Torsdagen den 26 september presenterar kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth regeringens proposition ”Läsa för livet” enligt ett pressmeddelande från Kulturdepartementet.
Propositionen syftar till att främja läsning, främst bland barn och unga samt att stärka litteraturens ställning i samhället.
EU ger klartecken för låg moms på ljudböcker enligt ett pressmeddelande från kulturdepartementet:
Sverige kan även fortsättningsvis ha låg moms på ljudböcker i fysiskt format. Detta beslutade EU:s finansministrar igår.
Frågan om låg moms på ljudböcker i fysiskt format har varit ifrågasatt och debatterad inom EU sedan 2006. Till en början menade EU-kommissionen att Sveriges låga moms på ljudböcker inte var förenlig med det direktiv om mervärdesskatt som gäller i EU.
Sverige har hela tiden argumenterat för att tryckta böcker och ljudböcker i fysiskt format måste behandlas lika. Sverige har även framhållit vikten av att personer med funktionshinder ska kunna ta del av litteratur på samma villkor som övriga läsare.
Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth säger i en kommentar:
– Äntligen! Detta är en stor framgång som betyder mycket för ökad läsning bland både vana läsare, ovana läsare och läsare med olika funktionsnedsättningar.
– Det har varit en fråga av stor kulturpolitisk betydelse att kunna behålla den låga momsen på ljudböcker. Både finansminister Anders Borg och jag själv har varit starkt engagerade för att få till stånd en omtolkning av begreppet böcker i EU:s direktiv om mervärdesskatter så att det även omfattar ljudböcker i fysiskt format. Jag är oerhört glad över att vi lyckats skapa förståelse i hela EU för vikten av att likabehandla ljudboken i fysiskt format och tryckta böcker. (Min kursivering)
– Vi är många som välkomnar detta beslut. Det är betydelsefullt för regeringens arbete för att öka bokläsningen och spridningen av litteratur.
Följ kulturministerns Skapande skola-turné på kulturdepartementets webbplats där alla som är intresserade kan följa arbetet med kulturminister Lena Adelsohn Liljeroths Skapande skola-turné.
På webbplatsen följs besöken upp med intervjuer och rapporter. Dessutom ges en inblick i planeringsarbetet, samt lite mer personliga reflektioner från sakkunniga och handläggare i Skapande skola-bloggen.
Barns och ungas rätt till kultur var huvudtemat för årets Kulturting som genomfördes i samarbete mellan regionala aktörer i Västmanlands län och Örebro län. Det är andra året i rad som vi genomför den här typen av konferens som sträcker sig över två dagar, med gemensamt tema – kulturfrågor som berör barn och ungdomar – och gemensam målgrupp: politiker och kommunla tjänstemän i de båda länen.
Kulturministern var där. Hon pratade varmt om större samverkan mellan olika aktörer på den offentligt finansierade kulturarenan. Hon tog upp vikten av integration och samhörighet och lyfte speciellt skolans roll. Frågan är bara om det är något som skolan vet om och känner sig delaktiga i? I bästa fall kan ju skolpengen för kultur i skolan få spinoff-effekter. Men jag menar att lokala handlingsplaner på den enstaka skolan ska stödjas av formuleringar i skolplaner och lagar på nationell nivå. Inte minst med tanke på friskolornas roll. Där ser vi på bibliotekssidan hur fel det går när man ofta inte bygger upp skolbibliotek utan förlitar sig på offentligt finansierade bibliotek som skolbibliotek. Det är lite oroväckand om kultur i skolan blir en fråga enbart för kulturdepartementet och inte för utbildningsdepartemenet.
I vilket fall fick Lena Adelsohn Liljeroth att få mig att spetsa öronen extra: Hon lyfte fram två kommuner i Örebro län som goda exempel:
I Nora tar politikerna skolplanen på allvar när man ser till att kulturskola finns för alla elever.
I det andra exemplet, Hällefors, har kulturen lyfts som ett varumärke för kommunen. Tillsammans med det lokala näringslivet skapar man här förutsättningar för utbildningar inom kreativa områden.
Det faktum att en moderat (om än ”ny”) kulturminister berömmer verksamheten i två (s)-kommuner var väldigt spännande och oväntat.
Mats Svegfors ledde ansvarsutredningens arbete och är numer ordförande i Statens kulturråd. Han är också landshövding i Västmanland. Svegfors var väldigt tydlig:
Det blir inga nya offentliga pengar till kulturen.
Enligt min uppfattning måste kulturinstitutionerna därför fundera på de alternativ som finns (även om Svegfors mest pratade om det första alternativet i listan):
Magnus Lindkvist var dagens huvudtalare. Magnus är trendspanare och omvärldsanalytiker.
Han ville lyfta fram några trender:
Eftersom jag hängt med lite på TEDs utsändningar så kände jag igen det mesta. Men det känns också bra att höra andra bekräfta saker man själv funderat på.
