Länsbibliotek i förändring

Peter Alsbjer, länsbibliotekarie

Länsbiblioteken i dag

1936 gavs möjligheten att etablera ett Centralbibliotek till Örebro Stadsbibliotek. Staten gick in med medel för att det skulle skapas strukturer på länsnivå för kompletterande medieförsörjning och fjärrlån. Centralbiblioteket, som senare utvecklades till Örebro länsbibliotek, ingick som en del i det nationella biblioteksnätverket.

70 år senare är fortfarande stora delar av verksamheten inriktad på medieförsörjning och fjärrlån. Dock kan vi se en intressant fokusförändring. Från att ha varit ett medel för att få ut böcker till länsborna via depositioner, vandringsbibliotek och länsbokbussar arbetar länsbiblioteken nu mer med regional biblioteksutveckling med målet att biblioteksservicen för länets kommunbibliotek ska ha en hög och jämn nivå.

Idag regleras inriktningen på länsbibliotekens arbete på nationell och statlig nivå genom Bibliotekslagen och ”Förordningen om statsbidrag till regional kulturverksamhet”.

Bibliotekslagen säger att det bör finnas ett länsbibliotek i varje län och att landstinget är ansvarigt för länsbiblioteket.
I lagen sägs det vidare att det är Länsbibliotekens uppgift att bistå folkbiblioteken i länet med kompletterande medieförsörjning.  Med kompletterande medieförsörjning åsyftas de strukturer och det nätverk som skapas inom regionen för inköp och förmedling av mindre efterfrågad litteratur till folkbiblioteken.

Länsbiblioteket ska också arbeta med andra regionala biblioteksuppgifter varav en del formuleras i ”Förordningen om statsbidrag till regional kulturverksamhet”. Statsbidraget för länsbibliotek syftar till att ge varje medborgare en god tillgång till böcker och information. Detta sker genom att länsbiblioteken hjälper folkbiblioteken med kompletterande medieförsörjning, rådgivning, information, fortbildning och specialtjänster. Länsbiblioteken ska utan kostnad ställa litteratur ur de egna samlingarna till folkbibliotekens förfogande och samverka med folk- och skolbiblioteken och stödja dem i deras strävan att erbjuda låntagarna en god biblioteksservice.

Varje år ansöker länsbiblioteken om statligt verksamhetsbidrag. En förutsättning för att få del av statsbidraget är att följa de prioriteringar som staten fastställt inom kulturområdet. Länsbiblioteken ska därför återrapportera till Statens kulturråd vad man gör för

• barn och ungdomars rätt till yttrandefrihet

• barn och ungdomars rätt och möjligheter att delta i kulturlivet
• att främja funktionshindrades tillgång till kultur
• att verka för ett mångkulturellt perspektiv i kulturutbudet
• att stimulera åtgärder som verkar för att uppnå jämlika förutsättningar för kvinnor och män.

I Örebro län finns sedan ett tiotal år ett avtal om regional biblioteksverksamhet mellan Örebro kommun och huvudmannen för Länsbiblioteket. Från 2006 tillhör Länsbiblioteket i Örebro län det kommunala samverkansorganet Regionförbundet Örebro län.

Avtalet innebär att Regionförbundet köper tjänster som berör kompletterande medieförsörjning, talboksverksamhet och fjärrlån av Örebro Kommun – det vill säga Örebro Stadsbibliotek. Detta innebär bland annat att Länsbiblioteket kan koncentrera sina arbetsinsatser till utvecklingsarbete på kommunbiblioteken i länet, till rådgivning och fortbildning för bibliotekspersonalen.

Länsbiblioteket i Örebro län bygger sin nuvarande verksamhet genom samarbete och samverkan, genom nätverk och projekt, genom omvärldsanalys samt genom utredningar, analyser och reflektioner.

Rent konkret innebär det att vi, på ett ibland ganska slumpmässigt sätt, samarbetar med andra aktörer inom kultur- och utbildningsområdena, andra länsbibliotek och med biblioteks- och skolpersonal ute i länets kommuner.

Vi skapar mötesplatser för kunskapsöverföring i form av studiedagar, arbetsmöten, studieresor, workshops och konferenser. Vi gör även specialinriktade fortbildningsinsatser och ger råd till enskilda kommuner och verksamhetskategorier.

För att klara av dessa åtaganden finns fyra bibliotekskonsulenter och en länsbibliotekarie kopplade till verksamheten.

Folkbiblioteken i Interaktionssamhället

Självklart påverkar förändringarna i samhället även bibliotekens verksamhetsformer. Demografiska förändringar, förändringar i kulturmönster, allmänhetens efterfrågan på nya medier, den tekniska utvecklingen gör att biblioteken är utsatta för ett ständigt förändringstryck.

