Om bibliotek i kulturbudgeten 2018

Mycket är redan känt,
men det känns skönt att få det på pränt!

I höstbudgeten finns en hel del intressant (min kursiv):

Digitalt kompetenslyft via biblioteken
Regeringen beräknar att avsätta 25 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en satsning på digitalt kompetenslyft. Regeringen beräknar inom ramen för detta att Kungl. biblioteket tillförs 25 miljoner kronor årligen 2018–2020 för att finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- och utvecklingsnoder.
Satsningen innebär att Kungl. biblioteket under perioden ska stödja de regionala biblioteksverksamheterna i deras arbete med att öka användningen av digitaliseringens möjligheter och öppet tillgänglig kunskap. Syftet är att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens. Regeringen ser att det finns ett behov av att öka kompetensen hos allmänheten med avseende på källkritisk granskning av medier. Genom att höja kunskapen och förtrogenheten med digital teknik vill regeringen också skapa samhällelig och individuell tillit till myndigheter m.fl. i en snabb teknisk utveckling.
Biblioteken är särskilt lämpade att genomföra ett digitalt kompetenslyft. Biblioteken ska, enligt
bibliotekslagen, verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till
kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare ska folkbiblioteken verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.

Stärkt biblioteksverksamhet för hela landet
Regeringen beräknar att avsätta 250 miljoner kronor årligen 2018–2020 i syfte att öka utbudet
och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Av denna satsning avsätts 25 miljoner kronor till kultursamverkansmodellen där bl.a. medel till bibliotek, läs- och litteraturfrämjande fördelas.
Regeringens ambition är att öka tillgången till biblioteksverksamhet i hela landet. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla och varje kommun ska, enligt bibliotekslagen, ha folkbibliotek. Det fysiska biblioteket är en viktig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar kan mötas och ta del av kunskap, litteratur och kultur. Sett över tid har antalet folkbibliotek och biblioteksfilialer minskat, vilket är en oroväckande trend som framför allt slår mot människor som lever på landsbygden. Vad som är rimliga avstånd skiljer sig av naturliga skäl mellan stad och landsbygd.
Antalet biblioteksenheter har också ett samband med utlåningen. Fler bibliotek ger möjlighet till utlåning av böcker och tillgång till biblioteksverksamhet i form av bl.a. läsfrämjande insatser och språkcaféer.

Biblioteksamverkan
Regeringen har den 11 juni 2015 gett Kungl. biblioteket i uppdrag att i samverkan med andra
berörda aktörer lämna förslag till en ny biblioteksstrategi. Syftet är att det ska finnas en
biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Inom ramen för arbetet med en nationell biblioteksstrategi har Kungl. Biblioteket
presenterat rapporten Skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016. Rapporten pekar på att
eleverna i skolan skulle ha bristande tillgång till nivåanpassad läsning och läsfrämjande aktiviteter utan skolbibliotek. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2019.
I början av 2016 startade samverkansplattformen Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling. Syftet med plattformen är att stödja Kungl. Biblioteket i uppdraget att ha nationell överblick och främja samverkan och utveckling inom biblioteksområdet.

Inom ramen för Kungl. bibliotekets uppdrag att ansvara för insamling av Sveriges officiella
biblioteksstatistik redovisades för andra året i rad samlad nationell statistik över de offentligt
finansierade biblioteken i Sverige.

Bibliotek som mötesplatser för fri åsiktsbildning
Regeringen gav 2016 Kulturrådet i uppdrag att fördela särskilda medel till biblioteksverksamhet
för nyanlända och asylsökande. Syftet var att främja biblioteken som mötesplatser för fri
åsiktsbildning, informationsutbyte och gemensam bildning. Under 2016 beviljades totalt 9,5
miljoner kronor till 51 projekt från 21 län. Totalt togs 96 ansökningar emot från region-, läns- och folkbibliotek. Kulturrådets utgångspunkt vid bedömningen av ansökningarna har varit målgruppernas behov och delaktighet samt vilken kunskapsbas projektet kunde innebära.

