Regionala perspektiv på samverkan, tillgänglighet och biblioteken som mötesplats

Sara Vedin har i sin kandidatuppsats (”Jag tror inte att man lättvindigt lägger ner bibliotek någonstans” : Regionala perspektiv på samverkan, tillgänglighet och biblioteken som mötesplats i ett förändrat landskap) från Linköpings Universitet intresserat sig för folkbibliotekens förutsättningar och uppdrag ur ett regionalt perspektiv och velat förstå hur dessa utvecklas i ett föränderligt samhälle.

Hon har undersökt fördelar och utmaningar hos bibliotek sett till tre perspektiv som ofta diskuteras inom samhällsplanering: samverkan, tillgänglighet och mötesplatser. I undersökningen har tjänstepersoner från sex regionbibliotek (Kronoberg/Blekinge, Kalmar, Dalarna, Jämtland Härjedalen, Västerbotten och Skåne) intervjuats. Resultatet visar att

  • bibliotek i både mindre och större kommuner har utmaningar även om de kan se lite olika ut,
  • nedläggningar inte alltid är av ondo,
  • tillgänglighet kan sträcka sig bortom det fysiska och att nya grupper söker sig till biblioteken, vilket ökar betydelsen av mötesplatser.
  • att politiska förändringar kan leda till att det uppstår konflikter mellan den politiska viljan och lagstiftning.

Dagens bibliotekslänk: Emotional Labor, Stressors, and Librarians Who Work with the Public

Kelsey Simon: Emotional Labor, Stressors, and Librarians Who Work with the Public

”Service jobs require regular interaction with customers and have certain expectations of specific emotions that should be shown during transactions. This use of expected emotional displays during service transactions is called emotional labor and it is an important part of service work, but there are significant consequences for regular use. This paper reviews the literature on emotional labor, and the consequences of the repeated use of emotional labor within the service workforce. It also reviews the literature on stressors reported by librarians and job-related stress. Relationships can be seen between emotional labor, the work of librarian professionals, and stressors in the library work field. By understanding this relationship librarians can better balance their stress and avoid burnout.”

Dagens bibliotekslänk: Library as Safe Haven: Disaster Planning, Response and Recovery

Amerikanska biblioteksorganisationen ALA har tagit fram en fritt nedladdningsbar handbok för bibliotek som en fristad i katastrofer – Library as Safe Haven: Disaster Planning, Response, and Recovery. Det går säkert att överföra och anpassa innehållet till situationen för svenska bibliotek i och utanför Corona-tider.

Jobbigt på jobbet?

Har du det tufft på jobbet med hårda krav från arbetsgivaren, oförstående kollegor och omänskliga förväntningar från besökare och biblioteksanvändare?

Då kan det här IFLA/ ALA-webbinariet som äger rum 14 juli vara något för dig: Mindfulness to Manage Workplace Stress and Microaggressions.

Description: Navigating workplace stress and microaggressions—verbal and non-verbal messages that are invalidating or demeaning—can be difficult in any profession, but is especially challenging in service-oriented professions like librarianship.  In addition to identifying and naming stressors and microaggressions, various tools can be employed to mitigate the negative effects of these encounters. This session will provide attendees with a framework—mindfulness—that can be used to help process the often-fraught interactions that may take place in our libraries. The webinar will be recorded.

What will you find out on the webinar?

You will understand the roles of microaggressions and workplace stressors.
You will know how mindfulness can be used in workplaces in libraries.

Kulturrådets webbinarium om Garanterat bra böcker

Kulturrådets webbinarium om Garanterat bra böcker kan nu ses i efterhand. Det handlar om hur folkbibliotek kan arbeta med de böcker som får statligt utgivnings- och distributionsstöd. Läs mer om Granterat bra böcker på Kulturrådets webb!

Så här gjorde Biblioteksutveckling Region Örebro län när vi satte upp vår hylla!

 

Biblioteken och den nationella minoritetspolitiken

Det allmänna biblioteksväsendet får ett eget litet kapitel i ett betänkande från Utredningen om uppföljning av minoritetspolitiken, SOU 2020:27.

Det är fr a en beskrivning av nuvarande förhållanden: Av KB:s yttrande till utredningen framgår att huvudparten av myndighetens arbete som rör nationella minoriteter utförs inom ramen för uppdraget att ha nationell överblick, till exempel genom olika utredningar, stödmaterial, föreläsningar och andra främjandeinsatser. Som nämnts följer myndigheten upp biblioteksplaner. Vidare finns frågor om antal titlar på nationella minoritetsspråk i den officiella biblioteksstatistiken. Myndigheten ska även tillhandahålla informationssystem och verka för utveckling och samordning av digitala tjänster inom det allmänna biblioteksväsendet. Inom ramen för den uppgiften har man bland annat gjort en förstudie om digitalt tillgängliggörande av böcker på minoritetsspråk. I mars 2019 lämnade KB rapporten Demokratins skattkammare – förslag till en nationell biblioteksstrategi till regeringen. I rapporten föreslås bland annat att urfolket samernas och de nationella minoriteternas bibliotek tilldelas uppdrag och resurser som resursbibliotek för sina språkområden. Detta inkluderar stöd till medieförsörjning och distribution av medier på de nationella minoritetsspråken. Rapporten har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.”

I den del som handlar om samordning och främjande av minoritetspolitiken heter det (min kursiv): ”Samordnare inom regionerna upplever att de stora utmaningarna inom minoritetsarbetet finns inom hälso- och sjukvården, medan det inom kultur- och biblioteksområdet fungerar bättre.”

 

Folkbibliotek i Norden

Kulturanalys Norden precis gett ut Folkbibliotek i Norden, den fjärde publikationen i en serie om nordisk kulturstatistik. Här presenteras statistik och nyckeltal om folkbibliotek i de Nordiska länderna.

Från rapporten

  • 2018 sammanlagt fanns det 2 993 folkbibliotek i de nordiska länderna, utom Island.
  • Av de nordiska länderna har Åland flest folkbibliotek per invånare.
  • Antalet folkbibliotek har minskat sedan 2015, störst minskning syns i Sverige och i Finland, där antalet minskat med 36 bibliotek respektive 29 bibliotek.
  • Finland och Sverige har dock de största bestånden. Av de totala bestånden utgjorde böcker mellan 82 och 93 procent i länderna 2018.
  • Det totala antalet lån minskar i länderna över tid, trots att befolkningen ökar. Totalt minskade mängden lån i Danmark, Finland, Åland, Norge och Sverige med 16 procent mellan 2010 och 2018.
  • Finland och Åland hade högst antal besök och lån per invånare 2018, i Finland nio besök och 12 lån per invånare och på Åland gjordes tio besök och 13 lån per invånare.
  • De danska folkbiblioteken har flest anställda per bibliotek, cirka åtta årsarbetskrafter per bibliotek 2018. Åland har det minsta antalet, i genomsnitt två årsarbetskrafter per bibliotek.
  • Folkbibliotekens utgifter är högst i Danmark och Finland, både sett till utgifter per invånare och utgifter per bibliotek. Utgifterna per invånare minskade något i alla länder där denna statistik finns tillgänglig, utom i Norge, mellan 2015 och 2018, medan utgifterna per bibliotek ökade.

Vidare visar rapporten att statistikens tillgänglighet och omfattning varierar mellan länderna. För att bättre kunna jämföra och följa upp den nordiska folkbiblioteksstatistiken föreslår Kulturanalys Norden att det bör säkerställas att det finns folkbiblioteksstatistik i samtliga nordiska länder på nationell nivå, att den är samordnad, följer gemensamma definitioner och tillgängliggörs.