Dagens bibliotekslänk: innovation: it’s a state of mind

Jane Cowell: innovation: it’s a state of mind

”Libraries have fallen into the trap of thinking that new technology tools that do the the tasks we have always done in libraries is innovation.”

”We also need to build in a culture where it is okay to fail, as a way to learn. No longer hold off till something is perfect — build in a culture of learning so that staff can and do try new things, seek new partners and have a culture of evaluation so that what is learned is used to be better next time.”

Om bibliotek och dess värdegrund – ideologi och neutralitet

Biblioteksdebatter handlar ofta om bibliotekens och bibliotekspersonalens värdegrund.
Formuleringar om demokrati och delaktighet i förslaget till nationell biblioteksstrategi har fått Rebecca Andersson att i sin viktiga masteruppsat (Bibliotekets värden : Människosyn i rapporter utgivna av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket) att reflektera över hur människosyn och värderingar hänger ihop, och vilken syn på människan som ligger till grund för de värden och uppdrag som strategin tillskriver biblioteket. I uppsatsen undersöker hon hur människosyn kommer till uttryck i rapporter utgivna av Kungliga biblioteket och Svensk biblioteksförening. 27 utvalda rapporter närlästes för att kunna urskilja uttryck för värdegrunder som kunde kopplas till dimensionerna människans värde, hur människan är och vad som är gott för människan.

(Jag brukar ofta skumma igenom ”tidigare-forsknings-kapitlet” i många av de uppsatser jag läser, men här fastnade jag för sådant som intresserar mig: inte minst om neutralitet ideologi och social rättvisa och hur bibliotek kan förhålla sig)

Biblioteket är inte nödvändigtvis i grunden gott, eller humanistiskt, utan en institution som kan tillskrivas olika värden och syften, menar Andersson. ”Genom att anta en humanistisk ideologi och en människosyn som framhäver frihet, välfärd, personlig utveckling och mänskliga rättigheter framställer KB och Svensk biblioteksförening sig själva som goda.” Andersson ställer frågan om KB och Svensk biblioteksförening verkligen är goda, eller om de endast är en del av den dominerande humanistiska ideologin. Hon menar att det finns en skillnad i att anamma ett humanistiskt förhållningssätt, jämfört med att aktivt arbeta för de värden man säger sig stå för. ”Att biblioteket ska verka för demokrati och mänskliga rättigheter är inte något negativt, men det kan lätt bli abstrakt. Det kan även finnas en risk i att man tar för givet att biblioteket i grunden är en god institution eftersom det kan leda till en passivitet. ”

Enligt Andersson  visar de undersökta rapporterna på en övertro på bibliotekets godhet och även en övertro på människans godhet. Flera rapporter anser att aktiva medborgare leder till en hållbar demokrati och samhällelig utveckling. Detta utesluter att kunskap och information även kan användas i antidemokratiska syften. Ett problem som inte tas upp i rapporterna är därför, enligt Andersson, huruvida biblioteket bör förhålla sig neutralt även när information och kunskap används i antidemokratiska syften. ”Biblioteket är dock inte neutralt när ett av bibliotekets uppdrag beskrivs som att motverka samhällsklyftor och verka för demokrati och fred. Om biblioteket verkligen vore neutralt skulle det även förhålla sig neutralt till värdena demokrati, fred, social rättvisa och individens frihet. Biblioteket är därför inte heller neutralt i bibliotekslagen.” Enligt Andersson beskrivs bibliotekets roll i rapporterna som en neutral och oberoende institution som en självklarhet. Men när neutralitetsidealet ställs mot bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa skapas det en motsättning. Hon uppmanar därför KB och Svensk biblioteksförening att omdefiniera begreppet neutralitet!
Genom att definiera neutralitet som ”att aktivt stödja och kräva allas rätt till att uttrycka en åsikt” går neutralitet att förena med bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa enligt Andersson, med effekt att bibliotekspersonalen kan aktivt arbeta för fri åsiktsbildning och intellektuell frihet och samtidigt stå för social rättvisa.

