Stockholms Stadsbibliotek

Vad händer med Internationella biblioteket?

Ja, det kan man fråga sig. Och vilken blir effekten för folkbiblioteken? Harriet Lacksten påpekar att ”IB:s personal besitter en unik kompetens vad beträffar språk, litteratur, katalogisering, kultur, inköpskällor och mycket mer. Till exempel finns det på plats kunskaper i 25–30 språk.” – Dvs en outsinlig källa till kunskap för landets samtliga folkbibliotek som kanske kommer att sina.
(Rebloggat från BIS-bloggen)

BiS

Just nu är det mycket diskussion om det Internationella biblioteket (IB) som är ett av Europas största folkbibliotek för litteratur på olika språk. Biblioteket erbjuder mer än 200 000 böcker på mer än 100 språk.

stockholm_public_library_january_2015_04 Stockholm stadsbibliotek av Arild Vågen – Eget arbete, CC BY-SA 4.0

Internationella biblioteket är beläget i Stockholm och är öppet för besökare, men har även ett nationellt uppdrag som depåbibliotek och fungerar som resurs för utvecklingen av mångspråkiga biblioteken över hela Sverige.

Nu är bibliotekets framtid osäker och många röster höjs till protest. Den lösning som Stockholm stadsbibliotek förespråkar, att integrera IB:s verksamhet i resten av biblioteksverksamheten har kritiserats starkt från personalen inte minst. Detta innebär att biblioteket kommer försvinna som öppet bibliotek.

Så här skriver Harriet Lacksten, tidigare utvecklingsledare på Internationella biblioteket:

http://biblioteksbladet.se/redaktionellt/en-spade-ar-alltid-en-spade/

Både Biblioteksbladet och SvD har rapporterat om osäkerheten kring IB:

http://biblioteksbladet.se/osaker-framtid-for-internationella-biblioteket

http://www.svd.se/hog-tid-for-nytt-huvudbibliotek-i-stockholm

Och såhär skriver Stockholm stadsbiblioteks webbplats om biblioteket:

View original post 3 fler ord

SSB: Normalisering av läsningen av eböcker

Iaf i Stockholm.
Digitala biblioteket vid Stockholms stadsbibliotek genomför årligen en enkätundersökning om biblioteksanvändarnas nedladdningar av e-böcker.

En trend är att e-boksläsaren blir allt mer lik läsaren av bibliotekets användare av pappersböcker: ”fler pensionärer och äldre läser e-böcker, medan andelen studenter minskar, vilket gör att e-boksläsarna generellt nu mer liknar de typiska biblioteksanvändarna”.
E-boksläsarna blir mer vana vid mediet –  87% tycker att det är enkelt att låna en e-bok.

När det gäller en för folkbiblioteken prioriterad målgrupp som barn är nedladdningssiffrorna fortsatt låga. Som förklaringarna till det finns det dåliga utbudet av e-böcker för barn.Barn behöver både ett förenklat e-bokslån och tydligare vägledning och presentation av e-böckerna för att låna. Bland respondenterna som anger att de skulle låna fler e-böcker om de fick bättre lästips skriver Digitala biblioteket på sin blogg.

SSB lyfter frågor om rasism och litteratur i litteraturX

I projektet Litteratur X ska Stockholms stadsbibliotek lyfta fram äldre och samtida skönlitteratur och ställer frågor kring rasism och rasistiska stereotyper, nu och då enligt ett pressmeddelande.

Alla medarbetare deltar i ett fördjupningsarbete på temat och i biblioteken anordnas samtal, diskussioner, läsecirklar och andra program. Programpunkter hålls på Stadsbiblioteket på Sveavägen, Kista bibliotek och PUNKTmedis, ungdomsbiblioteket i Medborgarhuset.

Under samma period spelas teaterföreställningen X på Unga Klara, en pjäs som tar avstamp i Sveriges koloniala arv för att diskutera rasism i samtiden. Regissör är Farnaz Arbabi. Skådespelare från Unga Klara kommer också att läsa utdrag ur X på biblioteken.

– Med Litteratur X vill vi lyfta upp litteraturens roll för rasismen i Sverige nu och då. På våra hyllor finns mängder av böcker som upprör, oroar, skakar. Men det som gör biblioteket till så mycket mer än en samling böcker är att vi sätter böckerna i sammanhang, kopplar ihop och problematiserar, säger Katti Hoflin, nytillträdd stadsbibliotekarie.

I fokus står skönlitteratur från 1850-talet och framåt, där gamla böcker kopplas ihop med nya. Alla medarbetare deltar i en fördjupning kring rasism och stereotyper i litteraturen och i de fysiska och digitala biblioteken hålls bland annat författarsamtal, filosofidiskussioner och högläsningar.

En relevant litteraturlista kopplad till projektet hittar du här.

Om tunnelbanebibliotek

I en ny magisteruppsats från Borås gör Paula Fant en ideologisk analys av bibliotek i tunnelbanan. Hon tar sin utgångspunkt i de tre tunnelbanebibliotek som under de senaste åren etablerats i Stockholm (Östermalmstorg, Högdalen och Bredäng), men fokuserar på Sture biblioteket.

Författaren har studerat vilka ideologier som styr argumenten för bibliotek i tunnelbanan. Hon har utgått från från Douglas Rabers tre olika förhållningssätt som idealtyper: social inriktning, populistisk inriktning och konservativ inriktning. Hon har genomfört intervjuer med bl a stadsbibliotekarien Inga Lunden och kulturborgarrådet Madeleine Sjöstedt.