Det är inget nytt. Det hände även vid industrialismens ingång. En bildningstörstande allmänhet skapade egna strukturer för lärande inom ramen för folkrörelserna under 1900-talets första år. En av de viktigaste förändringarna för biblioteken – t o m viktigare än framväxten av Internet – torde ha varit innovationen från folkrörelsebiblioteken med öppna hyllor och tillgängliga bibliotekskataloger. Låntagarna och biblioteksbesökarna fick förtroendet att fritt välja böcker bland hyllorna. Bibliotekspersonalen hade inte längre monopol på kunskapen om vilka böcker som fanns tillgängliga eller om de var lämpliga för utlån. Det här var så revolutionärt att det ännu inte 2006 fått full genomslagskraft på en del av statliga biblioteken, vars syfte främst verkar vara att skydda samlingarna från dess ägare, medborgarna.

Vid starten av det 21 århundradet står vi inför nya samhällsutmaningar. Vi lämnar en fas i utvecklingen av informationssamhället för nästa: interaktionssamhället. Interaktionssamhället står för dialoger, delaktighet och medverkan speglat i tidens tekniska förändringar.
För bibliotekens del innebär det förändringar att förhålla sig till som har att göra med:

• nya brukargrupper (Vad händer när 40-talisterna går i pension? Vilken biblioteksservice vill de ha? Vilken service ska utvecklas för den växande gruppen medborgare som är över 80 år? Hur ska man ge service i ett samhälle präglat av kulturell mångfald?)
• nya medier (digitala medier som Daisy-talböcker, e-böcker och mp3-böcker men också nedladdningsbara musikfiler och filmer från Internet)
• nya verksamheter (Hur ska man arbeta med frågetjänster på nätet som ”Fråga biblioteket”? Hur stimuleras användningen och utformningen av bibliotekens webbplatser och därmed utvecklingen av ”24-timmarsbiblioteket” – dvs. ett digitalt bibliotek som erbjuder sina tjänster 24 timmar om dygnet, 7 dagar i veckan? Har biblioteken någon roll på nya virtuella communites som Lunarstorm? På vilket sätt kan uppsökande verksamhet och marknadsföring göras i samverkan med kommersiella aktörer och entreprenörer? Hur ska allmänheten få kunskap om bibliotekens databaser? Hur ska allmänheten få kunskap om bibliotekspersonalens informationskompetens?)

Svarar inte biblioteken mot nya brukargruppers önskemål som ställer krav på nya medier och på nya verksamheter så är risken stor att biblioteken blir manifestationer av strukturer för en ineffektiv och daterad informations- och upplevelseteknologi. Hotet mot folkbiblioteken är att de reduceras till bokmuséer vars tjänster efterfrågas av en allt snabbare minskande skara människor.

Många moderna bibliotek arbetar aktivt för att på olika sätt ta sig an utmaningarna i förändringsarbetet. På alla länets bibliotek finns publika datorer; samtliga har tillgång till nättjänster i form av databaser som görs tillgängliga för allmänheten; här finns teknologi som gör det lättare för bibliotekspersonalen att arbeta och biblioteksbesökarna att använda sig av bibliotekets tjänster.

När biblioteken väl svarar mot samhällsförändringar tar det sig även uttryck i nya sätt att organisera kunskap och i nya sätt att organisera själva verksamheterna. Man pratar om ”mötesplatser” i stället för ”filialbibliotek”, man poängterar det virtuella biblioteket lika väl som det fysiska biblioteket, man tillhandahåller medier som omfattar ett ”vidgat läsbegrepp” – man gör ingen värdering om man läser boken från pärm till pärm eller endast de delar som är väsentliga, i bild- eller ljudform eller genom vanlig svartskrift.

Från att ha haft rollen som försvarare av den kommunala boksamlingen mot dess ägare förändras bibliotekspersonalens roll till att blir intermediärer för upplevelser, kunskaper och möten. Folkbiblioteket blir en arena där modern teknologi ställs till allmänhetens förfogande i ett flöde av ständigt kunskapsutbyte. Förebilden ligger mer hos fritidsgården än museet.

Från Länsbibliotek till Regionbibliotek

En central tanke för oss på Länsbiblioteket i Örebro län har varit att när omvärlden förändras och våra kunder, kommunbiblioteken, med den, så måste också vi fundera över våra uppgifter och hur vi ska lösa dem. Vi har under många år varit väldigt duktiga på att berätta vikten av förändringsprocesser för kommunbiblioteken utan att ägna vår egen verksamhet en tanke.

