Dagens bibliotekslänk: Byggnaderna som förändrade staden

UR: Byggnaderna som förändrade staden – Bildning
Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

En sammanfattning berättar om det första moderna biblioteket

UR: Byggnaderna som förändrade staden

Kunskap har varit viktig för utvecklingen av våra städer ända sedan antiken, men det dröjde länge innan den gjordes tillgänglig för alla. Bibliothèque Sainte-Geneviève i Paris från 1851 är både en arkitektonisk pärla och det första bibliotek som öppnades upp för allmänheten. I 1920-talets Tyskland la Bauhaus-skolan grunden för den modernistiska rörelsen inom arkitekturen. Och det futuristiska Centre Georges-Pompidou i Paris 1977 förändrade bilden av hur ett museum skulle se ut och fungera.

Se fortsättningen på UR

Citat från remissvaren på förslaget till den nationella biblioteksstrartegin

Du kan läsa de remisser som är inskickade och ta del av vad de olika aktörerna i Bibliotekssverige tycker. I regel är de positiva till att det tas fram en strategi överhuvudtaget och flera av de åtgärder och satsningar som föreslås för t ex skolbibliotek, nationella minoriteter och mångspråk samt pliktlag, digital inlåsning och nationella digitala bibliotekstjänster. Men djävulen finns, som man säger, i detaljerna.

Här några av de, som jag tycker, mer intressanta ställningstagandena. (Det här är lite work in progress, så inlägget fylls på allt eftersom):

Sölvesborgs kommun:
”Biblioteken ska inte åläggas att prioritera litteratur på andra språk än
svenska och de officiella minoritetsspråken.”

(ja, det var ju inte så förvånande)

BiS:
”Vi efterlyser fortfarande en definition av begreppet bibliotek som kan vara vägledande för strategin.”

Haninge kommun:
”Enligt Socialstyrelsens termbank så används ordet funktionsnedsättning för personer och funktionshinder är en begränsning för en person i relation till omgivningen.”

Barnombudmannen
”Barnombudsmannen använder följande definitioner av begreppen barnrättsperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Vi önskar att dessa definitioner används av fler statliga aktörer…”

Region Dalarna:
”En liten men inte oviktig randanmärkning är att nämnden vill påpeka att man i en nationell strategi bör använda bibliotekslagens terminologi för att beskriva institutionerna inom bibliotekssektorn. Att introducera begrepp som ”publika bibliotek” medför otydlighet om vilka bibliotek som egentligen avses.”

Skolverket
”Skolverket instämmer i utredningens slutsats att folkbiblioteken ska inspirera till barns fritidsläsning, men med tillägget att det bör förtydligas vad som avses med ”läskunnighetsområdet””

Skolinspektionen
”Skolinspektionen anser att det behövs en tydlig definition vad skolbibliotek bör innehålla och att det bör regleras i skollagen. Skälet till det är att varken skollagen eller bibliotekslagen preciserar vad som kännetecknar skolbibliotek.”

Ulricehamn
”I rapporten användes orden bör och ska i olika sammanhang. Ibland ska biblioteket göra, och ibland bör.”

Föreningen för Regional biblioteksverksamhet:
Vi vill framhålla att barnperspektivet inte kan begränsas till barnbiblioteksverksamhet utan är centralt i hela folk- och skolbiblioteksverksamheten.

(Hoppsan, det hade BO missat!)

BiS:
Vårt förslag är att en tjänst som ”riksbarnbibliotekarie” ska inrättas på KB under tre år.

Statens kulturråd:
”Vi önskar att ett förslag på en nationell biblioteksstrategi visar en större tro på litteraturens kraft och på läsningens och kulturens betydelse för samhället. Gång
på gång påpekar strategiförslaget att ett demokratiskt samhälle behöver människor som är informerade och kompetenta och håller sig till fakta, och det är förstås viktigt med medie- och informationskunnighet, men en levande demokrati behöver också människor som är kreativa och empatiska och har omdöme. Som inte endast kan svara på hur saker och ting är utan som har förmåga att föreställa sig hur det kunde vara. Människor med fantasi. I den diskussionen bör läsning av skönlitteratur och folkbibliotekens läsfrämjande arbete hamna.”

(nästan poetiskt!)

Helsingborg:
”Biblioteken lyfts både internationellt och nationellt allt mer som nav för att utveckla lokalsamhället. Ett verkligt fokus på invånarna och folkbibliotek som en motor i lokalsamhället och som bidrar till stadsutveckling och innovation saknas helt i förslaget till strategi.”

