Från kulturbudgeten 2017 #biblpol

Mycket är redan känt, men det kan vara intressant ändå att ta del av nästa års förslag till kulturbudget med bäring på bibliotek direkt från källan

  • Nationell biblioteksstrategi med fokus på läsning, eller?
    ”En annan utmaning framöver är den sjunkande läsförmågan. Biblioteken har en viktig roll för att bl.a. stimulera barns och ungas intresse för läsning och litteratur. Mot den bakgrunden har regeringen gett Kungl. biblioteket i uppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi för att bibehålla och utveckla en biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet och uppfylla kraven i bibliotekslagen”
  • Bokstart
    ”Regeringen beräknar att bidraget till litteratur och kulturtidskrifter tillförs 15 miljoner kronor årligen 2017–2020 för att bygga ut den läsfrämjande insatsen Bokstart som Statens kulturråd tagit initiativ till samt för bidrag till läsfrämjande insatser under skollov. Det finns också behov av litteratur- och läsfrämjande insatser på de nationella minoritetsspråken. Bokstart är ett samarbete mellan barnhälsovård och folkbibliotek i syfte att stimulera små barns språkutveckling och satsningen byggdes under 2016 ut till att omfatta fem områden i olika delar av landet. Förstärkningen av Bokstart innebär att satsningen utvidgas till att omfatta fler regioner och att satsningen på ett tydligare sätt också kopplas till förskolan.”
  • Läslov
    ”För att stötta läsrörelsens initiativ Läslov v. 44 har regeringen bl.a. för avsikt att ge stöd till läsfrämjande aktiviteter inför och under skollov.”
  • Läsdelegation
    ”Regeringen har för avsikt att tillsätta en delegation med uppdrag att inom ramen för satsningen ”Hela Sverige läser med barnen” samla de insatser för läsfrämjande som görs både inom och utanför skolan. Syftet med delegationen är att ge alla barn och ungdomar, såväl flickor som pojkar, likvärdiga förutsättningar till en fullgod läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser. För barns och ungas läsförmåga är även föräldrarnas och andra närstående vuxnas förhållande till läsning viktigt. Därför bör detta uppmärksammas av delegationen.”
  • Biblioteksersättningen till upphovsmän
    ”Under 2015 har företrädare för Kulturdepartementet och de litterära upphovsmännen enats om att biblioteksersättningens grundbelopp för 2016 höjs med 7 öre och för 2017 med ytterligare 8 öre. Överenskommelsen har godkänts av regeringen. För 2017 beräknas den totala biblioteksersättningen uppgå till 156 839 000 kronor, vilket är en höjning med 7 842 000 kronor jämfört med 2016. Höjningen av grundbeloppet innebär en satsning på förbättrade villkor för författare, översättare, tecknare och fotografer.”

Den som är intresserad av KB:s uppdrag och skolbibliotek får titta i budgetförslaget för Utbildning och universitetsforskning.

  • ”Regeringen föreslår att 6,5 miljoner kronor överförs från Vetenskapsrådets forskningsanslag till Kungl. bibliotekets anslag fr.o.m. 2017. Varav 3 miljoner kronor avser finansiering av nationellt samordningsuppdrag för öppen tillgång (open access) till vetenskapliga publikationer och 3,5 miljoner kronor avser vidareutveckling av SwePub (se avsnitt 10.3.1 och 10.3.8).”
  • ”Regeringen avser vidare att utvidga satsningen Läslyftet till att även omfatta förskollärare och skolbibliotekarier ”
  • ”För utvärdering av satsningen på personalförstärkningar i skolbibliotek som inleddes 2016 beräknar regeringen att anslaget behöver ökas med 2 000 000 kronor 2017.”
  • Regeringen föreslår att 362 343 000 kronor anvisas under anslaget 3:8 Kungl. biblioteket för 2017. För 2018, 2019 och 2020 beräknas anslaget till 368 615 000 kronor, 375 919 000 kronor respektive 384 206 000 kronor

Om läsning och välbefinnande

Varför inte delta i en MOOC (Massive Open Online Course) om läsning och välbefinnande? Det är engelska University of Warwick som bjuder in till gratiskursen Literature and Mental Health: Reading for Wellbeing. I kursen får du reda på hur dikter, pjäser och romaner kan hjälpa oss att förstå och hantera djupa och känslomässiga påfrestningar.

