Next Library 2017 revisited

Förra veckan inträffade den internationella bibliotekskonferensen Next Library 2017 i danska Aarhus. 250 deltagare från ett ca 30 länder träffades i tre dagar för att samtala om biblioteksutveckling och framtidens utmaningar för folkbiblioteken. Jag  var en av de tursamma som fick möjlighet att delta. Naturligtvis är det helt omöjligt att beskriva allt som hände, men några nedslag ska jag försöka mig på. Konferensen bestod dels av en rad inbjudna huvudtalare, dels av workshopliknande sessioner och pecha kucha-inspirerade så kallade ”ignite talks” samt väl tilltagna lunch- och kaffepauser så att det blev lite känsla av att medverka i en ”unconference”. Och mycket av behållningen ligger i samtalen med och mellan kollegor. De olika perspektiven på ”librarianship” ger en större bild av de utmaningar som biblioteken globalt står inför: digitaliseringen, service till alla – även hemlösa, lärande och alternativa fakta.

Bibliotek och demokrati
Peter MacLeod är en kanadensisk expert på deliberativ samtalsdemokrati som pratade om folkbibliotekets roll för demokrati i lokalsamhället. Demokratier är lärande samhällen. Det handlar inte bara om att organisera kunskap för bibliotekens del  – det handlar också om att organisera lokalsamhället. Det betyder att bibliotek har ett större uppdrag att vara stöd för demokrati, vilket kräver ett radikalt ställningstagande för demokrati som metod för att lösa samhällsproblem. MacLeod pratar om ”civil literacy” och behovet av en läroplan för att förstå sig på samhället – där spelar folkbiblioteken en viktig roll, främst beroende på dess funktion som öppen plats. Vad skulle hända om det var biblioteken som ställde frågan om målen med samhällsutvecklingen till sina brukare?

Design thinking
Några av initiativtagarna till Design Thinking for Libraries Tool Kit medverkade i konferensen och höll en workshop kring metoden. Workshopen handlade om att hitta bästa sättet för besökarna att hitta böcker genom att intervjua och iaktta beteendet hos besökare. Ett tiotal biblioteksanvändare hade ställt upp som volontärer och försökskaniner för deltagarna i workshopen.

Meditativa övningar
Bibliotek kan vara en del av den internationella mindfulness-rörelsen! Genom att också vara platser för kontemplation och långsam och lugn andning.
Ungefär såhär: Välj den högsta boken på den lägsta bokhyllan på en slumpvis vald bokhylla/beroende på om du är höger- eller vänsterhänt, skanna vidare över bokryggarna tills du hittar en titel som du blir nyfiken på/bläddra igenom boken i fem sekunder eller tills du hittar en mening eller ett ord som talar till dig/ta med boken till en tyst plats på biblioteket/blunda och återupprepa ordet eller meningen tyst för dig själv så länge som det behövs/var uppmärksam på förändringar i ordet eller meningen: dess rytm, dess ljudkvalitet dess betydelse/ställ tillbaka boken där du hittade den.
Aarhus egen biblioteksrobot, Norma, ledde också en meditationssession.

Photo: Doddi Jonsson

 

 

 

 

 

 

 

Bibliotekarien som förändringsagent
Om samhället förändras bör också biblioteken förändras och personalen utveckla nya förmågor som svarar mot användarnas behov och önskemål. Annars finns risken att vi står där och undrar vart alla tagit vägen. En workshop diskuterade hur en ekvation [Essential skills + Mindset x Support= Sucess] kan ge stöd när vi beskriver framtidens bibliotekspersonal.

Ungefär så här:

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Samtal om litteracitet och lärande
Många av de ”ignite talks” jag lyssnade på hade med kunskapsinhämtning och kunskapsspridning att göra. Ett handlade t ex om amerikanska studiecirklar, andra om programmering  för barn och unga på bibliotek, om biblioteksarkitektur, om att öka läskunskaperna hos hemlösa i Nigeria eller om fortbildning för bibliotekspersonal i den amerikanska glesbygden.

Övrigt

Lite bilder:

”Rampen”

Övervåningen med den tre ton tunga, sju meter höga bons-gongen som klämtar varje gång det föds ett barn på Aarhus sjukhus.

Även gamla tekniker att testa för dagens barn

OK, det här var kanske lite väl egotrippat, men jag kunde inte låta bli.

Att få pojkar och unga män att läsa

Läs, bro’! var det ambitiösa läsfrämjandeprojektet med det kaxiga namnet. Kanske var det lite väl överambitiöst. Kanske var det för kaxigt. Eller så kanske folkbiblioteken behöver både ambitioner och attityd för att nå målgrupper som gör motstånd när vi i vår välmening försöker sprida
läsandets goda budskap. Speciellt när det gäller att etablera samverkan med organisationer och personer som verkar utanför vår trygghetszon.

En av de stora lärdomarna i projektet handlar just om det grundläggande viktiga i att skapa relationer och bygga förtroende mellan olika organisationskulturer. Ur det perspektivet var Läs bro’! kanske snarare ett relationsbyggande samverkansprojekt än ett läsprojekt. Utan relationer till ledare på fritidsgårdar och i studieförbund hade biblioteken aldrig nått de icke-läsande pojkarna – de som skulle frälsas för läsningen. En stor del av tiden ägnades därför åt
relationsbyggande aktiviteter med såväl ledare som killarna själva.

