Varför skällde inte hunden?[1]
Vid det nordiska länsbiblioteksmötet i Stavanger i slutet av januari diskuterades huruvida regionala bibliotek kommer i kläm mellan den lokala och den nationella bibliotekspolitiken.
Vad man kan konstatera är att de institutioner som arbetar med folkbibliotekens överbyggnad i de fyra nordiska länderna möter framtiden på lite olika sätt. I Norge lägger man ner Bibliotekstilsynet för att närma sig ett brett upplagt samarbete kring ABM-frågor. En ny tillsynsmyndighet för ABM-utveckling har skapats. I Finland fokuserar Undervisningsministeriet i sin ”Biblioteksstrategi 2010” på medborgarens behov och önskemål. I Danmark arbetar man med en nationell strategi för strukturen av biblioteksväsendets överbyggnad och utvecklingen av hybridbiblioteket där de fysiska mediesamlingarna integreras med digitala tjänster. Och i Sverige ska bibliotekslagen skrivas om; i debatten här hemma har det efterlysts en nationell bibliotekspolitik och samordning. På statlig nivå finns det inte någon som känner ansvar för biblioteksutvecklingen. Hos oss kan ansvaret för bibliotekens innehåll fördelas på minst fyra departement (kultur, utbildning, näringsliv och social) och Statens kulturråds generaldirektör säger att KUR inte har något speciellt sektorsansvar för folkbiblioteken. Under tiden söker KUR samarbete med andra aktörer som t ex Skolverket för att få igång processer kring de vuxnas lärande.
Enligt min uppfattning saknades dock en mycket viktig dimension i presentationen av det som sker runt i de nordiska länderna. En dimension som har att göra med omvärldsbevakning i dess globala mening. För det är väl ändå så att om det sker förändringar i basen så måste det betyda att det också sker förändringar i överbyggnaden? I vilket fall borde vi som har vårt arbetsfält att ge stöd i form av rådgivning, fortbildning, information, utvecklingsinsatser, och kompletterande medieförsörjning gentemot biblioteken i regionen vara lyhörda för och beredda på de förändringar som kan ske i samhället.
På statlig nivå är man kanske mest intresserad av att befrämja och genomföra den statliga kulturpolitiken i första hand. Att agera på signaler utifrån eller på omvärldens behov kommer i andra hand även, verkar det som. Nationell bibliotekspolitik borde ju vara att ta ställning i de frågor där delar av det fria och oberoende biblioteket, som vi känner det, ifrågasätts.
Peter och vargen?
Den dimension som hitintills saknats i diskussionen om nationell bibliotekspolitik, det regionala uppdraget och bibliotekens vara eller inte – och då handlar det egentligen inte bara om bibliotek utan är något som berör stora delar av samhällsfinansierad verksamhet, kultur lika väl som bibliotek, kommunbibliotek lika väl som länsbibliotek – handlar om de förutsättningar för finansiering av offentliga tjänster som ligger till grund för den aktuella rundan av GATS/WTO-förhandlingar.
Mogen Damm skriver i Bibliotekspressen nr 1 2003: ”Offentligt finansierade kulturarvsinstitutioner som bibliotek, arkiv, museer och utbildningsinstitutioner utgör väsentliga byggstenar i utvecklingen av det kunskaps- och informationssamhälle där alla medborgare har glädje av tillgången till kultur, vetande och information. Deras roll som hörnstenar i ett demokratiskt samhälle och nödvändigheten av att de förblir under offentlig kontroll kan inte nog poängteras. Deras roll att tillhandahålla en ohindrad, opartisk tillgång till kultur, vetande och information som är öppen och tillgänglig för alla… måste erkännas och skyddas. Men den offentliga finansieringen ligger i farozonen under den aktuella rundan av förhandlingar inom WTO/GATS”.
Det är framför allt inom tre sektorer inom GATS-programmet som kan vara aktuellt för biblioteksservicen:
- Sektor 2 CJ som handlar om telekommunikationstjänser – dvs online-information och databaser
- Sektor 5 tjänster som har med utbildning att göra
- Sektor 10 C tjänster som har med kultur och fritid att göra – och därmed allt som har med alla dimensioner av bibliotek att göra
I dagsläget har tretton länder, däribland USA, Japan och Island, lämnat in krav på att Sverige ska öppna förhandlingar om åtaganden kring kommersialiseringen av tjänster inom sektor 10 C skriver Britt Marie Häggström i DIK-forum nr 18/2002. Britt Marie Häggström är ordförande i EBLIDA som är en internationell lobbyorganisation för biblioteken. EBLIDA är mycket oroliga inför bibliotekens framtid. ”Keep library services excluded from sector negotiations!” är uppmaningen man ger i sitt uttalande om GATS.
