David Lankes

Lankes om bibliotek som en rörelse

Nuförtiden kan många folkbiblioteket ses som en insats som samhället gör för att förbättra förutsättningarna för invånarna genom kunskap. David Lankes berättar här om folkbiblioteksverksamhetens fortsatta utveckling till att bli en proaktiv kraft för det goda samhället vilket kommer att förändra bl a bibliotekspersonalens kompetenser.

”No matter how well we document it, or call it a best practice, or try and turn it into a downloadable toolkit, it won’t work. It is meant to guide, instruct, and inspire you. You, the librarian, your job is to see what will work in your community. That’s the difference from the era of the Book palace. Rather than trying to connect similar to similar – to make a suite of unified and undifferentiated services for all, the networks of today have to train librarians to adapt, not adopt. The network supports and inspires.”

Här hittar du Lankes anförande om du hellre vill läsa.

 

Mer sommarläsning: Lankes’ Atlas of New Librarianship – fri nedladdning!

Här kommer ett lästips för den som är intresserad av biblioteksutveckling och vill ha nya perspektiv på vad ett bibliotek är och kan vara och samtidigt vill ha något att bita i under sommaren som komplement till Utkastet om en nationell biblioteksstrategi:

David Lankes låter meddela att hans ”The Atlas of New Librarianship är tillgänglig att ladda ner fritt! Ladda ner boken här, men tänk på att det är en väldigt tung fil (ca 234 MB)

 

 

En fältguide för den moderna bibliotekarien

För den som jag är nyfiken hur modern biblioteksverksamhet kan beskrivas och gestaltas är den amerikanske biblioteksforskaren David Lankes en ständig källa till inspiration. Hans tidigare beskrivningar av bibliotekariernas åtaganden i The Atlas of New Librarianship och biblioteksutveckling i Expect More: Demanding Better Libraries For Today’s Complex World kompletteras nu av, tadaaa:

The New Librarianship Field Guide

De tendenser och perspektiv Lankes tar upp i boken handlar bl a om

  • Bibliotekarier är radikala, positiva förändingsagenter som väljer att göra skillnad.
  • Definiera begreppet ”bibliotekarie” från bibliotekariernas arbete – inte tvärtom.
  • Bibliotekariens uppdrag är att förbättra samhället genom att underlätta kunskapsbyggandet inom det samhälle de verkar.
  • Kunskap skapas genom samtal – om du är i kunskapsbranschen så befinner du dig också i samtalsbranschen.
  • Bibliotekarier underlättar kunskapsskapande genom sin tillgänglighet, sina kunskaper, den miljö de verkar i och sin motivation.
  • Bibliotekarier betjänar sina samfälligheter genom de system för deltagande s om de skapar, varav ”bibliotek” är ett.
  • Bibliotekarier är principfast proffs som jobbar med att utveckla socialt engagemang i sina lokalsamhällen.
  • Bibliotekarier strävar efter att ge  de maktlösa makt och ge en röst till minoriteten.
  • Ett bibliotek är  en plats med ett uppdrag från sitt omkringliggande samhälle att underlätta kunskapsskapande med hjälp av bibliotekarier.
  • Det finns många goda anledningar för att det ska finnas bibliotek tillgngliga, men akka handlar om att förbättra samhället.
  • Ett biblioek borde vara en plattform för deltagande som tillåter invånarna i samhället att dela passioner, expertkunskaper och resurser.
  • Att minska på bibliotek, bibliotekarier och deras verktyg för ett universellt lösning är omöjligt och farligt.
  • Akademiska bibliotek  skyndar proaktivt på det vetenskapliga samtalet.
  • Skolbibliotek kan vara platser för lärande och empowerment, men bara om ägarskapet delas med eleverna.
  • Samhället är samlingen.
  • Biblioteken måste synliggöra det värde de tillför samhället.