Mer från uppsatsen (min kursiv):

”Den syn på människans värde som framkommer i rapporterna kan jämföras med FN:s förklaring om de allmänna mänskliga rättigheterna. Denna humanistiska syn på människan återfinns även i demokratiutredningen och regeringsformen. Grundläggande mänskliga värden definieras som frihet, välfärd samt personlig utveckling. I rapporterna tillskrivs biblioteket rollen att värna om och upprätthålla dessa värden. Bibliotekets uppgift blir på så sätt att tjäna individer, samhällen och mänskligheten. Bibliotekens roll för socialt likaberättigande kommer till uttryck i bibliotekets arbete för marginaliserade och missgynnade grupper i samhället. Ett mål med bibliotekets verksamhet beskrivs som att verka för minskade samhällsklyftor, vilket speglar en inkluderande, medmänsklig och solidarisk människosyn. Kulturell och språklig mångfald ses genomgående som något positivt genom att rapporterna framhäver respekt, tolerans och dialog.”

…

”Av rapporterna framkom även att människan ses som en tänkande varelse, en aktiv medborgare och som kritiskt tänkande. Ett aktivt deltagande i samhället leder enligt rapporterna till en hållbar demokrati och samhällelig utveckling. Av denna anledning är människan i behov av och har en grundläggande rätt till kunskap och information. Rapporternas betoning av individens´friheter kan förklaras av humanismens autonomiideal.”

…

”Bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa och demokrati gör att biblioteket blir ställningstagande. I vissa rapporter beskrivs även bibliotekets uppdrag som att verka mot samhälls- och kunskapsklyftor. Demokrati ses som något som aktivt behöver upprätthållas och hot mot demokrati beskrivs bland annat som populism, propaganda och antidemokratiska rörelser.
När bibliotekets uppdrag är att verka för individens frihet kopplas bibliotekets verksamhet ihop med neutralitet. Biblioteket bör enligt detta synsätt förhålla sig neutral till kunskap, information och åsikter. Detta skapar en passivitet hos biblioteket. Den stora tilltron till biblioteket som en demokratisk institution leder till en
bild av biblioteket som oberoende och balanserande.”

…

”Att KB och Svensk biblioteksförening anser att biblioteket bör verka mot diskriminering och för jämställdhet var inte helt oväntat. Något som dock var oväntat var vissa rapportförfattares tydliga ställningstagande att motverka klasskillnader och samhällsklyftor. Andra rapportförfattare menade att biblioteket genom att endast existera motverkar samhälls- och kunskapsklyftor.”

…

”Åsikten att bibliotekets uppdrag är att motverka samhälls- och kunskapsklyftor är så pass väletablerad att det inte längre ses som en åsikt eller som en av många möjliga ideologiska inriktningar på bibliotekets verksamhet. Detta tyder på en brist på självmedvetenhet, och KB och Svensk biblioteksförening bör därför kritiskt granska sina egna ideologiska ståndpunkter istället för att behandla dem som självklarheter. Detta skulle kunna leda till en fördjupad och tydligare diskussion om bibliotekets uppdrag.”

Dagens bibliotekslänk: 6 Principles of Innovation for Libraries

Jane Cowell: 6 Principles of Innovation for Libraries

”Often library innovation has been around automating staff tasks rather than rethinking our service offer with consideration of current community behaviour, both online and in the physical space.”

”It is also important to be honest that the first time trying something may not be a success. Do not apologise. Build in failure as learning into the project.”

