Dagens bibliotekslänk: Instagram is the most engaged social media plattform, and that matters a lot for libraries

Ned Potter förklarar varför Instagram är den social plattform som skapar mest engagemang hos följarna:

Instagram is the most engaged social media plattform, and that matters a lot for libraries

”Engagement rates are, generally, surprisingly low. People consume social media in droves, but rarely actually react to it in any measurable way”

Läs också Instagram for libraries in 2022

Läsning ger barn en bättre start i livet

Läsning ger barn en bättre start i livet, i alla fall enligt den danska sociologen Ea Hoppe Blaabæk i sin avhandling Passing on the culture. Parents, cultural inputs and stratification in children’s reading.

Empiriskt bygger avhandlingen bygger på undersökningsdata från USA och nyligen sammanställd dansk registerdata som möjliggör matchning av information om mängd och typ av biblioteksuttag med registerdata från Danmarks Statistik (t.ex. om föräldrars inkomst och utbildning).

De viktigaste resultaten som presenteras i avhandlingen är:

  • Läsning är mer framträdande i familjer med hög socioekonomisk status och läsning förbättrar barns läsprestanda (men inte matematik).
  • När föräldrar ger mer kulturell input har det en positiv effekt på hur mycket barn läser. Eftersom familjer med hög socioekonomisk status ger mer kulturell input och effekten av detta ackumuleras över tiden, växer stratifiering i läsning över barndomen.
  • Familjer med hög socioekonomisk status ökade sitt uttag av e-böcker från bibliotek mer när danska skolor och bibliotek stängdes under pandemin än familjer med låg socioekonomisk status.

Tyvärr är avhandlingen lite svår att få tag på, jag får nöja mig med hennes artikel i Research in Social Stratification and Mobility: Reading when the sun does not shine: The effect of reading on children’s academic performance

  • Does reading outside of school affect children’s academic performance?
  • I use amount of sunshine as a “natural experiment” that affects whether children read.
  • I find that when the sun shines less, children are more likely to read.
  • When children read, they have higher reading, but not math, performance.

Dagens bibliotekslänk: Medborgarforskning för bibliotek

Medborgarforskning eller Citizen Science är ett nytt begrepp att hålla reda på och förhålla sig till – speciellt om du jobbar med bibliotek. LIBER Citizen Science Working Group har gjort en guide för de som är nyfikna på att undersöka området:

Citizen Science Skilling for Library Staff, Researchers, and the Public

Guiden tar upp forskningsbibliotekens sammanhang men lämpar sig även för folkbibliotek. Det kan hjälpa projektledare och forskare utan praktisk erfarenhet att organisera ett projekt från början till slut. Eller dem som söker insikter om t.ex. samordning, kommunikation och data.

Mer läsning: IFLA: GO JOIN! Citizen Science and the role libraries

Scistarter: The Library & Community Guide to Citizen Science

Medborgarforskning.se

Dagens bibliotekslänk: ENSULIB Newsletter

IFLAs sektion för miljö, hållbarhet och bibliotek (Environment, Sustainability and Libraries Section – ENSULIB) har precis släppt sitt första nyhetsbrev till glädje för den som är intresserad av sådana frågor. Här kan den intresserade få inspiration till aktiviteter och projekt för att bidra till en bättre miljö med bibliotek som verktyg.

ENSULIB Newsletter

Bokslukaråldern tydlig också i ljudbokstjänsterna

Svenska Förläggarföreningen har låtit Ann Steiner och Karl Berglund göra en rapport om barns ljudbokslyssnande, Barnlitterära strömningar – Om ljudböcker för barn.

Barn i bokslukaråldern, 9–12 år, lyssnar mest på ljudböcker, klart mer än vuxna. De yngsta barnen och tonåringarna lyssnar däremot mindre. Det är samma mönster som för bokläsning generellt, där bokslukaråldern är formativt viktiga år för barns relation till litteratur.

Barnljudböckerna är mer transmediala än vuxenljudböckerna, med starka influenser från poddar, digitala medier och tv-serier. Barn tycks röra sig obehindrat i ett och samma berättelseuniversum, mellan plattformar och format. Det produceras ungefär lika många ljudböcker för barn som tryckta barnböcker

Dagens bibliotekslänk: IFLAs uppdaterade trendrapport

Lagom till nyåret har den internationella biblioteksfederationen IFLA uppdaterat sin trendrapport.

