Wikipedia

Re-bloggat: #1lib1ref – bibliotek som kvalitetsgarant för Wikipedia

På söndag den 15 januari fyller Wikipedia 16 år, och det är också startskottet för årets #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen, som pågår till den 3 februari. I Sverige…

Källa: För deltagare i #1lib1ref – Wikipediasatsningen för bibliotek i hela världen

Wikipedia och/eller Nationalencyklopedien

Wikipedia i ett bandFör en tid sedan noterade Biblioteksbladet att flera skolor slutat att erbjuda Nationalencyklopedien (NE) till elever, lärare och bibliotekarier. Om jag förstått det hela handlar det om ett utökat tjänstepaket som får till följd en höjd prismodell.

Johan Schlasberg är civilekonom och doktorand på Företagsekonomiska institutionen vid Lunds universitet och knuten till samfälligheten?, konceptet? bildningsinsatsen? NE3 som om jag förstått det vill bli ett kollaborativt alternativ till NE. Han har ambitionen att på ett vetenskapligt acceptabelt sätt jämföra NE och Wikipedia – svenska och engelska.

Schlasberg har i sin jämförelse utgått från en rad parametrar när han undersökt 150 uppslagsord inom ca 15 olika ämnen:

  • Artiklarnas produktions- och uppdateringsår och i vilken mån det finns länkar. Enligt Schlasberg är en av de stora svagheterna med dagens NE att den saknar externa länkar.
  • Artikelvolym och ämnesområden.
  • Innehållet i enskilda uppslagsord.

Det han kommit fram till kan läsas här. Det kan sammanfattas såhär:

”Svenska Wikipedia är som tjänst det klart mest användbara och professionella uppslagsverket i jämförelse med NE. Studien visar att uppslagsorden i NE ofta saknar författare – har inga, få eller gamla referenser och är ouppdaterade. Engelska Wikipedia är ofta bättre än svenska Wikipedia.”

Eftersom jag inte har åtkomst till NE, kan jag inte uttala mig om jämförelsen i sig. Men jag gillar öppna lösningar som bygger på, och belönar, deltagande. Jag har tidigare förfäktat att bibliotekariekåren borde kunna fungera som kvalitetsgaranter för Wikipedia – eller att fler bibliotek borde anställa inbäddade wikipedianer. Om du sen själv trivs med NE eller Wikipeda – eller båda är upp till dig och vad du vill betala och tycker är värt.

Sen kan jag konstatera att en sökning Wikipedia på olika språk ger i regel fördjupad kunskap. Söker du på en tysk, fransk eller italiensk företeelse så får du bäst, djupast och bredast svar från den tyska, franska eller italienska etc versionen av Wikipedia.

 

 

 

Biblioteken som kvalitetsgarant för Wikipedia

Ja. varför inte?
Kungliga biblioteket och Wikimedia Sverige arrangerar en kurs i Wikipediaredigering för bibliotekspersonal i slutet av september. 

Wikipedia i ett band

Jag föreslog en gång att folkbibliotekens svarstjänst Bibblan svarar hellre skulle fokusera på att samarbeta med Wikipedia och jobba för att kvalitetssäkra innehållet. Nu finns det säkert möjlighet att ha både en kollaborativ svarstjänst och medverka till ett kvalitetssäkert innehåll på världens största uppslagsverk. ”If you can’t beat them, join them”, typ.

Och med tanke på det som skrivs på Wikipedia – t ex om svenska bibliotek – borde det väl finnas en lång rad kunniga personer som skulle beskriva det på ett mer relevant sätt.

Skillnad mellan versioner av ”Bibliotek i Sverige”

  • ”Kända bibliotek” – kända av vem då?
  • Om Länsbibliotek/Regionbibliotek: ”Ett länsbibliotek har speciella uppgifter för att samordna biblioteksverksamheten i ett län. Huvudansvar för ett länsbibliotek/regionbibliotek har landsting eller regionförbund men man får också bidrag från staten. Länsbiblioteken har avtal ofta med det största kommunbiblioteket i länet för den kompletterande medieförsörjningen. Länsbiblioteket är oftast fysiskt placerad i värdbibliotekets lokaler men kan också finnas i landstingets eller regionens lokaler. Vid länsbiblioteken arbetar specialister, benämnda bibliotekskonsulenter eller utvecklingsledare, med att ge stöd och rådgivning till länets kommun- och gymnasiebibliotek. Länsbiblioteken bedriver också utvecklingsprojekt och fortbildning.”

