Du kan läsa de remisser som är inskickade och ta del av vad de olika aktörerna i Bibliotekssverige tycker. I regel är de positiva till att det tas fram en strategi överhuvudtaget och flera av de åtgärder och satsningar som föreslås för t ex skolbibliotek, nationella minoriteter och mångspråk samt pliktlag, digital inlåsning och nationella digitala bibliotekstjänster. Men djävulen finns, som man säger, i detaljerna.
Här några av de, som jag tycker, mer intressanta ställningstagandena. (Det här är lite work in progress, så inlägget fylls på allt eftersom):
Sölvesborgs kommun:
”Biblioteken ska inte åläggas att prioritera litteratur på andra språk än
svenska och de officiella minoritetsspråken.”
(ja, det var ju inte så förvånande)
BiS:
”Vi efterlyser fortfarande en definition av begreppet bibliotek som kan vara vägledande för strategin.”
Haninge kommun:
”Enligt Socialstyrelsens termbank så används ordet funktionsnedsättning för personer och funktionshinder är en begränsning för en person i relation till omgivningen.”
Barnombudmannen
”Barnombudsmannen använder följande definitioner av begreppen barnrättsperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektiv. Vi önskar att dessa definitioner används av fler statliga aktörer…”
Region Dalarna:
”En liten men inte oviktig randanmärkning är att nämnden vill påpeka att man i en nationell strategi bör använda bibliotekslagens terminologi för att beskriva institutionerna inom bibliotekssektorn. Att introducera begrepp som ”publika bibliotek” medför otydlighet om vilka bibliotek som egentligen avses.”
Skolverket
”Skolverket instämmer i utredningens slutsats att folkbiblioteken ska inspirera till barns fritidsläsning, men med tillägget att det bör förtydligas vad som avses med ”läskunnighetsområdet””
Skolinspektionen
”Skolinspektionen anser att det behövs en tydlig definition vad skolbibliotek bör innehålla och att det bör regleras i skollagen. Skälet till det är att varken skollagen eller bibliotekslagen preciserar vad som kännetecknar skolbibliotek.”
Ulricehamn
”I rapporten användes orden bör och ska i olika sammanhang. Ibland ska biblioteket göra, och ibland bör.”
Föreningen för Regional biblioteksverksamhet:
Vi vill framhålla att barnperspektivet inte kan begränsas till barnbiblioteksverksamhet utan är centralt i hela folk- och skolbiblioteksverksamheten.
(Hoppsan, det hade BO missat!)
BiS:
Vårt förslag är att en tjänst som ”riksbarnbibliotekarie” ska inrättas på KB under tre år.
Statens kulturråd:
”Vi önskar att ett förslag på en nationell biblioteksstrategi visar en större tro på litteraturens kraft och på läsningens och kulturens betydelse för samhället. Gång
på gång påpekar strategiförslaget att ett demokratiskt samhälle behöver människor som är informerade och kompetenta och håller sig till fakta, och det är förstås viktigt med medie- och informationskunnighet, men en levande demokrati behöver också människor som är kreativa och empatiska och har omdöme. Som inte endast kan svara på hur saker och ting är utan som har förmåga att föreställa sig hur det kunde vara. Människor med fantasi. I den diskussionen bör läsning av skönlitteratur och folkbibliotekens läsfrämjande arbete hamna.”
(nästan poetiskt!)
Helsingborg:
”Biblioteken lyfts både internationellt och nationellt allt mer som nav för att utveckla lokalsamhället. Ett verkligt fokus på invånarna och folkbibliotek som en motor i lokalsamhället och som bidrar till stadsutveckling och innovation saknas helt i förslaget till strategi.”
Helsingborg:
”Samtidigt ser vi i förslaget en fara i att blanda ihop nationalbiblioteksrollen och myndigheten. För att en biblioteksmyndighet bäst ska kunna verka för hela biblioteks-Sverige med alla olika typer av bibliotek, behöver KB som forskningsbibliotek ligga för sig, inte i en sammanblandning med myndigheten. Vi ser idag hur KB har svårt att hantera dessa två olika frågor som kräver olika lösningar för att tillgodose de behov som finns.
