Dagens bibliotekslänk: Residens på bibliotek

Artefacto: In Residence: Creative residency programs in libraries & museums

”Cultural institutions are realising the value of working with makers, artists, writers and technologists to bring new perspectives and to forge connections with the community in a variety of new and creative ways.”

T ex Wikipedians in Resicence, författare och skribenter, Makers in Resicence och vad mer?

Bibliotek på TikTok?

Varför skulle bibliotek använda sig av den sociala medieplattformen TikTok? Kanske för att det är där alla kreativa och skapande människor hänger nuförtiden och när etablerade sociala media blir alltmer seriösa? Det skulle vara kul att veta vilka svenska och nordiska bibliotek som använder sig av TikTok i sin marknadsföring!

OK, jag kanske har fördomar men TikTok kanske inte fungerar för alla på bibliotek, men t ex barn-, ungdoms- och skolbibliotekspersonal skulle kanske våga sig på det?

@tokstarlibrarians

Wait for it… ouch! What’s your favorite read? #bookclub #booktok #tiktoklibrarian

♬ original sound – hundredssocietyy

För den som funderar har Kelsey Bogan på Dont Shush Me!-bloggen en TikTok-skola för bibliotek:

TikTok & Why Librarians Should Use it

TikTok & Is It Safe For Librarians?

TikTok for Librarians: Setup & Security

Mer läsning om bibliotek och TikTok:

School Library Journal: What Makes These Librarians TikTok?

 

Dagens bibliotekslänk: One Country One Library

Library Technology Reports October 2020 / Mirela Roncevic: One Country One Library

”One Country One Library,” sheds light on the idea as well as on the technology and the business model designed to make the idea sustainable for participating countries, libraries, publishers, authors, and organizations. The goal of the report is to present the OCOL idea in its simplicity as well as its complexity and to encourage librarians and other book professionals to consider building open national digital libraries that serve the needs of the widest possible range of users.”

Dagens bibliotekslänk: Medellin Library Parks: A model for Latin American libraries and urban equipment

Information Development: Medellin Library Parks: A model for Latin American libraries and urban equipment

”Medellin Library Parks represent a successful case of urban planning that constructed a social pact for the city of Medellin (Colombia), which transitioned from being one of the most violent cities in the world to the most innovative one. This work presents the Medellin Library Parks initiative as research, socialization, education, recreation and leisure spaces; their conceptualization as a new kind of public library, the strategic plan behind them, their results, awards and potential influence in other Latin American countries.”

Dagens bibliotekslänk: Creating Diversity in Libraries: Management Perspectives

Library Leader Management: Creating Diversity in Libraries: Management Perspectives

”While existing library literature tends to focus on various diversity programs and discuss lack of diversity in the occupation, research is lacking on what libraries, individual managers, and minority librarians can do to cultivate diversity based on findings from management literature. This study explores linking those findings with practical steps that libraries, managers, and minority librarians can take to increase diversity in libraries.”

Läsrörelsens första 20 år

Läsrörelsen har sedan starten framförallt drivit läsfrämjande projekt tillsammans med barn och ungdomar från 0-19 år. Med hjälp av bra pedagoger, framstående experter, spännande föreläsare, kunniga samarbetspartners, författare, bildskapare och andra kreatörer har barns läslust väckts och ungdomar fått läsupplevelser de aldrig glömmer. Alltid under Läsrörelsens motto: Ge dina barn ett språk. Och alltid med Elisabet Reslegård som projektledare.

Nu finns historien om Läsrörelsens först 20 år berättad: Våra första läsår  (och ja, jag och mina kollegor på Biblioteksutveckling Region Örebro län finns med på ett litet hörn)

Det demokratiska samtalet i en digital tid

Regeringen har sedan tidigare tillsatt en kommitté för ”En nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet” med uppdrag att arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat, t.ex. genom förbättrad medie- och informationskunnighet.