I och med att vi från årsskiftet 2006 tillhör Regionförbundet Örebro län skapas det därför helt unika förutsättningar för ett förändrat arbetssätt. Det är Regionförbundets ändamålsparagraf som styr innehållet i verksamheterna: Regionförbundet syftar till att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och ökad livskvalitet i hela länet – något som därmed är det övergripande målet för länsbibliotekets verksamhet.

Rent konkret innebär det för länsbibliotekets del att vi kommer att finnas med i den regionala överbyggnaden för allmänkultur samt utbildning och lärande på ett mer direkt, strukturerat och planerat sätt än tidigare. Vi kan effektivare ställa våra resurser till förbundmedlemmarnas (kommunerna i länet samt landstinget) förfogande. Snarare än att arbeta enbart med verktyget ’kommunbiblioteket’ kommer vi att finnas med när det diskuteras övergripande frågor av långsiktig och strukturell karaktär. Kommunbiblioteken kommer att via länsbiblioteket ha en direkt ingång till de utvecklingsfrågor som kommuner och landsting driver genom  regionförbundet:

• en rik och stimulerande livsmiljö för alla länsinvånare genom att tillvarata kulturen som en drivkraft för regionens utveckling
• positiva relationer mellan kultur och utbildning, näringsliv samt samhället i stort
• en väl fungerande kulturell infrastruktur och nätverk, som regionen behöver för sin utveckling
• hållbara och flexibla strukturer på kulturens område med stabila kulturinstitutioner som har resurser att utvecklas i takt med övriga samhället
• en aktiv folkbildning och ett levande och varierat kulturliv
• en rättvis fördelning inom kulturområdet mellan regionens olika delar och en kultur som är mer tillgänglig för alla
• ett bevarat och brukat kulturarv.

Under vårt första år som del av Regionförbundet tillhandahåller länsbiblioteket databastjänster och e-böcker till folkbiblioteken i kommunerna. Regionförbundet står också för det transportsystem som ligger till grund för ett fritt flöde av medier mellan kommunbiblioteken i länet.

Det nya perspektivet med Regionförbundet som huvudman för verksamheten har hittills inneburit ett närmare arbete mellan länsbibliotekets konsulenter och andra medarbetare inom regionförbundet.

I framtiden blir fokus för länsbibliotekets verksamhet inte nödvändigtvis utvecklingen av kommunbiblioteken i länet. Snarare kommer fokus att vara att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och ökad livskvalitet i hela länet med biblioteken som redskap och med deras bibliotekspersonals kreativitet och kompetenser som verktyg.

Länsbibliotek 2.0

För att fungera som en aktiv medaktör i processerna för att skapa förutsättningar för hållbar tillväxt och ökad livskvalitet i hela länet ser vi att det behövs förändrade arbetssätt inom området regional biblioteksutveckling.

Ett sätt är att aktivt medverka i Regionförbundets uppbyggnad av olika arenor – dvs mötespunkter mellan politiker och ansvariga tjänstemän i syfte att få i gång processer som stimulerar till tillväxt och livkvalitet. Här har vi en speciell kompetens kring arbete i tvärprocesser, arbete gentemot prioriterade målgrupper och omvärldsbevakning och -analys att bidra med. Det sker en övergång för de regionala biblioteken från att vara en organisation som ger service i form av kompletterande och andra bibliotektjänster till kommunbiblioteken till att vara kunskapsorgansiationer där målet är att öka kunskaperna inom biblioteksnätverket. Men också att öka kunskaperna om biblioteken hos allmänhet, näringsliv och beslutsfattare. Biblioteken ges därmed stora förutsättningar att fungera som aktiva stödprocesser för den egna ortens, kommunens eller regionens utveckling.

Ett annat sätt är att inbjuda kollegor på den regionala nivån att utveckla de arenor som vi definierar utifrån vår omvärldsanalys av kommunernas behov av utveckling. En idé är att skapa regionala tankesmedjor kring olika områden som berör vår verksamhet. Sådana tankesmedjor skulle fungera som regionala utvecklingscentrum för områden som barnkultur, tillgänglighet till kultur, kulturell mångfald, läskunnighet och utvecklingen av 24-timmarsmyndigheter, infrastrukturer för lärande, uppbyggandet av kunskapshamnar. Det är områden som i de flesta fall på vitala sätt berör kommunbibliotekens verksamhetsformer i ingången till interaktionssamhället.