Hylte:
”Vår tolkning av liggande förslag är att KB begär av regeringen att få bestämmanderätten över Stärkta bibliotek.Det är i nuläget ett tillfälligt bidrag som fördelas förtjänstfullt av Kulturrådet till landets folkbibliotek. … vi vill poängtera att det fysiska och digitala bevarandet av medier inte nämns i bibliotekslagen. Därför är det tveksamt om Stärkta bibliotek ska bidra med finansiering.”
Malmö
”Malmö stads bedömning framgår det inte tydligt hur arbetet med biblioteksstrategin ska finansieras. Utredaren anger att den totala kostnaden för de reformer som föreslås i strategin är 250 mkr per år vilket motsvarar bidraget till satsningen Stärkta bibliotek. Enligt Malmö stad stödjer den typen av satsningar bibliotek som en demokratisk kraft i samhället, vilket också är i linje med strategins mål och vision. Malmö stad utgår därför från att finansieringen av biblioteksstrategin inte ska tas från Stärkta bibliotek. ”
Härnösand:
”Det är dock problematiskt att använda begreppet ”neutralitet” när det gäller biblioteksverksamhet. Lagen säger att biblioteken ”ska verka för fri åsiktsbildning och det demokratiska samhällets utveckling”, det innebär i sig inte att biblioteken ska ställa sig neutrala. Att vara neutral gällande mediesamlingarna, information och olika publikationers relevans i ett bibliotek går inte ihop med idén om att biblioteksväsendet ska inta en viktig roll för den oberoende informationsförsörjningen för att motverka rykten, falska nyheter och propaganda vid en kris och krigssituation. För att tillhandahålla objektiv information räcker det inte att vara neutral. Objektiv information kräver sållning och urval och därmed ett ställningstagande.”
Härnösand:
”I Bibliotekslagens ändamålsparagraf anges att ”biblioteken […] ska främja […] kulturell verksamhet i övrigt”. Det är därför förvånande och beklagligt att just begreppet kultur knappt omnämns i förslaget till nationell biblioteksstrategi.”
Malmö:
”De uppgifter som strategin tillskriver en nationell biblioteksmyndighet är delvis nya, som till exempel biblioteksjuridik, men till stor del handlar det om uppgifter idag ligger hos Kungliga Biblioteket.”
MTM
”Enligt språklagen (2009:600) ges det svenska teckenspråket samma status som Sveriges fem minoritetsspråk. I § 9 anges att ”Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.” Detta berör också det allmänna biblioteksväsendet. … Med utgångspunkt i den demokratiska rätten till information utifrån individens förutsättningar anser MTM att de formuleringar i rapporten som beskriver de nationella minoritetsspråken borde kompletteras med teckenspråk.”
Region Värmland
”Vi ser heller ingen anledning att i en nationell biblioteksstrategi slå fast att den regionala biblioteksverksamheten behöver ha en stark ställning inom
kultursamverkansmodellen, eftersom det ytterst är varje region som själv avgör vilka prioriteringar som görs inom samverkansmodellen.”
Statskontoret
”Givet befolkningens ändrade medievanor är det inte säkert att de reformer som föreslås skulle medföra att biblioteken blev tillgängliga för alla såsom samordnaren eftersträvar. Befolkningens ändrade medievanor borde, enligt Statskontoret, innebära att digitalisering av biblioteken fick ett än större
genomslag i strategin än vad det nu får. De långsiktiga förändringar i befolkningens medievanor som blivit följden av internets genomslag är sannolikt alltför
genomgripande för att kunna påverkas av en nationell biblioteksstrategi som innehåller en så pass bred uppsättning åtgärder utöver digitalisering.”
…
”Statskontoret har gått igenom de underlag som samordnaren hänvisar till och inte i något fall funnit beräkningar av vad det faktiskt kan tänkas kosta att genomföra reformförslagen. De sammantagna kostnaderna för förslagen om digitalisering, fortbildningsinstitut, drift av bibliotek för nationella minoriteter, etcetera kan vara för lågt eller för högt räknade. Det går inte att bedöma. Statskontoret anser att detta är en allvarlig brist i det underlag som samordnaren lämnat till regeringen.”
