Håbo 14 december

I dag har jag varit Bålsta och pratat om framtidens bibliotek med personalen på Håbo bibliotek. Jag har också lärt mej en ny metod: ”allpoesi” – dvs ungefär som allsång, men det handlar inte om sång utan att deltagarna läser, deklamerar samma dikt tillsammans, samtidigt. Det var samordnaren för det finska förvaltningsområdet som testat i samband med Finlands 100-årsfirande. Kul idé!

Här är min ppt från idag (inkl ett par nya slides om nationella biblioteksstrategin – valet blev mer biblioteksbussar!).

NSG: En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek

Nationella skolbiblioteksgruppen har uppvaktat SKL med en skrivelse om att skolornas huvudmän ska satsa resurser för att svara mot skollagens krav på skolbibliotek. I skrivelsen heter det att medie- och informationskunnighet  en förutsättning för att eleverna ska klara sin skolgång. Eleverna ska uppnå en hög grad av källkritiskt tänkande, kunna söka och hitta information.
Vidare heter det att  ”MIK är i grunden en läsförmåga för en digital verklighet. Då behövs naturligtvis också grundläggande läsförmåga. Den är en central del av all inlärning i vårt textbaserade samhälle. En skolbibliotekarie i ett välfungerande skolbibliotek ger rektor en av de pusselbitar som behövs. Bibliotekarien har kompetens bland annat inom litteratur och MIK, tillsammans med lärarna kan bibliotekarien arbeta för elevernas måluppfyllelse.”

NSG uppmanar: ”Samma vilja som regeringen visat måste också komma till uttryck i kommuner, bland lokala politiker men också bland rektorer och skolledningar.” – Rimligen borde uppmaningen även gälla ansvariga på friskoleföretagen.

Om Trump och de amerikanska biblioteken

En del amerikanska bibliotekskollegor menar att den senare tidens högervindar med en allt mer uppmärksammad alt-right-rörelse i kombination med valet av Dondald Trump som president, kräver en kritisk genomlysning av sådana institutioner som bibliotek, som tidigare varit hörnstenar för folkbildning och för att stärka demokratin.

I artikeln The Election of Donald Trump to the Presidency and the Crisis of Liberalism in Librarianship i tidskriften Journal of Radical Librarianship (ja, den är den politiskt färgad) konstaterar artikelförfattaren att det är tveksamt om de traditionella biblioteken i USA kommer att spela en effektiv och trovärdig roll i förhållande till allt mer påträngande våldsamheter från alt-högerns sida. Om biblioteken skulle ta på sig en sådan roll skulle det krävas radikala förändringar i hur traditionella bibliotek kan beskrivas lika väl som den ideologiska strukturen som värdegrunden som fungerar som bas för biblioteksverksamheterna.

”However, the oversight does not eliminate the necessity of developing a critical cultural and political movement in the future, one that focuses on the need to reinvent libraries and the practice of information management for the public good, freeing them from the persistent and entrenched legacy of racism and white supremacy. Only through a genuine process for the democratization of our educational, intellectual and informational spaces will we be able to directly and effectively challenge and counter the normalization and celebration of hate and racism.

 

 

Om aspekter på digitala biblioteksanvändares engagemang på webben

Amerikanska OCLC har släppt en rapport – The Many Faces of Digital Visitors & Residents: Facets of Online Engagement.

Rapporten utmanar den förgivettagna slutsatsen att yngre personer (”digitala infödingar”) föredrar digitala informationssökningar medan äldre personer (”digitala immigranter”) enbart förlitar sig på tryckta källor.

Slutsatser från rapporten:

  • Andra människor är värdefulla informationskällor.
  • Bekvämlighet är prioriterat när en fattar beslut om vilka verktyg och källor som ska användas.
  • Sammanhang och situation påverkar beteende och beslutsfattande.
  • Deltagarna i undersökningen rapporterar omfattande användning av sökmotorer, särskilt Google, och tar sökmotorerna för givet.
  • Wikipedia används i alla utbildningsstadier, främst för att bekanta sig med ett ämne men används mer sällan för citerat eller nämnts i referenser.

