Varför skulle inte ditt bibliotek hjälpa till med att printa omslagspapper till dina julklappar? Så tänkte de i alla fall på australiensiska State Library of Victoria som erbjuder allmänheten att använda någon av de 200 000 bilderna från bibliotekets bildpool för att tycka upp omslagspapper.
För andra gången i ordningen arrangeras Folk och Kultur i Eskilstuna 6-8 februari 2019.
Det finns många intressanta programpunkter, några har mer direkt att göra med bibliotek och kan vara värda att bevaka extra. Annat kan vara intressant ändå. Lite synd att sekretariatet för den nationella biblioteksstrategin inte tagit det här tillfället för att informera om läget och den fortsatta processen.
6 februari
Eskilstuna stadsbibliotek: Eskilstuna kommuns lässatsning – syftet med Eskilstuna kommuns lässatsning är att stimulera barns läslust, utveckla deras språk och arbeta för att ge dem goda läsvanor. Vårt mål är att öka läslusten hos alla barn från 0 till 10 år.
Kulturrådet: Läsning som brobyggare – Läsning främjas på flera sätt inom kulturpolitiken och kan ibland vara en lösning på olika samhällsproblem. Samtidigt ser vi tendenser att läsningen minskar och att läsförmågan hos barn och unga har försämrats. Att uppnå de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande kräver bred samverkan mellan myndigheter, kommuner, landsting och organisationer. Hur lyckas vi med det?
7 februari
De litterära sällskapen i Sverige: Behövs en kanon? – Debatten och diskussionerna om en ev kanon/läslista har kommit och gått. Vi tror att själva diskussionen/samtalen om böckers och läsandets kvalitet är det viktigaste… Och vi tror på många läslistor! Under hösten 2018 och våren 2019 anordnar vi diskussioner i de här frågorna över landet. Vi har redan startat en diskussion i vår tidskrift Parnass och under Bokmässan. Vi tänker oss paneldebatt och diskussion med publiken.
Strängnäs kommun: Varför har Strängnäs anställt en kommunförfattare? – Strängnäs kommun har 2018-2019 anställt den etablerade och rutinerade Magnus Utvik som författare. Detta med medel från Statens kulturråds satsning ”Stärkta bibliotek”. Varför anställer man en kommunförfattare? Vad är syftet? Varför behöver vuxna uppmuntras att uttrycka sig i skrift? Hur gör man för att nå fler människor som vill skriva?
I Strängnäs kommuns biblioteksplan finns en vision där det står bland annat att demokratin ska främjas och att intresset för läsning och litteratur ska öka i kommunen. Att kunna skriva och läsa är nödvändigt i en levande demokrati. Därför satsas det nu på vuxnas skrivande med olika aktiviteter som också ska resultera i en antologi med nyskrivna texter i bokform hösten 2019.
Strängnäs kommun är först i landet att anställa en alldeles egen författare som tillsammans med en litteraturutvecklare och bibliotekspersonalen ska få fler invånare att uttrycka sig i skrift.
Om allt detta samtalar kulturchef Christer Hermansson, kommunförfattare Magnus Utvik och litteraturutvecklaren och bibliotekarien Peter Björkman.
Regionsamverkan Sydsverige: Det demokratiska underskottet och bibliotekens roll: Om det aktiva deltagandet i demokratin– Möt tre personer som engagerar sig i demokratins framtid. Tillsammans reflekterar de över utanförskap, mobilisering och biblioteket som rum för demokrati.
Patrik Lundberg är journalist, författare och vice ordförande i Sveriges författarförbund. I sin senaste bok ”Berättelsen om Sverige” utser han kulturen till den femte statsmakten och i synnerhet gäller det biblioteken.
Brit Stakston, författare, mediestrateg och entreprenör. Aktuell med sin omvärldsanalys av biblioteken och digitaliseringen som ingår i omvärldsanalysen ”Den femte statsmakten” för den nationella biblioteksstrategin. Dessutom gör hon just nu kulturanalyser från hela landet inom reportageserien Verkliga Sverige.
Lo Claeson, bibliotekschef i Vaggeryd, har en lång och bred erfarenhet av arbete med biblioteksfrågor i olika roller och funktioner. Hon reflekterar över hur bibliotekslagens uppdrag kring demokrati kan – och bör – ta sig för praktiska uttryck på varje folkbibliotek i Sverige.
Samtalsledare är Jörgen Lindvall, kulturchef Region Jönköpings län.
Region Norrbotten/Regionbiblioteket: Barnkultur i ett digitaliserat och mångspråkigt samhälle – exemplet Polarbibblo.se – Polarbibblo.se är en digital tjänst som vill stimulera barns läsning och berättande via webben. Utifrån verksamhetsidén Här får barn göra sin röst hörd består innehållet främst av barns egna bidrag i form av dikter, berättelser, teckningar och lästips. De texter som barn skickar in redigeras innan publicering och skribenten får alltid återkoppling av en redaktör.