”Innovation Should Bring Delight: Above all innovation should bring some delight. Whether through the fun built into the project, or through the sense of community ownership and enablement in developing the solution, delight should be an emotion felt. Do not mistake delight for ‘cool’ as we can get hijacked by the latest sexy technology tool that does not actually solve a problem. The latest tech tool can be fun to play with but do not get trapped into thinking it can be an innovative solution”

De får lämna remiss på förslaget till en nationell biblioteksstrategi

Följande institutioner, kommuner och myndigheter har inbjudits att senast den 15 oktober lämna synpunkter på förslaget till nationell biblioteksstrategi. Är din kommun eller organisation med?

(Det står naturligtvis var och en fritt att lämna så kalla spontanremisser)

Remissinstanser
Axiell
Barnombudsmannen
Bollnäs kommun
Borlänge kommun
Botkyrka kommun
DIK
Dorotea kommun
Dyslexiförbundet
È Romani Glinda
Fagersta kommun
Filipstads kommun
Finlandsinstitutet
Folkbildningsrådet
Friskolornas riksförbund
Funktionsrätt Sverige
Föreningen för regional biblioteksverksamhet
Gotlands kommun
Gävleborgs läns landsting
Hallands läns landsting
Haninge kommun
Helsingborgs kommun
Hylte kommun
Härjedalens kommun
Härnösands kommun
Högskolan i Borås
Idéburna skolors riksförbund
Internetstiftelsen
Judiska Centralrådet
Judiska församlingen i Stockholm
Jämtlands läns landsting
Kalmar kommun
Karolinska institutet
Katrineholms kommun
Kiruna kommun
Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS)
Kronobergs läns landsting
Kungl. vitterhetsakademien
Landstinget i Uppsala län
Lika Unika
Linnéuniversitetet
Litteraturbanken
Ljusnarsbergs kommun
Lunds universitet
Länsstyrelsen i Stockholm
Lärarförbundet
Lärarnas riksförbund
Läsrörelsen
Malmö kommun
Mjölby kommun
Met Nuoret
Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för digital förvaltning
Myndigheten för kulturanalys
Myndigheten för tillgängliga medier
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällefrågor
Myndigheten för yrkeshögskola
Nacka kommun
Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet (Ku 2018:04)
Nordkalottens kultur- och forskningscentrum
Norrbottens läns landsting
Norrköpings kommun
Post- och telestyrelsen (PTS)
Riksantikvarieämbetet
Riksarkivet
Riksbankens jubileumsfond
Riksförbundet Romer i Europa
Riksrevisionen
Romska kulturcentret i Malmö
Sameskolstyrelsen
Sametinget
Sáminuorra
Skolforskningsmyndigheten
Skåne läns landsting
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Statens institutionsstyrelse
Statens kulturråd
Statens medieråd
Statens musikverk
Statens skolinspektion
Statens skolverk
Statskontoret
Stiftelsen Svenska filminstitutet
Stockholms kommun
Stockholms läns landsting
Stockholms universitet
Svensk biblioteksförening
Svenska akademien
Svenska barnboksinstitutet
Svenska förläggarföreningen
Svenska Tornedalingars Riksförbund – Tornionlaaksolaiset
Sverigefinländarnas delegation
Sverigefinska Riksförbundet
Sveriges Elevkårer
Sveriges elevråd (SVEA)
Sveriges författarfond
Sveriges författarförbund
Sveriges Jiddischförbund
Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)
Sveriges lantbruksuniversitet
Sveriges Skolledarförbund
Sveriges universitet- och högskoleförbund
Sveriges Utbildningsradio
Synskadades riksförbund
Säffle kommun
Sävsjö kommun
Södertälje kommun
Södertörns högskola
Sölvesborgs kommun
Trelleborgs kommun
Trollhättans kommun
Ulricehamns kommun
Umeå kommun
Umeå universitet
Unescorådet
Upplands Väsby kommun
Uppsala universitet
Vetenskapsrådet
Vinnova
Vuxenutbildning i samverkan
Västerås kommun
Västra Götalands läns landsting
Växjö kommun
Älvdalens kommun
Älvsbyns kommun
Örebro kommun
Östergötlands läns landsting