Om talboksverksamheten vid folkbibliotek – platsen, tekniken, litteraturförmedlingen

Om talboksverksamheten vid våra har folkbibliotek har Maja Olsson beskrivit i sin nya masteruppsats från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet, Från trassliga kassettband till egna nedladdare. Hon undersöker hur tjänsten Egen nedladdning och appen Legimus från MTM påverkat bibliotekspersonalens syn på talböcker och det praktiska arbetet med talboksverksamhet.

I sin uppsats utmanar hon ansvarsfördelningen inom den svenska talboksmodellen: ”I ett större perspektiv kan talboksläsares användning av tjänsten Egen nedladdning och deras oberoende i relation till verksamheten vid biblioteken väcka tankar om ansvarsfördelningen inom den svenska talboksmodellen
där staten, MTM, innehar ett produktionsuppdrag och biblioteken ett förmedlande dito. En effektivare förmedling av exempelvis tjänsten Egen nedladdning
skulle kunna göras gällande genom att förmedlingen förläggs till MTM och inte biblioteken, inte minst utifrån tankar om att talboksläsare som använder tjänsten kanske snarare kan koppla sin biblioteksanvändning till MTM och Legimus än till den lokala platsen för talboksverksamheten – folkbiblioteket.” (Min fetmarkering)

Författaren identifierar tre teman för sin undersökning:

Talboksverksamhet som plats

  • Nedladdning av talböcker vid bibliotek har även öppnat upp för nya handlingsmöjligheter för bibliotekspersonalen:
    • ett breddat utbud,
    • en effektivare service
    • förändrade förvärvssätt kring talböcker.
  • Utifrån användningen Legimus har möjligheter till en mer platsoberoende talboksverksamhet öppnats upp vid biblioteken.
  • I relation till tjänsten Egen nedladdning har undersökningen påvisat att biblioteken fortfarande kan utgöra en betydelsefull plats för talboksläsare, för lån av talböcker, stöd i användningen av tjänsten och andra biblioteksaktiviteter, men även påvisat att talboksläsare många gånger inte kontaktar eller besöker biblioteken sedan de har fått tillgång till tjänsten. Vilket innebär en utmaning för folkbiblioteken – att få talbokslåntagarna att återkomma för få uppleva något som attraherar till platsen och vad skulle det vara i så fall?

Talboksverksamhet som teknik

  • Talboksläsarnas nyvunna självständigheten i tjänsten Egen nedladdning går nästan att beskriva som en emanciperande kraft som kan vara betydelsefull för biblioteken/samhället/skolan att ta fasta på och arbeta vidare med, exempelvis i mötet med unga personer med läsnedsättning som ska introduceras
    till talboksläsning.
  • Samtidigt kan de tekniska lösningarna vara ett hinder för äldre talboksläsare – här finns en koppling till biblioteken arbete med digital delaktighet och motverkan av digitalt utanförskap.
  •  Att MTM kan enligt undersökningen  uppfattas som en relativt avlägsen instans för verksamheten vid folkbibliotek i mer vardagliga sammanhang är en utmaning för såväl myndigheten som för biblioteken.  Eftersom dagens talboksarbete vid folkbibliotek till stor del kretsar kring förmedling av redskap som MTM har utvecklat är ett vidare arbete för informations- och kunskapsutbyte  lika angelägna för  folkbiblioteken som för myndigheten.

Talboksverksamhet som litteraturförmedling

  • Bibliotekspersonalen kopplar sitt talboksarbete till mål om alla människors rätt till tillgång till litteratur och läsupplevelser – dvs till läsfrämjandeuppdraget, men det finns hinder bl a i form av långa produktionstider av talböcker i förhållande till de tryckta böckerna

Om att mäta tillgången till folkbibliotek

Huddinge bibliotek och Regionbibliotek Stockholm bjuder in till ett hyperintressant seminarium – En ny typ av biblioteksstatistik – öppet seminarium om att mäta tillgången till folkbibliotek – för de som är intresserade av statistik, struktur och tillgång till folkbiblioteksverksamhet.

Under förmiddagen samtalar vi tillsammans om:

  • olika samspelande faktorer som påverkar människors faktiska och upplevda tillgång till folkbibliotek.
  • hur vi med verksamhet och arbetssätt kan avhjälpa hinder och påverka denna tillgång.
  • varför de underlag som biblioteken i Huddinge arbetat fram är så viktiga då vi ska arbeta med jämlikhets- och likvärdighetsskapande insatser, såväl som med förändringsarbeten.
  • varför biblioteken i Huddinge har valt att arbeta med statistik på små geografiska områden.

Mer information och anmälan hittar du här.

Läsa, läka, leva! – biblioterapi i praktiken

Hur prioriterat är det läsfrämjande arbetet för vuxna i praktiken? Hur kan man arbeta strategiskt med läsfrämjande utvecklingsarbete? Lästid på arbetstid – är det en bibliotekarieutopi?