I kursen undersöks sex teman: stress, sorg, förlust, trauma, depression och bipolaritet samt åldrande och demens. I litteraturlistan finns bl a Shakespeare och  Jane Austen.

Och om du inte orkar gå kursen kan du ändå ta del av kursens filmer (bl a Stephen Fry läser Keates, Ian McKellen om åldrande i King Lear)

Höstturné Dag 2 Mariehamn

1991 besökte jag Mariehamns då nybyggda bibliotek tillsammans med ett gäng kollegor från Länsavdelningen på Stockholms Stadsbibliotek. Jag var utlånad från Kristianstad för att vikariera för Miklos Gulyas som var tjänstledig för att jobba på Öland. Reseledare var Kjerstin Thulin, med på resan var säkerligen Birgitta Irvall och Lena Lundgren med, några kollegor från inläsningstjänsten, tror jag, och naturligtvis Anja Andersson – ryggraden i Stockholms regionala biblioteksverksamhet.

Det som gjorde störst intryck på oss var hur in i detalj estetisk och eterrisk vi uppfattade byggnaden, Det vita, den smakfulla konsten och inte minst hur de placerat in havsviken i fonden. Idag har jag haft nöjet och privilegiet att återse denna pärla till bibliotek i den åländska arkipelagen. Jag var inbjuden att hålla en föreläsning och en workshop om samverkan med bibliotekspersonal från Åland – presentationen som jag höll hittar ni nederst, först några foton:

img_20160916_124352

 

20160916_085302

 

img_20160916_124301

 

Här kommer min presentation med resultatet av workshopen på sist sliden. Lycka till i fortsättningen.

Folkbibliotekens digitala kompetenser i USA och i Sverige

Idag presenterade Utredningen för en nationell biblioteksstrategi sitt första förslag och det handlar om digital delaktighet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen med folkbiblioteken som motor. Förslaget kommer att presenteras närmare på Bok-och Biblioteksmässan i Göteborg.

Kungliga biblioteket bör ges ansvaret att tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna samordna en utbildning av landets bibliotekarier. De regionala biblioteksverksamheterna har goda förutsättningar att genomföra denna utbildning. Genom att utbilda piloter i samtliga kommuner som sedan utbildar sina kollegor kan vi på ett snabbt och effektivt sätt nå invånare i hela landet. Kungliga biblioteket får i uppgift att koordinera de regionala insatserna samt i samråd med regionerna upprätta utvärderingsmodeller

Hur pass väl förberedda biblioteken är, varierar säkert från kommun till kommun. Rent allmänt kan det vara intressant att ta del den amerikanska forskningen där bibliotekariernas egna digitala kompetens undersökts. Rapporten heter The development of digital literacy and inclusion skills of public librarians och finns publicerad i Communications in information Literacy. Författarna, Konstantina Martzoukou Robert Gordon University Joanneke Elliott University of North Carolina, vill undersöka om amerikanska folkbibliotekarier är förberedda för att engagera lokalsamhället i området digital kompetens och inklusion – i stort det som kommer att hända i Sverige om KB får sin vilja igenom.

Undersökningen visar att de amerikanska kollegorna identifierar ett antal kunskapsklyftor mellan vad som lärdes ut på utbildningarna och det som behövs på arbetsplatsetna , biblioteken. Klyftorna handlade främst om e-böcker, PC-hantering, sociala media och kommunikation.
De amerikanska bibliotekarierna visade stort intresse för och behov av kontinuerlig fortbildning inom det tekniska området.

 

Om bibliotekariens praktiska kunskap

Under de senaste åren har Regionbibliotek Stockholm samarbetat med Centrum för praktisk kunskap vid Södertörns högskola om en kurs i bibliotekariens praktiska kunskap. Resultatet blev en rapport från fältet där frågor kring kunskap, etik och yrkesroll problematiseras och lyfts av deltagarna i kursen. Boken har redigerats av Eva Schwarz är filosof och lektor i den praktiska kunskapens teori.

