Tärningen är kastad! – om spelkultur som näring och kulturtuttryck

Allt fler människor ägnar sig  åt att spela spel och utöva spelkultur. Det ökade intresset har varit tydligt framför allt inom ideell sektor där det i dag finns många föreningar som bedriver verksamhet inom spelkultur i båda regionerna. Under vintern 2016–2017 genomförde Region Värmland tillsammans med Region Örebro län en förstudie – Tärningen är kastad! – om spelkultur som näring och kulturuttryck.

Syftet med förstudien var bland annat att öka kunskapen om spelkultur i regionerna och att lägga grunden för ett möjligt större spelkulturprojekt. Avsikten är att rapporten ska fungera både som en introduktion till spelkultur och som en inspiration för den som vill påbörja nya satsningar eller projekt inom spelkulturrelaterade områden.

För den spelintresserade vill jag annars rekommendera den internationella spelfestivalen Counterplay ’17 som inträffar i på DOKK1 i Aarhus i slutet av mars.

 

 

NMC Horizon Report: 2017 Library Edition

Ett konglomerat med New Media Consortium (NMC) i spetsen har precis släppt årets utgåva av biblioteksutgåvan av NMC Horizon Report. Själva rapporten kan du ladda ner här.
Rapporten innehåller en genomgång av aktuella trender, utmaningar och teknisk utveckling med betydelse för, fr a akademiska bibliotek – men som är av värde för alla bibliotekstyper.
Här kommer en sammanfattning:

Bibliotek i TV och datorspel

TV  och datorspel på bibliotek är knappast en nyhet, men visste du att att det finns en blogg om bibliotek i TV- och datorspel? Bloggen heter Libraries In Video Games.

Tjusiga screenshots från spel från välkäda Skyrim till mer obskyra Dragon Warrior VII. En Minecraftspelare har gestaltat om Wikipedia till ett bibliotek:

Och det bästa är att du kan själv bidra till samlingarna.

Regeringen inleder arbete med avgiftsfri släktforskning

En glädjande nyhet för alla släktforskare!

Från pressmeddelandet: Regeringen har i dag fattat beslut om ett uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för och konsekvenserna av avgiftsfri och öppen arkivinformation. Uppdraget ska redovisas den 15 maj 2017.

– Kulturarvet och vår historia ska inte bara vara tillgängligt för de som kan betala för det. Att släktforska är en folkrörelse som ger människor en fantastisk möjlighet att personligen koppla ihop dåtid med nutid, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Idag krävs ett abonnemang för att ta del av kyrkoböcker, fastighetsböcker, skattelängder, militärrullor och bouppteckningar, något som kan kosta över 1000 kr per år.

I den kulturarvspolitiska propositionen gör regeringen bedömningen att en fri entré-reform på arkivområdet ska utredas för att släktforskare och andra fritt ska få ta del av till exempel folkbokföringsmaterial. Öppen data är ytterligare ett steg för att göra kulturarvet tillgängligt i hela landet.

Utbildning, ålder och kön avgör hur mycket vi läser

I alla fall i Danmark! Och resultaten stämmer nog här i Sverige också.

Danska kulturministeriets Bog- og Litteraturpanel ger i idag ut sin rapport ”Læsning i tal” om danskarnas läsvanor. I rapporten jämförs de data som finns om befolkningens läsvanor i Sverige, Norge, Finland, Tyskland och England.

  • Kvinnor läser oftare än män. I Danmark läser 47 procent av kvinnorna skönlitteratur varje vecka eller oftare, medan siffran är 29 procent for männen.
  • De äldre läser mest. 25 procent av den danska befolkningen på 70 år eller över läser skönlitteratur dagligen eller nästan dagligen. Daglig läsning görs bara för 12 procent av gruppen 15-19 åringar.
  • Utbildning spelar en roll i förhållande till läsning. 49 procent av danskar med en lång eller mellanlång utbildning läser skönlitteratur varje vecka eller oftare. Av den del av befolkningen som har grundskola  som högsta utbildningsnivå läser 33  procent varje vecka.

 

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen

Kulturdepartementets analys av kultursamverkansmodellen  Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop – Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen, har precis kommit. Intressant läsning för de som är intresserade av regional biblioteksverksamhet (Min kursiv):

Särskilt om regional biblioteksverksamhet
Läs- och litteraturfrämjande verksamhet ingår sedan 2015 tillsammans med den regionala biblioteksverksamheten som ett ändamål inom kultursamverkansmodellen. Kulturutskottet pekar i sin uppföljning på att biblioteksverksamhet måste förhålla sig till bibliotekslagen (2013:801) som delvis pekar i motsatt riktning mot kultursamverkansmodellens decentraliseringstankar och möjlighet till regional variation. Bibliotekslagen betonar i stället vikten av nationell samverkan och samordning av det allmänna biblioteksväsendet.
Svensk biblioteksförening har också uppmärksammat frågan i sin rapport Den osynliga handen – regionbiblioteken i modellen från 2016.
Bedömningen är att kombinationen av en decentraliserad medelsfördelning, som kultursamverkansmodellen är ett exempel på, och lagreglering på vissa avgränsade men centrala områden skapar en rimlig avvägning mellan olika intressen. Regeringen har uppdragit åt Kungl. biblioteket att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet (dnr Ku2014/01693/KI och Ku2015/00747/KI). Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Kungl. biblioteket ska lämna en fördjupad delredovisning av uppdraget med förslag till en nationell biblioteksstrategi senast den 1 oktober 2017. En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2019. Mot bakgrund av uppdraget till Kungl. biblioteket finns det anledning att avvakta myndighetens redovisning, för att därefter kunna bedöma konsekvenserna för den regionala biblioteksverksamhetens roll inom
kultursamverkansmodellen. Under perioden 20172020 beräknas 5 miljoner kronor årligen
tillföras kultursamverkansmodellen för litteratur- och läsfrämjande insatser i samband med skollov (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83).

Hur ser bibliotekarier på läsfrämjande i förhållande till nya medier?

I sin nya  kandidatuppsats från Umeå universitet, Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö undersöker Sofie Strandberg hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier so tv-spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet.

Enligt författaren erbjuder nya medier möjligheter på bibliotek till lärande och kan fungera som redskap att locka till sig yngre målgrupper. De nya medierna är samtidigt beroende av ett personligt intresse och engagemang hos bibliotekarierna för att kunna nå sina inneboende resurser och potential. De nya medier författaren beskriver har inte bara förändrat synen på berättandet, läsandet behöver inte längre utgå ifrån en tryckt text.

Här finns en intressant problematik: nya digitala medier kan försvåra det rent läsfrämjande arbetet hos biblioteken eftersom det finns en konkurrens mellan de olika medieformaten. ”Här står biblioteken inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv. För yrkesverksamma bibliotekarier blir det därför viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. ” (min kursiv)

”Biblioteken behöver mobilisera och utveckla en kännedom om populärkulturella fenomen och utnyttja denna i sitt arbete riktat mot barn och ungdomar i det läsfrämjande arbetet. Spetskompetenser och kännedom om nya medier som serier, sci- fi, rollspel behöver lyftas fram och värderas samt kunskap om ungdomskulturer. Dessutom blir det också allt mer angeläget att som bibliotekarie kunna arbeta kreativt och innovativt med digitala medier som hjälpmedel i det läsfrämjande arbetet.”