Att hantera kulturella förändringar på folkbibliotek

John och Joe Pateman analyserar hur kulturen på och kring folkbibliotek kan förändras och hanteras utifrån behov som uttrycks hos användare och icke-användare i en artikel ”Managing Cultural Change in Public Libraries” (finns att läsa i Public Library Quarterly) . De gör analysen ur ett politiskt (Marx) och ett psykologiskt (Maslow) perspektiv där de sammanför synsätten från två teorier om mänskliga behov. Det vill säga Marx: ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” och Maslows behovshierarki (ni vet: fysiologi, trygghet, kärlek, självhävdelse och självförverkligande)

Även om en del slutsatser kan kritiseras så är analysen ganska intressant, tycker jag. Den har ett stänk av Lankes.

Analysen definierar tre bibliotekstyper: ”Det traditionella biblioteket” som betjänar 20 % av samhället, ”Det samhällsstyrda biblioteket” som betjänar 50 % av samhället och ”Det behovsbaserade biblioteket” som betjänar minst 80 % av samhället.

Det traditionella biblioteket fokuserar sin strategi på behoven hos aktiva biblioteksanvändare dvs vanligtvis vita, medelklasskvinnor över 55 år, enligt författarna. Behoven hos dessa möts därför att de speglar behoven och värdegrunden hos bibliotekspersonalen. Personalstrukturen och kommunikation på det traditionella biblioteket utgår från en hierarki i stuprör. Personalen har en svag känsla av syftet med verksamheten och saknar autonomi i sina uppdrag. Egna initiativ från medarbetarna kräver ledningens godkännande. Medarbetaren har en jobbeskrivning men den är ofta oprecis, föråldrad och irrelevant för det dagliga arbetet.
På traditionella bibliotek moderniseras organisationskissen med jämna mellanrum. Dessa omorganisationer syftar till att biblioteket ska hänga med i de förändringar som sker i närmiljön, men eftersom de inträffar var 3: e till 5:e år så är de enligt författarna nästan alltid föråldrade.
Tjänstestrukturen i traditionella bibliotek är fokuserade på samlingar och byggnader. Utrymmet i byggnaderna är organiserat för att stödja en funktion i taget – barn, vuxna, referensfrågor etc. Tjänsterna utgår från det personalen kan förse brukarna med, samhällsengagemanget är ömsesidigt passivt och reaktivt.
Det traditionella biblioteket fokuserar på regler och reglementen som är skapade i avsikt att exkludera. T ex skyltning och hylluppställning är bara begripliga för personalen och de aktiva biblioteksanvändarna. Förseningsavgifter och andra avgifter fungerar som hinder för personer med låga inkomster, enligt författarna.
Den kultur som det traditionella biblioteket försöker upprätthålla handlar om social kontroll och att bibehålla status quo. Tjänsterna som erbjuds utgår från att det erbjuds en servicenivå som ska passa alla. Medarbetarnas kompetenser används inte fullt ut för att möta behoven i lokalsamhället. Saker görs på ett visst sätt ”för att det alltid har gjorts så”. Ofta saknas kunskapen om varför informella regler finns eller vem som beslutat om dem eller kan ändra dem. Att styra ett traditionellt bibliotek är enligt författarna nästan omöjligt, eftersom det inte finns några sätt att säkerställa att alla följer samma uppsättning av regler!

Det samhällsstyrda biblioteket (The community led library) är nästa nivå på utvecklingstrappan. Här fokuseras på behoven hos såväl nuvarande, aktiva brukare som på potentiella, passiva brukare. Behoven utgår inte från bibliotekspersonalens antaganden utan från kunskaper som samlats ihop om lokalsamhället med olika verktyg.
Personalstrukturen utgår från en matris på ett sådant sätt att maktförhållanden är fördelade genom organisationen. Personalen är uppdelad i olika team. Ledarskapet utgår därmed från teamet, kontroll och resurser är därmed decentraliserat. Kommunikationen är både vertikal och horisontell. Personalen har en god uppfattning om verksamhetens syfte och har möjligheten till att jobba självständigt.
Tjänstestrukturen är flexibel och fokuseras på traditionella biblioteksverksamheter och uppsökande verksamhet. Personalen arbetar lika mycket i biblioteket som ute i den uppsökande verksamheten. Engagemanget från lokalsamhället utgår från deltagande och empowerment.
Den kultur som det samhällsstyrda biblioteket försöker nå handlar om att bibliotek är i ständig förändring och förbättring samt att folkbiblioteket är en institution för social tillhörighet.
I det samhällsstyrda biblioteket erbjuder en rad flexibla, smidiga och anpassade tjänster som matchar bibliotekspersonalens olika kompetenser med behoven i lokalsamhället. Nyfikenhet och ett undersökande arbetssätt präglar arbetsplatsen. Det finns inga fasta och hårda regler – de är enkla att ändra om så skulle behövas.  Eftersom personalen har varit med om att formulera de riktlinjer som finns känner de till dem och ges möjligheten att ändra dem.