Innehållsförteckningen lovar en intressant läsning:

Monika Baruch: En eftermiddag i informationsdisken

Karin Walterson: Kennedy eller Att kunna allt

Martina Tillbom: Ny teknik, nya tjänster och oförberedd personal

Eva Schwarz: Bibliotekariens handlingsfält: praktisk kunskap, professionalitet och kollektivt ansvar

Maria Stenmark: Att hitta en tröja med rätt randning: om etik, yrkesroll och viljan att hjälpa den Andre

Hanna Motzkau: ”I språket vilar vår möjlighet till frihet” : ett möte inför modersmålsveckan

Karin Tegréus: Rätten till rummet Jan Hjalmarsson: Olika bibliotekstyper och ett användarperspektiv

Hassan Alavi: Ensamma barn på ett stort bibliotek

Jonas Gruvaeus: Bilden av en operation

Lena Florén: Vankelmod, vemod och ett lågmält visslande

Ladda ner boken här.

Att göra det osynliga synligt

Handlar i det här sammanhanget om hur MIT tagit fram ett sätt att läsa böcker utan att öppna dem. Jag antar att det finns böcker som är så bräckliga att risken finns att de förstörs vid normal bläddring eller böcker som har ett fördolt innehåll. Lite J.K. Rawlings, om ni förstår vad jag menar.
Då kan den här tekniken med teraHertz-strålning (be mig inte förklara) fungera, antar jag.

 

Om trakasserier och mobbning på bibliotek

Det är svårt att skriva om, än mindre prata om mobbing och otrevlig stämning på arbetsplatsen, särskilt om arbetsplatsen är ett bibliotek. Ett bibliotek ska ju vara en plats fylld av kultur och andlighet, där personalens empatiska förmåga gentemot besökarna är ett kännemärke och en framgångsfaktor. Men hur är det med bemötandet av kollegor och arbetskamrater? Att de som finns på en arbetsplats är varandras arbetsmiljö kanske uppfattas som en floskel av de cyniska, men jag tror att det är så.

Hur som helst, Shin Freedman och Dawn L Vreven försöker i sitt paper – som är planerat till novemberutgåvan av College and Research LibrariesWorkplace Incivility and Bullying in the Library – undersöka företeelserna i sig och försöka förstå den relativa tystnaden om ämnet (med fokus på akademiska bibliotek). Författarna konstaterar att negativa stämningar är vanligare på de akademiska biblioteken än på arbetsplatser i gemen i USA.

Författarna försöker ge förklaringsgrunder till mobbing på de amerikanska högskolebiblioteken: det faktum att bibliotekariernas status uppfattas som lägre än universitetslärarna, men även ledarskap, byråkrati och sätt att styra påverkar också stämningen på arbetsplatsen. Därtill kommer de krav på förändring och utveckling som den tekniska utvecklingen (och studenterna) ställer på bibliotekspersonalen och som kan skapa oro och osämja på arbetsplatsen.

De båda författarna har genomfört en enkät till ett nätverk av amerikanska akademiska bibliotekarier och fått 414 svar. Analysen av enkäten gav till svar att det finns fler faktorer som kan ligga bakom mobbing på högskolebiblioteken i USA.

En av faktorerna är etnisk tillhörighet. Bibliotekspersonal med asiatisk bakgrund och svarta amerikaner rapporterade en högre grad av negativa arbetsrelaterade handlingar än andra etniska grupper. När det gällde personrelaterade negativa handlingar var asiater och latinamerikaner mer utsatta än svarta amerikaner. När det  handlade om rent fysiska hotelser hade asiater  högre exponering än andra etniska grupper.

En andra faktor är antalet år som bibliotekarierna arbetat på biblioteket. Bibliotekarier som hade arbetat i biblioteket 4-7 år rapporterade betydligt mer exponering för negativa handlingar än de som hade arbetat antingen färre eller fler år.

