Hur kan bibliotek hjälpa till med att uppfylla nyårslöften? – tre artiklar om folkbibliotek

Lite mellandagsläsning från Public Library Quarterly:

Let’s Move! Fitness Programming in Public Libraries
Kort sagt: hur kan biblioteken hjälpa folk att uppfylla sina nyårslöften? (Jag har själv deltagit i ett yogapass på Dokk1 i Aarhus under ledning av biblioteksroboten Norma.

The Quadruple Helix Model of Libraries: The Role of Public Libraries in Newcastle upon Tyne
”Denna artikel är baserad på semistrukturerade intervjuer med bibliotekspersonal för att utforska dels hur de uppfattar bibliotekens roll i de mest nedgångna områdena i Newcastle upon Tyne och dels hur personalen skapar relationer med biblioteksanvändarna. Vi visar att folkbibliotek spelar en viktig roll för att aktivera ett gott kretslopp, där infrastrukturer, färdigheter och ökad förmåga för användarna att uppnå sina mål beror på, och samtidigt skapar strategier för, social integration. Vissa begränsningar vinns dock och är relaterade till tillgången till offentliga ekonomiska resurser vilket tenderar att påverka de mindre biblioteken genom minskade öppettider och färre tillhandahållna tjänster.”

Public libraries as civic technology hubs
”Bibliotek i USA är unika nyckelaktörer inom den civila teknikrörelsen. Bibliotek erbjuder platser i samhället där alla är välkomna och där människor kan träffas, lära sig om ny teknik, få tillgång till information och lösa tekniska problem  som de delar med andra. Genom bibliotekens unika egenskaper och resurser kan de medverka i att utveckla applikationer och tjänster som utvecklar våra samhällen.”

Tyvärr ligger artiklarna bakom en betalvägg. Men som Peter Linde skrev i Biblioteksbladet: ”svarta oa-tjänster rekommenderas naturligtvis inte men risken att de används ökar självklart under dylika avtalslösa tillstånd.”

 

Projektledare till ”Digitalt först med användaren i fokus”

Jag brukar inte publicera platsannonser här på bloggen, men det här är ett undantag.

Kungliga Biblioteket söker nämligen en projektledare till enheten för Nationell bibliotekssamverkan för att samordna ett digitalt kompetenslyft – ett treårigt regeringsuppdrag KB har fått från och med 2018.  Det handlar om det som kallas för ”Digitalt först med användaren i fokus”.

Från platsannonsen:

Arbetsuppgifter
I linje med regeringsuppdraget samordna ett projekt för ett digitalt kompetenslyft. Arbetet kommer att ske i nära samarbete med de regionala biblioteksverksamheterna, som kompetens- och utvecklingsnoder för folkbiblioteken i sin region, samt med övriga intressenter inom området som Statens medieråd, Myndigheten för tillgängliga medier, Statens kulturråd och Sveriges Kommuner och Landsting m.fl. Du kommer ingå i enhetens arbetsgrupp för utredning och samordning på sex personer som blir dina närmaste kollegor.

Kvalifikationskrav

Utbildning:
– Akademisk examen inom biblioteks- och informationsvetenskap eller andra relevanta ämnesområden, eller motsvarande kompetens inhämtad på annat vis.

Kompetens och arbetslivserfarenhet, du har:
– Flerårig erfarenhet av att leda samarbetsprojekt
– Goda kunskaper om det allmänna biblioteksväsendet
– Förmåga att uttrycka dig väl i tal och skrift på svenska och engelska
– Goda kunskaper i de program som ingår i Officepaketet

Meriter:
– Erfarenhet av regional och/eller kommunal biblioteksverksamhet
– God kännedom om området digital kompetens
– Ledarskapserfarenhet

Som person
Vi söker dig som motiverar och leder andra mot ett gemensamt mål på ett sätt som skapar engagemang och delaktighet. Du är kommunikativ och har ett dialoginriktat arbetssätt. Du är lösningsorienterad, ligger i framkant tekniskt sett och utgår från användarna behov. Du har goda presentationsfärdigheter och kan på ett tydligt och pedagogiskt sätt förmedla innehåll anpassat till olika målgruppers behov.
Du är motorn som samordnar parterna i projektet, har god förmåga att koordinera och prioritera samt följa upp och hålla tidsramar.  Du är van att arbeta i ett högt tempo och har förmågan att vara flexibel. Vidare vill vi att du är noggrann, strukturerad och kvalitetsmedveten. Du trivs med att arbeta både självständigt och i grupp. Stor vikt kommer att läggas på dina personliga egenskaper.

IFLA uppdaterar sin trendrapport

IFLA har uppdaterat sin trendrapport och identifierat tre nya områden att undersöka som lagt till de andra.

  • Hur kan biblioteken införliva 3D-skrivartekniker till de tjänster som de erbjuder?
  • Hur kan biblioteken svara emot det akuta behovet att bidra med utbildning för alla?
  • Hur kan biblioteken konkurrera med de enorma volymerna av felinformation som Internet gör det möjligt att skapa och dela?