Det behovsbaserade biblioteket
Det behovsbaserade biblioteket fokuserar på icke-användarna och speciellt på de som har de största behoven. Biblioteket och samhället samarbetar identifiera lokalsamhällets behov. Tillsammans tas planer fram för design, leverans och utvärdering av tjänsteutbudet.
Personalstrukturen bygger på en holakrati med tydliga självständiga roller för medarbetarna. Det betyder att det traditionella bibliotekets hierarki ersätts av ett antal sammankopplade,  självständiga och agila arbetsgrupper. Denna utveckling kan, enligt författarna, växla upp bibliotekets möjligheter att förhålla sig till förändrade förhållanden.
Personalen har flera olika roller i olika självorganiserade arbetsgrupper vilket ger medarbetarna större frihet att utveckla sina kreativa talanger. Rollerna i arbetsgrupperna är inte i första hand knutna till de individer som ska genomföra jobbet, utan är kopplade till det som ska genomföras. Det är rollerna som ger auktoritet, inte den anställda som tilldelats en roll. Det betyder att beslut fattas så nära verksamhetens utförande som möjligt. Arbetsgrupperna får ett tydligt uppdrag, men de bestämmer själva internt hur de ska uppnå målen.
Tjänstestrukturen är behovsstyrd och fokuserad på samhället och samhällsutvecklingen. Bibliotekets tjänster levereras genom partnerskap med ett stort antal organisationer och genom samhällsutveckling genom att relationer byggs.
Arbetssystemet bygger på att det, genom en gemensam process, tas fram en förordning kring hur biblioteksverksamheten ska bedrivas. På så sätt kan alla kopplade till biblioteket snabbt känna till arbetssätt, ansvar och beslutsgångar.
Det behovsbaserade bibliotekets kultur utgår från att biblioteket är ständig förändring med fokus på ”omstörtande innovationer” och att folkbiblioteket är en institution för social utveckling.
Det behovsbaserade biblioteket utgår från en utopisk värdegrund som utgår från social rättvisa, som författarna kallar kritisk biblioteksverksamhet (critical librarianship) som utgår från förändring, nerbrytning, innovation, empowerment och är en direkt utmaning mot rådande maktstrukturer och privilegier.
Om mottot för det traditionella biblioteket är ”Om det inte är trasigt, så behöver det inte lagas”, så är mottot för det behovsbaserade biblioteket: ”Om det inte är trasigt, så låt oss ha sönder det och se om vi kan göra något ännu bättre av det”.

Boken ”Management Cultural Change in Public Libraries” utkommer 2018.

Jag har en känsla av att det är Burning Mans mindset – tankemönster som det handlar om

Om svenskarnas kulturvanor

En ny rapport från Myndigheten för kulturanalys om kulturvanorna hos svenskarna visar att kulturdeltagandet är högt i befolkningen. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället.

Rapporten Kulturvanor – socioekonomiska analyser och tidstrender har ett fokus på betydelsen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer:

  • Kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män.
  • Yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre.
  • Ju högre utbildning, desto mer kulturaktiv.
  • Social härkomst, uppnådd klass samt inkomst påverkar i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet.
  • Högre kulturdeltagande i städer.

Musiklyssnande är den aktivitet som flest personer – 97 procent – tar del av under ett år. Därefter följer att se på film (92 procent) läsa bok (86 procent) samt fotografera/filma (72 procent). Online är de vanligaste aktiviteterna att titta på film/tv-serier, läsa bloggar och lyssna på radio.

Mer intressant från rapporten:

  • Gå på bio och gå på rock-/popkonsert ökar exempelvis över tid, medan befolkningen i mindre grad går på teater. På motsvarande sätt har biblioteksbesöken en vikande trend i ett längre tidsperspektiv men med en stigande kurva de sista åren. Läsa bok är den kulturaktivitet … som ser ut att ha varit mest stabil över tid.
  • Bland online-aktiviteterna ser vi också vissa könsrelaterade mönster. Störst skillnad mellan  könen finner vi för de två aktiviteterna läsa blogg och göra biblioteksärenden. I båda fallen är det kvinnorna som mer än männen ägnat sig åt dessa aktiviteter.
  • Även online-aktiviteterna utövas i större utsträckning av dem med högre utbildning. Biblioteksärenden via internet är den aktivitet som samvarierar starkast med utbildningsnivå.
  • De två aktiviteter som tydligast visar på skillnader mellan tjänstemän/företagare och arbetare/jordbrukare är för social härkomst biblioteksärenden och för uppnådd status lyssna på radio. I båda fallen är det kategorin tjänstemän/företagare som är överrepresenterade.
  • Det tycks finnas ett mönster i dessa skillnader mellan större tätort/stad och landsbygd/mindre tätort. Gå på konstutställning, besöka bibliotek, gå
    på museum, teater, bio och konsert med flera förutsätter alla att en scen eller institution finns tillgänglig för deltagandet. Sådana scener eller
    institutioner finns inte alltid tillgängliga i mer glesbefolkade områden.

