Om barn och ungas kulturvanor

Myndigheten för kulturanalys presenterar en ny kulturvaneanlys med fokus på barn och unga, Barns och ungas kulturaktiviteter  Analysen visar att kulturdeltagandet är högt bland barn och unga, men det finns skillnader mellan olika åldrar och mellan flickor och pojkar.

Från analysen:

  • Föräldrarnas utbildningslängd påverkar barns och ungas kultur- och fritidsaktiviteter.
    Barn och unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning går mer på museum och konstutställningar. De spelar i högre grad musikinstrument och roll-/brädspel och deltar i musik-/kulturskola. Dessa barn läser också mer böcker, dagstidningar och andra former av tidningar i högre utsträckning än barn som har föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning.
  • Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämfört med pojkar.
    De besöker i högre grad teater eller musikal, konserter, dansföreställningar eller konstutställningar. Flickor läser mer skönlitteratur och bloggar än pojkar; däremot finns det inga könsskillnader i läsande av faktalitteratur och dagstidningar.
  • Spelkultur
    Lika många flickor som pojkar spelar mobilspel eller roll-/brädspel, men pojkar spelar mobilspel oftare än flickor.  Könsskillnaderna är stora för dator- och tv-spelande i de äldre årskurserna, där pojkar (94 procent) spelar mer än flickor (60 procent).
  • Yngre barn deltar mer i kulturaktiviteter än äldre.
    Barn i årskurs 5 går mer på museum, teater, musikal eller dansföreställning än unga i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Att skriva egna berättelser och andra skapande aktiviteter är också vanligare bland de yngre barnen. Andelen barn och unga som besöker bibliotek på fritiden är högst i årskurs 5, där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund. Det finns inga skillnader mellan barn och unga med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som deltar i musik-/kulturskola.
  • Flickor besöker bibliotek mer än pojkar.
  • I årskurs 5 hade 91 procent läst minst en bok på fritiden under det senaste halvåret. I både årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 uppgav lite mer än 60 procent att de läst skönlitteratur samt faktalitteratur på fritiden under det senaste halvåret. Andelen barn och unga som besökt bibliotek på fritiden var högst i årskurs 5 där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med föräldrar med högre utbildning läste generellt mer böcker och tidningar, särskilt i de högre årskurserna.

Alla ungdomar ska kunna ta del av läslovet

Ett pressmeddelande från regeringen:

Lagom till läslovet föreslår regeringen att det ska bli lättare för personer med synnedsättning eller till exempel dyslexi att få ta del av böcker och skrifter.

– Att kunna ta del av skrivet material är viktigt för att kunna ta del av alla sina rättigheter i samhället, säger biträdande justitieminister Heléne Fritzon.

I en departementspromemoria från Justitiedepartementet föreslår regeringen en ny reglering i upphovsrättslagen om tillgången till bland annat talböcker för personer med synnedsättning eller till exempel dyslexi. En viktig nyhet blir att exemplaren kommer att kunna spridas inom EU men också till länder utanför EU. Det här ökar förutsättningarna för utbytet av litteratur mellan länder och att personer med läsnedsättning kommer att kunna ta del av mer litteratur på andra språk än svenska.

Förslagen har sin bakgrund i ett direktiv från EU om genomförandet av FN:s så kallade Marrakechfördrag som går ut på att underlätta tillgången till böcker och annat skrivet material för personer med blindhet, synnedsättning eller annan läsnedsätt­ning.

Promemorian skickas nu på remiss till i början av januari 2018.

Besök biblioteket i en shopping-galleria (ROK)

På Starfield Library eller som det heter på koreanska 별마당 도서관 har besökaren tillgång till 50 000 böcker och tidskrifter. and magazines. Biblioteket finns i en shoppning-galleria i Seoul i Sydkorea tillsammans med butiker, livsmedelsaffärer, caféer och en choklad lounge!

Definitivt värt ett besök! Läs mer på Pinay Seoulmate och Imagnine your Korea.

Nationella biblioteksstrategin om migration och språklig mångfald

I sin serie av rapporter har den nationella biblioteksstrategin kommit till analysen av bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Det görs i den pinfärska rapporten  Migration och språklig mångfald.

Från sammanfattningen:

  • ”Studiens syfte var att hitta regionala och/eller kommunala initiativ som skulle kunna lyftas och få bäring på nationell nivå genom fortsatt utveckling. I kartläggningen har goda initiativ identifierats men vi har även stött på områden med vissa utvecklingsbehov. Dessa berör biblioteken i rollen som en demokratifrämjande samhällsaktör och som i den dagliga verksamheten mer eller mindre driver en språkutveckling som borde lyftas till en högre nivå. Dessa områden är viktiga att belysa och är därför inkluderade som underlag inför kommande studier och framtagande av nationella strategier. Kartläggningen lägger dock fram en rekommendation som är av mer konkret karaktär. Rekommendationen kan kopplas bland annat till området medieförsörjning där KB, IB och den regionala biblioteksverksamheten gemensamt skulle kunna samverka kring frågor som rör språklig mångfald.”
  • ”Statliga bidrag har varit betydelsefulla för att få igång biblioteksverksamhet som kan möta upp behoven i migrationens tid, men dessa är kortsiktiga och skapar osäkerhet för vad som ska hända när finansieringen upphör. Utvärdering och uppföljning av hur projekt och olika initiativ faller ut verkar sällsynt och det är oklart hur goda erfarenheter sprids. Biblioteken behöver involveras bättre i planering och samordning inom kommunen. Biblioteken behöver också samverka och samplanera med samhällets andra delar och med civilsamhället. De åtgärder samhället gör behöver ha en långsiktig hållbarhet, vara robust och samtidigt flexibel och lätt att ställa om.”
  • ”IB når inte ut till regionerna i den utsträckning som vore önskvärt. Det framgår att kunskapen och vetskapen om IB:s verksamhet som nationell resurs är låg ute i landet. Inför förnyat uppdrag 2019 är det aktuellt att se över hur till exempel ett mer utvecklat samarbete med den regionala biblioteksverksamheten skulle kunna utformas.”