Helsingborg:
”Samtidigt ser vi i förslaget en fara i att blanda ihop nationalbiblioteksrollen och myndigheten. För att en biblioteksmyndighet bäst ska kunna verka för hela biblioteks-Sverige med alla olika typer av bibliotek, behöver KB som forskningsbibliotek ligga för sig, inte i en sammanblandning med myndigheten. Vi ser idag hur KB har svårt att hantera dessa två olika frågor som kräver olika lösningar för att tillgodose de behov som finns.

Hylte:
”Vår tolkning av liggande förslag är att KB begär av regeringen att få bestämmanderätten över Stärkta bibliotek.Det är i nuläget ett tillfälligt bidrag som fördelas förtjänstfullt av Kulturrådet till landets folkbibliotek. … vi vill poängtera att det fysiska och digitala bevarandet av medier inte nämns i bibliotekslagen. Därför är det tveksamt om Stärkta bibliotek ska bidra med finansiering.”

Malmö
”Malmö stads bedömning framgår det inte tydligt hur arbetet med biblioteksstrategin ska finansieras. Utredaren anger att den totala kostnaden för de reformer som föreslås i strategin  är 250 mkr per år vilket motsvarar bidraget till satsningen Stärkta bibliotek. Enligt Malmö stad stödjer den typen av satsningar bibliotek som en demokratisk kraft i samhället, vilket också är i linje med strategins mål och vision. Malmö stad utgår därför från att finansieringen av biblioteksstrategin inte ska tas från Stärkta bibliotek. ”

Härnösand:
”Det är dock problematiskt att använda begreppet ”neutralitet” när det gäller biblioteksverksamhet. Lagen säger att biblioteken ”ska verka för fri åsiktsbildning och det demokratiska samhällets utveckling”, det innebär i sig inte att biblioteken ska ställa sig neutrala. Att vara neutral gällande mediesamlingarna, information och olika publikationers relevans i ett bibliotek går inte ihop med idén om att biblioteksväsendet ska inta en viktig roll för den oberoende informationsförsörjningen för att motverka rykten, falska nyheter och propaganda vid en kris och krigssituation. För att tillhandahålla objektiv information räcker det inte att vara neutral. Objektiv information kräver sållning och urval och därmed ett ställningstagande.”

Härnösand:
”I Bibliotekslagens ändamålsparagraf anges att ”biblioteken […] ska främja […] kulturell verksamhet i övrigt”. Det är därför förvånande och beklagligt att just begreppet kultur knappt omnämns i förslaget till nationell biblioteksstrategi.”

Malmö:
”De uppgifter som strategin tillskriver en nationell biblioteksmyndighet är delvis nya, som till exempel biblioteksjuridik, men till stor del handlar det om uppgifter idag ligger hos Kungliga Biblioteket.”

MTM
”Enligt språklagen (2009:600) ges det svenska teckenspråket samma status som Sveriges fem minoritetsspråk. I § 9 anges att ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.” Detta berör också det allmänna biblioteksväsendet.  … Med utgångspunkt i den demokratiska rätten till information utifrån individens förutsättningar anser MTM att de formuleringar i rapporten som beskriver de nationella minoritetsspråken borde kompletteras med teckenspråk.”

Region Värmland
”Vi ser heller ingen anledning att i en nationell biblioteksstrategi slå fast att den regionala biblioteksverksamheten behöver ha en stark ställning inom
kultursamverkansmodellen, eftersom det ytterst är varje region som själv avgör vilka prioriteringar som görs inom samverkansmodellen.”

Statskontoret
”Givet befolkningens ändrade medievanor är det inte säkert att de reformer som föreslås skulle medföra att biblioteken blev tillgängliga för alla såsom samordnaren eftersträvar. Befolkningens ändrade medievanor borde, enligt Statskontoret, innebära att digitalisering av biblioteken fick ett än större
genomslag i strategin än vad det nu får. De långsiktiga förändringar i befolkningens medievanor som blivit följden av internets genomslag är sannolikt alltför
genomgripande för att kunna påverkas av en nationell biblioteksstrategi som innehåller en så pass bred uppsättning åtgärder utöver digitalisering.”

”Statskontoret har gått igenom de underlag som samordnaren hänvisar till och inte i något fall funnit beräkningar av vad det faktiskt kan tänkas kosta att genomföra reformförslagen. De sammantagna kostnaderna för förslagen om digitalisering, fortbildningsinstitut, drift av bibliotek för nationella minoriteter, etcetera kan vara för lågt eller för högt räknade. Det går inte att bedöma. Statskontoret anser att detta är en allvarlig brist i det underlag som samordnaren lämnat till regeringen.”

Låna en sportupplevelse på bibblan!

