(Den danska) Bokens och Litteraturens villkor

Danska Slots- og Kulturstyrelsens bok- och litteraturpanel har precis släppt sin årsrapport om sakernas tillstånd 2016. Rapporten visar att

• Danskarnas läsvanor har varit stabila de senaste fem åren. 2015 läste 37,7 % av danskarna skönlitteratur under veckorna eller oftare. 32,2 % läste aldrig eller bara mer sällan skönlitteratur.
• Antalet nya danska skönlitterära titlar har ökat med mer än 50 % seden 2009.
• Två förlag med inriktning på självutgivning placerade sig under 2015 bland de tio största förlagen mätt efter antalet utgivna titlar, men inga böcker från de två förlagen har recenserats i tidningarna och enbart några få titlar hittar till biblioteken.
• Försäljningen av ljudböcker har ökat med 23,1 % mellan 2014 och 2015. Biblioteken lånar  i dag ut fler nätljudböcker än e-böcker.
• Utgallringar på biblioteken har inneburit att nästan 40 000 titlar har försvunnit från biblioteken sedan 2012, men det löpande bokinköpet betyder att det samlade antalet titlar har ökat med liter över 1 000 titlar under samma period.

Varför är detta intressant? Jo för att i regel sker det som sker i Danmark, förr eller senare sker i Sverige också.

 

Mobibblan – modernt och mobilt bibliotek

Jag vet inte om Mobibblan ska stå för ”Mobilt bibliotek” eller Modernt bibliotek” – men jag gissar på det senare. Har ni tänkt på att bokbussar och bokbilar är det smartaste sättet att ha tillfälliga, pop up-bibliotek på? Och samtidigt vara en viktig del av stads- och landsbygdsutvecklingen!

Hur som helst, här presenterar Sundsvalls stadsbiblioteks Janken Åkerström och Birgitta Ingebrand Mobibblan:

Motsägelsefullt om skärmar och synproblem

Lite motsägelsefulla nyheter om läsning på skärm och synproblem.

Först ut var nyheterna på SvT: Dramatisk ökning av närsynthet hos barn: ”Ögonen inte skapade för surfplatta”

Sen Äldre med svag syn ska lockas läsa e-böcker.

Läsa med de yngsta – Följeforskning av Berätta, Leka, Läsa-projketet

Bokmässan i Göteborg presenterade en lång rad intressanta projekt och läsfrämjande aktiviteter. Vi fick en läsdelegation under ledning av Katti Hoflin. Vi fick ett Läslov. Lite under radarn kom presentationen av Läsrörelsens projekt som riktat sig till de allra yngsta barnen på förskolorna i Sörmlands, Västmanlands och Örebro län. Berätta, Leka, Läsa.

Projektet ar följts av etnologerna Barbro Johansson och Sandra Hillén verksamma vid Göteborgs universitet. Deras följeforskning  presenteras nu i skriften Läsa med de yngsta som kan laddas ner från Läsrörelsens webb.

Från kulturbudgeten 2017 #biblpol

Mycket är redan känt, men det kan vara intressant ändå att ta del av nästa års förslag till kulturbudget med bäring på bibliotek direkt från källan