Polarbibblo startades för 20 år sedan av Regionbibliotek Norrbotten och drivs idag tillsammans med folkbiblioteken i Norrbotten. Tjänsten används av barn
från hela landet och intresset bland lärare ökar för att använda Polarbibblo som ett pedagogiskt verktyg för läsning och skrivande. Region Norrbotten har därför
undersökt hur Polarbibblo kan utvecklas som digital tjänst för barns eget skapande och kulturella uttryck och som läs- och skrivfrämjande verktyg för
folkbiblioteken och skolans arbete.
En undersökning har även gjorts om hur Polarbibblo kan utvecklas till en digital läs- och skrivstimulerande tjänst på meänkieli och samiska. Frågor har väckts
kring nationell minoritets- och urfolkspolitik, språkrevitalisering och kulturella uttryck. Hur kan till exempel ett digitalt gränssnitt representera berättande via
jojk? Hur kan kultur, tankevärldar och språkspecifika uttryck fångas i en normkritisk designprocess?
Med Polarbibblo.se som utgångspunkt förs dialog om hur offentligt finansierad kultur kan stödja barns kulturella uttryck och egna skapande i digitala kanaler
och bidra till språkrevitalisering. Läs mer: https://www.polarbibblo.se/index.php
Eskilstuna Stadsbibliotek: Eskilstuna Stadsbiblioteks arbete med integration – Eskilstuna kommun har tagit emot en stor mängd asylsökande. Språket är en avgörande faktor för hur dessa människor blir integrerade i det svenska samhället. Eskilstuna stadsbibliotek berättar om sitt arbete för att stödja integration – ett långsiktigt arbete med språk och litteratur i centrum. Bibliotekspersonalen berättar om sitt arbete att stärka kvinnor i utsatta stadsdelar, om att möta vuxna och barn med annat modersmål i deras verksamhet samt på biblioteket.
Region Gävleborg: VR är faktiskt en världslig sak… Hur världsarvet blev virtuellt och åkte på biblioteksturné – Världsarvet Hälsingegårdar; Decorated Farmhouses of Hälsingland, har funnits sedan 2012 då världsarvskommitténs vid ett möte i St Petersburg beslöt att uppta hälsingegårdar på Unescos världsarvslista som Sveriges 15:e och senaste världsarv. Att tillgängliggöra världsarvet är en viktig del i arbetet. En av de sju utpekade världsarvsgårdarna, Bortom Åa i Fågelsjö, finns därför nu i VR-miljö; i ett nyinvigt VR-rum på Länsmuseet Gävleborg samt på biblioteksturné i Gävleborgs tio kommuner.
Samarbete har i Region Gävleborgs VR-projekt varit en framgångsfaktor. Dels genom regionens egna verksamhetsområden; film, crossmedia, världsarv, bibliotek och Kulturarvsåret 2018, samt med externa aktörer som Länsmuseet Gävleborg och Högskolan i Gävle. Projektet har uppmärksammats internationellt och har dessutom tagit initiativ till ett internationellt nätverk för Världsarv och VR. Med VR-projektet har världen blivit mindre och Gävleborg större. Vi berättar hur det gick till!
Nordiska Ministerrådet: Litteraturens framtid i ett flerspråkigt Norden – Seminariet undersöker vilka utmaningar en författare i ett nordiskt land kan stöta på om hen inte skriver på ett av nationalspråken i sitt land. Också i norden lever författare som ger ut sina böcker och är bästsäljare i en annan världsdel. Hur ska vi kunna få tillgång till dessa litteraturskatter och hur ska vi kunna se det som en del av dagens nordiska litteratur? På vilket sätt kan vi öka kunskapen om denna litteratur och vilka kulturpolitiska beslut behövs för att kunna säkerställa kvalitet samt samma möjligheter i Norden?
Eskilstuna Stadsbibliotek: KONSTig läspromenad – Genom den offentliga konsten kopplar vi berättelser för att stimulera till läsning och ge en konstupplevelse. Eskilstuna kommuns lässatsning berättar om sitt arbete med läslust för barn genom att gå denna promenad på ca 1,2 km.
Biblioteksutveckling Sörmland, Biblioteksutveckling Region Örebro län och Kultur Gävleborg: Barnkonventionen blir lag – Hur gör vi på biblioteken? – Barn och unga är en prioriterad grupp enligt Bibliotekslagen. Den 1 januari 2020 blir FN:s konvention om barnets rättigheter lag i Sverige. Hur förberedda är vi på biblioteken? Vad är viktigt att tänka på? Hur gör vi?
