”Norden möter världen” heter den idékonferens för folkbibliotek som anordnades i Århus10 – 11 juni. Det var de så kallade ”Halmstadskonferenserna” som tillfälligtvis tagit en paus från Halmstad och utlokaliserat sig till Danmark detta år. ’Halmstadskonferenserna’ som varit i gång sedan 1991 har varit främst inriktade på att diskutera framtidsfrågor biblioteksutveckling och gett möjligheter till omvärldskunskap. Årets konferens skedde i samverkan mellan svenska och danska bibliotekarier främst från ”Halmstadgruppen” och Århus bibliotek.
Till årets konferens hade arrangörerna bjudit in ledande bibliotekschefer från folkbibliotek runt hela vårt klot för de skulle dela med sig av sina erfarenheter och berätta om sina biblioteks framgångshistorier.
Från hopp…
Det som slår en efter att ha hört bibliotekschefer från Kanada, Singapore, USA och Nya Zeeland är hur stora likheterna är. Det är samma bevekelsegrunder för de strategiska förändringar som görs på biblioteken. Oavsett om biblioteket finns i Christchurch, Nya Zeeland eller Toronto, Kanada eller i Småköping i Sverige så skapar tillgång till den nya teknologin nya behov och önskemål från nya brukargrupper. Biblioteken har också påfallande ofta valt likartade strategier för att hitta sin roll i den sköna nya världen.
Det finns förstås också en rad olika vägar att gå, men målet verkar vara detsamma i Singapore som i St Louis.
I Christchurch, kunde bibliotekschefen Sue Sutherland berätta, hade man tagit till sig innehållet i maori-ordspråket ’He Tangata, He Tangata, He Tangata’ – ’det är folket, det är folket, det är folket’ – dvs personalen är den viktigaste delen i en organisationsförändring. Man utgår från den potential som finns hos medarbetarna och från de arbetsgrupper och det lagarbete som skapats för att bryta ner en hierarkisk, rigid och stelnad biblioteksstruktur.
I Singapore har slagordet snarare varit ’det är pengar, det är pengar, det är pengar’. Här har förutsättningen för utveckling varit ett stort statligt tillskott av medel för att utveckla biblioteksservicen. Man ser biblioteksutvecklingen som en viktig hörnsten och förutsättning för utvecklingen av landets infrastruktur vad gäller informations- och kommunikationsteknologi. Via tillskottet av ekonomiska medel har man kunnat ta ett stort steg från att ha varit ett eftersatt bibliotekssystem i ett utvecklingsland till ett av de mest effektiva och välbesökta i världen. Välbesökta, ja, Dr Chia från National Library Board of Singapore, kunde berätta att man i samband med invigningen av ett av de populära shopping-centerbiblioteken hade 100 000 besökare på öppningsdagen!
Stadsbibliotekarien i Toronto kunde i sitt anförande berätta om hur man arbetar aktivt med att öka kompetensen för medarbetarna på biblioteket. Man har implementerat en modell för kompetenshöjning i fem steg där man bl a definierar kompetensprofiler och handlingsplaner på individuell nivå för den enskilde medarbetaren.
…till förtvivlan…
Under flera av de workshops som konferensen innehöll tenderade tyvärr diskussionerna att stelna. Möjligtvis kan det bero på bristande gruppdynamik – ingen vågar sticka ut näsan, språkförbistringen – en snabbt pratande danska från norra Jylland kan vara svår att förstå för oss svenskar som en skåning för en person från Finland, eller att framgångsrecepten från föredragshållarna fick deltagarna i de olika workshopsen att känna sig gemensamt nertryckta. Möjligtvis kan det vara så att efter utåtblickarna och omvärldskunskap behövdes en tid för introspektion och navelskådande.
Ännu ett varv drogs visan om varför vi på biblioteken (som ändå är så kompetenta och duktiga) inte får vara med, eller får uppmärksamheten från dem som sitter på pengarna, varför det är så oglamoröst att vara bibliotekarie när vi har det så mysigt när vi träffas på konferenser, varför dagens ungdomar inte vill jobba hos oss, varför biblioteken är så osynliga i samhället och i samhällsdebatten, hur vi skulle hinna med allt och alla…
…och tillbaks igen.
’You have to wellcome challenge’ avslutar Andreas Mittrowann från Bertelmann-stiftelsen sitt anförande med. Bertelmann-stiftelsen som startades 1977 arbetar bl a med en lång rad projekt inom olika områden inom samhällslivet, däribland folkbibliotek på den internationella arenan.
Stiftelsen har formulerat en vision för folkbiblioteken där dessa ses som kompetenta knutpunkter för elektroniska medier där brukarnas önskemål om service sätts i högsätet. Man ser ett paradigmskifte för som har att göra med bibliotekets övergång från att vara bevararen av samhällets kollektiva minne till att bli den användarvänliga informationsdistributören. Bibliotekens och bibliotekariernas roll förändras i denna process från att hantera boksamlingen till att utvärdera källor och navigera på oceanen av kunskap. Det här innebär också stora förändringar vad gäller kompetens och kunnande på biblioteket och i betjäningen av våra kunder.
Mittrowann kunde avslutningsvis ge många intressanta exempel på hur folkbibliotek runt om i världen aktivt tar till sig den nya teknologin för marknadsföring, utvärdering, virtuella biblioteksvisningar, och nyhetsbrev till brukarna.
Och igen!
2002 års Halmstadskonferens kommer åter till Halmstad. Skriv in datumen 21-22 mars 2002 i era kalendrar. Temat kommer enligt uppgift från konferensledningen att röra sig kring bibliotekspolitik.
Peter Alsbjer
Länsbibliotekarie
Länktips
Konferensens hemsida: http://www.aakb.dk/norden/index.htm
Christchurch City Libraries: http://library.christchurch.org.nz/
Toronto Public Library: http://www.tpl.toronto.on.ca/
National Library Board, Singapore: http://www.lib.gov.sg/
Bertelmann-stiftelsen: http://www.stiftung.bertelsmann.de/INPL
Innovative Internet Applications for Libraries: http://www.wiltonlibrary.org/innovate.html