Engelsk läskampanj: Read On. Get On.

Read On. Get On. är en nationell engelsk läskampanj med mål att förbättra barn läsförmåga så att de är duktiga läsare vid 11 års ålder. För att nå målet sa barn läsa, eller läsas för minst 10 minuter om dagen.

De har gjort följande kampanjfilm, som möjligen är lite för enögd. Jag tror inte det nödvändigtvis finns en given motsättning mellan gaming och läsning. Båda kräver sina litteraciteter. Däremot tror jag att det är fler faktorer som gör att barns tid konkurrensutsätts. Om det sen är idrott, hänga med kompisar, spela tevespel eller skolarbete som är den tidstjuv som stjäl lästid, det kan nog skilja sig åt. Det viktiga är att barnen har läsande förebilder, sina föräldrar.

Projektets hat hittills släppt två rapporter. Den ena riktar sig till politiker – The Power of Reading – How the next government can unlock every child’s potential through reading.
Den andra – Reading England’s Future – är en kartläggning över engelska barns läsförmåga; stad vs landsbygd, rika vs fattiga, välutbildade vs lågutbildade etc.

 

British Library som inspiration för Burning Man

En intervju med David Normal konstnär och skapare av en episk svit på fyra bilder, ‘Crossroads of Curiosity’ som inspirerats av British Librarys fria bildsamling på Flickr. Konstverket kom att bli en del av Burning Man-eventet i Nevadaöknen, 2014.

Här berättar konstnären hur han arbetat och hur bibliotekets bildsamling inspirerat honom.

Mer på British Library Labs

Ännu mer om pojkars läsning

Pojkars läsning är i fokus sen Litteraturpropositionen från 2013 när det gäller bibliotekens läsfrämjande aktiviteter. För de som är intresserade av hur skola, men också folkbibliotek, kan öka motivationen att läsa skönlitteratur hos pojkar kan Lena Olins och Susanne Lövgrens kandidatuppsats från pedagogiska institutionen vid Göteborgs universitet ge värdefulla insikter. Uppsatsen heter  ”Pojkars läsning : En intervjustudie om hur man kan öka motivationen att läsa skönlitteratur hos pojkar i högstadieåldern”

Från slutsatserna (min kursiv)

”Det som motiverar 12 av pojkarna (40 %) är att de får tag på en riktigt spännande bok. Anmärkningsvärt är att nästan lika många uppger att de skulle läsa mer hemma om de inte hade tillgång till dator och Internet, de klarar alltså inte av att själva stänga av datorn för att sätta sig med en bok. Fyra pojkar (13 %) säger att tvång är motiverande och att de skulle läsa mer om de blev pressade till det. Sorgligt nog är det 20 % (6 pojkar) som inte har en aning om vad som skulle kunna få dem att läsa. Här finns verkligen utvecklingspotential, som vi ser det. Kan lärarna höja motivationen genom de didaktiska metoder vi föreslår, samt hitta litteratur som passar pojkarna, så kommer andelen som läser att öka drastiskt.”

”,,, är det tillgången till den digitala världen med datorer, spel och Internet som hindrar dem från att läsa. Det är roligare, snabbare och mindre ansträngande att istället använda sig av digitala medier. Hemmiljön kan lärare inte göra så mycket åt, däremot kan man nyttja och implementera den nya tekniken i undervisningen för att närma sig eleverna. Dels för dokumenthantering och kommunikation, men också för att lära känna elevernas verklighet. Vi rekommenderar verkligen starkt att lärare sätter sig in i den digitala teknik som finns tillgänglig, både inom och utanför skolans väggar.”

De metoder som författarna hittat för lässtimulans när man pratat med lärare är
– högläsning av läraren.
– boksamtal och diskussioner kring litteraturen i helklass.
– att hitta litteratur som relaterar till pojkarnas intressen.
– att jämföra boken med den filmatiserade versionen.
– läsloggar och loggbok.
– läsbeting som tävling, samt andra utmaningar som triggar elevernas tävlingsinstinkter.
– gruppläsning där 4-5 elever läser samma bok, tar till sig av innehållet och har fördjupade diskussioner utan att läraren är den styrande.
– rollspel.

”Viktiga faktorer är även att lärarna är tydligt positiva till läsning, visar att de själva är läsare och att de läser betydligt mer ungdomslitteratur…”

”Något vi verkligen önskar kunde utvecklas på skolorna är bättre läsmiljöer…Vi tror att det skulle kunna stimulera elevernas läslust samt öka läsningens status. Vi ser framför oss ett särskilt rum eller avskärmade platser på skolorna där det finns mysiga fåtöljer med kuddar, filtar och annat som påminner om en hemmiljö, då pojkarna själva angett att det är på en skön plats som de själva helst läser. Förutom en trivsam miljö för själva läsningen bör nya böcker vara skyltade på ett snyggt och tydligt sätt i glasmontrar, på en plats där många elever passerar varje dag. ”
Min kommentar: Jag tror att ett sådant rum beskrivs i Skollagen 2 kap. 36 §.

Mer om pojkars läsning finns här  och här

Featured Image -- 9887

Proving our worth: return on investment

peterals:

Bibliotek är en god investering säger fler internationella undersökningar- Här är några exempel.

Rebloggat från The International Librarians Network med tillstånd.

Originally posted on International Librarians Network:

We hope you’ve been enjoying this discussion topic about how we articulate and prove the worth of our libraries. Today we’re going to look at a method from across the business world.

One way to articulate the value of your library is to use a return on investment model. This model has become quite popular in recent years, particularly as funding becomes stretched.

Coins. Licensed under CC0 from Pixabay Coins. Licensed under CC0 from Pixabay

Return on investment (or ROI) has been used in business and financial areas for a long time. Simply put, it’s the difference between what you invested in something and what you got out of it. So if you buy a painting for $100, and sell it for $200, you got a 200% return on your investment. You could also say that for every $1 you spent, you received $2.

How can we use this for libraries? It’s a three step process:

Visa källa 567 fler ord