En annan viktig lärdom handlar om att all läsfrämjande verksamhet inte behöver vara nyskapande. Det finns många gamla metoder från traditionell uppsökande biblioteksverksamhet som fungerar mycket bra även för läsovana pojkar och unga män. Social läsning och att läsa högt tillsammans är ett sådant exempel.

Cay Corneliusson har utvärderat projektet – mer info hittar du på Regionbiblioteket i Örebro läns blogg Biblioteksutveckling i Örebro län.

Help us ”Build a Librarian” for 21st-century information work #nextlibrary2017 #LibraryChangeAgent

Jag kommer att delta i en spännande workshop i samband med #nextlibrary2017! Läs mer på Jan Holmquists blogg!

Jan Holmquist

20140311-154338.jpgI am very excited to be able to learn with NEXT Library conference participants in Aarhus in mid June. Together with Dr. Michael Stephens and Mylee Joseph,  I will be leading an interactive workshop at the conference and we need your input to help us make this workshop really effective for the participants at this year’s conference.

“Change” and “disruption” are not only popular buzzwords. Technology, economy and politics are forces that are changing the world as we know it and our communities at a fast pace. Libraries are embracing and responding to these changes and have different strategies for maintaining and increasing their relevance to their local communities. But to embrace change, and be a driving force for what rapidly changing communities need, librarians must have skills to both anticipate and adapt to change as well as being effective community connectors to drive change.

CHANGE

In business and leadership literature…

View original post 320 fler ord

Bibliotek och marknadsföring: Sluta uppmana folk att säga att de älskar bibliotek

Kommer ni ihåg Svensk Biblioteksförenings Libray lovers-kampanj? Den var en del i processen från lobbyorganisationen att få fokus på bibliotek med syfte att revidera bibliotekslagen. Fina knappar på olika språk delades ut till biblioteksälskare till höger och vänster.

Hur som helst – Rebecca Stavick lyfter i ett inlägg på Medium frågan om hur bibliotek når ut till beslutsfattare och allmänhet om varför de ska intressera sig för bibliotek. Och det räcker enligt henne inte med kampanjer av Library lovers typ. ”Sluta uppmana folk att säga att de älskar bibliotek” är hennes barska ställningstagande. Det finns bättre sätt att nå ut:

  1. Berätta varför bibliotek finns – inte vad de erbjuder. Prata mer om bibliotekens demokratiska uppdrag och funktion i stället för kostnaderna för databaser och e-böcker. Folk baserar sina beslut på känslor – inte på fakta.
  2. Den bästa marknadsföringen är en stabil grundverksamhet. Innovationer är nog bra men en stabil grundverksamhet i form av kvalitetssäkring rörande trygghet, bekvämlighet, renlighet, vänlig personal och aktiviteter och verksamheter som berör lokalsamhället är viktigast för marknadsföring.
  3. Mät skiten ur allt! Var inte blyg! Skryt om ditt biblioteks siffror för beslutsfattare och politiker. Vad det handlar om är att ge folk en berättelse om biblioteket och dess användning som de kan sprida vidare.
  4. Skapa en framtidsvision för ditt bibliotek. Sätt inte på dig offerkoftan vid nerskärningar. Starta i stället publika samtal om vad biblioteket borde vara och hur biblioteket kan användas som verktyg för samhällsutveckling.

Storyhouse, Chester, UK

Bibliotek, kulturhus, litteraturhus – nu har paletten utökats med ”storyhouse”. I engelska Chester finns (ett) Storyhouse. Det vill säga en knutpunkt för flera typer av kulturella aktiviteter som drama, film och litteratur som kan utgå från berättande. Chesters Storyhouse innehåller även ett bibliotek med 700 hyllmeter böcker och är placerat i en nedlagd biograf. Läs mer här.

Library Stories

Dans på biblioteket med ReAct! ReAct är en tvärkonstnärlig performancegrupp med Stockholm som geografisk bas, och vårt mål är att nå ut till allmänheten genom att göra föreställningar i och för allmänna utrymmen, och därigenom göra vår konst tillgänglig för en ny publik. Inspiration och influenser hämtas från gatuartister, Invisible Theatre, flash mobs, och andra publikutmanande konstformer. Idén är att blanda dessa med dans, rörelse, teater och cirkus för att utveckla konceptet ReAct!ReAct är ett interkulturellt kompani med medlemmar från Sverige, Finland, Frankrike och Portugal.Sedan ReAct! grundades 2011, har vi utvecklat och framfört Aktioner för allmänna utrymmen såsom bibliotek, torg, rulltrappor, foajéer och tunnelbanor

 

Spelifiering och integration (NO)

I nummer 4/2016 av den norska bibliotekstidskriften Bibliotekaren  beskriver Anders Grønning hur en del norska biblioteks språkcaféer använder sig av spelifiering som metod för integration och språkinlärning- Det handlar specifikt om brädspelet New Amigos (som också kan spelas över nätet). Om jag förstått det hela rätt så handlar spelet om att lära dig ett annat språk än det du själv behärskar. T ex norrmän som lär sig arabiska eller arabisktalande som lär sig norska  – eller i princip vilken kombination av två språk som helst. Men just nu verkar det vara norska som är utgångspunkten. Det skulle vara intressant  med en svensk version!