Uppdateringen lyfter enligt IFLA fram 20 olika trender – några kompletterande, andra motsägelsefulla – som internationella biblioteksledare menar kommer att prägla deras yrkesliv de tio närmaste åren. Enligt mitt förmenande visar trenderna både på hot och möjligheter, några präglas av önsketänkande:

  • Tuffa tider framför oss – en långsam återhämtning från covid19 kommer att sätta press på alla former av offentliga utgifter, vilket kräver att biblioteken intensifierar sitt påverkansarbete.
  • Virtuellt är här för att stanna – folk fortsätter att föredra att få åtkomst till bibliotekstjänster på distans, vilket för med sig ett ifrågasättande av värdet av lokaler och service i fysisk form.
  • De fysiska utrymmenas comeback – folk återupptäcker värdet av platser som erbjuder möjligheter till meningsfulla utbyten och diskussioner.
  • Framväxten av mjuka färdigheter – i en tid av snabb utveckling inom tekniken blir det mer och mer viktigt för att bibliotekarier ska kunna förnya sig och anpassa sig till oförutsägbara situationer
  • Mångfald tas på allvar- en växande medvetenhet om existensen och effekterna av diskriminering leder till en radikal förändring av bibliotekens samlingar, tjänster och arbetssätt.
  • Räkna med miljön – klimatförändringarna medför nya hot mot biblioteken och de samhällen de betjänar och tvingar fram en radikal anpassning för att undvika katastrofer.
  • En rörlig befolkning – med människor som blir allt mer nomadiska blir konceptet med ett ”lokalt” bibliotek mindre relevant, och behovet av att tillhandahålla sammanslagna tjänster över gränserna ökar.
  • Den otåliga användaren – Biblioteksanvändare, särskilt från yngre generationer, förväntar sig främst modern teknik och moderna tjänster, och riskerar att vända sig bort från biblioteken om de kan inte hitta dem där.
  • En analog motreaktion – en ny generation, traumatiserad av stressen från ständig uppkoppling på sociala medier, återupptäcker fysiska resurser – inklusive böcker – som en flykt.
  • Skalan spelar roll – kostnaden för att tillhandahålla kompletta och moderna tjänster gör att det bara är möjligt för större institutioner att göra det, vilket innebär att mindre institutioner lämnas efter.
  • Datadominans – ny användning och tillämpning av data förändrar våra ekonomiska och sociala liv dramatiskt, vilket gör det mer och mer viktigt för människor att bli datakompetenta för att klara sig.
  • Transformerad informationssökning – artificiell intelligens revolutionerar sättet på vilket vi hittar information, vilket gör det möjligt att ge fler och mer exakta resultat för användarna.
  • Kapplöpning till ytterligheterna – den politiska debatten blir mer polariserad, vilket gör den svårare att hitta konsensus i både politik och samhälle, vilket undergräver argumenten för gemensamma institutioner.
  • Livslångt lärande – fler människor förväntas omskola sig under hela sitt liv. Biblioteken intensifierar sina lärandeaktiviteter som svar.
  • En enda, global samling – med digitalisering av resurser och möjligheter att arbeta institutionsöverskridande är det inte längre så relevant att prata om lokala samlingar, utan snarare tillgång till universella resurser.
  • Privatiseringen av kunskap – användningen av tekniska verktyg, liksom långsam förändring av upphovsrätt, innebär att det är möjligt för privata aktörer att begränsa och kontrollera information, till och med på en finfördelad nivå, vilket kräver tillstånd och betalningar.
  • Kvalifikationer spelar roll – i takt med att komplexiteten i informationsmiljön ökar, ökar också möjligheten för de biblioteksanställda att dra nytta av en hög utbildningsnivå.
  • Informationskompetens erkänns – regeringar och andra inser till fullo vikten av informationskompetens som ett långsiktigt svar på uppkomsten av desinformation.
  • ”Öppen” väcker frågor om bibliotekens unika försäljningsargument – med en växande andel vetenskaplig information fritt tillgänglig tvingas biblioteken anpassa sin roll eller förlora sitt unika försäljningsargument och sin relevans.
  • Ojämlikheterna fördjupas – med teknik som skapar nya möjligheter för dem som har tillgång till den, växer klyftan mellan dem som har och de som saknar åtkomst, vilket riskerar att inskränka möjligheten till deltagande för stora delar av befolkningen om inte åtgärder vidtas.

