Framtidens kultur – revisited

Stiftelsen framtidens kultur sammanfattar sin gärning i boken Kraftfält. Gunilla Kindstrand har varit huvudredakör, men hon har bl a fått hjälp av Emma Stenström.
Framtidens kultur har spridit 900 miljoner kronor till svenskt kulturliv – fast de flesta bidragen har nog handlat om samtidens kultur snarare än framtidens…

Något om distributionsstödet

Det staliga litteraturstödet har till uppgift att stödja den statliga kulturpolitiken och således skapa en infrastruktur för denna. Nu ska kartan ritas om.
Enligt Svenska Dagbladet förväntas Kulturutredningen nämligen föreslå att de olika statliga stödordningarna för litteratur ersätts med en gemensam penningpott som ska fördelas av den nya bidragsmyndigheten.

Det är speciellt tre stödformer som det handlar om

• Litteraturstödet – som borde vara en garanti för en kvalitetsinriktad bokutgivning men som ofta går till de stora förlagen som kanske inte alltid behöver pengarna lika mycket som de mindre förlagen.
• Inköpsstödet – till folkbiblioteken för inköp av barn- och ungdomslitteratur. Ett stöd som kritiserats bl a för att det är för oflexibelt eftersom det utgår från kommunens storlek snarare än de utvecklingsidéer som biblioteken säger sig vilja jobba med.
• Distributionsstödet; samtliga folkbibliotek får ett ex av varje litteraturstödd titel oavsett böckerna behövs och används eller ej. Distributionsstödet utvärderades 2002:”I intervjuer med bibliotekspersonalen har det framkommit att distributionsstödet på flera håll upplevts som något betungande. I synnerhet på små bibliotek, där inköpen av litteraturstödda titlar tidigare inte varit så omfattande, blir tillskottet på omkring 800 titlar om året påtagligt. Nästan ingen har, på grund av att andra löpande uppgifter måste gå före, kunnat arbeta aktivt med de stödda böckerna.
  Inte heller Kulturrådet har haft personal eller ekonomiska resurser att förse biblioteken med informationsmaterial eller på annat sätt underlätta deras arbete med distributionsstödsböckerna.” (Min kurisv)

De olika stöden innebär att det finns förutsättningar för medborgarna att få tillgång till kvalitetslitteratu, oavsett var man bor i landet. Själv tycker jag tanken med distributionsstödet i grunden är vettig – det ger en jämlik tillgång till smal litteatur såval i Ystad som Haparanda.
Eller, i alla fall borde det göra det.
Stödet borde, enligt min mening, ha kompletterats med ett stöd för metodutveckling. Folkbiblioteken borde ha uppmanats att testa olika modeller för samarbete sinsemellan, med föreningslivet, med författarna etc. Nu verkar – fortfarande – den mest radikala metodutvecklingen vara att man säljer böckerna för 10 kronor styck. På så sätt når de i alla fall en lycklig läsare.

Barns och ungas rätt till kultur – Kulturting 2008

Barns och ungas rätt till kultur var huvudtemat för årets Kulturting som genomfördes i samarbete mellan regionala aktörer i Västmanlands län och Örebro län. Det är andra året i rad som vi genomför den här typen av konferens som sträcker sig över två dagar, med gemensamt tema – kulturfrågor som berör barn och ungdomar – och gemensam målgrupp: politiker och kommunla tjänstemän i de båda länen.

Kulturministern var där. Hon pratade varmt om större samverkan mellan olika aktörer på den offentligt finansierade kulturarenan. Hon tog upp vikten av integration och samhörighet och lyfte speciellt skolans roll. Frågan är bara om det är något som skolan vet om och känner sig delaktiga i? I bästa fall kan ju skolpengen för kultur i skolan få spinoff-effekter. Men jag menar att lokala handlingsplaner på den enstaka skolan ska stödjas av formuleringar i skolplaner och lagar på nationell nivå. Inte minst med tanke på friskolornas roll. Där ser vi på bibliotekssidan hur fel det går när man ofta inte bygger upp skolbibliotek utan förlitar sig på offentligt finansierade bibliotek som skolbibliotek. Det är lite oroväckand om kultur i skolan blir en fråga enbart för kulturdepartementet och inte för utbildningsdepartemenet.
I vilket fall fick Lena Adelsohn Liljeroth att få mig att spetsa öronen extra: Hon lyfte fram två kommuner i Örebro län som goda exempel:
I Nora tar politikerna skolplanen på allvar när man ser till att kulturskola finns för alla elever.
I det andra exemplet, Hällefors, har kulturen lyfts som ett varumärke för kommunen. Tillsammans med det lokala näringslivet skapar man här förutsättningar för utbildningar inom kreativa områden.
Det faktum att en moderat (om än ”ny”) kulturminister berömmer verksamheten i två (s)-kommuner var väldigt spännande och oväntat.