Låna en sportupplevelse på bibblan! I alla fall i Finland enligt Svenska YLE: Bibliotek runt om i Finland lånar ut säsongskort till ligamatcher

”I början av oktober gick basketklubben Seagulls ut med att säsongskort till lagets matcher kan lånas på biblioteket i Tölö i Helsingfors. Andra klubbar inspirerades och nu erbjuds en motsvarande möjlighet även i Reso, Åbo och Sankt Michel.”

Tillägg:

I Sverige Finns bandyklubben Edsbyns IF Bandy som gör samma sak:

Edsbyhjärtat bjuder på låne-säsongskort!

Den här säsongen vill vi underlätta för de som kanske inte har råd att gå på en bandymatch eller aldrig varit på en bandymatch. Så i samarbete med Edsbyns Bibliotek kommer det att finnas fyra stycken säsongskort till Edsbyns hemmamatcher att låna på biblioteket. Vem som helst kan låna ett kort och du lånar kortet för en match i taget och sedan lämnar du tillbaka det till biblioteket. Precis lika enkelt som när du lånar en bok.

Det här är något som möjliggörs genom Edsbyhjärtat och dess partners. Edsbyhjärtat är Edsbyns IF Bandys samhällsprojekt för ett roligare Ovanåkers kommun.

Vi tackar Edsbyns Bibliotek för samarbetet och det finska basketlaget Seagulls som vad vi vet var först med denna genialiska idé.

Om bibliotekssamverkan

Lars Burman, överbibliotekarie vid Uppsala universitetsbibliotek lyfter i sin blogg fram en aktuell artikel från Lorcan Dempsy i tidskriften Collaborative Librarianship: ”What Collaboration Means to Me: Library collaboration is hard; effective collaboration is harder.

Även om Burmans ingångar är forskningsbibliotekets i sin analys så fungerar frågan om hur samverkan kan fungera i andra bibliotekssammanhang, speciellt i dessa tider av remisskrivande.

Demsey lyfter fram fyra utmaningar inför samverkan (jag klipper och klistrar in ur Burmans blogg och slutsater):

  •  De tillfällen då alla aktörer skulle tjäna på att samarbeta men låter bli på grund av motstridiga intressen. ”Vi bibliotekschefer är nog lite till mans rädda att släppa kontrollen om de egna resurserna.”
  • När stora resurser och mycket tid läggs på samarbeten, men kanske ändå inte uppnår allt som man hoppas på.
  • Biblioteken behöver tänka mer strategiskt kring samarbete, i synnerhet när det gäller nya infrastrukturella behov.
  • Avvägningen mellan samgående och självständighet. ”…det svenska biblioteksväsendet har synnerligen självständiga aktörer. Man släpper ogärna den lokala förmågan att anpassa tjänster, och man vill inte minska kapaciteten att snabbt ge vad just de egna uppdragsgivarna anses eller anser sig behöva.”

 

Dagens bibliotrekslänk: Exploring Maslow’s Hierarchy as a Service Prioritization Framework

Judith Logan och Kyla Everall: First Things First: Exploring Maslow’s Hierarchy as a Service Prioritization Framework i Weave Journal of Library User Experience:

”The Hierarchy of Library User Needs is a theoretical tool for service prioritization with the potential to facilitate discussions between users and libraries. Libraries may wish to (re)evaluate the alignment between the resources they devote to their services and the items that are most likely to be used and appreciated by their users.”

 

Guilliou gör en Zlatan och kraschar bibliotekets budget!

I alla fall i Umeå, enligt SVT Västerbotten (det handlar om budgeten för e-böcker och ja, även om det är ganska så allvarligt, så hade jag kul när jag skrev rubriken) ).

Efter ett författarbesök av Jan Guillou där många ville låna hans senaste bok, försvann hela månadsbudgeten för Umeåregionens utlåning av e-böcker. Efter det blev det lånestopp för e-böcker i över tre veckor.

Så vad kan biblioteken lära sig av detta? Arrangera inte författarbesök av best seller-författare!

Tillägg:
SVT Kultur : Biblioteken kritiska till höga e-bokspriser

– Vid något tillfälle har vi valt in en e-bok i vårt utbud för ett visst pris som vi betalar per nedladdning. Men sen har det hänt att förlaget har höjt priset på e-boken utan att vi meddelats om det. Och det är omöjligt, eftersom det är en så stor mängd att hålla koll på det, säger Magdalena Jeppson, bibliotekschef Kristianstad

Trendspaning om trendspanare

Mina favoriter när det gäller trendspaning inom och utanför biblioteksfältet:

Bibliotek

Annat

Så vilka är dina favoriter? Kommentera gärna!