Att arbeta läsfrämjande är att leda eller vägleda, och inte sällan blir bibliotekarien både läscoach och biblioterapeut. Liv och litteratur är nära sammanflätade och böcker är bra för hälsan. Biblioterapi kan fungera som en sorts bokcirkel – kanske ännu mer läsfrämjande än den traditionella. Läs för att läka, läs för att leva!

Nina Frid är bibliotekarie, initiativtagare till mötesplatsen Bokcirklar.se och handläggare för läsfrämjande på Statens kulturråd. Här sammanfattar hon erfarenheter om och reflektioner över vad läsfrämjande på bibliotek är och skulle kunna vara. 2012 utkom hon med boken Slutet på boken är bara början – om läsarsamtal, bokcirklar och bibliotek på BTJ Förlag. Läsa, läka, leva! är den fristående fortsättningen

Bibliotek och lycka

Kan bibliotek utformas för största möjliga lycka för besökarna? Det här har Steven Bell funderat på.

När invånarna får uppleva glädje blir de i sin tur mer engagerade i sina samhällen, de bidrar till samhällsförbättringar, och skapar goda medborgare som bryr sig om sina grannar. Bibliotek skulle kunna bygga bättre samhällen befolkade av människor som  får upplever högre nivå av lycka, inte från exotiska föremål och upplevelser som bara några få av oss kan få, utan snarare från det enkla, vardagslärandet, läsningen., un gefär så säger han i Library Journal, Life, Library, and the Pursuit of Happiness.

Han följer upp sina tankar i ett blogginlägg på Designing Better Libraries: Designing For a Happiness Experience. Bell har lyssnat på en panel experter från framgångsrika företag i lyckobranschen (typ Disney) och här är deras råd:

  • Deras varumärken är baserade på att utgångspunkten varit att designa för lycka  – inte något som de kommit på i efterhand.
  • Utforma erfarenhet av lycka kring tre delar: förväntan; erfarenhet; minne.
  • Skapa ett ”topp- ögonblick och ett ”slut”-ögonblick in i upplevelsen – det är de ögonblicken som är mest sannolikt att bli ihågkommna.
  • Undvik byråkrati till varje pris, stöd personalen initiativ.
  • Vi är benägna att uppskatta och minnas överraskningar; utforma goda överraskningar och se till att dåliga inte händer.
  • Människor är lyckligast i miljöer avsedda för deras behov.
  • Försök hitta det bästa sättet att ge människor med en ”godnattpuss” – dvs ett lyckligt slut förvandlar en medioker upplevelse till något minnesvärt.
  • Låt folk krama en valp – ingen kan krama en valp och känna något annat än lycka.

Även om bibliotek aldrig kommer att fungera som Disneyland – så kan de vara en plats i samhället som levererar lyckoupplevelser till allmänheten. Det borde inte vara så svårt att ge besökarna en positiv, överraskande upplevelse av biblioteksbesöket, eller?

Så hur skapar du största möjliga lycka i referenssamtalet, sagostunden, bokpresentationen eller mötet med den nyanlända som behöver hjälp med kopiatorn? Diskutera i tvärgrupper!

The Library Compass och Spark – appar för bibliotek

The Library Compass

The Library Compass är en tjänst utvecklad av Andreas Schuster vid Münchens tekniska universitet,  som hjälper biblioteksbesökarna att söka och hitta medier och koppla ihop sig med andra. Tjänsten ansluter användare och bibliotekarier med kontextuell information baserat på plats- och användardata. Detta överbryggar gapet mellan digitala och traditionella medier genom iBeacon-lokalisering, och en smartphoneapp och RFID-taggade böcker.

Appens modulkomponenter möjliggör stegvis genomförande av digitalt förbättrade tjänster som t ex mobila boksökningar, kuraterade inomhus-guider, e-bok-länkar och sociala funktioner. The Library Compass förenklar för besökaren, sparar tid och berikar användarupplevelsen enligt upphovspersonerna.

En närmare presentation av konceptet hittar du här.

Här är några filmer som visar hur det fungerar (filmerna verka komma från ett danskt bibliotek, någon som vet mer och om det finns skarpa versioner?)

Axiells Spark

Axiell håller också på med att utveckla en app i af i UK – Spark. (Jag tror att det är en app – Axiell kallar det för ”a solution” – en lösning. ”We know that not everyone can be a librarian, but with Spark, anyone can help manage the library.” Vilket får en att tänka på den specifika situationen i England med minskade biblioteksresurser och volontärer på folkbiblioteken som ersätter fackutbildade bibliotekarier.)

Det är lite oklart vad ”lösningen” konkret innebär från de marknadsföringsfilmer som finns. Men jag tror att det handlar om att brukarna själva får hjälp med att hitta information och medier i biblioteksrummet så att bibliotekspersonalen kan ta på sig andra arbetsuppgifter. För säkerhets skull har Axiell gjort en manlig och en kvinnlig variant av filmerna som presenterar Spark.

