Bibliotek i TV och datorspel

TV  och datorspel på bibliotek är knappast en nyhet, men visste du att att det finns en blogg om bibliotek i TV- och datorspel? Bloggen heter Libraries In Video Games.

Tjusiga screenshots från spel från välkäda Skyrim till mer obskyra Dragon Warrior VII. En Minecraftspelare har gestaltat om Wikipedia till ett bibliotek:

Och det bästa är att du kan själv bidra till samlingarna.

Regeringen inleder arbete med avgiftsfri släktforskning

En glädjande nyhet för alla släktforskare!

Från pressmeddelandet: Regeringen har i dag fattat beslut om ett uppdrag till Riksarkivet att beskriva förutsättningarna för och konsekvenserna av avgiftsfri och öppen arkivinformation. Uppdraget ska redovisas den 15 maj 2017.

– Kulturarvet och vår historia ska inte bara vara tillgängligt för de som kan betala för det. Att släktforska är en folkrörelse som ger människor en fantastisk möjlighet att personligen koppla ihop dåtid med nutid, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Idag krävs ett abonnemang för att ta del av kyrkoböcker, fastighetsböcker, skattelängder, militärrullor och bouppteckningar, något som kan kosta över 1000 kr per år.

I den kulturarvspolitiska propositionen gör regeringen bedömningen att en fri entré-reform på arkivområdet ska utredas för att släktforskare och andra fritt ska få ta del av till exempel folkbokföringsmaterial. Öppen data är ytterligare ett steg för att göra kulturarvet tillgängligt i hela landet.

Utbildning, ålder och kön avgör hur mycket vi läser

I alla fall i Danmark! Och resultaten stämmer nog här i Sverige också.

Danska kulturministeriets Bog- og Litteraturpanel ger i idag ut sin rapport ”Læsning i tal” om danskarnas läsvanor. I rapporten jämförs de data som finns om befolkningens läsvanor i Sverige, Norge, Finland, Tyskland och England.

  • Kvinnor läser oftare än män. I Danmark läser 47 procent av kvinnorna skönlitteratur varje vecka eller oftare, medan siffran är 29 procent for männen.
  • De äldre läser mest. 25 procent av den danska befolkningen på 70 år eller över läser skönlitteratur dagligen eller nästan dagligen. Daglig läsning görs bara för 12 procent av gruppen 15-19 åringar.
  • Utbildning spelar en roll i förhållande till läsning. 49 procent av danskar med en lång eller mellanlång utbildning läser skönlitteratur varje vecka eller oftare. Av den del av befolkningen som har grundskola  som högsta utbildningsnivå läser 33  procent varje vecka.

 

Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen

Kulturdepartementets analys av kultursamverkansmodellen  Kultursamverkan för ett Sverige som håller ihop – Framtida inriktning och utvecklingsmöjligheter för kultursamverkansmodellen, har precis kommit. Intressant läsning för de som är intresserade av regional biblioteksverksamhet (Min kursiv):

Särskilt om regional biblioteksverksamhet
Läs- och litteraturfrämjande verksamhet ingår sedan 2015 tillsammans med den regionala biblioteksverksamheten som ett ändamål inom kultursamverkansmodellen. Kulturutskottet pekar i sin uppföljning på att biblioteksverksamhet måste förhålla sig till bibliotekslagen (2013:801) som delvis pekar i motsatt riktning mot kultursamverkansmodellens decentraliseringstankar och möjlighet till regional variation. Bibliotekslagen betonar i stället vikten av nationell samverkan och samordning av det allmänna biblioteksväsendet.
Svensk biblioteksförening har också uppmärksammat frågan i sin rapport Den osynliga handen – regionbiblioteken i modellen från 2016.
Bedömningen är att kombinationen av en decentraliserad medelsfördelning, som kultursamverkansmodellen är ett exempel på, och lagreglering på vissa avgränsade men centrala områden skapar en rimlig avvägning mellan olika intressen. Regeringen har uppdragit åt Kungl. biblioteket att lämna förslag till en nationell biblioteksstrategi för att främja samverkan och kvalitetsutveckling inom det allmänna biblioteksväsendet (dnr Ku2014/01693/KI och Ku2015/00747/KI). Syftet är att det ska finnas en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Kungl. biblioteket ska lämna en fördjupad delredovisning av uppdraget med förslag till en nationell biblioteksstrategi senast den 1 oktober 2017. En slutredovisning ska lämnas senast den 1 mars 2019. Mot bakgrund av uppdraget till Kungl. biblioteket finns det anledning att avvakta myndighetens redovisning, för att därefter kunna bedöma konsekvenserna för den regionala biblioteksverksamhetens roll inom
kultursamverkansmodellen. Under perioden 20172020 beräknas 5 miljoner kronor årligen
tillföras kultursamverkansmodellen för litteratur- och läsfrämjande insatser i samband med skollov (prop. 2016/17:1 utg.omr. 17, bet. 2016/17:KrU1, rskr. 2016/17:83).

