Men män, då?

I sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet – Den manliga bibliotekarien : Upplevelser av att arbeta inom ett kvinnointensivt yrke – vill Elin Axelsson och Alexandra Löfgren undersöka hur män upplever sin arbetssituation genom att granska deras upplevelser av att, i detta fall, tillhöra ett underrepresenterat kön i ett kvinnointensivt yrke. 19 % av bibliotekarierna på svenska folkbibliotek är män.

Från ippsatsen:

  • ”Trots att många av informanterna menar att det inte finns några skillnader i sina och deras kvinnliga kollegors möjligheter eller förutsättningar inom yrket så blev det i analysen tydligt att män och kvinnor, dels av användare och dels av informanterna själva, tillskrivs olika egenskaper, kvalifikationer och intressen”
  • ”I vår studie framkom några exempel på könsmärkt arbetsfördelning, dessa syntes främst inom barnverksamheten och IT. Teknik som manligt område framhävs av flera av informanterna”
  • ”Männen vi intervjuat förklarade att de upplever könsfördelningen inom sitt yrke som snedfördelad, men att de utifrån sitt kön inte i någon större utsträckning påverkats negativt av detta. Tvärtom upplevde de generellt sett mycket positivt bemötande från både kollegor och användare. De stötte däremot på tillfällen av förvåning i sin yrkesvardag, och vid något tillfälle negativa reaktioner från utomstånde.”

 

Framtidens bibliotek, same but different

Framtidsforskarna vid amerikanska Institute for the Future har tittat på de trender som finns när det gäller biblioteksutveckling för att ge en bild av hur bibliotek kan komma att se ut om typ 50 år. Business Insider har intervjuat institutets David Pescoviz som menar att om 50 år kommer biblioteken att vara  redo att bli allt-i-ett utrymmen för lärande, konsumtion, delande, skapande och upplevelser genom att enorma databanker kommer att tillåta människor att ”låna” helt nya verkligheter, oavsett om det är skala ner Mount Everest eller att leva en eftermiddag som en hund.

För att förstå framtidens bibliotek utgår Pescovic från vilken funktion som är viktigast för dagens bibliotek. Enligt honom handlar bibliotekens kärna om att skapa tillgång till kunskap. Det som kännetecknar framtidens bibliotek kommer att vara en hög grad av anslutningsbarhet. Biblioteken kommer att spegla ett ökat beroende hos samhällsinvånarna av sociala medier, strömmande innehåll och tillgång till öppen källkod. ”Folk kommer att identifiera bibliotek som platser för att skapa framtiden, inte bara lära sig om samtiden”, säger Pescovic.

Vad förmodligen inte kommer att förändras så mycket är bibliotekarier och bibliotekets fysiska utrymmen. Pescovitz misstänker att människor alltid kommer att behöva någon form av guide att göra en främmande landskap mer bekant

Välkommen till Cedar Rapids

Bland det värsta som kan hända ett folkbibliotek är en naturkatastrof. Eller, kanske, att det inte händer en naturkatastrof. 2008 drabbades Cedar Rapids, Iowa, USA av en översvämning som dränkte centrala staden. Biblioteket blev mer eller mindre totalförstört. 2013 var det nya biblioteket färdigt och åren efter fick biblioteket arkitektpris.

Framgångssagan återberättas av Bradd Brown, en av arkitekterna som ritade biblioteket. Fokus för biblioteksverksamheterna har flyttats från samlingarna och det fysiska material som biblioteket äger till interaktionen med och mellan samhällsmedborgarna.

”Ett bibliotek definieras inte längre enbart av de konkreta material som det äger. En bok har kapacitet för att skapa minnen, men biblioteken erbjuder också oändliga möjligheter för drömmar, för att växa, för att planera, upptäcka och undersöka. Ett bibliotek är en fast byggnad, men varje besök, varje interaktion erbjuder en distinkt upplevelse.”

