dagens bibliotekslänk

Dagens bibliotekslänk: Watching is the new reading: Comparing the outcomes of popular books, TV shows, and video games

Lindsey C. Maxwell, Alec C. Tefertiller: Watching is the new reading: Comparing the outcomes of popular books, TV shows, and video games (First Monday)

”…whereas books and TV represented similar narrative experiences, video games provided less opportunity for transportation into a narrative, appreciation, lasting impression, and suspense.”

Dagens bibliotekslänk: Public Libraries and Walkable Neighborhoods

Noah Lenstra, Jenny Carlos: Public Libraries and Walkable Neighborhoods
(Library and Information Science Department, University of North Carolina at Greensboro, Greensboro, NC )

”…public libraries can be understood as important supports of walking in neighborhoods, not only as walkable destinations, but also as providers of programs that increase walking in communities. Recent work by public health scholars has analyzed how libraries contribute to community health.”

Vet du vem som använder landets folkbibliotek?

I biblioteksavsnittet årets SOM-rapport – Allas bibliotek? – analyserar biblioteksforskarna Catarina Eriksson och Katarina Michnik vilka folkbiblioteksanvändarna verkligen är. Detta görs i perspektivet av förslaget till nationell biblioteksstrategi och uppdragen till kommunerna i bibliotekslagen – att verka för det demokratiska samhällets utveckling  och därtill finnas för alla.

– Tidigare studier visar att stadsbor och välutbildad medelklass besöker bibliotek i större utsträckning än lågutbildade eller invånare på landsbygden. I vår studie ville vi gå bortom socioekonomiska indelningar och titta på hur andra faktorer som politisk positionering och engagemang i valda aktiviteter samvarierar med biblioteksbesök, säger Katarina Michnik i en intervju på Högskolan i Borås webbplats.

Så vad vet forskarna om biblioteksanvändarna (min kursiv)?

  • Personer med max medellåg utbildning och pensionärer besöker folkbibliotek i minst utsträckning.
  • Studerande är den grupp som besöker folkbibliotek mest. Drygt 50 procent har har besökt folkbibliotek minst en gång i kvartalet.
  • Sannolikheten är högre för att internetanvändare besöker folkbibliotek än att personer som inte använder internet ska göra det – ju mer frekvent internetanvändare, desto högre sannolikhet för att vederbörande ska besöka folkbibliotek.
  • Det finns ett starkare samband mellan folkbiblioteksbesök och den internetanvändning som påminner om klassisk biblioteksverksamhet som informationsförsörjning, än mellan folkbiblioteksbesök och den internetanvändning som bygger på medskapande inom ramen för sociala medier.
  • De som besöker folkbibliotek ofta utför också biblioteksärenden på internet i högre utsträckning. Dvs om du inte besöker folkbibliotek, är sannolikheten låg för att du utför biblioteksärenden på nätet.
  • Sannolikheten för ett högt förtroende för folkbibliotek är högst bland personer som placerat sig klart till vänster på den politiska skalan, vilket också får till resultat att sannolikheten är högre att den som placerat sig till vänster ska besöka folkbibliotek jämfört med den som placerat sig till höger.
  • Det finns ett samband mellan folkbiblioteksbesök och delaktighet i samhället: sannolikheten för att delta i politiska diskussioner respektive arbeta ideellt är högst bland de som besöker folkbibliotek veckovis. Sannolikheten för att delta i politiska diskussioner respektive att arbeta ideellt ökar med frekvensen på folkbiblioteksbesök.

Och vilka slutsatser kan dras?

De båda forskarna tror inte att digitala tjänster är rätt verktyg för att nå de invånare som inte redan besöker folkbibliotek. De menar att det är tveksamt att folkbibliotekens digitala tjänster innebär en ökad relevans för folkbiblioteken hos sådana grupper. Den egentliga utmaningen för folkbibliotek består enligt de båda forskarna inte i att folkbibliotek väljs bort till förmån för användning av olika internetaktörer såsom Storytel och Netflix utan att det finns invånare som varken använder folkbibliotek eller internetaktörerna. ”Om en grupp invånare varken använder folkbibliotek eller internet för sin informationsförsörjning, kan ett demokratiproblem föreligga då brist på information kan innebära att invånarna inte kan utöva sina samhälleliga rättigheter och skyldigheter.”