Kommitténs slutbetänkande kommer att finnas i form av en SOU som släpps i slutet av månaden. Tills dess kan du läsa kommitténs antologi om desinformation, propaganda och näthat med artiklar från bl a Åsa Wigforss, Anette Nowak och Olle Wästberg.

Ur biblioteksperspektiv bidrar Olof Sundin med artikeln ”Skolan och biblioteken som aktörer för demokratiska samtal”

Om läsningens aktuella tillstånd i Sverige

Svenska Förläggareföreningen har låtit litteratursociologerna Anna Nordlund och Johan Svedjedal analysera svenskarnas läsvanor för att ta ett samlat grepp på utvecklingslinjerna de senaste decennierna. Fram träder bilden av en läskultur i Sverige som är på en gång stark och tynande. Ladda ner rapporten Läsandets årsringar.

Huvudresultat i  rapporten (lite redigerat av mig):

  • Läsningen har minskat med ungefär en tiondel inom hela befolkningen under det senaste kvartsseklet. Särskilt märkbar är minskningen hos barn och ungdomar, högutbildade vuxna, flickor och kvinnor. Minskningen av har skett trots ökande utbildningsnivå i befolkningen och trots ett ökat utbud av antal titlar i bokutgivningen.
  • Under de senaste decennierna har bokmarknaden präglats av ökat genomslag för kriminallitteratur och ett starkt genomslag för nätbokhandeln.
  • Övergången från tryckta böcker till e-böcker har hittills haft marginell betydelse för läskulturen. Den stora förändringen är den kraftiga tillväxten för den strömmade ljudboken. Cirka en tredjedel av läsningen sker nu genom lyssnande.
  • Svenska skolelevers läsvanor har förbättrats under senare år. Bakom ligger troligen reformer inom lärarutbildningarna, förtydligade styrdokument och fortbildningsinsatser inom skolan, möjligen också en ökad utgivning av lättlästa böcker samt läsfrämjande insatser i olika former riktade till barn och unga.
  • Svenska elever visar ett mindre intresse för frivillig läsning än elever i andra länder. Andelen föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med barnen är lägre i Sverige än i andra länder. Föräldrars högläsning för sina barn har också minskat under de senaste decennierna, och män högläser i mindre utsträckning än kvinnor.
  • För barn och ungdomar har läsning fått hårdnande konkurrens från andra fritidsaktiviteter. Viktiga bland dem är digitala medier – med snabbast genomslag bland barn och unga – som har visat sig tränga ut djupläsning och inbjuda till en ytligare skumläsning.
  • Litteraturdidaktik och litteraturvetenskap saknas i biblioteksutbildningar på grundnivå.
  • Gemensam läsning och samtal om litteratur är eftersatt inom barnomsorg och skola i Sverige, och att litteraturundervisningen inte i tillräcklig grad ger eleverna metaperspektiv på skönlitteraturens möjligheter och sig själva som läsare av litteratur. Samtidigt är det viktigt att läsning inte enbart förknippas med skola och institutionaliserad omsorg. Läsfrämjande insatser i skola och omsorg kan också få positiva effekter på barns och ungas läsning i hemmen på fritiden, samtidigt som bemannade skolbib-liotek kan främja läsningen både i skolan och på fritiden.

Dagens bibliotekslänk: Virus-Responsive Design

Lara Ewen skriver i tidskriften Amerivan Libraries om hur biblioteken i USA arbetar med att designa om biblioteksinredningen under pandemin: Virus-Responsive Design – In the age of COVID-19, architects merge future-facing innovations with present-day needs

”Libraries have always been spaces for discovery. But in light of the COVID-19 pandemic, they have been tasked with transforming themselves into places that allow users to physically distance while being more digitally connected than ever. As some institutions emerge from months of shutdowns, design and architecture experts seek to meet current health and safety challenges as well as safeguard these community spaces against an uncertain future.”