Bogstart (DK) – tidig språkinsats på biblioteken

Det danska Bogstart-projektet är avslutat. Förändrade läsvanor, bättre kontakt med bibliotekets användare och stimulans av barns läsförmågor är bara några av de områden  där Bogstart har gjort skillnad framgår av en aktuell rapport – ”Bogstart – tidlig sprogindsats på bibliotekerne” – från danska Slots- og Kulturstyrelsen.
Rapporten delar med sig av de erfarenheter som gjort i de åtta år som projektet hållit på. Den ger också en rad goda råd som kan ge stöd till folkbibliotekens och andra aktörers insatser för att inspirera till läsning och språklig utveckling för förskolebarn i hemmiljö.

Projektet har bland annat gett biblioteken möjlighet att få kontakt med invånare som inte normalt sett använder sig av biblioteket och som inte är vana att läsa tillsammans med sina barn. När bogstarts-förmedlarna kom hem till folk med en bokgåva skapade en grund för en likvärdig och personlig dialog med familjerna. 58 procent av föräldrarna som deltagit i projektet menar att Bogstart har ändrat deras läsvanor.

Vad ska bibliotek vara bra för egentligen? Om bibliotekens impact

Med pengar från danska DEFF (Danmarks Elektroniske Fag- og Forskningsbibliotek) har Roskilde Universitetsbibliotek tillsammans med Syddansk Universitetsbibliotek undersökt hur forskningsbibliotek på en intelligent sätt kan använda sig av lagrade användardata till att få ett bättre beslutsunderlag för tjänsteutveckling och för det fysiska bibliotekets planering. Undersökningen redovisas i en rapport: Biblioteks impact.

Library analytics” eller som det kallas här ”bibliotekets impact”refererar till alla användarundersökningar med syfte att visa på effekten av bibliotekets tjänsteutbud  för eller på biblioteksanvändarna. Det handlar alltså inte bara om vad brukarna säger/tror att de använder biblioteket till, utan också en undersökning av deras faktiska användning. För att få den kunskapen använder forskarna sig bl a av användargenererad data som biblioteket samlar men kanske inte alltid använder sig av.

Bland annat visar undersökningen att de båda forskningsbibliotekens användare ändrat sitt beteende över tid på det fysiska biblioteket. De stannar längre på biblioteket än de gjort tidigare. En annan intressant slutsats är att ett kännetecken för biblioteksanvändarna på de båda forskningsbiblioteken är de klarar sina studier bättre än icke-användare. Biblioteksanvändare som använder möjligheten att boka en bibliotekarie  och sådan som lånar får i genomsnitt högre betyg än de som inte använder sig av dessa tjänster.

Rapporten innehåller också en verktygslåda för de som vill enkelt komma igång med att mäta brukaraktiviteter av olika slag. T ex hur biblioteket kan läsa av olika data-devices MAC-adresser och därmed se hur besökarna rör sig i biblioteket och hur länge de stannar eller koppla sökningar i bibliotekets databaser till geodata och därmed se den geografiska spridningen av användningen.

Även om det i det här fallet handlar om forskningsbibliotek torde det vara möjligt och intressant att använda konceptet på alla bibliotekstyper.

 

 

Analysmyndigheten: Minskad tillgänglighet bidrar till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader

I sin aktuella rapport Kulturanalys 2017  presenterar Myndigheten för kulturanalys uppgifter som visar att kulturdeltagandet varierar beroende på var man bor i landet. Den visar också att kommuners och regioners kulturutgifter ökat, men olika mycket, samt att tillgängligheten till kulturskola och bibliotek varierar i landet.

Även om den största posten i kommunernas kulturbudget är folkbibliotek – 39 procent av de totala kostnaderna. (2015 använde kommunerna sammanlagt 4,3 miljarder kronor till folkbiblioteksverksamhet) har närmare 400 folkbiblioteken försvunnit mellan 1995 och 2015. Dvs 20 bibliotek om året. Som effekt har det totala bokbeståndet minskat och därtill utlåningen av fysiska böcker.  De regionala skillnaderna är stora, när det gäller såväl öppettider som avstånd till närmaste bibliotek.