Den vanligaste typen av mobbning, som den här studien identifierat, handlar om att en person döljer viktig information för sin kollega. Information som är viktig för kollegan för att kunna genomföra sitt arbete. Studien lyfter också fram två andra härskartekniker som mobbing: att bli ignorerad och utesluten samt när ens åsikter och synpunkter ignoreras.
Att ignoreras av kollegor och medarbetare kan växa till en ”dödskyss”-erfarenhet, särskilt som individuell kompetens och expertis hålls högt i kurs inom akademin, menar författarna.

De båda författarna rekommenderar att biblioteket skapar en anti-mobbings policy och anger en uppförandekod från University of Wisconsin tagit fram som gott exempel.

Biblioteken som kvalitetsgarant för Wikipedia

Ja. varför inte?
Kungliga biblioteket och Wikimedia Sverige arrangerar en kurs i Wikipediaredigering för bibliotekspersonal i slutet av september. 

Wikipedia i ett band

Jag föreslog en gång att folkbibliotekens svarstjänst Bibblan svarar hellre skulle fokusera på att samarbeta med Wikipedia och jobba för att kvalitetssäkra innehållet. Nu finns det säkert möjlighet att ha både en kollaborativ svarstjänst och medverka till ett kvalitetssäkert innehåll på världens största uppslagsverk. ”If you can’t beat them, join them”, typ.

Och med tanke på det som skrivs på Wikipedia – t ex om svenska bibliotek – borde det väl finnas en lång rad kunniga personer som skulle beskriva det på ett mer relevant sätt.

Skillnad mellan versioner av ”Bibliotek i Sverige”

  • ”Kända bibliotek” – kända av vem då?
  • Om Länsbibliotek/Regionbibliotek: ”Ett länsbibliotek har speciella uppgifter för att samordna biblioteksverksamheten i ett län. Huvudansvar för ett länsbibliotek/regionbibliotek har landsting eller regionförbund men man får också bidrag från staten. Länsbiblioteken har avtal ofta med det största kommunbiblioteket i länet för den kompletterande medieförsörjningen. Länsbiblioteket är oftast fysiskt placerad i värdbibliotekets lokaler men kan också finnas i landstingets eller regionens lokaler. Vid länsbiblioteken arbetar specialister, benämnda bibliotekskonsulenter eller utvecklingsledare, med att ge stöd och rådgivning till länets kommun- och gymnasiebibliotek. Länsbiblioteken bedriver också utvecklingsprojekt och fortbildning.”

Artikeln om Svensk biblioteksdebatt skulle kunna vara hur elaborerad som helst.

Jag kanske borde anmäla mig till kursen?

Berättelser om att lära sig läsa och att fortsätta läsa

Läsambassadören Anne-Marie Körling ger i boken Ovan trädtopparna. Berättelser om att lära sig läsa och att fortsätta läsa röst åt ett fyrtiotal personer mellan 2 och 93 år som berättar om hur de lärde sig läsa och vad läsningen betytt för dem. Men boken handlar också om att inte kunna läsa.

I BTJ Förlags presentation av boken berättar Anne-Marie Körling om de mönster hon upptäckt:

  • Barn som är förtrogna med böcker och kan läsa och väljer läsning som aktivitet läser gärna även böcker på engelska, och det ganska tidigt.
  • Det inte är helt lätt att tala om hur man läser eller de läsval som görs. Det är som om det handlar om att bli bedömd som den som inte läser som man ska och att man inte läser det man bör läsa.
  • De personer hon intervjuat har uttryckt att de aldrig fått frågor om sin läsförmåga eller sina läsval.
  • Att diffusa krav som – läs något svårare/lättare – gör läsaren vilsen och osäker. Det att man läser fel och att man inte kan läsa. Att läsaren blir bedömd. Att väldigt lite intresse visas för vad boken handlar om.
  • Hur viktig högläsningen varit och är.
  • Hur ofantligt viktigt det är att det finns böcker och läsande vuxna där barn och unga är. Bokvagnar, biblioteksfilialer, skolbibliotek, folkbibliotek, stadsbibliotek, kungliga bibliotek – bibliotek! Och boklådor där bokhandlaren inte värderar läsarens ålder utan läsarens intresse.