Århus kommunes bibliotek

Folkbildning och folkbibliotek: Ett danskt och ett nordiskt exempel

Den kompetente borger (Århus)
Den kompetente borger är ett utvecklingsprojekt, där Netværk for voksenundervisning i Århus och Borgerservice og Biblioteker arbetar med att skapa nya  samarbetsmöjligheter mellan folkbildning och folkbibliotek. I projektet vill man skapa en modell för hur olika samarbetskonstellationer i framtiden kan möta den enskilda medborgarens behov till kompetensutveckling.

Projektet kartlägger dels vilka erfarenheter av samarbete som redan finns  i Århus samt identifierar hinder och utvecklingsmöjligheter, dels samlas idéer till framtida samarbeten genom idéutvecklingsworkshops och genom att man testar nya konstellationer för samarbete.  .

Ambitionen med projektet är att det ska medverka till att bygga broar och skapa synergi mellan folkbildning, civilsamhällets frivilligorganisationer, vuxenutbildningsinstitutioner och folkbiblioteken på kommunal, regional och nationell  nivå.

Livslang læring – integration gennem bibliotekerne som læringsmiljøer
som är ett samarbetsprojekt mellan bibliotek i Malmö, Oslo och København. Projektet syfte är att stärka basfärdigheter inom  informationssökning/ informationskompetens/it för personer som befinner sig i (ut)bildningssituationer för sitt livslånga lärande.

Inom projetet planeras flera aktiviteter för vuxenstuderande på de medverkande biblioteken: studiecaféer, språkcaféer, ”Boka en bibliotekarie”, IT- och informationssökningsskurser, • studie- och läxhjälp, Family learning, tidningsläsning i grupp med mera.

Vad det hela handlar om…

En favorit i repris, Transformation Labs – Aarhus bibliotek – Library 2.0. Filmen har några år på nacken men slutsatser och innehåll visar sig vara fortfarande väldigt aktuellt och provocerande.

Vodpod-video är inte längre tillgängliga.

Watch, Listen, Learn – Round the Clock

Biblioteken i Århus gör det igen!

www.aakb.dk/netmedier

”Would you like to watch a good film, listen to a CD or read a new book – without regard to time and place? Legally and free of charge, Aarhus Public Libraries now offers access to a broad range of feature films. As is the case with music and literature, you can download films to your computer for your immediate pleasure – without first having to visit the library.

Citizens in the City of Aarhus, who have a library card with a pin code, now have fast and easy-to-use access to Net Music, Net Films, Net Audio Books, Net Books and a broad range of Net Databases through the Internet. It is legitimate. It is free. And it’s open 24/7. www.aakb.dk/netmedier provides easy access to the many offers.

‘Aarhus Public Libraries are known around the world for their innovative initiatives. This is yet another example of the seriousness with which the libraries of Aarhus treat their role as information mediators.

They gladly break new ground to benefit their users’, says Alderman for Culture and Citizens’ Services Jacob Bundsgaard Johansen.

Many new features
As a new service, the libraries now offer access to 150 feature films and 60 short films and documentaries on www.filmstriben.dk. Users can borrow up to 10 films per month – for free. At the same time, the libraries have strengthened a range of other Net Media: e.g. the Libraries’ Net Music, which now has 2.2 million music tracks (or about 190,000 albums) available. This is an increase of almost 40 % since April.

Almost 2,000 new net books are available and the selection of net audio books has been dramatically increased with new titles from two major publishers. Furthermore, new net databases have been added, including Student Resource Center with more than one million articles from various periodicals, magazines and news papers plus biographies, analyses and selected source material. The database covers, among other subjects, history, literature, science, and geography.

Almost 1,000 of the world’s news papers are now available via Library PressDisplay – searchable and in their original layout – and including a 90-day archive. Just to mention the most significant.

Through the libraries’ website, users can thus use all the digital materials when it suits them – they are not limited by the opening hours of the library. Users have access to the latest music, to new and classical quality films – 24 hours a day. They can downloan net audio books and net books: fictional, non-fictional or children’s books.