Ett par saker som Lindkvist beskrev har jag själv grunnat på utan att sätta fingret på:
Beskrivningen av interaktionssamhället och web 2.0 rörelsen som ”Punk-kapitalism”. Här finns det saker att utveckla, se de gemensamma tecknen:
En annan fundering handlar om våra (etablissemangets, vuxensamhällets) kompetenser inte räcker till för sam- och framtidens utmaningar. En klassisk bildning är kanske inte det enda svaret på de utvecklingsfrågor som möter ungdomarna från förstäder och miljonprogramsområden.
Det kanske är så att experternas tid är förbi; vi är alla experter; kunskap genereras i möten och samtal – vi tar vår styrka i varandra; vi är varandras lärprocesser. Ingen har tolkningsföreträde, chick lit är lika värdefullt som Kafka. Katalogisering kanske inte är den viktigaste bibliotekariekompetensen om man jobbar på ett folkbibliotek…
Det Magnus pratade om finns bättre uttryckt i hans blog, kolla upp den!
Huvudtalare nummer två var Elza Dunkels från Umeå Universitet. Elza har forskat kring hur barn och ungdomar förhåller sig till internet, vilka motstrategier de har för att behärska situationer som de uppfattar som negativa. Elza säger bl a att det pågår ett lärande mellan ungdomarna vid datorerna som varken vuxna eller skolan erkänner.
Det kommer hela tiden nya medieformer att förhålla sig till. Elza påminner oss om videovåldsdebatten och att det är lärare och bibliotekarier som främst skapar och underhåller mediepaniken. Jag tror henne.
Via hennes hemsida kan man hitta råd till vuxna när det gäller barnens internetanvändning. Elzas blogg är en av de mer intressanta för den som vill föja utvecklingen av nätkulturer.
Kulturtinget i den svenska bloggosfäreren.
Vad sa Lena Adelsohn Liljeroth på Bok- och Biblioteksmässan?
Jag var hörde henne inte, men man kan läsa hennes anförande på regeringens webbplats.
Att hon presenterade regeringens budget i på biblioteket i Fisksätra i Nacka var ingen slump: ”Biblioteken fyller en otroligt viktig funktion i samhället som jag vill lyfta fram!”
Positivt för barn och unga
Från och med 2008 kommer kulturbudgeten att öka med över 200 miljoner kronor. Barns och ungas rätt till kultur är en huvudfråga för kulturpolitiken. Kultur är viktigt för barns och ungas utveckling.
Barn som får utveckla sin kreativitet och som känner sig hemma i sin historia och kultur, lär sig också förstå och leva sig in i andras villkor. I grunden är detta en demokratifråga, enligt kulturministern.
Ja till fria boklån
Biblioteksdebatten har, enligt Adelsohn Liljeroth, mest handlat om frågan om avgiftsfrihet för boklån. Hon upprepade regeringens tidigare besked; det är inte aktuellt att öppna för avgifter på boklån.
En debatt efterlyses
Kulturministern efterlyste ett offentligt samtal kring användningen av biblioteken och nämnde engelska Idea Stores som exempel:
Vad betyder det att utlåningen av AV-medier fortsätter att öka, medan bokutlåningen minskar?
Vad betyder det att bokutlåningen minskar, men besöken ökar?
Hur arbetar vi med läsfrämjande?
Hur arbetar vi för att nå nya grupper?
Hur säkerställer vi att våra upparbetade kunskaper sprids?
”Jag är inte främmande för att biblioteken kan rymma mer än traditionell utlåning – men måste det för den skull betyda att vi går från bibliotek till idébutik?
Jag tror att det handlar om att hitta den rätta balansen mellan den traditionella bokutlåningen och multi-media samhället. Men också naturligtvis hänsyn till den private näringsidkaren, videouthyraren, dataspelbutiken och andra engagerade aktörer.”
Nationell bibliotekspolitik? – Nej tack!
Adelsohn Liljeroth är däremot inte lika säker på att en nationell bibliotekspolitik, formulerad av staten är det givna svaret på bibliotekens behov av utveckling. Hon menar att biblioteken är en av de mest decentraliserade samhällstjänsterna som finns. Utvecklingskraften måste komma underifrån – och inte uppifrån.
Vad det betyder för den statliga styrningen i form av projektbidrag från statens kulturråd kan vi bara gissa.
Bibliotekslagen utvärderas
Enligt regeringens budgetproposition kommer det att ske en utvärdering av bibliotekslagen. Det ministern funderar på är hur bibliotekslagen rimmar med det kommunala självstyret – och i vilken mån bibliotekslagen också inneburit – eller inte inneburit – en utveckling av verksamheterna.
I går panelade jag i SR Örebros Blå Station med Länsmusikens Sverker Gawell och Länsteaterns Gunilla Orvelius om hur det första året med Allians för Sverige blev ur kulturperspektiv.
När det gäller folkbiblioteken har det inte hänt så mycket; bibliotekslagen ska få en översyn 2008 – tyckte vi som var på Biblioteksdagarna att kulturministern sa. Och sa hon inte också att hon inte skulle föreslå avgifter på (bok)lån?
Ingen vet, eftersom vi inte kan kolla upp det. Just det talet saknas i listan på de 12 anföranden från ministern som presenteras på kulturdepartementets webbplats!