Next Library 2017 revisited

Förra veckan inträffade den internationella bibliotekskonferensen Next Library 2017 i danska Aarhus. 250 deltagare från ett ca 30 länder träffades i tre dagar för att samtala om biblioteksutveckling och framtidens utmaningar för folkbiblioteken. Jag  var en av de tursamma som fick möjlighet att delta. Naturligtvis är det helt omöjligt att beskriva allt som hände, men några nedslag ska jag försöka mig på. Konferensen bestod dels av en rad inbjudna huvudtalare, dels av workshopliknande sessioner och pecha kucha-inspirerade så kallade ”ignite talks” samt väl tilltagna lunch- och kaffepauser så att det blev lite känsla av att medverka i en ”unconference”. Och mycket av behållningen ligger i samtalen med och mellan kollegor. De olika perspektiven på ”librarianship” ger en större bild av de utmaningar som biblioteken globalt står inför: digitaliseringen, service till alla – även hemlösa, lärande och alternativa fakta.

Bibliotek och demokrati
Peter MacLeod är en kanadensisk expert på deliberativ samtalsdemokrati som pratade om folkbibliotekets roll för demokrati i lokalsamhället. Demokratier är lärande samhällen. Det handlar inte bara om att organisera kunskap för bibliotekens del  – det handlar också om att organisera lokalsamhället. Det betyder att bibliotek har ett större uppdrag att vara stöd för demokrati, vilket kräver ett radikalt ställningstagande för demokrati som metod för att lösa samhällsproblem. MacLeod pratar om ”civil literacy” och behovet av en läroplan för att förstå sig på samhället – där spelar folkbiblioteken en viktig roll, främst beroende på dess funktion som öppen plats. Vad skulle hända om det var biblioteken som ställde frågan om målen med samhällsutvecklingen till sina brukare?

Design thinking
Några av initiativtagarna till Design Thinking for Libraries Tool Kit medverkade i konferensen och höll en workshop kring metoden. Workshopen handlade om att hitta bästa sättet för besökarna att hitta böcker genom att intervjua och iaktta beteendet hos besökare. Ett tiotal biblioteksanvändare hade ställt upp som volontärer och försökskaniner för deltagarna i workshopen.

Meditativa övningar
Bibliotek kan vara en del av den internationella mindfulness-rörelsen! Genom att också vara platser för kontemplation och långsam och lugn andning.
Ungefär såhär: Välj den högsta boken på den lägsta bokhyllan på en slumpvis vald bokhylla/beroende på om du är höger- eller vänsterhänt, skanna vidare över bokryggarna tills du hittar en titel som du blir nyfiken på/bläddra igenom boken i fem sekunder eller tills du hittar en mening eller ett ord som talar till dig/ta med boken till en tyst plats på biblioteket/blunda och återupprepa ordet eller meningen tyst för dig själv så länge som det behövs/var uppmärksam på förändringar i ordet eller meningen: dess rytm, dess ljudkvalitet dess betydelse/ställ tillbaka boken där du hittade den.
Aarhus egen biblioteksrobot, Norma, ledde också en meditationssession.

Photo: Doddi Jonsson

 

 

 

 

 

 

 

Bibliotekarien som förändringsagent
Om samhället förändras bör också biblioteken förändras och personalen utveckla nya förmågor som svarar mot användarnas behov och önskemål. Annars finns risken att vi står där och undrar vart alla tagit vägen. En workshop diskuterade hur en ekvation [Essential skills + Mindset x Support= Sucess] kan ge stöd när vi beskriver framtidens bibliotekspersonal.

Ungefär så här:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtal om litteracitet och lärande
Många av de ”ignite talks” jag lyssnade på hade med kunskapsinhämtning och kunskapsspridning att göra. Ett handlade t ex om amerikanska studiecirklar, andra om programmering  för barn och unga på bibliotek, om biblioteksarkitektur, om att öka läskunskaperna hos hemlösa i Nigeria eller om fortbildning för bibliotekspersonal i den amerikanska glesbygden.

Övrigt

Lite bilder:

”Rampen”

Övervåningen med den tre ton tunga, sju meter höga bons-gongen som klämtar varje gång det föds ett barn på Aarhus sjukhus.

Även gamla tekniker att testa för dagens barn

OK, det här var kanske lite väl egotrippat, men jag kunde inte låta bli.