Users can also use the wide range of net databases provided for free by the library: digital periodicals, news papers and encyclopaedia from all over the world – which is especially suited for those seeking a specific knowledge, here and now.

Apart from the digital net databases available to users through their computers at home, Aarhus Public Libraries provides access to a range of other databases, which users can use through the libraries’ more than 300 public PCs.”

CNN har upptäckt Bibliotek 2.0

”The future of libraries, with or without books” heter en artikel från CNN om förändringarnas vind som blåser över delar av biblioteksvärlden.

Om Århus bibibliotek heter det: 

”The library features an ”info column,” where people share digital news stories; an ”info galleria” where patrons explore digital maps layered with factoids; a digital floor that lets people immerse themselves in information; and RFID-tagged book phones that kids point at specific books to hear a story.

”The library has never been just about books,” said Rolf Hapel, director of the city’s public libraries.”

The Smart City and its Libraries

Jag har ägnat en vecka åt att följa diskussíoner om biblioteksutveckling i Danmark. Dels genom ett studiebesök på Århus huvudbibliotek, dels genom att delta i utvecklingskonferensen The Smart City and its Libraries.

I Århus använder man sen många år framgångsrikt, projekt som metod för verksamhetsutveckling. Vi fick presentation av en rad:

  • Mindspot och Spotmobilen
  • Läxcaféer (vi berättade om våra svenska språkcaféer på bibliotek, vilket skapade viss nyfikenhet)
  • Helpdesk för ovana datoranvändare
  • och inte minst planeringen av det nya Multimediahuset som kommer att innefatta bl a ett nytt bibliotek (en konsekvent och långsiktig planering skapar förutsättningar att det kommer att bli ett av de mest spännande kulturhusen i norra Europa när det är klart 2014)

Inför besöket hade vi tagit del av visionerna som de lokala politikerna formulerat om biblioteken. Vi hade också läst David Jonssons och Elisabeth Aquilonius’ magisteruppsats om utvecklingsarbetet på Århus bibliotek  ”Utveckling och kontinuitet”.

Konferensen om den smarta staden och dess bibliotek har en egen webbplats som rekommenderas. Här kommer man att lägga ut föreläsarnas presentationer.

Denna mycket spännade konferens gav många nya och lite oväntade idéer. I viss mån bekräfade den för mig ett antal saker jag funderat på. Konferensen visade också på att folkbiliotekens framtid inte är begränsad till Skandinavien eller ens enbart till Sverige. Det är en internationell fråga. Här är ett axplock av idéer och teman:

  • Nyttovärdering är bara så hett! Om samhället satsar på bibliotekens läsfrämjande arbete så får man betalt i form av fler välutbildade. Det kan vara en ingångspunkt i en aktuell debatt i Sverige. (Rapporten från Urban Libraries Council kan laddas ner här)
  • Odla den tredje platsen! Folkbibliotekets roll som ”tredje plats” – dvs dit man går om man inte går hem eller till sin arbetsplkats eller skola – är unik och en oerhört viktig del av vårt varumärke.
  • Ta del i stadsplaneringen! En våg av nya kulturbyggnader planeras och byggs i fd industrilokaler.
  • Samverka! Win/win! Integrera bibliotek med andra verksamheter, låt dem smälta ihop med medborgarhus, sportanläggningar anläggningar för multimedia.
  • Iscensätt det oväntade, skapa andvänd wow-faktorn
  • Bjud in till samtal med och för medborgarna (jfr fokusgrupperna i planeringen av Multimediahuset i Århus ovan)
  • Hur kan man skapa ”unlibraries” – dvs bibliotek som inte är ”bibliotek”?
  • Var inte rädd för tomrum; det är inte nödvändigt att fylla tomma ytor på biblioteket med bokhyllor, låt de vara tomma ett tag och se vad som händer.
  • Biblioteken går från samlingar till sammanhang, från transaktion (av medier till brukarna) till (att vara platser för) kommunikation, från bokfokus till medborgarfokus.
  • Skapa länkar mellan det fysiska biblioteket och det virtuella. Låt integrera med varandra.