Vidare reflekterar de båda forskarna över huruvida folkbibliotekets sociala och inkluderande roll är något överbetonad (Det tror inte jag). Men de efterlyser också fler studier om i vilken utsträckning som folkbibliotek har en social och inkluderande betydelse och för vem.

Forskarna säger att de ”finner det vidare problematiskt att högst sannolikhet föreligger för att högutbildade vänsterorienterade biblioteksbesökare ska använda, och ha ett mycket eller ganska högt förtroende för, folkbibliotek. Vi undrar i vilken utsträckning som detta kan betraktas som uttryck för ett neutralt folkbibliotek.” Själv finner jag det inte ett dugg problematiskt. Jag tycker att biblioteken ska glädja sig över det förtroendekapital som finns – oavsett partifärg (med möjligt undantag för partier som är odemokratiska eftersom folkbibliotek handlar, enligt min uppfattning, om att genomföra demokrati i praktiken). Det vara kontraproduktivt att t ex ge sig på att utjämna förhållandena genom att medvetet minska förtroendet hos de grupper som redan har ett stort förtroende för folkbiblioteken oavsett politisk tillhörighet, kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, utbildningsnivå etc.

Däremot tycker jag att slutsatsen från forskarna, där de ”undrar i vilken utsträckning som detta kan betraktas som uttryck för ett neutralt folkbibliotek”, är problematisk. Jämför t ex strategier som skolan eller för den delen public service har när det gäller minskat förtroende hos vissa grupper. Skulle TV och radio uppfattas som mer neutralt om programtablån Berlusconifierades, om ni förstår vad jag menar? Eller skulle folkbiblioteket uppfattas mer neutralt om de gallrade Trump-kritisk litteratur till förmån för de böcker han själv skrivit – eller för den delen valde att köpa in ett ex av Anne Franks Dagbok för var tionde Mein Kampf?

För att öka förtroendet hos flera grupper som inte använder biblioteket – oavsett politisk tillhörighet, kön, ålder, utbildningsnivå, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning krävs att folkbiblioteken utvecklar sin verksamhet och sina metoder och sin inriktning genom att jobba på andra sätt – genom att ställa frågor i lokalsamhället, genom att undersöka kulturvanor och behov, genom att bjuda in till samverkan, genom att arbeta uppsökande, nätverkande och strategiskt långsiktigt.

Jag menar att påverkan på folkbibliotekens förmenta neutralitet inte påverkas av partitillhörighet hos de som har eller saknar förtroende för biblioteket. Jag provsmakar på en motsvarande formulering som skulle kunna beröra andra grupper. Ponera att personer med en förälder från ett annat land har större förtroende för biblioteken än andra invånare- skulle det också vara ett hot mot bibliotekets neutralitet? Skulle ett högt förtroendekapital hos HBTQ-personer eller personer med funktionsnedsättning innebära ett hot mot bibliotekets demokratiska uppdrag? Jag tror inte det i alla fall.

Om att skapa självstyrande individer – meröppna bibliotek under luppen

Lisa Engström har i sin avhandling från Köpenhamns universitet (Att skapa självstyrande individer; effektivitet och motrörelser: Styrningsrationalitet och ickerationalitet i bibliotek med obemannade öppettider) undersökt så kallade meröppna folkbibliotek i Danmark och Sverige. Bibliotek med obemannade öppettider är enligt Engström självstyrning dragen till sin spets. En analys av sådana bibliotek är också en analys av den styrning som präglar samtiden.Engström tar i sin avhandling sin utgångspunkt i användarnas upplevelser för att utforska det som överskrider styrningsrationaliteten. Genom det Foucaultska begreppet heterotopi analyserar Engström hur biblioteket möjliggör för användarna att överskrida gränser. Det empiriska materialet består av femton semistrukturerade intervjuer med biblioteksanvändare, observationer i biblioteksrummet och analys av styrdokument. Två folkbibliotek i Danmark (Faaborg och Østerbro bibliotek) och två i Sverige (Kävlinge och Bergshamra bibliotek) ingår i studien.