Hur ser bibliotekarier på läsfrämjande i förhållande till nya medier?

I sin nya  kandidatuppsats från Umeå universitet, Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö undersöker Sofie Strandberg hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier so tv-spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet.

Enligt författaren erbjuder nya medier möjligheter på bibliotek till lärande och kan fungera som redskap att locka till sig yngre målgrupper. De nya medierna är samtidigt beroende av ett personligt intresse och engagemang hos bibliotekarierna för att kunna nå sina inneboende resurser och potential. De nya medier författaren beskriver har inte bara förändrat synen på berättandet, läsandet behöver inte längre utgå ifrån en tryckt text.

Här finns en intressant problematik: nya digitala medier kan försvåra det rent läsfrämjande arbetet hos biblioteken eftersom det finns en konkurrens mellan de olika medieformaten. ”Här står biblioteken inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv. För yrkesverksamma bibliotekarier blir det därför viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. ” (min kursiv)

”Biblioteken behöver mobilisera och utveckla en kännedom om populärkulturella fenomen och utnyttja denna i sitt arbete riktat mot barn och ungdomar i det läsfrämjande arbetet. Spetskompetenser och kännedom om nya medier som serier, sci- fi, rollspel behöver lyftas fram och värderas samt kunskap om ungdomskulturer. Dessutom blir det också allt mer angeläget att som bibliotekarie kunna arbeta kreativt och innovativt med digitala medier som hjälpmedel i det läsfrämjande arbetet.”

Bogstart (DK) – tidig språkinsats på biblioteken

Det danska Bogstart-projektet är avslutat. Förändrade läsvanor, bättre kontakt med bibliotekets användare och stimulans av barns läsförmågor är bara några av de områden  där Bogstart har gjort skillnad framgår av en aktuell rapport – ”Bogstart – tidlig sprogindsats på bibliotekerne” – från danska Slots- og Kulturstyrelsen.
Rapporten delar med sig av de erfarenheter som gjort i de åtta år som projektet hållit på. Den ger också en rad goda råd som kan ge stöd till folkbibliotekens och andra aktörers insatser för att inspirera till läsning och språklig utveckling för förskolebarn i hemmiljö.

Projektet har bland annat gett biblioteken möjlighet att få kontakt med invånare som inte normalt sett använder sig av biblioteket och som inte är vana att läsa tillsammans med sina barn. När bogstarts-förmedlarna kom hem till folk med en bokgåva skapade en grund för en likvärdig och personlig dialog med familjerna. 58 procent av föräldrarna som deltagit i projektet menar att Bogstart har ändrat deras läsvanor.

Vad ska bibliotek vara bra för egentligen? Om bibliotekens impact

Med pengar från danska DEFF (Danmarks Elektroniske Fag- og Forskningsbibliotek) har Roskilde Universitetsbibliotek tillsammans med Syddansk Universitetsbibliotek undersökt hur forskningsbibliotek på en intelligent sätt kan använda sig av lagrade användardata till att få ett bättre beslutsunderlag för tjänsteutveckling och för det fysiska bibliotekets planering. Undersökningen redovisas i en rapport: Biblioteks impact.

Library analytics” eller som det kallas här ”bibliotekets impact”refererar till alla användarundersökningar med syfte att visa på effekten av bibliotekets tjänsteutbud  för eller på biblioteksanvändarna. Det handlar alltså inte bara om vad brukarna säger/tror att de använder biblioteket till, utan också en undersökning av deras faktiska användning. För att få den kunskapen använder forskarna sig bl a av användargenererad data som biblioteket samlar men kanske inte alltid använder sig av.

Bland annat visar undersökningen att de båda forskningsbibliotekens användare ändrat sitt beteende över tid på det fysiska biblioteket. De stannar längre på biblioteket än de gjort tidigare. En annan intressant slutsats är att ett kännetecken för biblioteksanvändarna på de båda forskningsbiblioteken är de klarar sina studier bättre än icke-användare. Biblioteksanvändare som använder möjligheten att boka en bibliotekarie  och sådan som lånar får i genomsnitt högre betyg än de som inte använder sig av dessa tjänster.

Rapporten innehåller också en verktygslåda för de som vill enkelt komma igång med att mäta brukaraktiviteter av olika slag. T ex hur biblioteket kan läsa av olika data-devices MAC-adresser och därmed se hur besökarna rör sig i biblioteket och hur länge de stannar eller koppla sökningar i bibliotekets databaser till geodata och därmed se den geografiska spridningen av användningen.

Även om det i det här fallet handlar om forskningsbibliotek torde det vara möjligt och intressant att använda konceptet på alla bibliotekstyper.