Uddevalla bibliotek
Häromdagen hade jag nöjet att få träffa bibliotekspersonalen i Trollhättan och Uddevalla för att prata med dem om framtidens folkbibliotek. Nedan är min presentation, kolla gärna in anteckningssidorna och de länkar som gömmer sig bland en del av bilderna.
Det blev biblioteket i Zagreb, Kroatien som knep biblioteksvärldens Oscar för bästa bibliotekskortfilm,
Filmen heter – på engelska – What do users say about library services for people experiencing homelessness – och handlar om vad bibliotek kan göra för några av de mest utsatta i samhället.
BiS lyfter frågan om bibliotekens neutralitet i ett inlägg – Bibliotekssamlingarnas politik, apropå några skrivningar i utkastet till nationell biblioteksstrategi.
Jag vill passa på att ge dem lite eldunderstöd genom en artikel från senaste numret av ”The Political Librarian” av T.J. Lamanna: Dispositif: Or Subjectivity and Neutrality in Libraries:
”Libraries have never been neutral, and never truly can be. It’s not something to aspire to, it’s not something to hold dear, and the veneer of neutrality isn’t doing anyone any favors. This false dichotomy of attempting to show ‘both sides’ is easily washed away as soon as we look at the actuality of how a library functions…”
Det här kan bli otäckt aktuellt för bibliotekspersonalen att ta ställning med tanke på en riksdagsmotion från SD, där de föreslagit att den svenska biblioteksverksamheten ska rikta sig till svenska medborgare och utgå från att erbjuda böcker på svenska och möjligen minoritetsspråken.
Min uppfattning är att bibliotek ska vara oberoende – men knappast neutrala.
Boris Zetterlund är senior advisor på Axiell och snart aktuell som skönlitterär författare med boken Kabaré Vemod som kommer ut i höst.
Biblioteksarbete baserat på paradigmet ”tillgång till information” är en föråldrad hållning enligt ett uttalande på Biblioteksdagarna av Jens Thorhauge, styrelseledamot i Biblioteksföreningen. Thorhauge som en gång vid ett danskt biblioteksmöte drastiskt uttryckte att Danmarks satsning på ett digitalt nationellt bibliotek (under hans ledning) var ett misslyckande sett till målsättning, resursanvändning och utförande.
Bibliotek av idag arbetar med att stärka sin community, sitt lokalsamhälle. Thorhauge citerade biblioteksgurun Lankes: ”the mission is to improve society by facilitating knowledge creation in their communities”.
Här kan vi då göra jämförelsen med ett ändrat förhållande till samhällsstyrning överlag som innebär att i stället för att sätta centraliserad kontroll i första rummet organiseras samhällstjänster utifrån medborgaren och dennes behov1. Att tjänstemannen och invånaren sitter vid samma bord och kommer överens är den nu gällande bilden. För nya initiativ används konceptet ”Design Thinking”2 som är en projektstyrningsmall i samma riktning.
Varför är då ”tillgång” ett föråldrat koncept. Tre sammanhängande faktorer tänker jag är avgörande.
Vårt dagliga digitala liv innebär att
På samma vis som vi inte kan frånsvära oss den digitala lokala kontakten med invånarna, digitalt är – också – deras IRL4, kan biblioteken inte avstå kontakten med alla organisationsformer i lokalsamhället. Kommunala institutioner, civilsamhällets organisationer, näringslivet. Enbart med gemensam samverkan kan man bidra till ett områdes utveckling. Bibliotekets målsättning innefattar och är beroende av lokalsamhällets samspel.
Om varje biblioteksanställd därmed har en full och aktiv adressbok engageras organisationer och individer i biblioteksarbetet. På vissa bibliotek handhas redan mer än 50% av aktiviteterna av externa resurser. Det ryktas om siffror på upp till 90%. Desto fler engagerade, desto fler aktivitetsdeltagande ger desto fler ambassadörer för biblioteket. Det är grunden för den facilitering Thorhauge och Lankes talar om. Tillsammans med lokalsamhället är mottot. Invånaren är inte längre enbart en mottagare av service utan också medskapare. Verktygen för detta står biblioteket för; kunnig och målinriktad personal, medier, en digital plattform och lokaler.
