Varje krona satsad på bibliotek ger 2-5 kronor tillbaks till samhället

Begreppet avkastning på investering (Return on Investment, ROI) används ofta för att beräkna och utvärdera en investering, till exempel samhällets investering i bibliotek. PublicLibraryNews har gjort en sammanställning av undersökningar från olika delar av världen som visar på hur mycket ett samhälle tjänar på att det finns bibliotek – i reda pengar.

Räkna ut själv värdet av ditt biblioteksbesök med hjälp av ALA:s Library Value Calculator

Amerikanska LRS (Library Reseach Service) har gjort ett verktyg för att räkna ut ett folkbiblioteks nyttovärde – Return on Investment genom att jämföra med andra (amerikanska) bibliotek.
Man börjar med att välja bibliotekstyp efter 8 ”bibliotekspersona” (jag har inget bättre namn) som stämmer överens med det egna biblioteket.  Det finns personas för stora och små bibliotek. T ex för lilla Fort Morgan PL:

”Fort Morgan Public Library (FMPL) is located on the eastern plains of Colorado. It is organized as a municipal library to serve residents of the town of Fort Morgan. It has a legal service area population of 10,968. It consists of one central library to serve that population. It is funded as a municipal library, but nearly half of its registered borrowers come from outside of the city.

FMPL’s collection includes over 39,000 print volumes, 2,300 audios, 2,600 videos, and 90 periodicals. It also has seven public access computers.”

Sen fyller man i uppgifter om besök, driftskostnader, personalkostnader och inkomster. Man måste ange summan i US dollar.
Klickar på submit och får en siffra på nyttovärdet av biblioteket.

Kulturen i siffror 2017

I Kulturen i siffror 2017 presenterar Myndigheten för kulturanalys figurer och tabeller som ger en inblick i några kulturområden i Sverige idag och över tid. Rapporten innehåller beskrivande statistik om musik, läsning, museer, bibliotek, biografer, kulturmiljö och om utbildning och sysselsättning i kultursektorn.

Av rapporten framgår bland annat att:

  • Läsning minskar bland regelbundna läsare i åldersgruppen 25-34 år. I synnerhet bland kvinnor, där bokläsande har minskat med tio procentenheter mellan 2008-2009 och 2014-2015.
  • Kvinnor i åldersgruppen 55-74 år är de mest frekventa läsarna. 55 procent i denna åldersgrupp läste minst en gång i veckan.
  • Antalet lästa eller lyssnade böcker via digitala abonnemangstjänster har ökat markant mellan åren 2014-2015.
  • Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015.
  • Utlåning av fysiska böcker minskar kontinuerligt mellan åren 1996-2015.

Uppgifterna kommer bland annat från KB:s biblioteksstatistik och är hyfsat kända.

Om Folkbibliotek i förändring

Den snabba tekniska utvecklingen har på kort tid förändrat vårt medielandskap och våra beteenden. Det har aldrig varit lättare att söka och hitta information än nu. Det är också enklare än någonsin att själv bidra till informationsflödet vilket gör att gränsen mellan konsument och producent har börjat suddas ut.

Men tillgången till internet, digitala medier och ny teknik innebär inte att vi per automatik kan hantera alla möjligheter och risker. Vi behöver nya förmågor för att kunna navigera i en mer komplex och föränderlig omvärld. Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring ger en introduktion till såväl som konkreta förslag på hur man kan jobba med MIK på biblioteket. Exempel varvas med praktiska erfarenheter.  Många av exemplen är samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer, och mycket handlar om digitala kunnigheter.

Varför inte ett Repair Café på biblioteket?

En del påstår att Maker-rörelsen består av tre ben: makers, hackers och fixers. Och bibliotek som platser för maker spaces är knappast någon nyhet längre. Däremot kan du reflektera lite över hur ett reparationsprogram (engelska benämningen är Repair Café) skulle kunna se ut på bibblan!

Det närmaste exemplet på ett Repair Café som finns i Sverige, som jag har hittat torde vara Omställningsverkstan i Göteborg som drivs av Studiefrämjandet (?).

Naturligtvis kan bibliotek härbärgera ett Repair Café, det görs det redan på några ställen. Men det finns några grundregler: det måste bygga på volontärer och det får inte vara kommersiellt – vilket i mon bok betyder samverkan med civilsamhället (uppfinnarföreningar och studieförbund t ex). Här hittar du ett startkit för att bli en medlem i rörelsen!

 

 

(Och svaret på rubriken: För att biblioteket är en lök – inte en persika)

Kampen mot de räta linjernas tyranni

Kampen mot de räta linjernas tyranni fortsätter i Kina! Muxin Studio har designat ett nytt barnbibliotek – Sissi’s wonderland – i Shanghai. Biblioteket beskrivs som en stor leksak. Inte en rak linje.

Det verkar inte vara jättestort, men ändå. Något att tänka på till hösten? – Svensk biblioteksförening delar årligen ut en rad stöd och stipendier i syfte att stimulera internationellt utbyte, främja biblioteksutveckling, möjliggöra forskning och stärka medlemmarnas kompetens.

Om den svenska kampen mot de räta linjerna och deras tyranni kan du läsa här .

Skanna böcker med mobilen!

Ett smart, billigt och funktionellt sätt att digitalisera tryckta böcker med hjälp av din smarta telefon och bluetooth.

Construction requires parts mostly found at local hardware stores supplemented with a few ready made, inexpensive parts available on Amazon/Ebay and an absolute minimal amount of handiwork (just drilling 4 pairs of holes and 6 cuts with a hacksaw) with just a few basic hand tools (hand drill, hack-saw, file, vice or clamp, square, wire cutters, adjustable wrenches, etc.). Total cost is approx $120-$170 depending on optional items also incorporated.

  • Uses smart-phones with a blue-tooth remote shutter trigger.
  • Flattens pages so the full content (even text close to the spine) is imaged without text curvature for accurate OCR.
  • Scans paperbacks nearly as fast as hardbacks, with as good quality and without forcing the spine wide open to avoid damaging or creasing the spine.
  • Scans books up to 13″ x 10″ (i.e. all normal sized books and many oversized books).
  • Knock down, compact and portable enough to carry on a bus use unobtrusively in libraries, clamped to the end of a small table.
  • Solid with no finicky parts needing constant attention, adjusting and fiddling during operation.

Mer info, ritningar och grejer kan du hitta här.