Biblioteken i kris

Nej det handlar inte om något bibliodystopiskt resonemang kring eventuellt hotade bibliotek.
Mer tvärtom – hur samhället kan använda biblioteken som plats och som kompetens vid olika typer av samhällskriser.

Bloggen Techsoup har tagit fram olika sammanhang där biblioteken är relevanta som hjälp vid katastrofer:

  • Skogsbränder – med skogsbranden i Västmanland förra året i färskt minne och den roll som krisinformationscenter – när 13 000 människor i Kanada tvingades evakuera blev biblioteket i Saskatoon en självklar samlingsplats och resurscenter för de evakuerade.
  • Utbildning för allmänheten om hur hantera krissituationer. Ja, det är precis det man gör när man arrangerar kurser i hur man ska överleva t ex en zombieattack. Det kan synas vara flummigt och oförargligt men det det handlar om en krissituation där samhället måste fungera.
  • En trygg hamn i tider av social oro. I USA har folkbiblioteken i Ferguson och i Baltimore spelat rollen som en trygg plats att lita på när samhällssystemet sviktar.
  • Stormar. USA drabbas årligen av orkaner av varierad styrka. När orkanen Sandy drabbade New York för några år sen ställde biblioteken upp med wifi och som en säker tillflyktsort för strandsatta.
  • Uppbyggnad av samhället efter en naturkatastrof. Biblioteket står för civilisation, trygghet och välfärd. Ett exempel är en mobil enhet som for runt i ruinerna i New Orleans efter stormen Katarina.

Alla katastrofer där bibliotek kan göra skillnad är inte bara naturkatastrofer. Den livssituation som de flyktingar och migranter som tagit sin tillflykt i de lägerliknande förhållanden utanför Calais i Frankrike och på andra håll är naturligtvis  vidriga. På vilket sätt kan ett bibliotek förbättra livsbetingelserna? En engelsk lärare har satt upp ett bibliotek för migranterna enligt Publishing Perspectives.

“I wanted to start something that offered real, practical help. Many people here are well-educated — they want to get on and they want books that will help them read and write English, apply for jobs, fill-in forms.” säger Mary Jones som samlat ihop böckerna.

Outside the Lines – att tänka utanför boxen

Outside the Lines är en (inter)nationell informationskampanj där ett bl a hundratal amerikanska bibliotek samtidigt visar upp verksamheter för att återvinna uppmärksamheten kring hur ett modernt bibliotek kan användas  av samhällsmedborgarna.

Den veckolånga kampanjen startar den 13 september – den intresserade kan följa hashtagen #getOTL på twitter. Fokus ligger på kreativitet, skapande och teknik. Besökarna ska ges möjlighet att upptäcka det nya innehållet på biblioteket som t ex 3D-skrivare, e-böcker, slöjd och pyssel, jobbsökningshjälp, utsädes-bibliotek, inspelningsstudios, datorhjälp med mera.

Rejält utanför boxen är man i Denver där kommer biblioteket att jobba bland annat tillsammans med lokala ölbryggerier. Andra kopplar det till event för att få folk att skaffa bibliotekskort.

Och det bästa är att det är bara att haka på för ditt eget bibliotek om du vill det och om det passar in. Vilket blir först i Sverige? Kista? Vaggeryd? Botkyrka?

Kanske något för Svensk Biblioteksförening att haka på? Ska jag skriva en motion till årsmötet, tycker ni?

Läsning av bilderböcker för små barn ökar deras ordföråd

Ja, nu är det bevisat. En amerikansk forskningsrapport visar att små barns språkutveckling grundas i det de hör. Och att en viktig källa för ordförståelse och ordrikedom är bilderböcker. Forskarna har jämfört 100 bilderböcker och räknat och jämfört ordtyper för att se vilken inverkan det har på barnens ordförråd.

Det forskarna kom fram till vara att bilderböckernas variationer av ord var större och gav i samband med högläsning ett större och mer varierat ordförråd än den vuxnes enskilda samtal, det allmänna pratet, med sitt barn.

Rapporten heter The Words Children Hear : Picture Books and the Statistics for Language Learning, abstact kan läsas här.

Via Pacific Standard

Turning Outward: Libraries Transforming Communities

peterals:

Amerikanska ALA har tillsammans med Harwood-institutet tagit fram tre verktyg för att kvalitetssäkra och utveckla folkbibliotekens utåtriktade arbete. Mycket är applicerabart på våra förhållanden!

Originally posted on Librarians Build Communities:

libraries transforming communities logo

ALA and the Harwood Institute are pleased to release three new tools to help libraries “turn outward” and lead community change.

The new tools are designed for libraries that already have been putting the “turning outward” approach to use, or those that have attended a Harwood Institute training or orientation.

  • “Making It Stick with Staff” is a discussion guide to help libraries reflect on their changing outlook and make the “turning outward” approach part of their everyday work.
  • “Making Meaning of Data” helps libraries make sense of data about library usage and activity and use that information to create programs that better serves the community’s needs.
  • “Tracking Your Progress” provides a visual representation of the “turning outward” approach to help libraries visualize where they have been and where they are going next.

Libraries and library professionals around the country are using this approach to:

  • lead conversations with community members…

Visa källa 71 fler ord

Folkbiblioteken, lärandet och naturvetenskaperna

Vilken roll har folkbiblioteken för att stödja allmänhetens intresse för och kunskap om naturvetenskap?
IUSA menar ansvariga att det finns ett behov av att öka kunskaper inom det naturvetenskapliga fältet. Fältet har dessutom fått ett eget begrep – STEM (Science, Technology, Engineering, Matematics).