• Nationell biblioteksstrategi med fokus på läsning, eller?
  ”En annan utmaning framöver är den sjunkande läsförmågan. Biblioteken har en viktig roll för att bl.a. stimulera barns och ungas intresse för läsning och litteratur. Mot den bakgrunden har regeringen gett Kungl. biblioteket i uppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi för att bibehålla och utveckla en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet och uppfylla kraven i bibliotekslagen”
• Bokstart
  ”Regeringen beräknar att bidraget till litteratur och kulturtidskrifter tillförs 15 miljoner kronor årligen 2017–2020 för att bygga ut den läsfrämjande insatsen Bokstart som Statens kulturråd tagit initiativ till samt för bidrag till läsfrämjande insatser under skollov. Det finns också behov av litteratur- och läsfrämjande insatser på de nationella minoritetsspråken. Bokstart är ett samarbete mellan barnhälsovård och folkbibliotek i syfte att stimulera små barns språkutveckling och satsningen byggdes under 2016 ut till att omfatta fem områden i olika delar av landet. Förstärkningen av Bokstart innebär att satsningen utvidgas till att omfatta fler regioner och att satsningen på ett tydligare sätt också kopplas till förskolan.”
• Läslov
  ”För att stötta läsrörelsens initiativ Läslov v. 44 har regeringen bl.a. för avsikt att ge stöd till läsfrämjande aktiviteter inför och under skollov.”
• Läsdelegation
  ”Regeringen har för avsikt att tillsätta en delegation med uppdrag att inom ramen för satsningen ”Hela Sverige läser med barnen” samla de insatser för läsfrämjande som görs både inom och utanför skolan. Syftet med delegationen är att ge alla barn och ungdomar, såväl flickor som pojkar, likvärdiga förutsättningar till en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. För barns och ungas läsförmåga är även föräldrarnas och andra närstående vuxnas förhållande till läsning viktigt. Därför bör detta uppmärksammas av delegationen.”
• Biblioteksersättningen till upphovsmän
  ”Under 2015 har företrädare för Kulturdepartementet och de litterära upphovsmännen enats om att biblioteksersättningens grundbelopp för 2016 höjs med 7 öre och för 2017 med ytterligare 8 öre. Överenskommelsen har godkänts av regeringen. För 2017 beräknas den totala biblioteksersättningen uppgå till 156 839 000 kronor, vilket är en höjning med 7 842 000 kronor jämfört med 2016. Höjningen av grundbeloppet innebär en satsning på förbättrade villkor för författare, översättare, tecknare och fotografer.”

Den som är intresserad av KB:s uppdrag och skolbibliotek får titta i budgetförslaget för Utbildning och universitetsforskning.

• ”Regeringen föreslår att 6,5 miljoner kronor överförs från Vetenskapsrådets forskningsanslag till Kungl. bibliotekets anslag fr.o.m. 2017. Varav 3 miljoner kronor avser finansiering av nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång (open access) till vetenskapliga publikationer och 3,5 miljoner kronor avser vidareutveckling av SwePub (se avsnitt 10.3.1 och 10.3.8).”
• ”Regeringen avser vidare att utvidga satsningen Läslyftet till att även omfatta förskollärare och skolbibliotekarier ”
• ”För utvärdering av satsningen på personalförstärkningar i skolbibliotek som inleddes 2016 beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 2 000 000 kronor 2017.”
• Regeringen föreslår att 362 343 000 kronor anvisas under anslaget 3:8 Kungl. biblioteket för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 368 615 000 kronor, 375 919 000 kronor respektive 384 206 000 kronor

Om läsning och välbefinnande

Varför inte delta i en MOOC (Massive Open Online Course) om läsning och välbefinnande? Det är engelska University of Warwick som bjuder in till gratiskursen Literature and Mental Health: Reading for Wellbeing. I kursen får du reda på hur dikter, pjäser och romaner kan hjälpa oss att förstå och hantera djupa och känslomässiga påfrestningar.

I kursen undersöks sex teman: stress, sorg, förlust, trauma, depression och bipolaritet samt åldrande och demens. I litteraturlistan finns bl a Shakespeare och  Jane Austen.

Och om du inte orkar gå kursen kan du ändå ta del av kursens filmer (bl a Stephen Fry läser Keates, Ian McKellen om åldrande i King Lear)

Höstturné Dag 2 Mariehamn

1991 besökte jag Mariehamns då nybyggda bibliotek tillsammans med ett gäng kollegor från Länsavdelningen på Stockholms Stadsbibliotek. Jag var utlånad från Kristianstad för att vikariera för Miklos Gulyas som var tjänstledig för att jobba på Öland. Reseledare var Kjerstin Thulin, med på resan var säkerligen Birgitta Irvall och Lena Lundgren med, några kollegor från inläsningstjänsten, tror jag, och naturligtvis Anja Andersson – ryggraden i Stockholms regionala biblioteksverksamhet.