Om chefsperspektiv i folkbiblioteket under Covid-19-pandemin

I sin färska uppsats från Institutionen för tillämpad IT vid Göteborgs universitetet – Demokrati och digital utveckling – undersöker Ann Bergeremo folkbibliotekschefens perspektiv under Covid-19-pandemin.

Från sammanfattningen: ”Mot bakgrund av möjligheter och utmaningar svenska folkbibliotek ställs inför i samband med digital transformation är syftet med denna studie att undersöka hur bibliotekschefer ser på bibliotekets digitala utveckling i förhållande till det demokratiska uppdraget.

…

Resultaten visar att omställningen som skett under perioden har påskyndat bibliotekets digitala utveckling, invånarbehov har synliggjorts och kraven har ökat till exempel kring kompetensutveckling. Medarbetares kreativitet och mod att utveckla har varit en positiv reaktion som många upplevt.

Klyftor på grund av ökat digitalt utanförskap hos delar av befolkningen har blivit synligt men det finns potential att möta problematiken genom medveten utveckling av digitala tjänster i kombination med ordinarie verksamhet. Förutom möjligheten att ta en ny roll, som arrangör av digitala aktiviteter, finns det behov av samordning av system och digitala plattformar.

Slutsatsen är att cheferna ser demokrati som en stark gemensam värdering men förhållandet mellan det demokratiska uppdraget och teknologi är komplext. Kopplingen mellan teknologi och demokrati är inte entydig men det förekommer exempel på aktiviteter som uppfyller sambandet och dessa upplevs ha potential att utvecklas vidare.”

Annat noterbart (mina kursiveringar):

  • Cheferna menar att digital utveckling har påskyndats vilket inneburit stora förändringar för bibliotekens medarbetare och användare. De beskriver att biblioteken behöver möta nya behov, vara relevanta och utnyttja den potential som ny teknologi möjliggör.
  • Konsekvensen av att medarbetare har tvingats in i snabbt lärande beskrivs ha inneburit positiva känslor men också oro, oro till exempel på grund av osäkerhet kring vilka lagar och regler som gäller.
  • Att erbjuda biblioteksanvändare interaktion i aktiviteter är ett område som chefer ser kommer utvecklas vidare och att detta är ett smart sätt att använda resurser och en möjlighet att ge service till alla.
  • Under pandemin har det blivit viktigare att medarbetare inte hjälper invånare utan handleder menar cheferna. De beskriver att medarbetare behöver ha ett pedagogiskt förhållningssätt för att individen ska få möjlighet att tänka själv innan personalen guidar. Detta för att invånaren ska klara sig själv på sikt.
  • Insikten om att många kommer i kläm och upplevelsen av att det är bibliotekets ansvar innebär problematiska känslor menar chefer, för många medarbetare är det en utmaning att möta invånare med stora behov av hjälp.
  • En läsfrämjande aktivitet som kallas ”Shared reading” beskrivs av chefer på flera platser
  • Digitala mötesplattformar som Teams och Zoom har också använts för språkträffar, på så sätt har personer med särskild risk för Covid-19-smitta ändå kunnat ta del av bibliotekets utbud säger chefer.
  • Medarbetarnas syn på biblioteket som arbetsplats menar cheferna ser olika ut, för många är det fortfarande den traditionella bilden av vad ett bibliotek är som gäller, till exempel att biblioteket lånar ut fysiska böcker och arrangerar författarbesök. Chefer beskriver att biblioteksyrket till stor del är ett serviceyrke idag och att långt ifrån alla inom biblioteket delar den bilden, men reflektionen är också att uppfattningen om yrket skiljer sig mycket åt. Flera chefer beskriver att det handlar om att folkbiblioteken ska fortsätta vara relevanta, för att vara det måste en anpassning till omvärldstrender ske och vilka tjänster som efterfrågas mest behöver analyseras.

Om Folkbibliotekariers uppfattning om sin yrkesroll och bibliotekets roll i att stödja den offentliga sfären

I en, troligen intressant (ja, den ligger bakom en betalvägg) artikel i Journal of Documentation jämför biblioteksforskare från Danmark, Tyskland, Ungern, Island, Norge, Polen och Sverige folkbibliotekariers uppfattning om sin yrkesroll och bibliotekets roll i att stödja den offentliga sfären. Vad som exakt menas med ”public sphere” framgår dock inte av den abstract som författarna så generöst delar med sig av till det beforskade biblioteksfältet, men jag gissar på att det kan handla om allmänheten, civilsamhället, lokalsamhället eller något liknande.