Artikeln om Svensk biblioteksdebatt skulle kunna vara hur elaborerad som helst.

Jag kanske borde anmäla mig till kursen?

Wikipedias ombytlighet som källa för informatiom

Eftersom vårt samhälle allt oftare vänder sig till Wikipedia som en primär källa till vetenskaplig information, är det viktigt att vi läser innehållet kritiskt och med förståelse för att det är dynamiskt och lätt kan utsättas för vandalism och andra busstreck – speciellt när det handlar om kontroversiella områden, hävdar forskarna Adam M. Wilson och Gene E. Likens i en artikel ”Content Volatility of Scientific Topics in Wikipedia: A Cautionary Tale”.

De har konstaterat att beskrivningen av kunskapsområden som betraktas som kontroversiella av ett antal personer (med egna agendor? min anmärkning), som t ex global uppvärmning och evolution, oftare redigeras än mindre brännande områden. ”The high rate of change observed in these pages makes it difficult for experts to monitor accuracy and contribute time-consuming corrections, to the possible detriment of scientific accuracy.”

 

Wikipedias fel och brister – något för biblioteken?

Krister Hansson meddelar via Biblioteksbloggen att Regionbibliotek Stockholm har låtit Einar Spetz göra en förstudie om den svenska utvåvan av Wikipedia.

Jag anar redan i titeln ”Wikipedias fel och brister” en tankegång att ”information tryckt och på papper” är bättre än ”digital information på en bildskärm.
Skulle någon i vår branch öht tänka sig göra en förstudie om ”Nationalencyklopedins fel och brister”???

Förstudien är ändå intressant och försöker beskriva ett nätuppslagverk och dess användning och brukarnas attityder.

En slutsats som Spetz drar är ”…ett kvalitativt gediget innehåll på Wikipedia kan betraktas som en angelägenhet för biblioteken, kanske särskilt för bibliotek i utbildningssektorn.” Förstudien ger förslag till en rad projekt för bibliotek:

  • Förbättra kvaliteten av innehållet i artiklarna som ingår i Wikipedias kvalitetsgranskningslistor.
  • Skriva nya artiklar eller utöka befintliga artiklar med utgångspunkt från Biblist och Skolbiblist.
  • Skriva och redigera artiklar utifrån frågor som har riktas till referenstjänsten Fråga biblioteket
  • Folkbiblioteken kan i samarbete med föreningar skriva och redigera artiklar av lokalhistorisk art
  • Strukturera, det vill säga bestämma och ordna Wikipedias kategorier eller att ordna listor på den svenska språkversionen
  • Skriva och redigera presentationer av svenska författare, till stöd för länkningen från Libris katalogposter till den svenska språkversionen av Wikipedia.
  • Verifiera, det vill säga minimera antalet artiklar som inte har styrkts med angivna, pålitliga källor
  • Arbeta med frågor som rör saklighet
  • Utveckla Wikipedia:Gymnasiebiblioteksprojektet som en mötesplats på Wikipedia.

En del förslag är bra, kopplingen till lokalhistoria är självklar, samtidigt som man måste vara medveten om att det finns andra wiki-verktyg än wikipedia.
Själv tycker jag annars att den nationella Fråga biblioteket-tjänsten gott kunde utvecklas till att kvalitetssäkra svenska Wikipedia. Interaktiviteten med allmänheten, andra experter och redaktörer skulle öka.  Det skulle innebära en ökad ödmjukhet inför det faktum att biblioteken inte alltid har svaren, men kan vara duktiga på, att tillsammans med frågeställaren och andra experter, hitta svaren. Svar som sen blir en del av en kunskapsmängd som delas. Som det är nu så går det inte att ta del av tidigare frågor som ställts eller kommentera svaren, om man skulle ha ett bättre svar.

Erik Hörstadius om Wikipedia i DN-artikel.

Vladimir Nemeshajmer och Karin Stjärne Nordqvist: I mötet mellan tradition och förändring : Om Wikipedia som encyklopedi (Bivil magisteuppsats)

Leo Lundberg: Uppslagsverkens diskursordning. En diskursanalytisk studie av Nationalencyklopedin och Wikipedia
D-uppsats, Biblioteks- & Informationsvetenskap, Uppsala Universitet

Kvalitetsarbete i Wikipedia


Henrik Johansson och Johan Stiel: Kognitiv auktoritet och Wikipedia – En analys av gymnasieelevers källkritiska granskning av Wikipedia (BHS 2008)