Biblioteksverksamhet i kultursamverkansmodellen
Från och med 2015 fördelas medel inom kultursamverkansmodellen till litteratur- och läsfrämjande verksamhet, utöver biblioteksverksamhet som sedan tidigare fått stöd. Landsting
och regioner har under 2016 fördelat cirka 31 miljoner kronor av statsbidraget till regional
biblioteksverksamhet i hela landet. Till Stockholms län, som inte ingår i modellen,
fördelade Statens kulturråd cirka 2,3 miljoner kronor till samma ändamål.

Tillgänglig litteratur och nyhetsförmedling
Antalet nedladdningar av talböcker via Myndigheten för tillgängliga mediers digitala bibliotek legimus.se ökade med 24 procent 2016, och för första gången gjordes fler än en miljon
nedladdningar.
I allt större utsträckning väljer läsarna att ladda ned talböcker själva via webbsidan och appen Legimus samtidigt som utlån via bibliotek minskar något. Bland användare under 18 år görs
91 procent av nedladdningarna via appen, en ökning från 85 procent föregående år. Under 2016 lanserades även en spelare för webbsidan och appen som gör att användaren kan läsa
strömmande på dator eller i mobil.
MTM:s egen produktion av punktskriftstitlar för vuxna ökade med 25 procent under året.
Antalet lån av punktskriftsböcker ökade något och 94 procent av lånen gjordes via s.k. envägslån, där ett exemplar produceras för användaren och boken återvinns efter läsning.
Lättlästförlaget, som sedan 2015 är en del av MTM, producerar och ger ut lättläst litteratur för unga vuxna och vuxna. Under året producerades 26 titlar, en ökning med två titlar jämfört med föregående år.
Den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor kan läsas i flera tillgängliga format, som papperstidning, på
webbplatsen 8sidor.se, i digitalt pdf-format, som digital taltidning och sedan slutet av 2016 även
som punktskriftstidning. Antalet prenumeranter minskade med en procent under året samtidigt
som antalet sidvisningar på 8sidor.se ökade med 32 procent.

Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek
Kulturrådet har fördelat 23,9 miljoner kronor i stöd till folk- och skolbibliotek för inköp av
litteratur. Inköpsstödet söktes av 255 kommuner 2016, varav 250 beviljades stöd.

Skolbibliotek och läsfrämjande
I april 2016 beslutade regeringen förordningen (2016:370) om statsbidrag för personalförstärkning i skolbibliotek. Syftet med statsbidraget är att öka skolbibliotekens möjligheter att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.
Intresset för satsningen har varit stort. Under läsåret 2016/17 sökte 369 huvudmän
statsbidrag om ca 57 miljoner kronor och 226 huvudmän beviljades statsbidrag om ca 30
miljoner kronor. Skolverket har i uppdrag att genomföra en utvärdering av satsningen som ska
redovisas den 30 november 2017.
Som komplement till detta  uppdrag ska Skolverket även se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens i dag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet.
Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2018.
Regeringen tillsatte den 22 september 2016 en delegation för läsfrämjande (Ku 2016:03). Syftet
är att bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod
läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser.
Läsdelegationen ska med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området samt lämna förslag på hur läsning kan främjas. Vidare ska delegationen skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Arbetet ska bedrivas så att genomförda insatser kan bli långsiktiga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.

Regeringen satsar på kostnadsfri släktforskning

Ännu mer intressant i årets höstbudget med bäring på bibliotek:

Enligt ett pressmeddelande föreslår regeringen att Riksarkivets anslag höjs med 10 miljoner kronor från och med 2018 så att avgifterna för att få tillgång till digital arkivinformation kan tas bort. Detta gör att cirka 100 miljoner digitala bilder med arkivinformation blir fritt tillgängliga och ger minskade kostnader för till exempel privatpersoner som bedriver släkt- eller bygdeforskning.

Regeringen gjorde i propositionen Kulturarvspolitik bedömningen att det är motsägelsefullt att Riksarkivet tar betalt för tillgång till arkivinformation samtidigt som myndigheten har regeringens uppdrag att främja öppna data inom statsförvaltningen. Den digitala informationen som tillgängliggörs fritt genom regeringens satsning kan också användas i olika digitala produkter och tjänster.
Förslaget föreslås träda i kraft 1 januari 2018.