Mats Svegfors ledde ansvarsutredningens arbete och är numer ordförande i Statens kulturråd. Han är också landshövding i Västmanland. Svegfors var väldigt tydlig:
Det blir inga nya offentliga pengar till kulturen.
Enligt min uppfattning måste kulturinstitutionerna därför fundera på de alternativ som finns (även om Svegfors mest pratade om det första alternativet i listan):

• Sponsring
• Skattelättnad för bidragsvivare
• Samverkan
• Fusioner
• Omfördelningar av befintliga medel
• Förbättrad teknik

Magnus Lindkvist var dagens huvudtalare. Magnus är trendspanare och omvärldsanalytiker.
Han ville lyfta fram några trender:

1. Kulturen går från att förvaras i slutna rum (bibliotek, museer, konsthallar, konserthus etc) till öppna forum – t ex på internet – som är globalt tillgängliga, 24 timmar/ 7 dagar i veckan.
2. Deltagandet i dessa öppna forum innebär att synen på kultur går från trygghet till risk, från förvalta till förändra och sist men viktigast: från att konsumera till att producera.
3. Tack vara dataspel och TV-serier som Sopranos och Simsons blir våra barn smartare än oss. (Ja, jag har precis läst boken)
4. Tid blir den stora bristvaran. 

Eftersom jag hängt med lite på TEDs utsändningar så kände jag igen det mesta. Men det känns också bra att höra andra bekräfta saker man själv funderat på.
Ett par saker som Lindkvist beskrev har jag själv grunnat på utan att sätta fingret på:
Beskrivningen av interaktionssamhället och web 2.0 rörelsen som ”Punk-kapitalism”. Här finns det saker att utveckla, se de gemensamma tecknen:

• ifrågasättandet av auktoriteterna (öppen källkod och open access, nätsamverkan i stället för portaler)
• Gör-det-själv (DIY)
• kreativitet – cross-over

En annan fundering handlar om våra (etablissemangets, vuxensamhällets) kompetenser inte räcker till för sam- och framtidens utmaningar. En klassisk bildning är kanske inte det enda svaret på de utvecklingsfrågor som möter ungdomarna från förstäder och miljonprogramsområden.
Det kanske är så att experternas tid är förbi; vi är alla experter; kunskap genereras i möten och samtal – vi tar vår styrka i varandra; vi är varandras lärprocesser. Ingen har tolkningsföreträde, chick lit är lika värdefullt som Kafka. Katalogisering kanske inte är den viktigaste bibliotekariekompetensen om man jobbar på ett folkbibliotek…
Det Magnus pratade om finns bättre uttryckt i hans blog, kolla upp den!

Huvudtalare nummer två var Elza Dunkels från Umeå Universitet. Elza har forskat kring hur barn och ungdomar förhåller sig till internet, vilka motstrategier de har för att behärska situationer som de uppfattar som negativa. Elza säger bl a att det pågår ett lärande mellan ungdomarna vid datorerna som varken vuxna eller skolan erkänner.
Det kommer hela tiden nya medieformer att förhålla sig till. Elza påminner oss om videovåldsdebatten och att det är lärare och bibliotekarier som främst skapar och underhåller mediepaniken. Jag tror henne.
Via hennes hemsida kan man hitta råd till vuxna när det gäller barnens internetanvändning. Elzas blogg är en av de mer intressanta för den som vill föja utvecklingen av nätkulturer.

Kulturtinget i den svenska bloggosfäreren.

Ett år med Alliansen

I går panelade jag i SR Örebros Blå Station med Länsmusikens Sverker Gawell och Länsteaterns Gunilla Orvelius om hur det första året med Allians för Sverige blev ur kulturperspektiv.

När det gäller folkbiblioteken har det inte hänt så mycket; bibliotekslagen ska få en översyn 2008 – tyckte vi som var på Biblioteksdagarna att kulturministern sa. Och sa hon inte också att hon inte skulle föreslå avgifter på (bok)lån?
Ingen vet, eftersom vi inte kan kolla upp det. Just det talet saknas i listan på de  12 anföranden från ministern som presenteras på kulturdepartementets webbplats!

Vad kan man då dra för slutsatser?

1) Regeringens första kulturminister tog bort den fria entrén för alla utom barn och unga på de statliga museerna. Några månader efter kom De nya moderaternas kulturpolitiska program ”Kulturen 2.0” som fastslog att boklån för barn och unga ska vara avgiftsfria.
– Betyder det att moderaterna prioriterar barnkultur eller att man kommer att peta i bibliotekslagen?