Från analysen:

  • ”I intervjuerna så är det argument som passar in i populistisk inriktning som dominerar, effektivitet och efterfrågan styr. Marknaden styr bibliotekets inriktning och utbud. Man vill nå så många som möjligt och anpassa biblioteken efter användarnas önskemål.”
  • ”Sture bibliotek är unikt på så sätt att det ligger i ett privilegierat område och därför vänder det sig inte heller till eftersatta grupper. Men Inga Lundén menar i intervjun att  det ändå är bra att satsa på den här gruppen för att få legitimitet för verksamheten och visa vad biblioteket har att erbjuda för grupper som inte normalt använder bibliotek.”
  • ”Problemet med huvudbiblioteket i Stockholm kan vara att biblioteket av Asplund kanske inte riktigt uppfyller dagens krav på ett huvudbibliotek, men att det samtidigt har hög arkitekturhistorisk status och väcker starka känslor när förändringar föreslås. Därför blev det helt enkelt för komplicerat att göra någonting där. Tunnelbanebiblioteken blev en bra utväg som inte på något sätt konkurrerar med huvudbiblioteket utan istället är ett komplement som på många sätt ändå förnyar Stockholms stadsbiblioteks verksamhet.”

Folkbiblioteket som mötesplats

Programverksamhet: ett uttryck för folkbibliotekets identitet heter Adam Welins nya B/I-kandidatuppsats om folkbibliotekets funktion som mötesplats. Welin fick pris av Axiell för bästa B/I-uppsats på Bokmässan i Götebrorg härförleden.
Författaren utgår bl a från Skot-Hansens, Hvenegaard Rasmussens och Jochumsens bild:

Welin har undersökt programverksamheten olika folkbibliotek i Stockholm. Enligt Welin kan man se en biblioteksfunktionalitet kring fem huvudteman:

  • Hjälpcentral, t ex läxhjälp. digital delaktighet, juridisk rådgivning
  • Café, t ex språkträning, läsecirklar
  • Lekplats, t ex babysång, barnteater, schackturnering
  • Scen te x författarbesök, musikuppträdande, teater
  • Verkstad, pyssel, stickning, måleri, skrivande

Fem folkbibliotekarier om omvärldsbevakning

Emelie Lindström har i sin färska B/I-uppsats, Folkbibliotekarier om omvärldsbevakning, intervjuat fem bibliotekarier från Stockholms Stadsbibliotek om hur de beskriver sitt arbete med relationen till omvärlden och vilka områden inom omvärldsbevakningen de bedömer viktiga.

Och viktigt är mycket:

  • Allmänbildning
  • Nyhetsbevakning
  • Aktuell kultur
  • Närområdet
  • Målgrupper, besökarna och deras behov av t ex medier
  • Teknikutveckling
  • Forskning
  • Andra bibliotek

Lite anmärkningsvärt är att det ”är få av bibliotekarierna som nämner bevakning av sådant som kan röra bibliotekarieprofessionen som något prioriterat.”

Stockholm Stadsbibliotek i miniformat

Stockholm Public Library 3, originally uploaded by minkowsky.

Det här är ju hur nördigt som helst, men minkowsky har byggt upp Stockholms Stadsbibliotek i Lego!

Jag tycker idén är ganska kul ändå. Gör en tävling och bjud in deltagarna att bygga ditt bibliotek – Lego. Ell bygg framtidens bibliotek i Lego när du har en fokusgrupp med 8-12-åringar!

Biblioteket.se under luppen

Yttre påverkan – inre anpassning heter en ny B/I-magisteruppsats av Elisabeth Jansson och Eva-Lotta Persson. Det är en kvalitativ fallstudie av Biblioteket.se vid Stockholms stadsbibliotek.

”Syftet med denna uppsats är att analysera implementeringen av hemsidan Biblioteket.se med integrerad onlinekatalog på Stockholms stadsbibliotek, för att därigenom komma fram till vilka faktorer som är avgörande för varför denna förändring faktiskt sker och hur omfattande den är i praktiken. Denna implementering betraktar vi som en förändring inom en del av organisationen, inte som en förändring av organisationen som helhet.”

Mimetisk isomorfism, någon?

Pop på biblioteket

Den 6 december arrangeras Bibliotekspop på Stockholms stadsbibliotek. En lördagseftermiddag i månaden kommer det bli spelningar med tre nya svenska popakter i rotundan. Premiär innehåller Peter Morén  från Peter Bjorn and John, Twig, Elenette och Sad Day For Puppets.

”Till premiären ville vi ha ett bibliotekarietema. Så vi bokade bara band med bibliotekskoppling. Henrik är ju bibliotekarie på Nobelmuseets forskningsbibliotek. Kalle Berglund i Elenette läser till bibliotekarie, arbetar extra på Stockholms universitetsbibliotek och gör dessutom praktik på Nobelmuseet med Henrik som handledare. Anna Eklund i Sad Day For Puppets är barnbibliotekarie på Kulturhuset. Och Peter Morén är gammal bibliotekariestudent.”

”Vi hoppas kunna locka en ny publik till biblioteket som inte brukar låna böcker, likaväl som en publik som kanske inte kan gå och se spelningar – tonåringar som inte kommer in pga åldersgräns eller småbarnsföräldrar, som nu kan ta med sig barnen och komma.”
Enligt bloggen Digfi