Häng med på Maker Faire

På lördag och söndag har jag blivit inbjuden att medverka i programmet till en lokal POP UP Makerspace-aktivitet här i Örebro. Det är en samverkansaktivitet mellan Stadsbiblioteket, Komtek, Sensus, länsmuseet, OpenArt, Tegelbruket och den lokala makerföreningen.

För att få en idé om maker-konceptet och få inspiration om vad som faktiskt är möjligt att göra kan det vara värt att kolla in på ett något större event. Carl Heath från Interaktiva Institutet besökte Maker Faire Bay Area 2016 – det här är vad han såg:

Och när vi ändå är igång:

En fältguide för den moderna bibliotekarien

För den som jag är nyfiken hur modern biblioteksverksamhet kan beskrivas och gestaltas är den amerikanske biblioteksforskaren David Lankes en ständig källa till inspiration. Hans tidigare beskrivningar av bibliotekariernas åtaganden i The Atlas of New Librarianship och biblioteksutveckling i Expect More: Demanding Better Libraries For Today’s Complex World kompletteras nu av, tadaaa:

The New Librarianship Field Guide

De tendenser och perspektiv Lankes tar upp i boken handlar bl a om

  • Bibliotekarier är radikala, positiva förändingsagenter som väljer att göra skillnad.
  • Definiera begreppet ”bibliotekarie” från bibliotekariernas arbete – inte tvärtom.
  • Bibliotekariens uppdrag är att förbättra samhället genom att underlätta kunskapsbyggandet inom det samhälle de verkar.
  • Kunskap skapas genom samtal – om du är i kunskapsbranschen så befinner du dig också i samtalsbranschen.
  • Bibliotekarier underlättar kunskapsskapande genom sin tillgänglighet, sina kunskaper, den miljö de verkar i och sin motivation.
  • Bibliotekarier betjänar sina samfälligheter genom de system för deltagande s om de skapar, varav ”bibliotek” är ett.
  • Bibliotekarier är principfast proffs som jobbar med att utveckla socialt engagemang i sina lokalsamhällen.
  • Bibliotekarier strävar efter att ge  de maktlösa makt och ge en röst till minoriteten.
  • Ett bibliotek är  en plats med ett uppdrag från sitt omkringliggande samhälle att underlätta kunskapsskapande med hjälp av bibliotekarier.
  • Det finns många goda anledningar för att det ska finnas bibliotek tillgngliga, men akka handlar om att förbättra samhället.
  • Ett biblioek borde vara en plattform för deltagande som tillåter invånarna i samhället att dela passioner, expertkunskaper och resurser.
  • Att minska på bibliotek, bibliotekarier och deras verktyg för ett universellt lösning är omöjligt och farligt.
  • Akademiska bibliotek  skyndar proaktivt på det vetenskapliga samtalet.
  • Skolbibliotek kan vara platser för lärande och empowerment, men bara om ägarskapet delas med eleverna.
  • Samhället är samlingen.
  • Biblioteken måste synliggöra det värde de tillför samhället.

Det här är ingångar och argument både när det gäller samhllsbyggnad i stort men också mer konkret i  kommunernas biblioteksplaner, folkbibliotekens medieplaner och för den delen B/I-utbildningarnas läroplaner.

Och vill ni inte köpa boken via Amazon så finns den både som e-bok (MIT-press) och hos Bokus (jag brukar undvika reklam, men inte den här gången).

Varför inte en socialarbetare på folkbiblioteket?

Det har pratats mycket under det senaste året om social oro, bibliotek och utanförskap i olika tonlägen. Allt från skuldbeläggande av biblioteksanvändarna och debatten om ”tysthetsnormen” till DIK-föreningens rapport om arbetsmiljön på biblioteken – ”Vi är bibliotekarier – inte psykologer eller socialarbetare”.

Och det mesta kanske kan lösas med kompetensutveckling hos bibliotekspersonalen där bemötande är en viktig ingrediens. Eller så får kanske biblioteket vara beredd att vara arena för andra yrkeskategorier om det skulle behövas (vilket det verkar som).

Så varför inte ha socialarbetare inbäddade i biblioteksverksamheten?

Det har testats bland annatPortlands Central Library i Oregon, USA, där ca 19 % av biblioteksbesökarna kategoriserar sig själva som hemlösa.
Susan Voss-Rothmeier heter socialarbetaren som är stationerad på biblioteket 30 timmar i veckan som en del av den lokala socialtjänstens utåtriktade arbete gentemot invånare med behov av stöd. Projektet kommer att utvärderas efter ett år. Det är framför allt hemlösa och psykiskt sjuka som hon arbetar med att hjälpa.

Samantha Swindler i Oregonlive berättar mer: ”Det finns en missuppfattning, tror jag, att hemlösa biblioteksanvändare regelbundet orsakar problem på biblioteket. Men de allra flesta av dem kommer av samma skäl som vem som helst kommer: en lugn plats, tillgång till litteratur eller wifi, datorer för att söka jobb eller bostad.”

Nationell brukarundersökning av folkbiblioteken

Ja, i alla fall i Danmark, där Slots- og Kulturstyrelsen aviserar en sådan.

dannebrogen

Undersökningen – ”Den nationale bruger- og benchmarkundersøgelse på folkebiblioteksområdet 2016” – är fortsättning på motsvarande brukarundersökningar som genomfördes 2011 och 2013.

Det handlar om att undersöka den brukarupplevda kvaliteten på de enskilda biblioteken och att skapa en viktig kunskapsbakgrund för  att fortsatta arbetet med folkbibliotekens verksamhetsutveckling. I den nya undersökningen kommer det även att vara fokus på bibliotekens icke-användare samt på mer tillfälliga biblioteksanvändare. Detta kan ge ny, viktig kunskap om biblioteksutveckling och därtill kunskaper i förhållande till förmedling
till nya användargrupper och utvecklingen av bibliotekstjänster.
De kommer också att titta närmare på hur biblioteken tagit sig an uppdraget som medborgarkontor.

Analytics on Demand – ett verktyg för biblioteksstruktur

Iaf i USA/Canada.
Biblioteksutvecklingsföretaget Gale har tagit fram ett analysverktyg – Analytics on Demand – för planering av ett samhälles biblioteksstruktur. Det är ett hjälpmedel för biblioteksansvariga när de ska planera ett nytt bibliotek eller välja om ett bibliotek ska vara kvar eller flyttas. Det är ett GIS-program som kombinerar lokala demografiska data med information från biblioteksdatasystem och som därmed genererar såväl rapporter  i realtid om utlåningstrender som biblioteksanvändarnas livsstilsval.

 

Lite reklam om hur det funkat i praktiken.

Vi ses på Huddinge biblioteks och Regionbibliotek Stockholms seminarium – En ny typ av biblioteksstatistik om att mäta tillgången till folkbibliotek.