 

I julklappstider: inga förseningsavgifter på Karlskoga bibliotek 2018

Enligt § 9 Bibliotekslagen ska lån av litteratur – oavsett format – vara gratis för allmänheten. Bra så! Bra nog? Nja eftersom paragrafens också säger att det inte hindrar att folkbiblioteken tar ut dels ersättning för kostnader för porto, fotokopiering och andra liknande tjänster och avgift för de fall låntagare inte inom avtalad tid lämnar tillbaka det som de har lånat.

Hur rimmar det med tillgänglighet för mindre bemedlade och ansträngda ekonomiska förhållanden i områden med barnfattigdom? Avgifter för försenade biblioteksmedia diskuteras för fullt internationellt. Bibliotekschefen vid New York Public Library, Anthony Marx, skriver t ex om det i The case against library fines—according to the head of The New York Public Library

I Sverige vill Karlskoga bibliotek som första (?) folkbibliotek pröva modellen att helt slopa låntagarnas förseningsavgifter under 2018: ”Projektet riktar sig till bibliotekets användare med särskilt fokus på barn, unga och socioekonomiskt utsatta grupper  utifrån bibliotekslagen §2. Önskat resultat är att skapa förtroende mellan biblioteket och dess användare och ge möjlighet till fler att använda bibliotekets tjänster och öka tillgängligheten till biblioteksverksamheten  i linje med Karlskoga kommuns biblioteksplan samt kommunens fullmäktigemål . Ambitionen är att fler bibliotek i länet ska inspireras av idén i syfte att långsiktigt skapa sammanhållning och ett rörligt medieflöde över kommungränser.”

Om resultatet blir lyckat, att biblioteket kan bedriva verksamhet utan avgifter som en intäkt, ska avgiftsfria lån långsiktigt  integreras i pågående verksamhet och budget, med start 2019.

Nytt nummer av Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning

I år fyller Svenska barnboksinstitutets tidskrift Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning 40 år! Lagom till jubileet publiceras fyra nya artiklar och tolv nya recensioner. Temat för jubileumsnumret är ”sensualitet, sensibilitet, sexualitet”.

Maria Jönsson analyserar i sin artikel hur lust och njutning skildras i Kerstin Thorvalls barnböcker. Lena Manderstedt och Annbritt Palo granskar bokrecensioner som barn och unga postat på olika webbsidor. Deras undersökning visar att unga recensenter online är starkt influerade av den recensionsmodell som de lärt sig i skolan men att deras recensioner också innehåller unika drag, som den vanligt förekommande spoilervarningen. Lisa Nagel diskuterar hur digitalt berättande påverkar läsupplevelsen och använder den danska bilderboksappen Wuwu & Co. som exempel när hon prövar en ny analysmetod. Hon kommer bland annat fram till att de interaktiva inslagen i Wuwu & Co. i vissa fall ”stör” upplevelsen, och därför begränsar läsarens möjligheter att hänge sig åt berättelsen fullt ut. Malin Alkestrand tittar närmare på ett ovanligt komplicerat kroppsbyte i Eld, andra delen i Engelsforstrilogin, där de fem huvudkaraktärerna byter kroppar med varandra. Alkestrand visar hur flickorna genom att bokstavligt talat ”gå i någon annans skor” lär känna såväl sig själva som varandra bättre och därmed kan utvecklas.

Därtill kommer 12 recensioner att läsa.

Håbo 14 december

I dag har jag varit Bålsta och pratat om framtidens bibliotek med personalen på Håbo bibliotek. Jag har också lärt mej en ny metod: ”allpoesi” – dvs ungefär som allsång, men det handlar inte om sång utan att deltagarna läser, deklamerar samma dikt tillsammans, samtidigt. Det var samordnaren för det finska förvaltningsområdet som testat i samband med Finlands 100-årsfirande. Kul idé!

Här är min ppt från idag (inkl ett par nya slides om nationella biblioteksstrategin – valet blev mer biblioteksbussar!).

NSG: En likvärdig skola kräver likvärdiga skolbibliotek

Nationella skolbiblioteksgruppen har uppvaktat SKL med en skrivelse om att skolornas huvudmän ska satsa resurser för att svara mot skollagens krav på skolbibliotek. I skrivelsen heter det att medie- och informationskunnighet  en förutsättning för att eleverna ska klara sin skolgång. Eleverna ska uppnå en hög grad av källkritiskt tänkande, kunna söka och hitta information.
Vidare heter det att  ”MIK är i grunden en läsförmåga för en digital verklighet. Då behövs naturligtvis också grundläggande läsförmåga. Den är en central del av all inlärning i vårt textbaserade samhälle. En skolbibliotekarie i ett välfungerande skolbibliotek ger rektor en av de pusselbitar som behövs. Bibliotekarien har kompetens bland annat inom litteratur och MIK, tillsammans med lärarna kan bibliotekarien arbeta för elevernas måluppfyllelse.”

NSG uppmanar: ”Samma vilja som regeringen visat måste också komma till uttryck i kommuner, bland lokala politiker men också bland rektorer och skolledningar.” – Rimligen borde uppmaningen även gälla ansvariga på friskoleföretagen.