Rapporten rekommenderar:

  • ”Det behövs strategier för att komma tillrätta med de brister som finns och dagens ojämlika utbud av mångspråkig medier och dess tillgängliggörande. Det behövs ett helhetsgrepp på språklig mångfald som även omfattar de nationella minoritetsspråken.”
  • ” Vi rekommenderar att utreda vilken roll IB och KB tillsammans skulle kunna ha för att på lång sikt främja de typer av insatser som gynnar språklig mångfald inklusive nationella minoritetsspråk.”
  • Det första som behöver göras är en översyn av IB:s uppdrag. Inför 2019 ska IB:s uppdrag förnyas och här har KB tillsammans med IB möjligheten att omformulera och utvidga uppdraget för att tillgodose de behov och utmaningar som idag finns vad gäller mångspråk och integration. IB är nyckelaktör som behöver stärkas för att kunna fylla funktionen av ett nationellt resurs- och kompetenscenter som dels tar höjd för framtiden där de digitala, mobila och flexibla lösningarna är det som är det långsiktigt hållbara, dels tillsammans med KB utgör en nod för nationell katalogisering och katalogiseringsstöd.
  • Det andra som behöver göras är en översyn av den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag i förhållande till Kultursamverkansmodellen.
    Den regionala biblioteksverksamheten är en viktig aktör och utgör en betydelsefull länk till den kommunala biblioteksverksamhet där arbetet utförs.

Enligt KB:s bibliotekssamverkansblogg har utredaren Bjarne Stenquist fått i uppdrag är att utifrån ett användar- och samhällsperspektiv ta avstamp i kartläggningen och formulera förslag till reformprogram för hur staten kan understödja bibliotekens samhällsroll som verktyg för integration. Den studien redovisas i december 2017.

 

Makten och ärligheteten – om bibliotekschefens praktiska kunskap

Kommer ni ihåg reflektionsboken ”Bibliotekariens praktiska kunskap” som Regionbibliotek Stockholm garv ut under Eva Schwartz redaktionsskap förra året? Den var tänkt för bibliotekarier, studenter eller för alla andra som är intresserade av vad som pågår i folkbibliotekens olika rum, med boksamlingar, kulturevenemang, datorer och informationsdiskar.

Nu har Johanna Hansson och Elisabeth Aldstedt tillsammans gett ut en motsvarande bok men ur ledarskapsperspektiv: Makten och ärligheten.

Med boken vill författarna visa på skillnaden mellan retorik och praktik när chefen vill få saker att hända på riktigt. Självkännedom och medvetenhet är A och O för chefens förmåga att nå resultat menar författarna. De vill visa hur vardagsarbetet för de biblioteksansvariga påverkas av samspelet mellan de system de verkar i och chefernas egna medvetenhet om det egna handlingsutrymmet. Författarna vill också belysa hur dialog och reflektion kring hur det är – snarare än hur det borde vara – är centralt för att utveckla en verksamhet. (Eftersom jag erkänner mig till de ”flummiga och oförargligas” skara, så håller jag inte med om just detta statement. Med bara fokus på här och nu utvecklas verksamheten inte. Biblioteksverksamheten måste ha mål och utmaningar, enligt min uppfattning. Ju mer utmanande desto bättre. Naturligtvis måste det finnas en startpunkt, men det måste också finnas en rikting och en energi – annars sker inget annat än biblioteket trampar vattaen och personal och chefer dras ner i ett ältande över sakernas tillstånd. Nu har jag iofs inte läst klart boken, så jag kan ha missförstått alltihop.)

Författarna utgår dels från sina egna erfarenheter från bl a Stockholms stadsbibliotek, dels från intervjuer med chefer på fältet. Det är många praktiska exempel som bibliotekschefer kan ta stöd i

MYKA: Mer offentliga medel till kultur

Idag publicerar Myndigheten för kulturanalys ny statistik över de offentliga medlen till kultur, som bland annat visar att dessa har ökat med 14 procent sedan 2007, och att de även ökat med 5 procent i mätt i kronor per invånare.

De sammanlagda medlen till kultur hos stat, regioner/landsting och kommuner uppgick år 2016 till drygt 27 miljarder kronor. Det motsvarade 2 724 kronor per invånare. Staten och kommunerna stod för den största delen av de offentliga utgifterna för kultur – 44 respektive 41 procent. Motsvarande siffra för regioner/landsting var 15 procent. Statens utgifter för kultur var 11,9 miljarder kronor, regioner/landstings utgifter var drygt 4 miljarder och kommunernas 11,3 miljarder år 2016.

Kulturutgifterna ökar nominellt, även i fasta priser över tid. Kulturutgifternas andel för staten och regionerna/landstingen av de totala utgifterna har varit relativt konstant under perioden 2007–2016. För kommunerna däremot har kulturutgifternas andel sjunkit under samma period med 0,2 procent.

Rapporten heter Samhällets utgifter för kultur 2016.