250 miljoner till starkare bibliotek i hela landet

Wow, typ!

Pressmeddelandet:

”Regeringen föreslår att 250 miljoner kronor avsätts årligen under 2018 till 2020 för att öka utbudet och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. En del av satsningen, 25 miljoner kronor per år, tillförs kultursamverkansmodellen där bland annat medel till bibliotek, läs-och litteraturfrämjande fördelas.

Budgetpropositionen för 2018 bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet.

– Nu när polariseringens och den medvetna desinformationens iskalla vindar biter oss i ansiktet, behöver vi varma rum fyllda med kunskap och vägledning. De som menar allvar med vackra ord om åsiktsfrihet behöver se till att biblioteken är öppna, tillgängliga och bemannade. Nu visar regeringen med besked att biblioteken är en garant för en levande demokrati, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Kulturrådet kommer att få i uppdrag att genomföra satsningen och fördela pengarna.

Sett över tid har antalet folkbibliotek och biblioteksfilialer minskat, vilket är en oroväckande trend. Samtidigt som antalet bibliotek minskar, minskar också antalet besök, fysiska utlån och andelen av befolkningen som är aktiva låntagare.

Fler bibliotek gör att fler mäniskor får möjlighet att låna böcker och läsa tidningar. Det gör också att fler får tillgång till bibliotekens övriga verksamhet, som tillexempel språkcaféer, läsfrämjande insatser, föreläsningar och utställningar.”

I UNT intervjuas Ulla Andersson (V): ”vi ser ju att öppettiderna har minskat och antalet folkbibliotek har minskat. Det är en allvarlig utveckling”.

Inför #bokstart

Jag läser bloggen Språkutvecklarna:

”… förskola, skola, BVC och logopedmottagningar alla behöver ha kontinuerliga diskussioner … om varför det är viktigt att läsa för sina barn, och om alla de fördelar som finns med högläsning. Det är inte självklart att föräldrar vet det. Det är inte heller självklart att motivationen finns hos alla föräldrar, vissa kanske kämpar med helt andra frågor och har inte alltid ork. Men om man får veta varför läsningen är viktig, så kanske den i större utsträckning prioriteras. Och i vårt fall i Halmstad, har vi gång på gång sett att läsvanorna i hemmen påverkas positivt av insatser som fokuserat på högläsningens betydelse för barnens språkutveckling. När vi gjort ommätningar med samma enkät tre eller sex månader efter dessa insatser (infokvällar, föreläsningar, bokprat, uppstart av kapprumsbibliotek) så har högläsningen verkligen ökat markant.”

SmartLibrary – Nya mätmetoder för användningen av nya biblioteksloklaer

Med ekonomiskt tillskott från danska staten leder Aarhus bibliotek projektet SmartLibrary (samarbetspartners i projektet är också en rad andra danska bibliotek). Projektet syftar till att få ny faktuell kunskap om medborgarnas användning av nya bibliotekslokaler. Projektet ska utveckla en modell, som kombinerar olika data som bl.a. sensorskapta data och data insamlat med hjälp av övervakningskameror med etnografiska och andra metoder. I projektet har de använt sig av sensorer som samlar upp data från mobiler och barbara datorer som använder sig av bluetooth och wifi i Dokk1.

Målet är att skapa en modell för byggnadsutvärdering som kan användas för löpande förbättring av av inredning, skyltning, öppettider, utrustning i lokaler, programmerare och tjänster. Forskare och andra folkbibliotek medverkar i modellutvecklingen för att säkerställa kvalitet, tillämplighet, systematik och framtida värde för folkbibliotek.

Den 3 oktober arrangerar projektet ett seminarium om nya mätmetoder i Aarhus. Den som inte har möjlighet att delta kan ändå följa projektet genom att vara en del av SmartLibrary-nätverket på LinkedIn.

Läs mer om projketet på Bibliotekernes Projektbank.

Peters 100 bästa länkar

Jag fick i uppdrag av arbetsgruppen för den nationella biblioteksstrategin att göra en sammanställning över de hundra mest intressanta länkarna som borde inspirera de som är nyfikna på gränssnittet mellan omvärldsbevakning och biblioteksutveckling. Detta gjordes i samband med Kungl. Bibliotekets omvärldsdag 13 september 2017.