 

Bonus

Creation of a Library Tour Application for Mobile Equipment using iBeacon Technology (Code4Lib Magazine)

Om glädjen att tvingas tänka nytt – bibliotek som kulturhus

Om glädjen att tvingas tänka nytt (vilken härlig titel!) skriver  Johanna Rivano Eckerdal i en ny publicerad studie från Lunds Universitet: Glädjen i att tvingas tänka nytt: En studie av verksamhetsutveckling vid två folkbibliotek i Skåne.

Det är de skånska biblioteksutvecklingsprojekten Kulturhusprojektet i Arlöv och Kulturstråket i Ängelholm som följts upp i rapporten. Rapporten sammanfattar om och hur  idéer och verksamheter från de två avslutade projekten lever vidare i den ordinarie verksamheten. Här finns också en analys av hur skeenden under och efter projekttiden kan förstås i relation till folkbibliotekens samtida roll.

Vid biblioteket i Arlöv har de arbetat vidare med en referensgrupp och program under rubriken Lördagar på biblioteket. Kulturhustanken lever kvar i verksamheten idag och har gått från att vara ett projekt som några arbetade med till att vara uppgifter som alla är delaktiga i. Arbetet upplevs som positivt men det framkommer att man är få som genomför mycket. Att få tillräckligt antal deltagare till programmen, samt vilket innehåll programmen ska ha, är frågor som personalen arbetar med. Referensgruppen ses som värdefull men att engagera tillräckligt många i den kräver stor ansträngning från personalen.

För arbetet i Ängelholm drevs arbetet mot Kulturstråket vidare genom att på olika sätt fortsätta arbetet att förankra Kulturstråket internt och externt och i samarbete med en arkitektbyrå. Efter valet 2014 förändras den politiska representationen i Ängelholms kommun och det innebar att arbetet med Kulturstråket avstannar. Uppdraget att driva biblioteket finns kvar, men arbetet som lagts på att förändra och förbereda verksamheten inför ombyggnaden stannar av.
Det finns en stor variation bland personalen i hur de uppfattar förändringen, en person kan också hysa flera uppfattningar. Även om arbetet med ombyggnaden inte fortsätter så har arbetet med Kulturstråket påverkat personalen och för de flesta, även för de som inte är positiva till Kulturstråksprojektet, är det positiva erfarenheter. Samtal på arbetsplatsen om bibliotekets uppgift och betydelse uppger alla som viktigt.

Rivano Eckerdal konsterar att

  • ”När folkbibliotek utvecklas, exempelvis i riktning mot kulturhus, och förändras så påverkas i sin tur bibliotekarieidentiteten. Konflikter mellan olika förståelser av folkbibliotek och därmed av arbetet att vara bibliotekarie framträder.”
  • ” väcker de förändringar som projektet inneburit i verksamheten frågor kring vad ett bibliotek är och vad man som bibliotekarie ska arbeta med samt hur man ska prioritera mellan olika arbetsuppgifter.”
  • ”För att de biblioteksanställda ska kunna uppföra bibliotek på bästa sätt behöver de politikers stöd och uppdrag att utföra sitt arbete samt allmänhetens förtroende och sin egen tilltro till att de kan utföra det arbetet. Det kräver ett kontinuerligt ifrågasättande och en avstämning mot det omgiv-ande samhället och en lyhördhet att vara trogen bibliotekets roll i samhället och för samhället som den kreativa och produktiva kraft de kan vara. Det torde även kräva att reflektera över i vilken mån de politiska besluten är de bästa för att tillförsäkra allas rätt till bibliotek.”
  • ” Dialogen är en del av det professionella utförandet och att hålla denna dia-og i relation till utförandet igång är bibliotekschefens uppgift,”

Snapchat på bibliotek?

Jag har ingen aning om det är en bra idé eller inte – men det kan vara bra även för biblioteken att känna till och förhålla sig till smartfhoneappen Snapchat. I korthet går tjänsten ut på att användarna tar bilder eller spelar in videoklipp som de sedan kan lägga på filter eller lägga till stickers eller text eller rita på dem. Dessa ”Snaps” kan sedan skickas till vänner eller läggas upp på användarens ”Story”. Användaren kan välja hur länge mottagare kan visa deras snaps, mellan 1 och 10 sekunder, varefter bilden försvinner från mottagarens skärm (såvida denna inte valt att ta en skämdump förstås).

Den amerikanske bibliobloggaren David Lee King har undersökt användningsmöjligheterna i en serie inlägg och enligt honom finns det en handfull amerikanska bibliotek som använder tjänsten. Men hur är det i Sverige? Vad tror ni? Är Snapchat något för biblioteken? Är det något biblioteks som testat?
Är det något för KB att bita i eftersom  ”Om framtidens forskare ska förstå dagens samhälle är det viktigt att även de debatter som förs i sociala medier och filmer som sprids på till exempel Youtube bevaras, sade Gunilla Herdenberg” enligt Biblioteksbladet?

Snapchat-logga från Rice Lake PL

Bonus: 3 Things You Should Know About Snapchat According to an Expert