”På många orter är biblioteket den viktigaste kulturlokalen och en central mötesplats för invånarna. Bibliotekens tillgänglighet varierar dock i landet. Filialer som läggs ner kompenseras till viss del av bokbussar. Men antalet bokbussar har inte ökat i den takt som filialerna lagts ner. Även öppettiderna varierar mycket. 43 procent av landets folkbibliotek hade öppet mindre än 40 timmar per vecka år 2015. Endast 38 procent hade öppet på lördagar och 13 procent på söndagar, det vill säga när de flesta har möjlighet att besöka biblioteken. Det genomsnittliga folkbiblioteket hade öppet 25 timmar per vecka. Bakom detta genomsnitt finns en variation mellan 17 timmar öppet per vecka i Kronobergs län till 35 timmar per vecka i Stockholms län. Vid sidan om öppettiderna påverkas tillgängligheten även av avståndet till närmaste folkbibliotek. I de mindre befolkningstäta länen måste många biblioteksbesökare åka längre än i befolkningstäta områden.”

Enligt analysmyndigheten talar mycket för att analyser av geografisk likvärdighet även måste beakta skillnader i kulturdeltagande kopplat till socioekonomisk bakgrund, kön och utbildning, eftersom avstånd och resvägar påverkar människor på olika sätt. I en analys av besöksmönster vid Huddinge bibliotek ser man exempelvis att boende i socioekonomiskt svagare delar av kommunen generellt är mindre benägna att resa för att besöka folkbiblioteket samt att de oftare besöker bibliotek om de ligger i anslutning till annan samhällelig service.

Analysmyndighetens slutsats: ”Minskad tillgänglighet har således sannolikt bidragit till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader.”

Bibliotekslagen säger att bibliotek ska vara till för alla, vilket kan tolkas som en likvärdighet i servicen oavsett levnadsvillkoren. 2009 års kulturutredning lyfte å andra sidan fram regional asymmetri som ett värde för kultursamverkansmodellen – dit de regionala biblioteksverksamheterna placerats.

Om nyanlända och språkcaféer på bibliotek

I sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet – Folkbiblioteket och nyanlända –  vill Leila Hellström undersöka hur folkbibliotekarier arbetar med nyanlända i sin dagliga verksamhet och hur de ser på sin roll i integrationsprocessen. Resultatet visar bland annat att de intervjuade respondenterna upplever en otillräcklighet i deras roll i integrationsprocessen för de nyanlända. Bibliotekspersonalen vill göra mer för de nyanlända än vad de hinner. Bristen på tid, personal och språkkompetens upplevs som hinder för en utökad och förbättrad mångspråksverksamhet. De intervjuade vill utveckla och arbeta mer med programverksamhet, läsfrämjande
aktiviteter genom lättlästa bokcirklar, samverkan mellan interna och externa aktörer samt uppsökande verksamhet. Integrationsarbete bör integreras hos all bibliotekspersonal och som bör diskuteras i personalgruppen.

I en annan uppsats från Linnéuniversitetet undersöker Jonna Knutsson språkcaféer på folkbibliotek som platser för möten, integration och lärande. Författaren har intervjuat deltagare i språkcaféer om hur de upplever dessa.

Enligt författaren utgör språkcaféer en plattform för både muntlig språkträning och samhällelig informationsförmedling. De har förstärkt de intervjuades språkliga självförtroende och bidrog till språkutvecklingen genom att fungera som en informell och tillåtande plattform för muntlig språkträning.

Språkcaféet gav även deltagarna möjligheter att utöka sina samhälleliga kunskaper. Genom språkcaféernas funktion som mötesplats, gynnades respondenternas utveckling av sociala broar främst mellan deltagarna och till biblioteket som institution. Detta bidrog till att stödja respondenternas etablerings- och integrationsprocesser. De tvärkulturella möten som genererades på språkcaféerna kan ha gynnat andra typer av integration, genom att underminera stereotyper och fördomar. Men om fler cirkelledare, eller fler ”svenska” besökare, hade deltagit hade ett större
tvärkulturellt och integrationsgynnande utbyte kunnat ta plats.

