En ny bok om biblioterapi

Engelska Facet Publishing har precis släppt boken Bibliotherapy.

Boken beskriver historien bakom och teorin om biblioterapi. Den presenterar sedan en serie fallstudier som illustrerar hur specifika metoder kan användas i olika sammanhang. Bokens huvudfokus är att visa på olika biblioterapeutiska metoder olika grupper,som hemlösa, patienter inom psykiatri och personer som lever med demens. Boken bygger på den senaste praktiska och teoretiska utvecklingen inom biblioterapi och undersöker hur bibliotekarier och vårdorganisationer bäst kan bäst hälsa och välbefinnande i samhället.

(Från ett mail från 2016 – hoppas att det gäller frortfarande: Facet vill nu erbjuda medlemmar i Svensk biblioteksförening 20% rabatt på sin utgivning. Är ni intresserade av någon titel beställer ni den via mail till info@facetpublishing.co.uk Ange att ni själva eller ert bibliotek är medlemmar i Svensk biblioteksförening.)

Gästbloggare: Ulf Hölke – Inspire the future!

”Inspire the future” Studieresa till Maker Faire-mässan I San Mateo i maj 2018

I flera år har jag gått och drömt att få åka på mässan i San Mateo några mil utanför San Francisco och se och träffa ”Makers” att få vara med och möta skaparlusten, innovationsförmågan, nyfikenheten och fantasin hos utställarna. Precis så fantastiskt var det att komma dit och se och uppleva alla dessa tusentals fantasifulla nyskapelser, en festival, en pysselverkstad och mässa för både ung och gammal i folkbildningens anda.  På informationsbladet och kartan över det stora mässområdet fanns texten ”A celebration of invention creativity and curiosity. Inspire the future.” Mässan var indelad i nio områden med olika tema, både inomhus och utomhus. Dessutom fanns det knökfulla “Darkroom” tältet med alla datorspel som kryllade av ungdomar. Jag hann bara göra ett kort besök där men det var för fullt av besökare för att få någon behållning av vad som var intressant. Jag fastnade istället

Ulf Hölke på San Mateo Maker Faire

för Learning Lab, “Get inspired for the future by young makers, space & science.” Här hittade jag den enda biblioteksmontern på mässområdet, från San Mateo County Libraries. Där var det fullt med ungdomar som prövade VR-teknik. Alla de 12 biblioteken i San Mateo-regionen ska utrustas med VR-teknik berättade utvecklingsledaren Senior Technology Specialist JC Escalante på San Mateo County Library.  Han lovade att ta med mig på en bibliotekstur, studiebesök på två bibliotek senare under min studieresa.

Många skolor hade egna montrar och en skola hade ett eget tält där engagerade skoleleverna förklarade vad de hade skapat, programmerat och utvecklat. Programmering/kodning verkar vara ett hett ämne på skolorna USA

Stora aktörer och sponsorer som Google var på mässan med personal och lärde ut hur man kunde använda deras programmeringsbyggsatser. I deras monter visade man upp en slags mätare som läste av besökarnas känslotillstånd. En kamera ansluten till en dator med Googles programvara kunde läsa av om man log eller inte. Ett trubbigt instrument men roligt och inspirerande.

Mina reflektioner:
Det går att pyssla med det mesta, att bygga modellhus med exempelvis spagetti och Marsh Mallows eller skapa landskap med maskeringstejp. Det är bara fantasin som begränsar.
Vi behöver utveckla samarbetet mellan studieförbund, folkhögskolor, slöjdverksamhet och bibliotek mfl kring folkbildning och livslångt lärande. Vi behöver hitta nya vägar för samarbetet och utveckla programverksamheten inom IT-området, programmering, VR, 3D-skrivare, elektronik, robotar, Arduino och Raspeberry PI-byggsatser.
Det är svårt att kopiera Maker Faire, men vi skulle behöva något liknande i Sverige, en årlig återkommande mötesplats för skaparlust, kreativitet, nyfikenhet och fantasi för alla åldrar som engagerar kommuner, landsting, regioner och civilsamhället på lokal och regional nivå.
Dessutom vill jag tacka Svensk biblioteksförening för det resestipendium jag fick.

Sex berättelser om mångfald och inkludering på bibliotek (UK)

Engelska Arts Council (motsvarar Statens kulturråd) har precis släppt rapporten ”Libraries welcome everyone: Six stories of diversity and inclusion from libraries in England

Rapporten visar på resultaten från sex fallstudier – best practice – vars syfte var att utforska olika aspekter av jämlikhet och mångfaldsåtgärder där folkbibliotek är medaktörer i lokalsamhället.