Redan under vårt första år i den nya organisationen har vi prövat på att arbeta med detta ”utvidgade länsbiblioteksbegrepp”. Det genomsyrar det engagemang Regionförbundet gör för att exponera länets barnkultur i samband med Bokmässan Örebro Slott. Under några dagar i november får de barn som besöker bokmässan möjlighet att uppleva en lång rad kulturaktiviteter under ledning av länsbibliotekets barnkonsulent.

Ett annat exempel som kommer att bli intressant att följa är hur länsbiblioteket kommer att anta utmaningen från Barnkulturutredningen (SOU 2006:45). Utredningen föreslår att Länsbiblioteken skulle kunna utvecklas till litterära centrum där olika yrkesgrupper tillsammans arbetar fram nya sätt att väcka barns och ungas lust till boken.
Med Länsbiblioteket som startmotor med erfarenhet av nätverksbyggande baserad på omvärldsanalys och utveckling blir detta ett mål för oss som vi hoppas kunna genomföra under 2007.

Ett tredje exempel är Regionförbundets aktiviteter och närvaro på musikfestivalen Augustibuller 2006 i Lindesberg. Under ledning av Regionförbundets konstkonsulent arrangerade Regionförbundet ett s.k. ”Levande bibliotek” där Länsbiblioteket i Örebro län fungerade som utlånare och inspiratör. Levande bibliotek är en metod för att bygga broar mellan människor och bryta ner fördomar. Det går till så att människor som tagit på sig uppgiften att gestalta en fördom – en feminist, en f.d. polis, en homosexuell etc – lånas ut till festivalbesökarna i 30 minuter. I bästa fall blir låntagaren av med sina fördomar och får en vän i stället.
Incitamentet för Länsbibliotekets och Regionförbundets medverkan var tvåfaldigt: Dels en möjlighet att testa modellen för att se hur den fungerade och i andra sammanhang berätta för olika intressenter hur det fungerade. (Det gjorde det!) Dels en anledning till att undersöka metoder för kommunikation med besökarna på festivalen för att påbörja en dialog med dem.
Många av besökarna på den här typen av musikfestivaler kan sägas tillhöra Richard Floridas ”kreativa klass”. Det är dessa, ofta välutbildade, ungdomar som kommer att stå för tillväxt och ekonomisk utveckling i de delarna av världen där de etablerar sig i framtiden. Det är Regionförbundets uppgift att få dem att överväga att etablera sig i länet – och det blir kommunernas uppgift att skapa förutsättningar så att de blir kvar.

Ett sista exempel har med ”den komplicerade medieförsörjningen” att göra och hur länsbiblioteket deltar i processen med att skapa förutsättningar för strukturer för ett fritt flöde av medier mellan biblioteken i länet. Denna process bygger på samverkan med andra aktörer i det mellansvenska lånecentralsområdet, med högskolor och universitet. Ur ett regionalt utvecklingsperspektiv är därmed en fokusförändring för länsbiblioteket möjlig. Vi minskar insatserna för inköp av pappersmedia till förmån för e-tjänster och databaser. En sådan förändring skulle innebära stora förbättringar för kommunbiblioteken att fungera som noder för innovativa processer i och inom kommunerna i framtiden. Den kompletterande medieförsörjningen kommer även i fortsättningen att vara en stor och viktig del av Länsbibliotekets verksamhet, men den kommer inte att se ut som den alltid har gjort.

I början av 2007 avger den s.k. Ansvarsutredningen sitt förlag till hur vitala delar av primär- och landstingskommunal verksamhet ska bedrivas i framtiden. De förslag som aviserats innebär att vi kanske får vänja oss vid ett ökat kommunalt samarbete. För första gången sen 70-talet kommer det att diskuteras nödvändigheten av kommunsammanslagningar. Vi kommer att få lära oss begrepp som ”regionförstoring”. Ur regionalt perspektiv har det pratats om att Sveriges 20 län ska ersättas av 6 – 8 större administrativa regioner. En mängd utredare har ritat olika kartor. På några kartor förs Örebro län ihop med Värmlands län, på andra kartor förs vi ihop med Mälardalslänen. Någon har antytt att Örebro län skulle kunna delas i fyra delar.

Hur än den framtida regionala kartan kommer att se ut så kommer det med all säkerhet att innebära stora förändringar för den regionala biblioteksverksamheten. Så länge det inte finns en samlad statlig biblioteksöverbyggnad – nu splittras ansvaret på en lång rad statliga myndigheter, verk och enskilda bibliotek – så betyder det att den regionala nivån kan, om viljan finns, ta ett kraftfullt steg framåt för att samla bibliotekskrafterna i de framtida storregionerna.

Ett steg som inte enbart betyder kompletterande medieförsörjning och fjärrlån utan även en strategisk roll i regionens framtid.