På seminariet får du inspiration från ett bibliotek som arbetar med fokus på barnets bästa. Du får en presentation av en modell och en skrift som hjälper dig att komma igång med att genomföra barnkonventionen i din verksamhet.
Löpa linan ut – chefens strategiska modell för implementering av barnkonventionen
Seminariet presenterar en ny strategisk modell i åtta steg som hjälper dig som är chef att implementera barnkonventionen på alla nivåer i verksamheten. Den strategiska modellen presenteras av de regionala biblioteksverksamheterna i Sörmland, Gävleborg och Örebro län. Modellen har utvecklats i samarbete med fem bibliotekschefer. Alla seminariedeltagare får varsitt exemplar av den nya skriften ”Löpa linan ut – chefens strategiska modell för implementering av barnkonventionen”.
Vad gör du som chef på en arbetsplats där både besökande barn och vuxna medarbetare
känner sig utsatta?
Hanna Rasmussen, bibliotekschef, berättar hur Katrineholms bibliotek förvandlat problem till möjligheter och hur ett fokus på barnens bästa (barnkonventionens artikel 3) också lett till förbättringar av personalens arbetsmiljö.
Biblioteksutveckling Sörmland: Hur kan en region stötta sina författare, och varför?– Dela ut stipendier, inrätta författartjänster, skapa mötesplatser, sätten är olika på hur en region kan stötta sina författare. Ska medlen vara förutsättningslösa eller kopplade till någon slags motprestation? Var går gränsen när det blir ett extraknäck som vilket som helst? Och varför ska en region ens stötta sina författare? Från vems behov ska man utgå? Vet man det
Panelsamtal med bland andra Magnus Utvik, kommunförfattare i Strängnäs kommun och Lisa Bjärbo , Sörmlandsförfattare. Moderator Irène Karlbom Häll,
projektledare för det litteraturfrämjande projektet Sörmland Berättar. Sörmland berättar är ett treårigt litteraturfrämjande projekt som genomförs med medel från
Landstinget Sörmland och Kulturrådet.
Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg: Kreativa rum – samverkan mellan regional biblioteksutveckling och slöjd – Kreativa rum är ett projekt, där Biblioteksutveckling Blekinge Kronoberg, Hemslöjden i Kronoberg och Slöjd i Blekinge tillsammans med kommunerna skapar läsfrämjande och kreativa platser på mindre bibliotek. Detta gör vi för att stärka bibliotekens roll i lokalsamhället. Barn och unga, medborgardeltagande och återbruk är i fokus. Projektet är treårigt och idag är tre bibliotek klara: Hällevik, Hjorthöjden och Skruv. Vi kommer berätta om hur det är att samverka för oss verksamhetsutvecklare inom bibliotek och slöjd. Vad har vi lärt oss på vägen? Vad är styrkorna och vad är svagheterna i ett gemensamt projekt.
Biblioteksutveckling Sörmland: ”Sen går jag hem när det stänger”: En studie av nyanländas biblioteksanvändning– Att nyanlända ofta besöker och i stor omfattning använder folkbiblioteken och dess är välkänt, men vad de faktiskt gör på biblioteket och varför de söker sig dit har tidigare inte undersökts särskilt ingående.
Med avstamp i en nyligen publicerad rapport baserad på intervjuer med personer som nyligen kommit till Sverige och deltagande observationer av bibliotekens programverksamheter för målgruppen, belyser seminariet vad som möjliggör och begränsar bibliotekstjänster för nyanlända i det svenska samhället. Dessutom diskuteras frågan om – och hur – delaktighet och integration möjliggörs genom folkbibliotekens verksamhet.
Rapporten som seminariet utgår från är tydligt biblioteksorienterad men handlar framförallt om människor. 30 nyanlända personer kommer till tals om hur de använder folkbiblioteket och vilken betydelse de tillmäter biblioteket och dess tjänster. Seminariet uppehåller sig också vid frågan om vilka kopplingar som kan göras mellan särskilda tjänster och kvalitéer i biblioteket och deltagarnas skiftande livssituationer. Seminariet leds av rapportens huvudförfattare, universitetslektor Ola Pilerot, forskare och lärare vid Bibliotekshögskolan i Borås.
8 Februari
Läsfrämjarinstitutet: Så gör vi läsare av läsovana – Läsfrämjarinstitutet driver Läslandet som är en läs-, litteratur- och kulturfrämjande verksamhet för barn och deras medföljande vuxna. Vi ger barn ordets makt och en arena att agera på. Vår metod är särskilt framtagen för att passa läsovana. Metoden är skalbar och kan modifieras för att passa i andra verksamheter, såsom på bibliotek, i ideella föreningar, i klassrum, på kulturfestivaler mm.