Det här är ingångar och argument både när det gäller samhllsbyggnad i stort men också mer konkret i  kommunernas biblioteksplaner, folkbibliotekens medieplaner och för den delen B/I-utbildningarnas läroplaner.

Och vill ni inte köpa boken via Amazon så finns den både som e-bok (MIT-press) och hos Bokus (jag brukar undvika reklam, men inte den här gången).

Bibliotekets samling finns i samhället

David Lankes berättar om hur bibliotek – när de fungerar som bäst – förändrar samhället de befinner sig i genom att göra individerna i det samhället klokare. Bibliotek handlar snarare om lärande enligt Lankes, inte om samlande. Och lärande kommer i många former: platser för skapande och gemensamt kunskapsbyggande för att göra samhället snabbare.

Men samhället förändrar också bibliotekarien och synen på vad en bibliotekarie är och vad hen kan göra. Om vi vill förändra våra samhällen, så måste vi börja med att förändra oss själva, säger Lankes om bibliotekspersonalen. Vårt värde finns långt bortom verktyg och samlingar och vi bör vara hjälpredor för att hjälpa folk att nå sin drömmar och strävan. Det betyder att kommunikationskompetens och förmågan att lyssna och skapa möten är viktigare än t ex katalogisering.  Det betyder att ”bibliotek” inte är en plats med fyra väggar – utan varhelst bibliotekarien utför sitt arbete.

(Själv brukar jag säga att ”Du kan ta bibliotekarien ur biblioteket, men inte biblioteket ur bibliotekarien”)

[Intressant perspektiv på hur volontärer kan användas på bibliotek – utgå från deras expertkunskaper i stället för att försöka förvandla dem till reservbibliotekarier eller bokuppsättare.]

Det här är en bra sammanfattning av Lankes tankar

Folkbiblioteken, lärandet och naturvetenskaperna

Vilken roll har folkbiblioteken för att stödja allmänhetens intresse för och kunskap om naturvetenskap?
IUSA menar ansvariga att det finns ett behov av att öka kunskaper inom det naturvetenskapliga fältet. Fältet har dessutom fått ett eget begrep – STEM (Science, Technology, Engineering, Matematics).

Naturligtvis finns det kopplingar till bibliotekens aktiviteter, allt från maker space-rörelsen till föreläsningar och utlån av mikroskop och teleskop. Institute of Museum and Libraries Services har gjort en förteckning över STEM-reusrese som den intresserade kan fördjupa sig i.

I diskussionen om folkbibliotekens roll i sammanhanget har även David Lankes gjort ett inlägg från sitt perspektiv. Bibliotekarier bör hellre skapa plattformar inom sin samfällighet, för att släppa loss den befintliga STEM-kompetensen, i stället för själva ska stå för den kompetensen. Bibliotekarierna måste underlätta användning och spridning av den STEMexpertis som redan finns i samhället och ägs av det. Detta medför  att biblioteksbegreppet kommer att ändras i medvetandet hos bibliotekarier och samhällsmedlemmarna. Bibliotekarier måste  i slutändan se sina samhällen som deras samlingar, inte bara material i byggnaden .

Läs Lankes presentation från Public Libraries & STEM-konferensen som arrangerades i Denver häromdagen.

Lankes: Bränn biblioteken och befria bibliotekarierna!

Nåja, nu ska man inte tolka honom bokstavligen när det gäller att bränna bibliotek. Men det gör kanske att du hajar till och blir provocerad eller i bästa fall nyfiken.

Det Lankes säger är att dagarna när begreppet ”bibliotek” definieras på ett enda sätt är förbi, om det någonsin funnits en sådan definition. Hans menar att konceptet för bibliotek att vara en förvaringsplats för böcker och annat material inte längre gäller. Det som finns kvar, kärnan, blir hur bibliotekspersonalen möter samhällets behov och ambitioner.

Här pratar han om hur bibliotekarier kan handleda kunskapsbyggande i bibliotek, på kontor, i skolor och över internet.