German-Dutch dialogue on the future of libraries

De tyska och nederländska nationella biblioteksorganisationerna samverkar i en intressant seminarieserie om framtidens bibliotek. Det bästa är att de bjuder in alla andra intresserade (alltså inte bara tyskar och holländare) att delta i webbinariet. Även svenska bibliotekarier med internationell konferensabstinens är välkomna att delta! Och ja, det gemensamma språket är engelska – webbinariet är föredömligt kort – max en timme.

Seminarierna sker en gång i månaden sedan november. Hittills har de holländska och tyska kollegorna pratat om biblioteksbyggnader, UX och nu senast idag om bibliotek och hållbarhet. Nästan 350 personer deltog, jag kunde räkna in åtminstone tre svenska bibliotekskollegor.

Nästkommande seminarier:

15 februari handlar det om Articifiell Intelligens och bibliotek och den 15 mars handlar webbinariet om bibliotekspersonal
Temat den 12 april är ”Central service facilities for public libraries” – vilket förmodligen kan vara väl värt att skugga utifrån nationella biblioteksstrageier, antar jag.

Här har du en länk till anmälningarna, det är ett maxantal deltagare, så här gäller det att vara på!

Såhär presenteras webbinariet om AI:

Is Artificial Intelligence good or bad news for libraries?

AI and other evolving technologies will definitely have a strong impact on our future. In this seminar we will explain how AI is changing the way libraries work and how it is changing the services of libraries for their patrons. The current most common utilisation of AI in Libraries is the enrichment and linking of metadata, e.g. discovery systems, curation of data, data visualisation. But there is a broader perspective as well: How can Libraries have an impact on the development of trusted and ethical AI? How can libraries play an important role creating ‘AI for the public good’ and make their clients AI-aware? Moreover, how can libraries position themselves into national AI-Initiatives?

Speakers:

  • Erik Boekesteijn, Senior Advisor at the Koninklijke Bibliotheek (KB), the National library of the Netherlands, Global Library Motivator
  • Prof.dr. Andreas Degkwitz, Director of the Library of the Humboldt-University Berlin
  • Jan Willem van Wessel, Member of the Board of Directors of the Koninklijke Bibliotheek (KB), the National Library of the Netherlands

Moderator:

  • Barbara Lison, Director of Bremen Public Library

Dagens bibliotekslänk: Meet the Southern librarians fighting for racial justice and truth-telling

SCalawag: Meet the Southern librarians fighting for racial justice and truth-telling

Det här känns oroväckande aktuellt i dagens USA.

”Like most idealistic librarians, stringer-stanback entered the profession in part to spread knowledge to help make a better world. But the lack of racial and gender diversity in the field and an unwillingness of white and cisgender people to share power within library institutions has meant enduring repeated unfair treatment from colleagues and management, things large and small, from microaggressions to more overt discrimination.”

”Låt alldrig en god kris gå till spillo” – biblioteken och Corona

”Förspill inte möjligheterna som uppkommer i en rejäl kris” lär Churhill sagt. Kanske lite cyniskt, men ändå kandet stämman inpå  det klavertramp som antingen Folkhälsomyndigheten eller Regeringen gjort.

Britt Stakston konstaterar i en krönika på Blankspot.se att ”Återigen blev det också tydligt att sakkunskapen om bibliotekslagen eller om folkbibliotekens roll i lokalsamhället fullständigt saknas.”

Därför, menar jag att det borde vara ett utmärkt läge för en samlad kunskaps- och folkbildningskampanj om vilken skillnad fritt tillgängliga bibliotek kan vara  i sina lokalsamhällen, skolor och högskolor. Primärt riktad mot beslutsfattare och myndigheter och där okunskapen verkar vara störst.  vilka vill vara med?

Covid 19-lagen, remissvaren och biblioteken

Socialdepartementet föreslår en tillfällig lag, ”Covid 19-lagen”, om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av pandemin. Det allmänna kan med stöd av lagen t ex motverka trängsel eller på annat sätt förhindra smittspridning när det till exempel gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar och platser för fritids- eller kulturverksamhet som exempelvis bibliotek. I lagpromemorian heter det att ”förslaget innebär att det kan införas begränsningar som påverkar allmänhetens tillgång till verksamheter som enligt lag ska vara tillgängliga för alla” – vilket bl a berör biblioteken.