I 4-dimensionell högläsning kommer en bok till liv genom en berättarröst, improvisationsteater och deltagarnas medskapande. Stor vikt läggs vid deltagarnas medskapande och representation av deltagarna. Detta gör att deltagarna sugs in i berättelsen och är medskapare av aktiviteten.
Digitalt först med användaren i fokus/Kommitté för att värna det demokratiska samtalet:Kompetenser i ett digitaliserat demokratiskt samhälle?– En bred allmän digital kompetens och medie- och informationskunnighet lyfts fram i den nationella digitala strategin såväl som i demokratistrategin som en förutsättning för den fortsatta demokratiska samhällsutvecklingen. På Folk och Kultur samlas aktörer inom många olika konst- och kulturformer. Vilka medie- och informationskunnigheter behövs i ett digitaliserat demokratiskt samhälle, utifrån ditt perspektiv? Hur arbetar du med MIK?
Det nationella biblioteksprojektet Digitalt först med användaren i fokus och Carl Heath, särskild utredare för att värna det demokratiska samtalet, bjuder in till samtal om vad konst- och kulturvärlden kan göra tillsammans.
Digitalt först med användaren i fokus är ett treårigt projekt som syftar till att etablera folkbiblioteken som nav för digital kompetens och demokratisk infrastruktur genom ett brett kompetenslyft av folkbibliotekspersonalen.
Carl Heath leder kommittén som ska arbeta för att värna det demokratiska samtalet. Kommittén ska samla aktörer på området och utveckla de utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat, t.ex. genom medie- och informationskunnighet.
Många anställda på folkbibliotek är, och kommer att under de närmaste åren att vara, involverade i fortbildningsinsatser kring digitalisering och i digitala verktyg i det landsomfattande projektet Digitalt först med användaren i fokus. I ett nytt examensarbete – Anställdas attityder till digitala verktyg inom biblioteksbranschen – från Luleå Tekniska Universitet undersöker Gabriela Christiansen och Maria Fellnäs bibliotekspersonalens inställning till de digitala verktyg som de måste förhålla sig till.
Undersökningen av det aktuella biblioteket visar
Bibliotek, biograf och en bar med vin- och öl möter besökaren på West Norwood Library & Picturehouse i Londonstadsdelen Lambeth.
Vad händer om biblioteket bjuder in allmänheten i alla åldrar för att visa upp sina egna (ganska nördiga) samlingar? Vad är det värsta som kan hända? Jo det kommer en massa nyfikna besökare, kan jag lova. Det kommer att skapa många samtal och ske ett lärande.
Så här gjorde de på Los Angeles Public Library
John J. Meier and Rebecca K. Miller: Fail Early and Often to Succeed: A Case for Rapid Prototyping in Libraries
”This article describes the general rapid prototyping approach, showcases the concept in use by a library’s teaching and learning department, and uses a case study to illustrate how these practices can be applied to a specific learning object. We also suggest applications in other, more systemic, areas of organizational work. Key takeaways include encouraging a culture of experimentation, being open to failure, and keeping lines of communication open to strengthen collaboration.”
Ni har väl redan hört om att Karlskoga bibliotek slopar böterna, nu också i Biblioteksbladet.
LibraryData Blog tar upp frågan från ett mer bibliotekspraktiskt sätt: Scheduling auto renewals. Enligt dem finns två trender: antingen slopar biblioteken avgifterna eller så automatiseras förnyelsen av lånen automatiskt. ”My local authority is Wiltshire Council. They use Axiell for their library management system, and Axiell have web services, used by the library’s mobile app. So by writing a script it is possible to automate the process of checking loans and renewing them.”
Men kolla också in den här TED-filmen om du vill ha fler argument:
”Libraries have the power to create a better world; they connect communities, promote literacy and spark lifelong learners. But there’s one thing that keeps people away: the fear of overdue book fines. In this thought-provoking talk, librarian Dawn Wacek makes the case that fines don’t actually do what we think they do. What if your library just … stopped asking for them altogether?”
Den som vill ha lite aktuell påfyllnad om maker spaces på bibliotek kan med fördel ladda ner och läsa artiklarna från senaste numret av Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling.
Från innehållet
Rulltrappor, stora glasfönster och massor av folk. I går invigdes Helsingfors nya centrumbibliotek Ode / Oodi. Här är en film för oss som inte var på plats
Mer att läsa:
Ni känner väl till Lonely Planets reseguider och handböcker som bygger på att folk som är ute och reser i världen delar med sig av sina erfarenheter. Nu har två danska bibliotekarier – Christian Lauersen från Roskilde och Marie Engberg Eiriksson från Gladsaxe tagit initiativ till en motsvarighet för bibliotek – Library Planet. Blogg och bok för biblioteksturisten ska bli resultatet.
Läs mer hur just du kan bidra här. Och här är kartan – så det är bara att hjälpa till och fylla på!
