar Svensson att det handlar om ett beställningsjobb. Det viktigaste uppdraget för den nya chefen på MSB var att vända bibliotekets sjunkande besökssiffror. Därför valde man en chef som, enligt Svensson, säljer ut folkbiblioteket till lättköpta, populistiska lösningar.

Artikeln avslutas med en skarp fråga till alla som intresserar sig för folkbibliotekens framtid:
”Om biblioteket inte vågar eller vill stå för sin roll som kulturell normbildare och folkbildare utan definierar sig som en konkurrent till Akademibokhandel och andra upplevelsevaruhus på den kommersiella marknaden, varför ska då biblioteket skattefinansieras?”

Den frågan kan komma att aktualiseras fortare än man anar.
Kulturutredningen kommer dock inte att ge svar på den. Jag tror heller inte att vi kommer att få en nationell biblioteksordning som skulle ge någon indikation om statens ambitioner. Men där trodde jag fel: http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_3543077.svd
Däremot är översynen av Bibliotekslagen är på gång…

Tankfulla, tankspridda eller tanklösa?

Enligt ett inlägg på bloggen ”Tysta tankar”  menar Mats Olsson att de 62 bibliotekarierna (som skrivit ett svar på ett tidigare upprop från 18 författare  i Sydsvenskan) uttrycker sitt stöd för bibliotekschefen Elsebeth Tank och förändringen.
Den som vill läsa Elsebeth Tanks version hänvisas till hennes blogg och det är kanske där debatten också borde finnas. Det finns också en artikel i Sydsvenskan.

När det gäller ”de 62” så tror jag inte att det alls handlar om Tank.
Jag tror att det handlar om en oro för bibliotekens framtid oavsett om det handlar om Malmö Stadsbibliotek eller något annan stans. Jag antar att de 62 utgår från en aktiv kunskap om förändrade kulturmönster hos brukarna i form av nya perspektiv på läsning, upplevelser och mediakonsumtion.

Själv menar jag att när förutsättningarna för själva texten förändras, när nya berättelser skapas med hjälp av nya medieformer – så påverkar det vad ett bibliotek är och hur det beskriver sig i samhället.
Det är inget nytt, samma sak hände vid andra ”paradigmskiften” – t ex när bibliotekarierna vände bokhyllorna utåt och lät folk själva hämta sina böcke , för typ hundra år sedan. (Vilket i sig var så radikalt att det fortfarande finns bibliotek som fortfarande har låsta samlingar)