Möten med läsning

2014 fick Regionbibliotek Stockholm medel från Kulturrådet för att starta ett läsfrämjande projekt – Möten med läsning –  för personer med funktionsnedsättning. Målet med projektet var ökad samverkan och kompetensutveckling mellan bibliotek och funktionshindersomsorg samt metodutveckling kring läsfrämjandeaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. I rapporten Möten med läsning – när bibliotekens verksamhet når fler presenterar Pia Andersson Wredlert hur deltagarna arbetat och testat sig fram i sina lokala sammanhang. Deras erfarenheter varvas med projektledningens tankar och exempel från andra verksamheter som de inom projektet tittat närmare på och inspirerats av. Rapporten avslutas med en faktadel med information, länkar och viktiga styrdokument som har utgjort grund för projektet.

Läslov, Läsdelegation, Läslyft och Bokstart för alla

Häromdagen presenterade statsministern regeringens planer för att stärka svensk skola. Fler utbildningsplatser och lovskola var ett par viktiga ingredienser, men mest intressant för oss som håller på med sådant var nog satsningarna på läsning. Läsrörelsen har säkert inspirerat till Läslovet och här finns ett vinna/vinna-läge för fler inblandade både för fritidsläsning och skola. Däremot finns inget om krav på skolbibliotekarier i strategin för att förbättra svenska barn och ungdomars läsförmåga. I vilket fall:

Höstlov blir läslov
Regeringen kommer hädanefter benämna och stärka höstlovet som ett läslov på samma sätt som februarilovet är ett sportlov. Regeringen kommer göra ett flertal saker för att det ska slå igenom. För att stimulera läsning utanför skolan föreslås att kulturinstitutioner runt om i landet ges möjlighet att få stöd att genomföra läsfrämjade aktiviteter under skollov. Regeringen kommer att föreslå att 5 mnkr per år avsätts för 2017–2020.

Se också utbildningsminister Gustav Fridolin i intervju på Aftonbladet: http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/134458

Hela Sverige läser med barnen  läsdelegation
Regeringen avser inom ramen för Hela Sverige läser med barnen tillsätta en läsdelegation som ska samordna samtliga läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv i och utanför skolan. Delegationen ska med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och säkerställa att uppföljning kan ske enligt målen. Målsättningen är att alla statliga läsfrämjande projekt har tydliga, gemensamma mål att sträva mot. För barns och ungas läsförmåga är även föräldrarnas och andra närstående vuxnas förhållande till läsning viktigt. Delegationen kommer också att ha ett främjande och utåtriktat uppdrag. Delegationen kommer att tillsättas under hösten och slutredovisa sitt uppdrag i början av 2018.

Satsningen presenteras av Alice Bah Kunke och Gustav Fridolin samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.

Bokstart för alla – Läsinspiration till småbarnsföräldrar i socioekonomiskt utsatta områden
Regeringen kommer att utvidga Kulturrådets pågående satsning Bokstart som syftar till att tidigt stimulera små barns språk- och läsutveckling. Satsningen riktar sig till föräldrar med små barn och innebär att framförallt barnhälsovård och folkbibliotek samverkar för att nå dem med inspiration och information kring läsning. Delar av denna satsning riktas i dag till socioekonomiskt utsatta områden. Regeringen avser utvidga Bokstart till att omfatta fler kommuner och regioner och att satsningen på ett tydligare sätt kopplas till det läsfrämjande arbetet i förskolan. Regeringen kommer i budgetpropositionen att föreslå att 10 mnkr per år avsätts för 2017–2020.

Utvidga Läslyftet till förskola och skolbibliotek
Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivutveckling för lärare i förskoleklass, grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Fortbildningen syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvaliteten i undervisningen genom att ge lärare fler verktyg och perspektiv för att arbeta med elevernas läs- och skrivutveckling. I dag omfattas inte förskolan av Läslyftets statsbidrag eller handledarutbildning. Regeringen avser utöka Läslyftet avseende förskolan och skolbiblioteken och även göra andra läsfrämjande insatser för förskolan. Regeringen kommer att föreslå att det avsätts 6 mnkr per år för 2017 och 2018.