Det som gjorde störst intryck på oss var hur in i detalj estetisk och eterrisk vi uppfattade byggnaden, Det vita, den smakfulla konsten och inte minst hur de placerat in havsviken i fonden. Idag har jag haft nöjet och privilegiet att återse denna pärla till bibliotek i den åländska arkipelagen. Jag var inbjuden att hålla en föreläsning och en workshop om samverkan med bibliotekspersonal från Åland – presentationen som jag höll hittar ni nederst, först några foton:

 

 

 

Här kommer min presentation med resultatet av workshopen på sist sliden. Lycka till i fortsättningen.

Vägen till bibliotekens framtid Mariehamn 16 september 2016 from Peter Alsbjer

Folkbibliotekens digitala kompetenser i USA och i Sverige

Idag presenterade Utredningen för en nationell biblioteksstrategi sitt första förslag och det handlar om digital delaktighet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen med folkbiblioteken som motor. Förslaget kommer att presenteras närmare på Bok-och Biblioteksmässan i Göteborg.

Kungliga biblioteket bör ges ansvaret att tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna samordna en utbildning av landets bibliotekarier. De regionala biblioteksverksamheterna har goda förutsättningar att genomföra denna utbildning. Genom att utbilda piloter i samtliga kommuner som sedan utbildar sina kollegor kan vi på ett snabbt och effektivt sätt nå invånare i hela landet. Kungliga biblioteket får i uppgift att koordinera de regionala insatserna samt i samråd med regionerna upprätta utvärderingsmodeller

Hur pass väl förberedda biblioteken är, varierar säkert från kommun till kommun. Rent allmänt kan det vara intressant att ta del den amerikanska forskningen där bibliotekariernas egna digitala kompetens undersökts. Rapporten heter The development of digital literacy and inclusion skills of public librarians och finns publicerad i Communications in information Literacy. Författarna, Konstantina Martzoukou Robert Gordon University Joanneke Elliott University of North Carolina, vill undersöka om amerikanska folkbibliotekarier är förberedda för att engagera lokalsamhället i området digital kompetens och inklusion – i stort det som kommer att hända i Sverige om KB får sin vilja igenom.

Undersökningen visar att de amerikanska kollegorna identifierar ett antal kunskapsklyftor mellan vad som lärdes ut på utbildningarna och det som behövs på arbetsplatsetna , biblioteken. Klyftorna handlade främst om e-böcker, PC-hantering, sociala media och kommunikation.
De amerikanska bibliotekarierna visade stort intresse för och behov av kontinuerlig fortbildning inom det tekniska området.

 

Om bibliotekariens praktiska kunskap

Under de senaste åren har Regionbibliotek Stockholm samarbetat med Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola om en kurs i bibliotekariens praktiska kunskap. Resultatet blev en rapport från fältet där frågor kring kunskap, etik och yrkesroll problematiseras och lyfts av deltagarna i kursen. Boken har redigerats av Eva Schwarz är filosof och lektor i den praktiska kunskapens teori.

Innehållsförteckningen lovar en intressant läsning:

Monika Baruch: En eftermiddag i informationsdisken

Karin Walterson: Kennedy eller Att kunna allt

Martina Tillbom: Ny teknik, nya tjänster och oförberedd personal

Eva Schwarz: Bibliotekariens handlingsfält: praktisk kunskap, professionalitet och kollektivt ansvar

Maria Stenmark: Att hitta en tröja med rätt randning: om etik, yrkesroll och viljan att hjälpa den Andre

Hanna Motzkau: ”I språket vilar vår möjlighet till frihet” : ett möte inför modersmålsveckan

Karin Tegréus: Rätten till rummet Jan Hjalmarsson: Olika bibliotekstyper och ett användarperspektiv

Hassan Alavi: Ensamma barn på ett stort bibliotek

Jonas Gruvaeus: Bilden av en operation

Lena Florén: Vankelmod, vemod och ett lågmält visslande

Ladda ner boken här.

Att göra det osynliga synligt

Handlar i det här sammanhanget om hur MIT tagit fram ett sätt att läsa böcker utan att öppna dem. Jag antar att det finns böcker som är så bräckliga att risken finns att de förstörs vid normal bläddring eller böcker som har ett fördolt innehåll. Lite J.K. Rawlings, om ni förstår vad jag menar.
Då kan den här tekniken med teraHertz-strålning (be mig inte förklara) fungera, antar jag.