Enligt författaren brast språkcaféformen till viss del, utifrån de intervjuades önskan att få mer kontakt med andra svenskar. Aktiviteter som ”låna en svensk” kan därför vara ett bra komplement till språkcaféer i att stödja
nyanlända och deras behov av plattformar för språkligt och samhälleligt lärande.

 

 

Mobiblioteket i Aarhus

Med Mobiblioteket vill Aarhus Kommunes Biblioteker experimentera med att lämna biblioteksdiskarna för att biblioteka utanför det fysiska biblioteket. Syftet är att skapa lokalt finansierade och behovsorienterade, mobila, dynamiska bibliotek som flyttar sig efter lokala behov och stödjer det lokala medborgarskapet. Projketet heter Ud av vagten och de konkreta redskapen är en Biblio-bil (en typ mopedlastbil), två lådcyklar, bokpåsar och bokhus inspirerade av little free libraries, berättar Louise Andersen i ett mail.

Vi ”poppar upp” i parker, på torget, i samband med stadsfesten, i köpcentret, på stranden och på alla möjliga andra platser och gör det som biblioteken gör bäst – upplyser, lär ut, leker, skapar, lånar ut, inbjuder och engagerar medborgarna.

Vi rycker ut efter önskemål från onvånarna och lokala samarbetspartners, och besöker själva platser där vi menar att Mobiblioteket kan göra skillnad.

(Fler filmer här)

MTM ska se över tillgången till tillgängliga läromedel från förskola till högskola

Myndigheten för tillgängliga medier (MTM) har fått regeringens uppdrag att i samverkan med Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) göra en översyn av tillgången till läromedel som är anpassade för personer med funktionsnedsättning från förskola till högskola. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet) senast den 31 januari 2018.

Det saknas idag sammanställd kunskap om hur god tillgängligheten är i all delar av skolsystemet, skriver kulturministern i uppdragsdirektivet. Det är respektive kommuns satsningar och skolornas medvetenhet om tillgängliga läromedel som avgör om eleverna får tillgång till anpassade läromedel, heter det.

Biblioteket som ”tredje” plats – besök Thionville (FR)

Nya biblioteket i franska Thionville tar avstamp dels i den förändringsprocess som folkbiblioteken är mitt i, dels en ambition att vara samhällets ”tredje rum” – ni vet metaforen för det  som inte är hemmet eller jobbet/skolan – utan den där platsen dit en går av fri vilja för att bara vara på oavsett ålder, tro, ekonomi – dvs barnvänligare än puben, roligare än järnvägsstationen, billigare än köpcentret.

Varning för starka scener! Ett par personer cyklar inne i biblioteket – jag vet inte om det är bara för den här filmen eller om det är normaltillståndet.

 

Läget för svensk bokförsäljning 2017

Svenska Förläggarföreningens och Svenska Bokhandlarföreningens rapport Boken 2017 – marknaden, trender och analyser innehåller lite fakta som kan vara intressant även för biblioteksfältet:

  • De digitala abonnemangstjänsterna (BookBeat, Nextory och Storytel) ökar starkt vilket gjort att bokmarknaden växt som helhet. Utan dessa aktörer skulle bokförsäljningen ha minskat.
  • Barn- och ungdomslitteraturen skiljer sig från andra genrer genom att den uppvisat långvariga och konsekventa försäljningsökningar. Även om den procentuella ökningen var mer än dubbelt så hög under 2015 kan det noteras att genren under 2016 fortsätter växa från redan höga nivåer. Böcker för läsåldern 9-12 år ökade med hela 20,5 procent.
  • Den största minskningen både räknat i kronor och procent stod spännings- och deckarlitteraturen samt böcker om mat och dryck.
  • ”Vad som är intressant med jämförelsen av bokförsäljning, biblioteksutlån och läsning är att det inte finns en uppenbar samvariation mellan dessa tre. I Kalmar län där andelen bokläsare per vecka är lägst är biblioteksutlåningen över genomsnittet och bokförsäljningen svagt under genomsnittet. I Stockholm där andelen läsare är högst har man en biblioteksutlåning under genomsnittet för landet. I Västerbotten där biblioteksutlåningen är som högst är bokförsäljningen och andelen läsare väldigt nära genomsnittet för landet.”