CO-Designing av Helsingfors nya bibliotek

I en artikel i Public Library Quarterly – Redefining the Library: CO-Designing for Our Future Selves and Cities – berättar Helsingfors stadsbiblioteks Virve Miettinen  hur biblioteket gått från att använda traditionella kundorienterade metoder som fokusgrupper och medborgarpaneler till att bjuda in biblioteksanvändarna att själva delta i planering och beslutsfattande. Syftet är att genomföra och designa processer som ger invånarna en direkt inverkan på bibliotekets tjänster och organisation på riktigt. Med design i bibliotekssammanhang avses en process för att dela med sig av kunskaper och att finna på lösningar i samverkan och som drivs av en tro på att alla är kreativa och kan bidra till planering när de ges kunskap och verktyg.

Fokus är naturligtvis arbetet med det planerade nya biblioteket i Helsingfors och hur CO-Designing använts som en metod; Group dreaming in action: Helsinki’s New Central Library

(Det är lite tråkigt att artikeln ligger bakom en betalvägg. Spridningseffekten blir ju ganska låg till dem som borde vara intresserade av folkbiblioteksutveckling. Intressant att notera är – enligt en snabb sökning i LIBRIS – att av 26 svenska bibliotek som prenumererar på den som e-resurs finns 0, nada, niente, inget folkbibliotek, dvs den målgrupp det handlar om. Tillgång till artikeln under ett dygn kostar $42.
Open Access, någon?)

Om den svenska e-boksmarknaden

Ett antal forskare från Högskolan i Borås och Göteborgs universitet har undersökt den svenska e-boksmarknaden i ett forskningsprojekt. Nu har projektet släppt en analys av den aktörerna på den svenska e-boksmarknaden: Books on screens: players in the Swedish e-book market

Boken finns att köpa i fysisk form eller ladda ner gratis i digital form från Nordicom.

The music and film industries have long come to terms with the digital, and now the traditional printed book is challenged by digital formats. The e-book has become established in most countries, but is still a small part of the book industry. In this book a group of researchers follow the actors involved in the Swedish e-book market, from authors and publishers to libraries, booksellers and readers during 2012-2016. Using surveys, interviews and other sources the main actors were researched and it is shown how they act and react towards the e-book and towards each other. While the main focus in on Sweden as a small language country, several international comparisons are made.
Are printed books disappearing soon? How are reading habits changing when the book becomes digital? Which forces are driving radical change and which are holding it back? The book discusses these and related questions and shows that after a period of rapid increase in the production and use of e-books, several factors slow down the rate of adoption, but digitisation of the book is an ongoing process and the current e-book is not the end of the story.

TV-serien SKAM – Tema för Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling

Allt du inte visste att du ville veta om den kultförklarade norska TV-serien SKAM kan du läsa i senaste utgåvan av Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling. Den har nämligen den norska TV-serien Skam som tema.

Efter SKAM: Kollektive perspektiver på den individuelle oplevelse
Nanna Kann-Rasmussen, Pia Quist, Kristin Veel

Er web- og tv-serien SKAM en serie om skam?
Christa Lykke Christensen

”Vi som er oppvokst i verdens rikeste, frieste land”: Globale skyldfølelser i SKAM
Elisabeth Oxfelt

”Det er bare du, som kan føle det, du føler”: Skrøbelighed og queer alliancer i SKAMs Sæson 3
Mons Bissenbakker, Michael Nebeling Petersen

“Drengen, som ikke kunne holde vejret under vand” – en analyse af mediets funktion i manifestationen af “Evak”
Lea Laura Michelsen

TV-serien SKAMs byforestillinger – Innenfor og utenfor det urbane
Svava Riesto, Henriette Steiner

Sprog i og uden om SKAM : Autenticitetselement, fællesskabsmarkør og vare
Pia Quist, Astrid Ravn Skovse

“Hva hører du på?” – Refleksioner over ”SKAM-musikken”
Eva Elise Ligaard

Medieøkologien i SKAM
Ruth Günters, Knut Ove Eliassen

Fortællingens dynamiske arkiv : Fortælleformer og narrativt begær i SKAM
Kristin Veel

SKAMs ’lige her’ og ’lige nu’ : Om SKAM og nærvær
Anne Jerslev

Endelig! Historien om en tiltrængt public service succes
Nanna Kann-Rasmussen, Gitte Balling

S[k]amtaler : Om etnografisk metode og forskerpositioner
Stine Liv Johansen, Lone Kofoed Hansen

At føle meget : Affektive relationer i SKAM fanfællesskaber
Ida Malene Hartmann Rasmussen, Bjarli Valtysson

SKAM – ophavsretlige grænser på det grænseløse Internet?
Sebastian Schwemer