(Det finns några länkar inklistrade i presentationen som ”påskägg”)

En gemensam plattform för alla folkbibliotek

På väg till KB:s konferens om nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport läser jag på nätet att engelska British Library ska  undersöka möjligheterna för en gemensam plattform för Storbritanniens alla folkbibliotek.

Projektet kommer att undersöka användarnas förväntningar och ta reda på vad en nationell online-plattform för folkbibliotek kan leverera och undersöka vilka organisationer som är bäst lämpade för att göra verklighet av det.

Hmm… Antingen blir det jättebra eller så blir det ”One digital presence to rule them all…”.

Mer att läsa om förslaget: Building a Single Digital Presence for Public Libraries

Pepe vs Pippi

Det är naturligtvis lite sent att komma in med något i den ständigt återkommande gallringsdebatten som Janne Josefsson drog i gång i samband med sitt Sommar-program i P1. Jag ska bara komma med en kort reflektion.

Redan 2004 skrev Johan Norberg och  Björn Wallace från Timbros förlag en debattartikel i DN – ”Kompakt vänstervridning i biblioteken” –  i samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Bloggen Biblioteksrelaterat kommenterade artikeln. Svensk Biblioteksförening gjorde ett uttalande på Biblist. För min egen del blev jag uppringd på väg till Göteborg av lokalradion, jag hade inte läst artikeln och kunde just inte kommentera den ytterligare. Men jag sa  ungefär som många andra sa; att folkbiblioteken gör mycket av inköp på efterfrågan – och Timbros böcker kanske inte efterfrågades så mycket.

Nåväl, åren efter hade den svenska alt-högern lärt sig att genom kampanjartade aktioner komma med inköpsförslag till biblioteken på litteratur som passerat en kvalitets – och anständighetsgräns som fanns några år tidigare.

I en kommentar till JO-kritiken som bibliotekschefen i Botkyrka gjort i en artikel i Expressen den 23 juli anger hon som skäl för att ha en värdegrundsstyrd gallringspolicy ur rättighetsperspektiv: ”JO-kritiken gällde fackböcker, att det här fallet gäller barnböcker och att man inte alls jobbar på samma sätt med vuxenlitteratur.  – Vad jag vet har vi aldrig plockat bort skönlitteratur för vuxna på grund av värderingar i verken.”

Och då till reflektionen: Hur gör vi när det kommer in en uttalad rasist som vill ha rasistiska bilderböcker till sina barn?
Och hur kommer biblioteken att förhålla sig den dagen då högertroll och nazister börjar med en egen ny, rasistisk bokutgivning för barn? Vänta bara, den dagen kommer! I USA är den redan här även om upphovspersonen för Pepe, the frog gör motstånd så gott han kan.

Läs mer om meme-fenomenet Pepe, the frog här.

 

Om bibliotekskatter

Bibliotek och djur finns i olika  sammanhang. Det finns läshundar och kycklingar och skadedjur. Fast får på bibliotek – njä, kanske inte…

Nu är det dags för bibliotekskatterna! Silvana Lotz har i en masteruppsats från Uppsala universitet – More than just Rodent Control: A Transdisciplinary Study on Library Cats and their Impact on the Library as Third Place – fördjupat sig i ämnet.

Hon kommer fram till att  katter bidrar till en lättsam och lugn atmosfär på biblioteket. De flesta av besökarna njuter av kattens närvaro och engagerar sig i dess skötsel genom donationer och regelbundna besök. Kommunikation mellan besökarna och personalen ökar och social integration påverkas positivt.
De vanligaste anledningar för klagomål är allergier, rädsla för och motvilja mot katter.

Enligt författaren stärker närvaron av en katt fem av Oldenburgs åtta karakteristika av mötesplatser och därigenom bibliotekets roll som mötesplats. Katterna upplevs som viktiga för bibliotekets stamgäster och resultaten visar att biblioteksbesökarna inte endast utvecklar ett emotionellt band men även ett band av förtroende till katten.

Mer om bibliotekskatter kan du hitta här.