Vidare heter det i promemorian att bestämmelserna i bibliotekslagen inte utgör något hinder mot att införa begränsningar med stöd av den nu föreslagna lagen. ”Däremot måste bestämmelserna beaktas vid införandet och utformningen av begränsningar som avser bibliotek… Det bör också, inom ramen för en proportionalitetsbedömning,
beaktas att bibliotek är en samhällsviktig verksamhet, bl.a. genom att de ger var och en möjlighet att använda internet och söka information.”
Speciellt intressant är det att läsa den nationella biblioteksmyndighetens svar.

Från KB:s remissvar och min kursiv:

  • KB anser att det bör göras mer vägledande uttalanden om hur proportionalitetsbedömningen ska göras när åtgärder mot bibliotek övervägs, beaktat att bibliotek är en lagstadgad och samhällsviktig verksamhet. Det särskiljer bibliotek från andra verksamheter inom lagförslagets ”platser för fritids- eller kulturverksamhet”.
  • Lagförslaget förlägger bibliotek i ”platser för fritids- eller kulturverksamhet” utan att tillämpa de avgränsningar som redan finns genom tillämpningsområdet för bibliotekslagen. KB menar att förutsättningarna för biblioteksverksamheten inom forskning och utbildning skiljer sig på ett betydande sätt från de kommunala biblioteksverksamheterna.
  • Under pandemin har till exempel flera sjukhusbibliotek ställt om sin verksamhet för att fokusera på
    högspecialiserad informationsförsörjning om covid-19 genom att göra den absolut senaste forskningen tillgänglig för vårdprofessionen. KB ser inte att denna biblioteksverksamhet, i den utsträckning den utförs
    inom bibliotekets lokaler, utifrån proportionalitetsprincipen bör  inkluderas i en generell stängning av fysiska bibliotekslokaler.
  • Folkbiblioteket är en viktig plats och funktion för socioekonomiskt svaga grupper och för personer som lever i olika slags utanförskap. De som inte behärskar digital teknik och digitala verktyg får möjlighet att utveckla färdigheterna genom bibliotekens arbete med digital delaktighet. Därtill söker sig många till folkbibliotek för att sköta ärenden såsom att betala räkningar, skriva ut och skanna blanketter. Inte sällan handlar det om kontakter med andra samhällsfunktioner som saknar lokala kontor, såsom Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, socialtjänst och privata banker. Dessa användare saknar ofta annan plats att gå till för att lösa sina behov.
  • Barn och unga har behov av öppna bibliotek för att stimulera läsning och läslust. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Den omfattande verksamhet för barn och unga som bedrivs på våra folkbibliotek har stor betydelse för utvecklingen av ungas läsfärdigheter och språkutveckling.
  • Kungliga biblioteket anser att det är olämpligt att generellt stänga alla bibliotek helt och hållet under en längre tid och uteslutande hänvisa till digitala alternativ eller andra sätt att låna biblioteksmedier. En covid-19-lag behöver balansera behovet av att begränsa smittspridning genom att stänga ”platser för fritids- eller
    kulturverksamhet” mot det breda samhällsviktiga uppdrag bibliotek i allmänhet, och i synnerhet folkbiblioteken har.
  • KB framhåller behovet av en samlad digital infrastruktur av bibliotekstjänster för att upprätthålla likvärdighet i de fall då verksamheten på plats kraftigt begränsas.

Svensk Biblioteksförenings remissvar hittar du här.
”På grund av bibliotekens stora betydelse för den demokratiska utvecklingen menar vi också att ett beslut om att stänga eller inskränka bibliotekens verksamhet bör underställas riksdagen omgående efter att en sådan föreskrift utfärdas av regeringen. Förutsatt att våra invändningar beaktas, samt att inskränkningarna pågår under en begränsad period, kan vi ställa oss bakom regeringens förslag till Covid-19-lagstiftning.”

Mer om bibliotek och hållbarhet

International Journal of Librarianship ägnar sitt senaste nummer (Vol. 5 No. 2 (2020) åt bibliotek och hållbarhet, t ex:

Dagens bibliotekslänk: Towards the implementation of SDG Indicators in European Libraries conclusions

Har du funderat på vilken roll bibliotek har när det gäller att uppnå FN:s globala hållbarhetsmål?

