Dagens bibliotekslänk: Technological Lessons from the Pandemic

LibrarianShipwreck: Technological Lessons from the Pandemic (lång läsning)

”The pandemic cannot tell us what the precise moment was in the last ten, twenty, thirty, or forty years when digital technologies ceased being merely ascendant and became truly dominant—but the pandemic makes it very clear that regardless of when that shift occurred, we (at least in many places) are now living in the computerized age.”

  • The computers have won
  • The pandemic has been a technological accelerant
  • Technological shifts in the pandemic have made many things more accessible
  • The pandemic has made clear that technological access is not equal
  • Misinformation and disinformation are not new phenomena, but digital technology has super-charged them
  • The pandemic showed that the longing for a techno-scientific solution is widespread
  • The pandemic has shown the folly of counting on techno-scientific solutions
  • Many of us are eager to stop having to live our lives through computer screens

SKR: 3 myter om folkbibliotek

SKR slår hål på tre myter om folkbibliotek:

Myt 1 Ingen besöker biblioteken längre
”Bibliotek har delvis en annan roll i dag jämfört med hur många kanske föreställer sig ett traditionellt bibliotek. I dag är folkbiblioteket ett öppet, offentligt rum där man träffar människor, sitter och pluggar, läser tidningar, lånar datorer och internet gratis. Eller deltar i något arrangemang. Bibliotekens fysiska rum blir också extra viktig när trångboddheten ökar.”

Myt 2 Det finns nästan inga bibliotek kvar
”…biblioteken är den kulturinstitution som finns mest spridd i hela landet.”

Myt 3 Biblioteket är aldrig öppet när jag är ledig
”Antalet ”meröppna” bibliotek har ökat kraftigt de senaste åren. Meröppna bibliotek innebär att biblioteket är tillgängligt för dem med bibliotekskort även på kvällar och helger, men utan personal på plats. Nu finns det meröppna folkbibliotek i 140 kommuner. Dessa är ett viktigt komplement till de tider då biblioteket är bemannat.”

Om AI på svenska bibliotek

I sin masteruppsats, Bibliotekarien som access point, undersöker Stina Borg och Michael Ferlin forskningsbibliotekens användning, medvetenhet och framtida arbete med artificiell intelligens, AI. Författarna undersöker hur biblioteken förhåller sig till och hanterar etiska utmaningar och hur AI-tekniken görs förståelig för bibliotekets användare.

Deras undersökning konstaterar att högskolebiblioteken börjat införa AI. Dock saknas ofta professionella samtal på arbetsplatserna om etiska problem som kan uppstå i samband med införandet av AI. Även om EU-kommissionen tagit fram etiska regler när det gäller AI, kan uppsatsförfattarna konstatera att de svenska forskningsbiblioteken inte följer några specifika etiska riktlinjer. I alla fall inte än.

”Biblioteken har också ett ansvar för det demokratiska samhällets utveckling genom att utbilda om AI. Genom arbetet med MIK och specifikt AI-litteracitet fungerar bibliotekarien som en access point som kan återinbädda tillit till de expertsystem som drivs av AI. En allmänhet som förstår AI bättre kan också vara med och påverka hur systemen utvecklas och behöver inte se dem som något som är oförståeligt och ogripbart. För att klara detta behövs kompetensutveckling för bibliotekarier. Redan nu går bibliotekarier kursen Elements of AI som rekommenderas av Digiteket och mer kompetensutveckling kommer att behövas i framtiden.”

FN:s hållbarhetsmål, biblioteken och äldre (DK)

Nytt danskt projekt kommer att engagera fler äldre danskar i FN: s globala mål. Tillsammans med bibliotek i sju kommuner över hela landet lanserar tankesmedjan Framtidens biblioteker ett projekt som berör äldre invånare, hållbarhetsmålen och bibliotek. Avsikten är att engagera de äldre i de deltagande kommunerna i FN: s Agenda 2030 – och samtidigt stärka deras välbefinnande genom att göra skillnad tillsammans med andra.

Läs mer här: Verdensmål, ældre & biblioteker

och här: Danmarks biblioteksforening: Sammen om verdensmål – på biblioteket

Om simuleringsövningar för att hantera besvärliga situationer

Under 2020 fick personalen på Linköpings universitetsbibliotek möjlighet att delta i en utbildning med simuleringsövningar för att träna på besvärliga situationer som kan uppstå på biblioteket, berättar Ingrid Bäckström och Sofie Hermansson i sin masteruppsats från Uppsala universitet – ”Tillräckligt verkligt och tillräckligt overkligt”: En kvalitativ undersökning av simuleringsövningar för att  hantera besvärliga situatione­­r på bibliotek Uppsatsen syftar till att undersöka om och på vilket sätt utbildningen kan stärka bibliotekariers förmåga att hantera besvärliga och obehagliga situationer med biblioteksanvändare.

”För att skapa en förståelse för hur programmet och tekniken fungerade fick uppsatsförfattarna själva prova på simuleringsövningar vid ett tillfälle… Vi fick träffa en avatar som var mycket påstridig och kritiserade bibliotekets öppettider. En annan avatar som en av oss agerade mot var en kvinna som tyckte att biblioteket skulle köpa in en bok som hon själv hade skrivit. De här två situationerna är exempel på besvärliga scenarier som utbildningsdeltagarna har fått träna på.”

Från slutdiskussionen:
”Informanter uttrycker att de tyckte att det var roligt och att det var bättre än exempelvis rollspel med kollegor. En annan fördel med formen är att deltagarna har kunnat träna på besvärliga och obehagliga situationer i en trygg miljö utan verkliga konsekvenser. En annan fördel med den här formen är att man kan pausa, ta ett steg tillbaka, reflektera och göra om. Något som forskningen om simuleringar även tagit upp som en viktig fördel. En fördel med att utbildningen har genomförts via datorer är att den har kunnat ske på distans, där deltagare och simuleringsspecialisten har kunnat sitta på olika ställen.”

Läs mer om utbildningsprojektet på Biblioteksbladet: Avatarer förbereder bibliotekspersonal på obehagliga situationer

Wikipedia och biblioteken – gratis bok att ladda ner

Boken Leveraging Wikipedia: Connecting Communities of Knowledge, är nu tillgänglig för gratis nedladdning via OCLC: s webbplats för den som är intresserad av hur kunskapsproducerande organisationer som bibliotek och museer kan samarbeta med Wikipedia . Boken publicerades första gången 2018 men känns ändå aktuell.

Från förordet: ”I believe that Wikipedia is important for the future of libraries. I also believe that libraries are equally important to Wikipedia. This volume reveals the many ways in which the library and Wikipedia communities are beginning to work with one another for mutual benefit, but it is worth backtracking and stating why I believe Wikipedia and libraries are natural allies.”

Dagens bibliotekslänk: Om folkbibliotekets värde (US)

Library Journal: Calculating the True Value of Library Labor 

” economic measurements almost always exclusively focus on the materials offered by libraries. But what about all the intangible services that library workers provide, such as children’s story hour, makerspace trainings, ESOL, citizenship preparation, job search help, and on-demand reference consultations? How might we communicate the value of all of the other services libraries provide beyond materials?”