Naturligtvis finns det kopplingar till bibliotekens aktiviteter, allt från maker space-rörelsen till föreläsningar och utlån av mikroskop och teleskop. Institute of Museum and Libraries Services har gjort en förteckning över STEM-reusrese som den intresserade kan fördjupa sig i.

I diskussionen om folkbibliotekens roll i sammanhanget har även David Lankes gjort ett inlägg från sitt perspektiv. Bibliotekarier bör hellre skapa plattformar inom sin samfällighet, för att släppa loss den befintliga STEM-kompetensen, i stället för själva ska stå för den kompetensen. Bibliotekarierna måste underlätta användning och spridning av den STEMexpertis som redan finns i samhället och ägs av det. Detta medför  att biblioteksbegreppet kommer att ändras i medvetandet hos bibliotekarier och samhällsmedlemmarna. Bibliotekarier måste  i slutändan se sina samhällen som deras samlingar, inte bara material i byggnaden .

Läs Lankes presentation från Public Libraries & STEM-konferensen som arrangerades i Denver häromdagen.

Bränn boken – Bränn biblioteken!

Jag läste en ganska kul bok i somras, Kalle Holmqvists Bränn biblioteken. Lite dystopisk om fildelning och hur man kan manipulera media i nätverkssamhället. Lite roliga scener från den fortfarande splittrade vänsterrörelsens ölhak i Stockholm.

2015-07-14 10.10.37

Plotten i boken är ett gäng personer i yngre medelåldern som retar sig på upphovsrätten och vill fildela i lugn och ro och som därför gör det som de tycker absurda att provocera fram en kampanj mot ”piratutlåningen” på biblioteken. De tillhör ju den ironiska generationen, så de menar ju att idén är så vansinnig att folk måste reagera på den – och det gör folk och inte minst författarna som kräver krafttag. Huvudpersonen tycker bibliotek är bra.

2015-07-08 15.01.44

Satirisk arbetarroman från det sönderfallande Stockholm, som det står på baksidan.

OK, så långt så bra. Tills jag snubblade över en konversation på twitter där en författare ondgjorde sig över statens tilltag att utan upphovsmannens tillstånd producera det hon kallar ljudböcker.

Ägna dig en stund till att browsa i kommentarerna och fundera sen på

  1. Vilken folkbildande funktion MTM har gentemot författarna (tack @Angouche och andra)
  2. Om författarna är bibliotekens vänner behöver de inga fiender… (En gång i tiden fick författarna kulturrådet att göra en kartläggning över ”piratläsning” av böcker på biblioteket. Dvs läsning av böcker på plats me som inte lånades hem och därmed inte genererade någon ersättning. Hur det gick? Sådär)
  3. Bränn mer böcker, men som Daisy!

John Seely Brown om omgestaltningen av samtidens bibliotek

Innovation ger en konkurrensfördel i en kunskapsbaserad ekonomi. Enligt den amerikanske forskaren  John Seely Brown har bibliotek potential att bli plattformar för innovation och entreprenörsverksamhet i samhället. Men, precis som samhället i sig, måste biblioteken främja en kultur för innovationer och hitta vägar att få nya tankar, nya metoder och nya former för ledarskap. Brown utgår från förståelsen för den snabba förändringstakten i samhället och våra nya insikter i hur människor lär in, skapar möjligheter att omgestalta 21:a århundradets folkbibliotek.
Välkommen till 20 intressanta minuter!

Årets NMC Horizon Report – Library Edition

I samarbete med University of Applied Sciences (HTW) Chur, Technische Informationsbibliothek (TIB) Hannover och ETH-Bibliothek Zurich presenterar NMC-konsortiet 2015 års upplaga av biblioteksdelen av NMC Horizon Report. (NMC står för Nwe Media Consortium). Deras rapporter brukar vara en utmärkt utgångspunkt för den som vill bedriva omvärldsspaning och framtidsarkeologi inom biblioteksfältet.

Rapporten identifierar sex betydelsefulla utmaningar, sex viktiga utvecklingsområden inom utbildningsteknologi som kommer att bli av betydelse under de närmaste fem åren. Rapporten blir därmed ett värdefullt verktyg för strategisk biblioteksplanering. Det handlar mycket om teknik, maker spaces, AI, online-lärande men också om länkade data och den semantiska webben

 

Hur nå tonåringar på bibliotekens webbar

Lite tips från USA:

Teen Library Website Models: Identifying Design Models of Public Library Websites for Teens från The Journal of Research on Libraries and Young Adults

Artikelförfattaren Robin Naughton har analyserat 60 amerikans folkbiblioteks webbsidor riktade till tonåringar och jämfört förändringarna över tid. I analyserna ser artikelförfattaren fyra olika modeller för webbsidedesign med ungdomar som målgrupp:

  1. The Reading Model – statisk, textbaserad och saknar egentlig interaktion – hälften av de undersökta bibliotekens webbsidor för tonåringar finns med i den här kategorin,
  2. Media-Oriented Model – blandar in olika andra mediaformat i webbdesignen som video, chatt, inbäddade funktioner som sökningar och andra sociala nätverk.
  3. Portal Model – bygger på tonåringarnas intressen och är designad efter olika kategorier som användarna förhåller sig till. Modellen är interaktiv och erbjuder en stor variation när det  gäller andra mediaformat.
  4. Information Discovery Model – innehåller all tillgänglig information utifrån dynamiska uppdateringar av webben.