Den europeiska samverkansorganisationen EBLIDA har en arbetsgrupp ELSA (European Libraries and Sustainable Assessment) som tagit fram en rapport: Towards the implementation of SDG Indicators in European Libraries conclusions

Här hittar du praktiska exempel från Serbien, Rumänien, Nederländerna, Frankrike, Italien, Tyskland och Storbritannien.

”Libraries and other cultural institutions operate on the construction of mental beliefs and social habits; therefore they contribute to shaping, reinforcing and consolidating trends and opinions. A choral, systematic library action may therefore be decisive, provided that the SDG-oriented library policy is well constructed and corroborated by sound indicators. ”

Läs också ELSAs rapport från i våras “Sustainable Development Goals and Libraries – First European Report”

Om biblioteksbussar, bibliotekscyklar och marknadsföring

För oss som tycker att uppsökande och mobil biblioteksverksamhet tillhör den mest inspirerande och intressanta  verksamhetsformen för folkbibliotek är Bengt Jonssons masteruppsats Bibliotek på vift En studie om mobila bibliotek med fokus på bokcykel en trevlig läsning. Bara det faktum att det är första gången jag läst en uppsats om bibliotekscyklar, gör den läsvärd i sig.

”Ett cykelbiblioteks främsta uppgift visade sig vara att visa upp sig, att utföra marknadsföring och påminna om bibliotekets existens genom att synas bland folk utanför biblioteket.”

”Bokbussen ursprungliga syfte har varit att öka tillgängligheten såväl utanför en kommuns centralort som för olika institutioner som förskolor, skolor och äldreboenden. I detta sammanhang har bokbussen ofta fått ett utrymme i media och därmed fungerat som marknadsföring. ”

Om engelska bibliotek – en reseberättelse

Kommer ni ihåg hur det var för ett år sen när vi kunde resa och göra studiebesök. Innan pandemin – och Brexit – kunde masterstudenten vid Institutionen för ABM vid Uppsala universitet, Caroline Wänlund, genomföra en sådan resa till England.

Hon berättar om sina besök på bibliotek och bokhandlare i London och Birmingham i sin reseberättelse i Tidskrift för ABM Vol 5 No 1, 2020. Hennes analys av de engelska biblioteken lyfter frågor som är, och kan bli, relevanta här i Sverige: ”Den ekonomiska situationen Englands bibliotek befinner sig i är dock skrämmande. Vad går förlorat när bibliotek endast drivs av volontärer? Och varför bygger man monumentala bibliotek, som Library of Birmingham, för att sedan inte ha råd att ha kvar chefer på varje avdelning?”

Svenskarna och internet: Pandemins effekt på svenskarna digitala liv

Svenskarna och internet 2020: Under 2020 har coronaviruset påverkat alla aspekter av våra liv. Årets rapport ger en bild av hur våra digitala vanor och användningen av digitala tjänster har förändrats under coronapandemin.

  • Äldre har tagit större plats på nätet – Många äldre har upptäckt e-handel
  • Allt fler arbetar hemifrån
  • Majoriteten av dem som deltagit i distansstudier föredrar fysisk undervisning
  • Fler använder sociala medier under pandemin
  • Pappersböcker minskar och digitala böcker ökar
  • Ljudböcker ökar – men inte hos de studerande

Ladda ner rapporten här

Nordic Journal of Library and Information Studies vill ha Coronartiklar

Till sitt nästa nummer, med utgivning i juni 2021, välkomnar Nordic Journal of Library and Information Studies artiklar med empiriska, teoretiska och / eller historiska perspektiv relaterade till information i tider av kriser och pandemier.

I det senaste och aktuella numret kan den nyfikne läsa:

“This is really interesting. I never even thought about this”, is authored by Pamela J. McKenzie and Nicole K. Dalmer. McKenzie and Dalmer introduce and discuss four methodological strategies that can be used to analyse unnoticed information work.

Den digitale offentligheten i kultur- og bibliotekpolitikken, is authored by Håkon Larsen and Per Aleksander Solheim. They analyse Norwegian cultural policies’ description of how digital information technologies challenge democracy, as well as the solutions ascribed to these outlined threats.

Mia Høj Mathiasson has authored the third and final research article in this issue of NJLIS; From means to an end to ends in themselves. An empirical study of the development of public library programmes in Denmark between 1960 and 2020