För regionala kulturbyråkrater som verkar inom biblioteksfältet är kulturrådets budgetäskande alltid en intressant läsning. Både det som beskrivs och det som inte beskriv kan få en att fundera. Dessutom finns det utrymme mellan raderna där läsaren kan fylla i med sina egna förhoppningar.
I vilket fall finns det i året underlag en del intressant. Jag citerar (min markering för det jag tycker är extra intressant) ur mitt perspektiv.
Den regionala biblioteksverksamheten och det läs- och litteraturfrämjande arbetet
- Inom ramen för regeringens satsning för en stärkt biblioteksverksamhet (2018-2020) med syfte att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet, fördelas 25 miljoner kronor årligen inom ramen för kultursamverkansmodellen. Förstärkningen är välbehövlig utifrån ett regionalt perspektiv, eftersom ingen ökning av anslagen har gjorts till följd av att läs- och litteraturfrämjande från och med 2015 ingår som nytt verksamhetsområde i modellen. För att kunna möta behoven och den höga ambitionsnivån inom den regionala biblioteksverksamheten och det läs- och litteraturfrämjande arbetet runt om i landet bör medlen permanentas.
- Kulturrådet kommer att lämna en slutrapport till regeringen om satsningen Stärkta bibliotek 2021 men ännu saknas en samlad uppföljning av vilka effekter som uppnåtts på regional och kommunal nivå. En första studie har dock publicerats under 2019, rapporten Folkbibliotek i glesbygd. Kunskapsläge och praktiska erfarenheter av Joacim Hansson… En av slutsatserna i rapporten är att “Nationella satsningar som Stärkta bibliotek har också en tydlig positiv verkan på möjligheterna att göra lokalt anpassad verksamhetsutveckling, inte sällan i samverkan med regionala satsningar.”
- Att förstärka den regionala biblioteksverksamheten är motiverat även mot bakgrund av Kungliga bibliotekets förslag till nationell biblioteksstrategi. I strategin lyfts den stora betydelsen av regional biblioteksverksamhet för utveckling och stöd till folkbibliotek och för att garantera likvärdig biblioteksverksamhet i hela landet. KB föreslår till exempel att regional biblioteksverksamhet ska ingå i en nationell struktur för kompetensutveckling inom biblioteksområdet i samarbete med nationalbiblioteket och relevanta högskolor. Det motiverar ett stärkt och långsiktigt stöd till regional biblioteksverksamhet inom ramen för kultursamverkansmodellen.
Bokstart
- Bibliotek, barnhälsovård och förskola behöver varandra för att utföra sina uppdrag på bästa sätt och för att nå så många barn och föräldrar som möjligt och uppnå likvärdighet när det gäller språk, kommunikation och läsning. Barns språk- och läsutveckling är en viktig demokratifråga som har stor betydelse för ett socialt hållbart samhälle.
- För att Kulturrådet även i fortsättningen ska kunna främja kvalitet och sprida kunskap krävs resurser på nationell nivå, bland annat för att utveckla och sprida innehåll på Bokstarts webbplats. Detta kräver långsiktiga resurser för Kulturrådet som nationellt kunskapscentrum för Bokstart.
Kulturrådet föreslår att uppdraget att sprida bokstart till fler kommuner och regioner permanentas och att anslag 3.1 ap. 1 tillförs 5 miljoner kronor år 2021 och 10 miljoner kronor årligen fr.o.m. 2022 för läs- och litteraturfrämjande genom Bokstart. I budgetpropositionen för 2020 beräknas en ökning om 15 miljoner kronor ske inom anslaget åren 2021 och 2022 jämfört med år 2019, men syftet med ökningen framgår inte. Det framgår heller inte om ökningen är tänkt att bli permanent, vilket vore önskvärt. Kulturrådet äskar medlen ovan förutsatt att delar av den aviserade ökningen om 15 miljoner kronor också kan användas för Bokstart. Det skulle innebära att i storleksordningen 25 miljoner kronor kan avsättas för verksamheten från och med 2022.
Strategisk samverkan och stärkta biblotek
- Kulturrådet har i sitt yttrande över Demokratins skattkammare. Förslag till nationell biblioteksstrategi föreslagit att ett förtydligat uppdrag ges till Kulturrådet som samlande läsfrämjande myndighet för att fördela utvecklingsmedel till bibliotek, följa upp, sprida metoder och forskning och samla aktörer i nationella initiativ. Kulturrådet uppfattar att ett sådant uppdrag är mer omfattande än myndighetens nuvarande uppdrag inom läsfrämjande och förutsätter uppdrag för samverkan mellan de olika myndigheterna inom biblioteksområdet (Kungliga biblioteket, Myndigheten för tillgängliga medier och Skolverket). Inte minst är detta viktigt för att uppföljning och kompetensutveckling inom läsfrämjande bättre ska kunna samordnas.Vad gäller samverkan med den regionala nivån finns former för samverkan inom kultursamverkansmodellen. Oavsett nivå, statlig, regional eller kommunal, är det viktigt att bygga vidare på de samarbeten och nätverk som redan finns.
- Med erfarenhet från två års fördelning av Stärkta bibliotek ser Kulturrådet också betydelsen av statligt stöd till kommunal biblioteksverksamhet. Inom Stärkta bibliotek stöds flera större nationella projekt av betydelse för litteratur- och läsfrämjande, till exempel den nationella tjänsten Världens bibliotek, som tillgängliggör e-medier på andra språk än svenska, och därmed möter behov av mångspråkig biblioteksverksamhet som finns i samtliga svenska kommuner.
Kulturrådet kommer att lämna en slutrapport om Stärkta bibliotek till Kulturdepartementet den 1 oktober 2021 och redan under året påbörjas en extern uppföljning av satsningen, med fokus på hur den har bidragit till att kommunerna uppfyller målen i bibliotekslagen, där läsfrämjande är en viktig del. Slutrapporten ska beskriva den genomförda satsningen, så långt det är möjligt beskriva effekterna och kan ge ett viktigt underlag till regeringen för framtida nationella satsningar på folkbibliotek.
Peter Alsbjers blogg (2007 - 2022) 