RUSQ (Reference & User Services Quarterly)

Ännu en facktidskrift som blir tillgänglig Open Access är RUSQ (Reference & User Services Quarterly)

Aktuellt – och första fritt tillgängliga nummer heter Vol 57 No 1 (2017) och innehåller såväl recensioner som artiklar som:

Sonnet Ireland: Information Literacy and Instruction: For Your Information: Using Information Literacy in Public Libraries

Spenser Thompson: Amplify Your Impact: Watching the Movie: Using Personas as a Library Marketing Tool

Beth Posner: The Alert Collector: Yoga in the Library—A Research Guide

Kulturrådet ska främja utgivning och spridning av litteratur på nationella minoritetsspråk

Regeringen uppdrar åt Statens kulturråd att under perioden 2017–2019 genomföra insatser för drygt 3 miljoner kronor som syftar till att främja utgivning och spridning av litteratur på de nationella minoritetsspråken. Barn- och ungdomslitteratur på de nationella minoritetsspråken ska därvidlag särskilt prioriteras. Kulturrådet ska besluta om uppdragets närmare genomförande i samråd med företrädare för de nationella minoriteterna, heter det i beslutet.

I uppdraget ingår även att i samverkan med romska företrädare och sakkunniga genomföra läsfrämjande insatser för den romska minoriteten.

Det skulle vara bra om även MTM fick samma uppdrag för samma målgrupper men också för den teckenspråkiga minoriteten, tycker jag.

Konsten att bekämpa ”Fake news” på biblioteket

Senaste numret av Library Technology Reports har ett aktuellt tema: Fake news och hur det kan bekämpas i den digitala tidsåldern.

Innehållet:

Joanna M. Burkhardt
5-9
Joanna M. Burkhardt
10-13
Joanna M. Burkhardt
14-21
Joanna M. Burkhardt
22-28
Joanna M. Burkhardt
29-33

 

Mat på biblioteket och food literacy

Det finns en rad olika olika internationella exempel på hur bibliotek arbetar med det som kan kallas ”food literacy”. Det kan handla om allt från utlåning av köksredskap till odlingsytor som biblioteket ställer till förfogande. Det kan handla om att det finns ett publikt kök på biblioteket.

Men det kan också handla om att biblioteket bjuder barn och unga i amerikanska utanförskapsområden på lunch under sommarlovet.

Ett liknande exempel i gränssnitten mellan uppleva, upptäcka och delta finns i danska Hillerød. I septembernumret av tidskriften Perpektiv berättar Sarah Elizabeth Hvidberg vid Hillerød Biblioteken om ett initiativ där allmänheten bjuds in för att äta gratis tillsammans på biblioteket. Initiativet kom från bibliotekets uppdrag att spela en mer aktiv roll i lokalsamhället. I regel brukar det komma 150-180 gäster. Verksamheten bygger mycket på volontärer.

-Det bästa är att vi når målgrupper som vi annars har svårt att nå, säger Sarah Elizabeth Hvidberg. Det är män, ungdomar, flyktingar och invandrare och barnfamiljer. Vid en undersökning visade det sig att hälften av deltagarna deltog för första gången i ett biblioteksarrangemang. 85 % angav att de samtalat med någon de inte kände sedan tidigare.

 

Varför älskar inte alla e-böcker?

Varför älskar ingen e-böcker?  Bibliotekarien vid karolinska Institutets universitetsbibliotek Caroline Myrberg ger svar på frågan varför studenter på högre utbildningar verkar föredra papper i stället för bytes i en artikel i UKSG Insights: ”Why doesn’t everyone love reading e-books? 
De problem med e-läsning som studenterna upplever har att göra med:

  • ögonen blir ansträngda av att läsa på skärm
  • distrasktioner i form av pushade meddelanden och sms
  • svårt att få överblick
  • otillräckliga navigationsredskap och klumpiga möjligheter för anteckningar och understrykningar
  • det är ofta komplicerat att ladda ner DRM-skyddade e-böcker

Några av problemen kan lösas med hjälp av bättre fungerande tekniskt format eller bättre programvara. DRM-skyddade e-böcker tillåter inte alltid läsning på olika tekniska plattformar vilket gör att akademiska bibliotek bör fortsätta köpa pappersböcker några år till.

 

 

Digitalt först – självskattningstest för bibliotekspersonal

Som en förberedelse inför den nationella biblioteksstrategins  förslag till det digitala kompetenslyftet för folkbibliotekspersonal ”Digitalt först med användaren i fokus” initierades ett samarbete mellan läns- och
regionbiblioteken i Dalarna, Stockholm, Uppsala och Örebro under våren 2017. Syftet var att utveckla gemensamma verktyg och metoder att använda vad gäller digital kompetensutveckling och digital verksamhetsutveckling.

I en rapport Digitala kompetenser – vägen till ett självskattningstest för folkbibliotekspersonal beskriver projektgruppen hur de  arbetat med självskattningstestet. I rapporten presenteras teorin bakom självskattningstestet.
I en bilaga kan den nyfikne själv ta del av hur självskattningstestet kommer att se ut i dess färdiga form.

Samarbetet kring testet är en del av en större samverkan som även innefattar  finansieringen av en  översättning av metodhandboken Design thinking for libraries. Denna resurs för verksamhetsutveckling beräknas finnas fritt tillgänglig på svenska från början av 2018.

Om fiktionalitet som metod för läsfrämjande (DK)

Ett spännande och nytt grepp för att intressera framför allt unga människor till läsning kan vara att jobba med fiktionalitet, det vill säga väcka påhittade personer för att sprida ett budskap.  På danska Frederiksbergs bibliotek har de använt sig av en sådan påhittad person, Alice en tjej i 20-årsåldern som pluggar litterturvetenskap och som hjälper till med att jobba läs- och litteraturfrämjande enligt Bibliotekarforbundets tidskrift Perspektiv.

Alice är aktiv på social media och använder nätets språk och koder för att skriva om litteratur. Hon blandar emojis, sms-jargong, memes, länkar och skapar därmed ett läsfrämjande arbete anpassat till det digitala samhället.

Här kan du läsa lite mer om bakgrund: Fiktionalitet: En indgang til anderledes litteraturformidling

 

 

Europeana Impact Playbook

Behöver du visa på effekterna och värdet av ditt arbete när du jobbar på bibliotek , museum eller arkiv? Är du nyfiken på vilken effekt ditt dagliga värv har på människors liv? Vill du veta mer om hur museer, bibliotek eller arkiv bidrar till att skapa förändringar? Letar du efter verktyg som hjälper dig att mäta det? 
Då kan du testa Europeanas ”Impact Playbook” som du kan ladda ner här. Det är en ganska konkret handbok med inslag av designtänkande, bästa praktiska exempel, exempel på workshops med mera.

Shared reading – högläsning som social aktivitet (UK)

Genom att samla människor för gemensam högläsning av god litteratur förbättras deras välbefinnande, minskar deras isolering samtidigt som sammanhållningen i lokalsamhället blir starkare. Det är syftet bakom det engelska konceptet ”Shared reading”. Shared reading har funnits som organisation sedan 2008 och bygger på stöd av volontärer och samarbete med engelska kulturdepartementet.

De flesta högläsningsaktiviteter genomförs på bibliotek och allaktivitetshus, inom hälso-och sjukvårdsinrättningar men också på avvänjningskliniker och inom fångvården. Kopplingen till biblioterapi är tydlig.