Vad kan man då dra för slutsatser?
1) Regeringens första kulturminister tog bort den fria entrén för alla utom barn och unga på de statliga museerna. Några månader efter kom De nya moderaternas kulturpolitiska program ”Kulturen 2.0” som fastslog att boklån för barn och unga ska vara avgiftsfria.
– Betyder det att moderaterna prioriterar barnkultur eller att man kommer att peta i bibliotekslagen?
2) I Kulturen 2.0 sägs att drift och policy inte är en statlig uppgift utan en kommunal. Folkpartiet vill i sitt program ”Kulturen lyfter Sverige” att det genomförs en nationell biblioteksstrategi.
– Här anar jag en motsättning i Alliansen. Å andra sidan tror jag inte att frågan är så stor att den stjälper regeringen.
3) Enskild och offentlig finansiering ska finnas sida vid sida enligt direktiven i kulturutredningen.
– Många bibliotek talar om sponsring och ministern lyfte fram Rum för Barn i samband med sitt tal på Biblioteksdagarna. Frågan är bara om vem som vill sponsra biblioteken? MacDonalds? IKEA? TV4? Har vi en tillräckligt tydlig verksamhetsidé att locka med, eller är vi så splittrade att intresset hos eventuella sponsorer blir för svagt. Vi brukar säga att biblioteken har ett starkt varumärkeKu – men det hade Posten också…
4. Bibliotekens ”tillkommande utbud” (film och dataspel etc) kan enligt ”Kulturen 2.0” av konkurrensskäl avgiftsfinansieras. Politikerna i Täby utanför Stockholm är ute med krav att biblioteket inte ska låna ut DVD-filmer.
– VHS borde därför gå att låna ut, eller? Det finns ju ingen videohandlare med självaktning som längre hyr ut VHS! Alltså borde det inte finnas någon konkurrenssituation.
I videobranschen brukar man säga att det är de sex senaste månaderna som gäller – ”den långa svansen” av film kan hänvisas till filmkanalerna eller varför inte biblioteken.
5) På lokal nivå har man i Örebro kommun börjat prata om utmaningsrätten – dvs man vill låta företag utmana den kommunala verksamheten. Bland annat tillhör biblioteken de områden som är tänkt att omfattas av utmaningsrätten. ”Det skulle öka mångfalden i utbudet” menar Inger Högström Westerling, moderat kommunalråd i en intervju i Radio Örebro.
– Örebro län har erfarenheter av bibliotek på entreprenad sen tidigare. Ett intressant exempel är Hällefors som tack vare denna lösning har en bokhandel – det har inte alla orter i den storleken.
Dock är det min uppfattning att vinstmarginalerna i regel är så små, på grund av de regelbundna budgetminskningarna som drabbat biblioteken under de senaste tio åren, att de förmodligen är ganska ointressanta för de flesta entrepenörer. Jag kan tänka mig att delar kan vara mer intressant som t ex biblioteksdatabaser och mediaupphandling. Svensk Biblioteksförening sålde ju ut sina sista BTJ-aktier för att BTJ tog ett steg fram när det gällde en utveckling som denna.
Å andra sidan finns det upphandlingsavtal för t ex media att ta hänsyn till.
6) ”Mot bakgrund av den positiva utvecklingen på bokmarknaden har en statligt finansierad utgivning av barn-, ungdoms- och vuxenlitteratur till lågpris inte längre samma giltighet” heter det i promemorian om Ett utvecklat litteraturcentrum och statens stöd till En bok för alla AB.
– Kanske inte riktigt att barnperspektivet kom med här, i alla fall om man tänker på hur ofta folk köper böcker till sina barn.
– Å andra sidan utlovas förstärkt statligt stöd för läsfrämjande insatser, vilket naturligtvis är bra. Dock kan man fundera över hur det blir i framtiden. Ansvarsutredningen säger ju att staten ska verka normerande och att små projektbidrag inte ska vara styrmedel för utveckling.
7) Biblioteken ska enbart syssla med kärnverksamheten, böcker, för att stimulera till läsning – ingenting annat säger Fredrik Schulte, moderat ordförande i kultur- och fritidsnämnden i Täby.
– Vad är ett bibliotek? Kan det se ut som Bibliotek 10 i Helsingfors, där man kan låna musikinstrument, en studio och teknisk utrustning? Kan det se ut som Dieselverkstan i det borgerligt styrda Nacka? Kan man låna ut gångstavar? Cyklar? Tid?
– Vad är en bok? Kan den vara digital? Kan den vara på video? Kan den vara på band?
– Vad är läsning? Med ögon? Med öron?? Med alla sinnen???
– Vad är en text? I skolan talar man om ”ett vidgat textbegrepp” som innefattar – film.
– Vad är en författare?
Av Allians-partierna är det Folkpartiet och De nya moderaterna som synts mest i medierna när det gäller biblioteksfrågor. Kristdemokraterna och Centerpartiet har inte varit lika tydliga.
Och den gamla majoriteten har så gott som varit osynlig. Men har kanske börjat att röra på sig.
Peter Alsbjers blogg (2007 - 2022) 