Från abstract:

”The results show evidence of a unified professional culture with clear influences from national contexts. A key finding is that librarians see giving access as central for both legitimizing library services and for the library’s role as a public sphere institution. Strong support is shown for the social turn in supporting the formation of the public sphere while the digital turn appears to be a future challenge; one of seemingly increased importance due to the pandemic.

This study shows that libraries across the seven countries have expanded beyond simply providing public access to their book-based collections and now serve as social, learning and creative spaces: both in the physical library and digitally. Qualitative research is needed concerning librarians’ notions of public libraries and librarianship, which will provide a more in-depth understanding of the changing professional responsibilities and how public libraries recruit the associated competencies.”

Abstract avslutas med: ”The article provides a much needed insight into how librarians perceive the role of public libraries in supporting the formation of the public sphere and democratic processes, as well as their own role.” – Synd bara att folkbiblioteksfältet inte automatiskt kan få del av denna välbehövliga insikt utan att i bästa fall gå via ett högskole- eller universitetsbibliotek eller liknande.

Nåja, det finns andra sätt – någon som har testat Mutual Aid-Science Community?

Om ”Arbetsförutsättningarna för bibliotekarier…”

På internetforumet Flashback ställer användaren Hiskan95 ett antal frågor om arbetsmarknaden för bibliotekarier. (Lite gulligt tycker jag att frågan ställs på ett forum som i regel brukar handla om helt andra saker, och en del svar hen får är därefter) Så här frågar Hiskan95:
”På universitet kan man både läsa kandidat- och master/magisterexamen, där många (upp till 90 hp) kurser kan väljas fritt. Hur värderas dessa kurser? Är det viktigt att läsa mycket Pedagogik och Informatik som valfria kurser eller kan man slänga in lite hux-flux utan att det sänker statusen på examen?

Hur mycket behöver man läsa? Räcker en kandidat eller behöver man läsa magister/master för att få jobb?”

Användaren jagokatten tar i sitt svar död på ett par fördomar som dykt upp i tråden:
”- De allra flesta bibliotek är inte hemska kaosartade platser där gangsters går runt med dragna vapen och kastar droger på varandra. Det finns många folkbibliotek som har problem och ingen förnekar det, men genomsnittsbiblioteksbesökaren över lag är pensionerade feelgood-tanter, pensionerade tidningsfarbröder och folk som behöver låna en dator för att kunna skriva ut fraktsedlar/kontoutdrag/random tjafs eftersom ingen längre har en skrivare hemma.

– Biblioteksyrket är inte på utdöende, däremot har det förändrats i takt med att samhället förändras. Vill man ha en soft tillvaro som består av att sitta bakom ett skrivbord och stämpla böcker och gå runt och hyssja på folk kanske man ska söka sig någon annanstans. Forntidens kortkataloger existerar inte längre, däremot måste man vara kunnig i olika sorters databassökningar och framför allt att värdera information och avgöra om den är tillförlitlig eller inte.

– Biblioteken har numera ett uttalat uppdrag att överbrygga den digitala klyftan, så ja, det ingår i arbetet att hjälpa teknikblinda att använda kopiatorn och förklara hur Bank-ID fungera för jubelidioter. (De teknikblinda och jubelidioterna är oftast pensionärer eller personer med annat modersmål än svenska som inte får någon som helst hjälp från banken/försäkringskassan/soc/andra myndigheter utan förväntas klara av att sköta sina digitala ärenden utan någon som helst hjälp från berörd instans.)”

Det där med ”teknikblinda” och ”jubelidioter” är svar på ett tidigare inlägg. jagokatten konstaterar också krasst att ”om det värsta man vet är barn och ungdomar och människor med utomeuropeiskt ursprung så ska man nog inte heller bli bibliotekarie.” och avslutar med följande geniala sammanfattning: ”Man behöver bry sig om läsning och man behöver bry sig om människor. Har man det brukar resten ge sig. Bibliotekarieyrket är väldigt omväxlande och sällan tråkigt.”

Det är bara att gratulera det bibliotek som har en sån jagokatt som medarbetare!