Läsrörelsen bjuder in alla 7-13 åringar till Läslovspriset

Från Läsrörelsens pressmeddelande:

Hur ökar vi ungas intresse för läsning? Vi tror på lusten som drivkraft. Nu när sommarlovet är slut kan de se fram emot LÄSLOV vecka 44. Och vad skulle vara roligare än att vinna LÄSLOVSPRISET? En tävling för alla mellan 7-13 år som vill uttrycka sina tankar och känslor i ord, bild, musik eller film. Årets tema är ”Viktigast för mig”.

Hur gör man?

Bidraget kan vara till exempel en film, en berättelse, en serie, en sång eller en dikt på temat ”Viktigast för mig”. De som är med i tävlingen kan välja att delta själva eller tillsammans med några kompisar (får vara högst tre).

Vår tävlingsjury går igenom alla bidrag. Juryordförande är Martin Widmark, författare till bland annat böckerna om LasseMaja. I juryn sitter också Läslovets talespersoner Elisabet Reslegårdoch Johan Unenge, ordföranden för Sveriges Elevråd Erik Kochbati samt hiphop-artistenAyesha Quraishi.

Tre vinnare får en resa till Stockholm och en natt på hotell. En vuxen får följa med. Vinnarna får ett studiebesök på ett bokförlag, träffa barn- och ungdomsboksförfattare, ett bokpaket samt hyllningar på Läslovsfestivalen den 4 november på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm.

Mer om läslovet (v 44)

Best of IFLA 2016

För oss som inte är med på IFLA/WLIC-konferensen i USA men som vill veta lite vad vänner och bekanta pratar om och lyssnar till, så kommer ett subjektivt urval (du hittar fler via IFLAs webb):

Läsning

PÖTSÖNEN, Ulla: The value of the crowd: individual initiatives in social media as a starting point of organizational reading promotions

Linda Willander:  Literacy and Reading – Best Practices in Malmö, Sweden

Maker spaces

Shannon Crawford Barniskis: Creating Space: The Impacts of Spatial Arrangements in Public Library Makerspaces

Biblioteket som stöd för lokalsamhället

ALLEN-OVERBEY, Tracey /DOTSON, Daniel /MEYERS LABADIE, Molly: Bringing Science to the Children: Cooperation between Academic and Public Libraries

COLE, Laura: BiblioTech as the Re-Imagined Public Library

FLAHERTY, Mary Grace: Here, there and everywhere: Disasters and public libraries

MORTAIN, Lola: Welcoming migrants in a local library in Paris

Torbjörn Nilsson: Malmö libraries for refugees

 

 

Pokémon Go! vad gör ni på biblioteken? Svara på min undersökning!

Ni har säkert inte kunnat undgå den senaste internetaktiviteten hos ungdomar i alla åldrar i er närmiljö. Sen en dryg månad samlar folk in figurer som Eevee, Krabby och Psyduck för fullt. Några bibliotek har dessutom blivit utsedda till så kallade gym andra har blivit så kallade Poké stop.

Nu undrar jag hur har det gått? Hur har ni märkt av Pokémon Go! på just ert bibliotek? Har ni gjort något extra av det, något som ni vill dela med er till andra? Skyltning? Lånekort? Spelaktiviteter? Så här kommer en liten undersökning (inspirerad av Facebookgruppen Library Pokémon GO Support #PokeLibrary)

Eller har det varit mest till irritation? I Provo, Utah i USA blev det för mycket folk utanför biblioteket att biblioteksledningen bad Niantic, som ligger bakom spelet, att ta bort dem som gym/stop. Läs deras blogginlägg här, läs gärna kommentarerna också.