Resultaten visade bland annat

  • Det finns ett stort intresse på läsning och skrivande och liknande aktiviteter vilket kan få stor påverkan på lokalsamhället.
  • Det finns allt fler bevis på ökade fördelar med att besöka bibliotek och sysselsätta sig med aktiviteter som har med läsning att göra. Det kan t ex handla om hälsa och välbefinnande, om att hantera ensamhet, om digital delaktighet och kompetens samt förbättrad läskunnighet.
  • De mest framgångsrika biblioteksverksamheterna är de som kopplar ihop sina aktiviteter med övergripande nationella, regionala och lokala politiska prioriteringar.
  • Arbetet på det fysiska biblioteket lika väl som bibliotekens uppsökande verksamhet och partnerskapsarbete
    är avgörande.  Forskningen har visat på fördelar för biblioteken att bygga starka partnerskap med lokalsamhället och samhällsorganisationer för att kunna svara mot samhällets behov.
  • Folkbibliotek anstränger sig för att satsa på lokalbefolkningens behov, särskilt de som inte regelbundet använder bibliotekets tjänster.
  • Åtgärdernas hållbarhet är avgörande för långsiktig framgång och effekt.

MYKA: om svenskarnas kulturvanor

Myndigheten för kulturanalys (MYKA) har precis släppt två rapporter om svenskarnas kulturvanor:

Intressant om kulturaktiviteter

  • 85 procent av svenskarna har läst bok någon gång under de senaste 12 månaderna. 35 procent har läst bok varje vecka under samma period.
  • 54 procent har besökt bibliotek någon gång under de senaste 12 månaderna.
  • Kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män.
  • Yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre.
  • Social härkomst, klasstillhörighet och inkomst påverkar i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet.
  • Högre kulturdeltagande i städer.

Remissvaren på Läsdelegationens slutbetänkande

Kulturdepartementet bjuder in ett antal organisationer, myndigheter, kommuner och regioner att lämna svar på Läsdelegationens slutbetänkande SOU 2018:57 Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

Bland de utvalda finns t ex Svensk biblioteksförening men också Föreningen för regional biblioteksverksamhet.

Den som är intresserad av att ta del av remissvaren kan gå in på Regeringskansliets webbsida. I skrivande stund finns det ett remissvar som går ut på att ifrågavarande organisation väljer att inte avge något yttrande.

Varför är det då viktigt att lämna ett yttrande?
”Läsdelegationens förslag kan komma att ha betydelse i en biblioteksstrategi, men förslagen är ännu inte lämnade till regeringen.” (Från ord till handling – Utkastet till en nationell biblioteksstrategi). Och till skillnad från utkastet där den statliga myndigheten efterlyser förslag och synpunkter men inte frågar efter remissyttranden så finns det helt andra möjligheter att svara på Läsdelegationens slutbetänkande.

Finns din organisation inte med på listan på de som bjuds in att lämna remiss så går det naturligtvis att lämna en så kallad spontanremiss. Men gör det innan 31 oktober!

Trender för framtidens biblioteksbussar

WebJubction beskriver tre trender för biblioteksbussar internationellt:

  • Miljöanpassning av biblioteksbussarna – små eldrivna fordon som kan dyka upp lite var som helst
  • Den mobila samlingsplatsen- exemplet är från Oakland PL och dess MOVe
  • Biblioteksbussen som maker space (som t ex MākMō som det rullar fyra stycken av i och utanför Los Angeles)

Bonus: The Relevance of Bookmobiles and Mobile Libraries in 2018

 

Apropå utkastet 1

”At its most basic level, a library is a curated collection of books and other materials. Of course this does not fit when we add the word “public” to “library.” This is where things need a bit more explanation.

”What is a library? by Dawn Finch

Dawn Finch citerar också engelska Wikipedia: ”A public library is a library that is accessible by the general public and is generally funded from public sources, such as taxes. It is operated by librarians and library paraprofessionals, who are also civil servants.”

En annan som reflekterat över liknande är kanadensiska Lisa Freeman: Public libraries are becoming the new social safety net:

  • ”In many ways, public libraries are providing a social safety net for the most marginalized people in our province—working on the front lines in the fight against poverty, and grappling with difficult questions regarding homelessness, poverty and public space.”
  • ”The way we understand the role of libraries in our cities, regions and province affects how they are governed and funded.”

Så för att förstå vad ett bibliotek är och kan vara ska du följa pengarna och fundera på vem som finansierar biblioteket och vad de vill använda det till. Ett folkrörelsebibliotek och ett sockenbibliotek hade på sin tid olika finansiering och därmed olika åtaganden och därtill olika medieutbud.

Intressant att jämföra med:
”Vi menar att bibliotekens verksamhet måste vara kopplad till samlingarna, digitala eller fysiska, och uppdraget att förmedla kunskap, litteratur och bildning. Utlån av verktyg, sportutrustning, fritidgårdsverksamhet eller tvätt är inte biblioteksverksamhet, även om en kommun kan välja att samlokalisera verksamheter med biblioteken.” (min kursiv)

och

(om högskolebiblioteken) ”Biblioteken behöver förflytta sig från samlingsorientering till användarorientering…” (min kursiv)