Att få pojkar och unga män att läsa

Läs, bro’! var det ambitiösa läsfrämjandeprojektet med det kaxiga namnet. Kanske var det lite väl överambitiöst. Kanske var det för kaxigt. Eller så kanske folkbiblioteken behöver både ambitioner och attityd för att nå målgrupper som gör motstånd när vi i vår välmening försöker sprida
läsandets goda budskap. Speciellt när det gäller att etablera samverkan med organisationer och personer som verkar utanför vår trygghetszon.

En av de stora lärdomarna i projektet handlar just om det grundläggande viktiga i att skapa relationer och bygga förtroende mellan olika organisationskulturer. Ur det perspektivet var Läs bro’! kanske snarare ett relationsbyggande samverkansprojekt än ett läsprojekt. Utan relationer till ledare på fritidsgårdar och i studieförbund hade biblioteken aldrig nått de icke-läsande pojkarna – de som skulle frälsas för läsningen. En stor del av tiden ägnades därför åt
relationsbyggande aktiviteter med såväl ledare som killarna själva.

En annan viktig lärdom handlar om att all läsfrämjande verksamhet inte behöver vara nyskapande. Det finns många gamla metoder från traditionell uppsökande biblioteksverksamhet som fungerar mycket bra även för läsovana pojkar och unga män. Social läsning och att läsa högt tillsammans är ett sådant exempel.

Cay Corneliusson har utvärderat projektet – mer info hittar du på Regionbiblioteket i Örebro läns blogg Biblioteksutveckling i Örebro län.

Help us ”Build a Librarian” for 21st-century information work #nextlibrary2017 #LibraryChangeAgent

Jag kommer att delta i en spännande workshop i samband med #nextlibrary2017! Läs mer på Jan Holmquists blogg!

Jan Holmquist

20140311-154338.jpgI am very excited to be able to learn with NEXT Library conference participants in Aarhus in mid June. Together with Dr. Michael Stephens and Mylee Joseph,  I will be leading an interactive workshop at the conference and we need your input to help us make this workshop really effective for the participants at this year’s conference.

“Change” and “disruption” are not only popular buzzwords. Technology, economy and politics are forces that are changing the world as we know it and our communities at a fast pace. Libraries are embracing and responding to these changes and have different strategies for maintaining and increasing their relevance to their local communities. But to embrace change, and be a driving force for what rapidly changing communities need, librarians must have skills to both anticipate and adapt to change as well as being effective community connectors to drive change.

CHANGE

In business and leadership literature…

View original post 320 fler ord

Bibliotek och marknadsföring: Sluta uppmana folk att säga att de älskar bibliotek

Kommer ni ihåg Svensk Biblioteksförenings Libray lovers-kampanj? Den var en del i processen från lobbyorganisationen att få fokus på bibliotek med syfte att revidera bibliotekslagen. Fina knappar på olika språk delades ut till biblioteksälskare till höger och vänster.

Hur som helst – Rebecca Stavick lyfter i ett inlägg på Medium frågan om hur bibliotek når ut till beslutsfattare och allmänhet om varför de ska intressera sig för bibliotek. Och det räcker enligt henne inte med kampanjer av Library lovers typ. ”Sluta uppmana folk att säga att de älskar bibliotek” är hennes barska ställningstagande. Det finns bättre sätt att nå ut:

  1. Berätta varför bibliotek finns – inte vad de erbjuder. Prata mer om bibliotekens demokratiska uppdrag och funktion i stället för kostnaderna för databaser och e-böcker. Folk baserar sina beslut på känslor – inte på fakta.
  2. Den bästa marknadsföringen är en stabil grundverksamhet. Innovationer är nog bra men en stabil grundverksamhet i form av kvalitetssäkring rörande trygghet, bekvämlighet, renlighet, vänlig personal och aktiviteter och verksamheter som berör lokalsamhället är viktigast för marknadsföring.
  3. Mät skiten ur allt! Var inte blyg! Skryt om ditt biblioteks siffror för beslutsfattare och politiker. Vad det handlar om är att ge folk en berättelse om biblioteket och dess användning som de kan sprida vidare.
  4. Skapa en framtidsvision för ditt bibliotek. Sätt inte på dig offerkoftan vid nerskärningar. Starta i stället publika samtal om vad biblioteket borde vara och hur biblioteket kan användas som verktyg för samhällsutveckling.

Storyhouse, Chester, UK

Bibliotek, kulturhus, litteraturhus – nu har paletten utökats med ”storyhouse”. I engelska Chester finns (ett) Storyhouse. Det vill säga en knutpunkt för flera typer av kulturella aktiviteter som drama, film och litteratur som kan utgå från berättande. Chesters Storyhouse innehåller även ett bibliotek med 700 hyllmeter böcker och är placerat i en nedlagd biograf. Läs mer här.