IFLAs trendrapport uppdaterad

Lagom till IFLA/WLIC-konferensen i Columbus, USA har IFLA låtit uppdatera sin trendrapport. Trendrapporten analyserar hur pass bärkraftiga de fem trender varit som presenterades i förra rapporten från 2013 (som på svenska finns här ”Surfa på vågen eller hamna i bakvattnet”:

  1. Nya teknologier kommer såväl att öka som begränsa åtkomsten till information.
  2. Databaserad utbildning kommer demokratisera och i grunden förändra lärande.
  3. Gränserna mellan den privata sfären och dataskydd kommer att omdefinieras.
  4. Ett genomdigitaliserat samhälle kommer att lyssna till och ge stöd och kraft till nya röster och grupper.
  5. Den globala informationsekonomin transformeras genom ny teknologi.

Den uppdaterade rapporten konstaterar att de fem nyckeltrenderna är så pass breda och allmänna att de håller för fördjupning och utveckling. Vid diskussioner om trendrapporten från 2013 mellan professionella biblioteksaktörer i ett 30-tal länder kan IFLA konstatera att bibliotek har behov av att anpassa  sig och utvecklas för att erbjuda nya tjänster till fler biblioteksanvändare. I diskussionerna uttrycktes även en oro för att bibliotek förlorar sin roll som marknadsledare inom viktiga områden som informationskompetens, immateriella rättigheter och datahantering. Samtidigt finns det spänningar mellan bibliotekens vilja att ta till sig nya tekniska möjligheter och samtidigt upprätthålla aktuella funktioner för att ge service till befintliga målgrupper.
Den som är intresserad kan ladda ner och läsa här. IFLAs sida om trender hittar du här.

Om svenska förhållanden i rapporten:

  • ”Discussions in Sweden and Austria also considered that libraries are increasingly competing with other private sector providers of information, and voiced concerns around the existing challenges for libraries seeking to develop e-lending services”
  • ”…Sweden also emphasised the importance for librarians of gaining a better understanding of copyright and the legal frameworks which govern the acquisition, storage and transmission of digital content.”
  • ”In Sweden, it was contended that librarians need to have a stronger understanding of the implications of data privacy in their day to day work, and build greater capacity to advise library users on how to securely manage their own data online.”
  • Swedish librarians advocated for priority action to help close the competency gaps between local and regional librarians, whilst addressing the reality that many librarians are not yet sufficiently ready to embrace the role of digital technologies in delivering better services to their patrons. It was also suggested that librarians need a better and more wide-ranging understanding of the implications of copyright, data protection and privacy.
  • ”Similarly, discussions in Sweden and Finland also emphasised the need for libraries to construct an overarching strategy to address the challenges and opportunities of an increasingly digital society. This involves creating more opportunities for librarians to network and cooperate at a national level, alongside collaborating more closely with municipal authorities on a broader range of issues, including policy, information technology services and infrastructure.
  • ”In Sweden, discussion focused on the challenge for libraries to connect with specific target groups including economically deprived, culturally marginalised or uneducated sections of society. It was felt that libraries needed to find new and innovative ways to promote their services, and ensure their offering is sufficiently attractive to all parts of society.”

 

Årets bästa nya bibliotek är danskt! Grattis Aarhus!

Grattis till Aarhus och Aarhusborna till Systematics fina pris för bästa nya bibliotek i världen! Vinnare av det internationella  2016 Systematic Public Libararies Award utsågs på IFLA i Columbus, USA igår och det blev Dokk1! En lågoddsare enligt min mening.

IMG_20150912_093732

Priset vanns i konkurrens med bibliotek från USA och Australien. Så grattis igen till Rolf, Marie och Knud!

Förra årets vinnare var vårt svenska Kista bibliotek – Nordiska bibliotek är heta just nu!

Det här kommer att göra att det blir än mer intressant att åka till Next Library-konferensen 11- 14 juni 2017.