2) I Kulturen 2.0 sägs att drift och policy inte är en statlig uppgift utan en kommunal. Folkpartiet vill i sitt program ”Kulturen lyfter Sverige” att det genomförs en nationell biblioteksstrategi.
– Här anar jag en motsättning i Alliansen. Å andra sidan tror jag inte att frågan är så stor att den stjälper regeringen.

3) Enskild och offentlig finansiering ska finnas sida vid sida enligt direktiven i kulturutredningen.
– Många bibliotek talar om sponsring och ministern lyfte fram Rum för Barn i samband med sitt tal på Biblioteksdagarna. Frågan är bara om vem som vill sponsra biblioteken? MacDonalds? IKEA? TV4? Har vi en tillräckligt tydlig verksamhetsidé att locka med, eller är vi så splittrade att intresset hos eventuella sponsorer blir för svagt. Vi brukar säga att biblioteken har ett starkt varumärkeKu – men det hade Posten också…

4. Bibliotekens ”tillkommande utbud” (film och dataspel etc) kan enligt ”Kulturen 2.0” av konkurrensskäl avgiftsfinansieras. Politikerna i Täby utanför Stockholm är ute med krav att biblioteket inte ska låna ut DVD-filmer.
– VHS borde därför gå att låna ut, eller? Det finns ju ingen videohandlare med självaktning som längre hyr ut VHS! Alltså borde det inte finnas någon konkurrenssituation.
I videobranschen brukar man säga att det är de sex senaste månaderna som gäller – ”den långa svansen” av film kan hänvisas till filmkanalerna eller varför inte biblioteken.

5) På lokal nivå har man i Örebro kommun börjat prata om utmaningsrätten – dvs man vill låta företag utmana den kommunala verksamheten.  Bland annat tillhör biblioteken de områden som är tänkt att omfattas av utmaningsrätten. ”Det skulle öka mångfalden i utbudet” menar Inger Högström Westerling, moderat kommunalråd i en intervju i Radio Örebro.
– Örebro län har erfarenheter av bibliotek på entreprenad sen tidigare. Ett intressant exempel är Hällefors som tack vare denna lösning har en bokhandel – det har inte alla orter i den storleken.
Dock är det min uppfattning att vinstmarginalerna i regel är så små, på grund av de regelbundna budgetminskningarna som drabbat biblioteken under de senaste tio åren, att de förmodligen är ganska ointressanta för de flesta entrepenörer. Jag kan tänka mig att delar kan vara mer intressant som t ex biblioteksdatabaser och mediaupphandling. Svensk Biblioteksförening sålde ju ut sina sista BTJ-aktier för att BTJ tog ett steg fram när det gällde en utveckling som denna.
Å andra sidan finns det upphandlingsavtal för t ex media att ta hänsyn till.

6) ”Mot bakgrund av den positiva utvecklingen på bokmarknaden har en statligt finansierad utgivning av barn-, ungdoms- och vuxenlitteratur till lågpris inte längre samma giltighet” heter det i promemorian om Ett utvecklat litteraturcentrum och statens stöd till En bok för alla AB.

– Kanske inte riktigt att barnperspektivet kom med här, i alla fall om man tänker på hur ofta folk köper böcker till sina barn.
– Å andra sidan utlovas förstärkt statligt stöd för läsfrämjande insatser, vilket naturligtvis är bra. Dock kan man fundera över hur det blir i framtiden. Ansvarsutredningen säger ju att staten ska verka normerande och att små projektbidrag inte ska vara styrmedel för utveckling.

7) Biblioteken ska enbart syssla med kärnverksamheten, böcker, för att stimulera till läsning – ingenting annat säger Fredrik Schulte, moderat ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Täby.
– Vad är ett bibliotek? Kan det se ut som Bibliotek 10 i Helsingfors, där man kan låna musikinstrument, en studio och teknisk utrustning? Kan det se ut som Dieselverkstan i det borgerligt styrda Nacka? Kan man låna ut gångstavar? Cyklar? Tid?
– Vad är en bok? Kan den vara digital? Kan den vara på video? Kan den vara på band?
– Vad är läsning? Med ögon? Med öron?? Med alla sinnen???
– Vad är en text? I skolan talar man om ”ett vidgat textbegrepp” som innefattar – film.
– Vad är en författare?

Av Allians-partierna är det Folkpartiet och De nya moderaterna som synts mest i medierna när det gäller biblioteksfrågor. Kristdemokraterna och Centerpartiet har inte varit lika tydliga.
Och den gamla majoriteten har så gott som varit osynlig. Men har kanske börjat att röra på sig.