Avhandlingen visar att folkbibliotekets samtida roll är att konstruera självstyrande individer och ansvarstagande invånare. Därmed bidrar bibliotek till att konstruera användare som har kompetens och vilja att klara sig själva i biblioteket, och invånare som tar ansvar för sitt eget öde genom att själva agera i samhället. Obemannade öppettider medverkar till att konstruera dessa självförvaltande individer, samtidigt som de obemannade öppettiderna är ett uttryck för en förväntan att användarna ska klara sig själva. Bibliotek kan verka som tredje platser som överskrider gränser och erbjuder plats för användarnas gränsöverskridande. Därmed kan bibliotek främja andra subjektskonstruktioner och öppna för motrörelser.

Dagens bibliotekslänk: Det åpne bibliotek : Forskningsbibliotek i endring

Det åpne bibliotek : Forskningsbibliotek i endring

En antologi, gratis att ladda ner för den som är intresserad av utveckling av öppen het på bibliotek och fr a på akademiska bibliotek.

”Dagens bibliotek lever ikke opp til stereotypien av støvete, stille rom med hysjende bibliotekarer. Snarere er bibliotekene stadig i front av den teknologiske utviklingen og er åpne for nye aktiviteter og oppgaver. Men der åpen tilgang til digitale kilder ser ut som et ubetinget demokratisk gode, finner vi også faren for at borgernes utsyn blir begrenset nettopp av mengden informasjon. Der hvor man åpner bibliotekrommet for lyd og aktiviteter, risikerer man samtidig å lukke for det frie, stille fellesskapet av mennesker og litteratur som produserer ny kunnskap. Åpenhet for det tverrfaglige tar tid fra dybdeorienteringen i det spesifikke. Digitale tekster blir tilgjengelig for flere, men lesing på skjerm gir dårligere læring for mange. Åpne rom med bøker man kan ta i og sanse på mange vis, «lukkes inne» i små maskiner, og er mindre tilgjengelig for kroppslig opplevelse.
Det hefter med andre ord en dobbelthet ved mange av åpenhetens aspekter. Nettopp av denne grunn har vi valgt å la åpenhet være det temaet som rammer inn de ulike kapitlene i boka. Åpenhet er et vagt begrep med en positiv klang som er lett å bruke for å legitimere endringsprosesser. Det er derfor viktig at forskere undersøker empirisk hvordan dreiningen mot mer åpenhet arter seg i ulike kontekster og preger bibliotekenes ulike oppgaver.”

Fredagsmys: Bookstagramming

Bookstagramming är det vanligaste sättet för bibliotek att marknadsföra läsning av fr a pappersböcker på till exempel Twitter eller andra social media. Biblioteket lägger ut en bild på en bok eller någon som läser i kanske ovanliga sammanhang och situationer. Några har specialiserat sig på bookfacing – dvs de använder sig av bokens omslag och placerar in sig själva på ett eller annat sätt. (Från början handlade det om skivomslag men det går lika bra med böcker)

Så hur höjer ni bibliotekstwittrare era ambitioner ett snäpp? Kolla in bookstagrammaren James Trevino för inspiration!

fnsn=mo

Dagens bibliotekslänk: A room is not just a room: The Library as shared place and why it matters to communities

Christian Lauersen: A room is not just a room: The Library as shared place and why it matters to communities

”I’m just a library director but as a library director I’m in a people business and I often remind myself of Mashlow’s hierarchy of needs when I work with developing libraries for people.”

  • A place is not just a place. It effects us on a practical and emotional level and has the power to shape us, connect us and empower communities
  • Loneliness kills
  • Don’t start with the building. Start with the community
  • Public places as libraries are important parts of our social infrastructure in civic and academic life

Dagens bibliotekslänk: “Bibliopocalypse”

“Bibliopocalypse”
På en portugisisk blogg reflekterar David Lankes över hur en värld utan bibliotek skulle kunna se ut.

”So here is the most dystopian science fiction scenario I can present. The world is without libraries because too many privileged people’s idea of a library is 20 years out of date. The populace sees libraries as book palaces instead of community hubs ensuring learning and a voice for all. A world without librarians acting as an advocate for the common good in an information space dominated by commercial interests that productize our lives. A world where governments are not held to account because a civic institution dedicated to transparency is silenced. A world without memory or history, replaced instead by clickbait and access controlled by the privileged.”