Att det finns företag därute som är beredda på att ta över vitala och kommersiellt gångbara delar av biblioteksverksamheten är inget nytt. I Ikoner nr 5 2002 berättar Svensk Biblioteksförenings GATS-expert att man på BIBSAM fått kritiska synpunkter från ”marknaden” mot att offentligt finansierade bibliotek upp portaltjänster med allmänna medel och sedan (hu, så hemskt!) tillhandahåller dem gratis. Man kan ju också fundera lite över Biblioteksföreningens roll i sammanhanget. Som majoritetsägare i BTJ är ju situationen lite märklig. Man vill ju gärna att företaget ska gå med vinst – men frågan är var vinsten finns när BTJ ger sig in på marknaden med elektroniska referenstjänster som idag finns fritt och gratis på en del bibliotek (bla här i Örebro). Man kan ju föreställa sig ett scenario där BTJ, eller något annat företag, kräver att folkbiblioteken ska sluta med sådant som företagen kan tjäna pengar på. Alltså adjö till gratistjänster som ”Fråga biblioteket”, ”Chatta med en bibliotekarie” och lägg ner KULDA-projektet.
I Svensk Biblioteksförenings remissvar om GATS-förhandlingarna skriver Kjell Nilsson att det dessutom finns formuleringar i GATS som lätt skulle kunna användas för att stämpla kvalitetskrav som handelshinder.
Så varför skäller inte jycken, då?
Enligt min uppfattning ligger det ett ansvar på alla företrädare för bibliotek – oavsett huvudman – att agera och informera sig själva och andra om de förutsättningar för verksamheten som GATS-avtalet kan komma att innebära. Därvidlag har viktiga lobbyorganisationer agerat på den internationella scenen, bl a IFLA och EBLIDA. I Sverige torde Biblioteksföreningen vara en nog så god lobbyorganisation – om man kan reda ut förhållandet till BTJ. När vi ser på ansvaret för den nationella överbyggnaden är biblioteksföreningens GATS-specialist Kjell Nilsson anställd på BIBSAM, men huruvida han uttalar sig på BIBSAMs vägnar eller ej vet jag inte. Från statens kulturråd har det inte hörts ett knyst om GATS. Med tanke på att såväl näringsminister Pagrotsky som kulturminister Ulvskog uttalat sig för att biblioteken, enligt deras uppfattning, ska hållas utanför GATS, borde det väl heller inte vara så svårt att motivera KUR att fungera som lobbyorganisation och aktivt ta del i debatten. Kort sagt: här har KUR och systerorganisationerna i Norden möjligheterna att bedriva en nationell bibliotekspolitik!
Peter Alsbjer
Länsbibliotekarie
Referenser:
Peter Almerud ”Vem tar ansvar för den nationella bibliotekspolitiken – många kockar – och en enda soppa!”
i Kultur & politik 7-8/2002
Mogens Damm: ”Adgang for alle – en virkelighed med begrænsninger” i Bibliotekspressen 1/2003
Britt Marie Häggström: ”Debatten om GATS måste bygga på fakta inte tro” i DIK-forum 18/2002
EBLIDA statement on the WTO GATS negotiations
Libraries and trade in services: http://www.eblida.org/topics/wto/statementnov02.pdf
Frode Bakken:
”THE COMMERCIALISATION OF LIBRARIES AND ARCHIVES” Föredrag vid AER-konferensen I Brixen, 18 oktober 2002 http://www.eblida.org/topics/wto/frode_aer.htm
Remissvar från Svensk Biblioteksförening http://www.foreningenbis.org/Gats/gatssb.html
Föreningen BIS webbsidor om GATS: http://www.foreningenbis.org/Gats/gats.html
Observera att Biblioteksbladet nr 1/2003 som beräknas komma ut 10 februari har som tema ”Frihandel hot mot biblioteken”
[1] Inspector Gregory:
”Is there any other point to which you would wish to draw my attention?”
Holmes: ”To the curious incident of the dog in the night-time.”
”The dog did nothing in the night-time.”
”That was the curious incident,” remarked Sherlock Holmes.
From ”The Adventure of Silver Blaze” by Arthur Conan Doyle
”The Simpson incident had shown me that a dog was kept in the stables, and yet, though someone had been in and had fetched out a horse, he had not barked enough to arouse the two lads in the loft. Obviously the midnight visitor was someone whom the dog knew well.”
From ”The Adventure of Silver Blaze” by Arthur Conan Doyle