Design thinking är en kraftfull metod för verksamhetsutveckling som kombinerar uppdrag och professionell behovsanalys med användarperspektiv. Genom att översätta Design thinking for libraries till svenska, kombinerat med workshops där metoden tillämpas är det tänkt att metoden ska spridas.
Läs mer på DESIGN THINKING FÖR BIBLIOTEK
Design thinking för bibliotek – verktygslådan (PDF)
Design thinking för bibliotek – praktiska övningar (PDF)
Design thinking på en dag (PDF)
Hur kan ett bibliotek, en teater och andra kulturinstitutioner lyckas verka och samarbeta under ett tak?
Jo, genom att bryta ner de väggar som skiljer verksamheterna åt och genom att kombinera det offentliga rummets arkitektur med design för programmering. Resultatet blir Hub Kerkrade: inte bara ett resurscenter, utan också en plats för kunskap, information, utbildning och underhållning.
Ett Slowotek är en en plats där du kan betrakta, utöva och befinna dig i långsamheter. Mira Mutkas hyllning till långsamheten – Slowotek – pågår på bland annat biblioteken i Sörmland. Tillsammans med professionella dansare, koreografer och musiker bjuder Mira in allmänheten till en stunds reflektion och stillhet genom lååångsam dans.
I varje Slowotek bjuds en gäst in och tillsammans utvecklas ett litet verk om någon form av långsamhet. Publiken bjuds in till att se eller vara med i stillsamma, poetiska tider och rum. Slowotek önskar vara ett stort, mjukt och välkomnande paraply.
I samband med årets Biblioteksdagar tog Svensk Biblioteksförening fram följande lilla fina film om svensk biblioteksverksamhet. Om jag får gnälla så är den väldans Stockholmscentrerad – jag ser fram emot Helsningborgsvarianten till nästa år. Och visst Asplundhuset är fint och redan väldigt väldokumenterat – det borde finnas fler folkbibliotek i Stockholmsregionen som kunde utgöra exempel.
Senaste numret av Library Technology Reports (vol. 54, no. 4) fokuserar på en bred definition av tillgänglighet i bibliotekspersonalens möte med biblioteksanvändare i lärandesituationer, både direkt, ansikte mot ansikte och via internet.
Jonas Söderholms doktorsavhandling – Borrowing and lending tools: The materiality of x-lending libraries – finns nu att ladda ner och ta del av för den som är intresserad av var gränserna för biblioteksverksamhet går. (Det är inget för bibliotekspuritanen)
Från abstract;
Bibliotek lånar ut en växande mängd saker: cyklar, kläder, frön och verktyg, för att nämna några exempel. I överensstämmelse med den här utvecklingen är biblioteket som koncept alltmer förenat med samtida delningstrender. Samtidigt förväntas biblioteket fortfarande handla om böcker, litteratur och läsning, för att hantera information och dokument. Biblioteket anses vara en väletablerad och förutsägbar institution för integritet.
Avhandlingen presenterar en fallstudie av amerikanska verktygsbibliotek. Syftet är att utforska det begrepp som författaren introducerat som x-lånebibliotek: idén om bibliotek baserat på de olika typer av artefakter lånas ut. Resultat visar att låntagare, personal och chefer upplever sina verktygsbibliotek som direkt relevanta för lokalsamhället. Enligt deras erfarenhet är verktygsbiblioteket annorlunda än andra bibliotek. Vad som lånas och lånas är viktigt att förstå vilken roll olika bibliotek spelar i lokalsamhället.
Och samtidigt i en annan del av biblioteksfältet: ”Utlån av verktyg … är inte biblioteksverksamhet, även om en kommun kan välja att samlokalisera verksamheter med biblioteken.” (Från ord till handling : På väg mot en nationell biblioteksstrategi)
