Svensk Biblioteksförening

Om bibliotek och dess värdegrund – ideologi och neutralitet

Biblioteksdebatter handlar ofta om bibliotekens och bibliotekspersonalens värdegrund.
Formuleringar om demokrati och delaktighet i förslaget till nationell biblioteksstrategi har fått Rebecca Andersson att i sin viktiga masteruppsat (Bibliotekets värden : Människosyn i rapporter utgivna av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket) att reflektera över hur människosyn och värderingar hänger ihop, och vilken syn på människan som ligger till grund för de värden och uppdrag som strategin tillskriver biblioteket. I uppsatsen undersöker hon hur människosyn kommer till uttryck i rapporter utgivna av Kungliga biblioteket och Svensk biblioteksförening. 27 utvalda rapporter närlästes för att kunna urskilja uttryck för värdegrunder som kunde kopplas till dimensionerna människans värde, hur människan är och vad som är gott för människan.

(Jag brukar ofta skumma igenom ”tidigare-forsknings-kapitlet” i många av de uppsatser jag läser, men här fastnade jag för sådant som intresserar mig: inte minst om neutralitet ideologi och social rättvisa och hur bibliotek kan förhålla sig)

Biblioteket är inte nödvändigtvis i grunden gott, eller humanistiskt, utan en institution som kan tillskrivas olika värden och syften, menar Andersson. ”Genom att anta en humanistisk ideologi och en människosyn som framhäver frihet, välfärd, personlig utveckling och mänskliga rättigheter framställer KB och Svensk biblioteksförening sig själva som goda.” Andersson ställer frågan om KB och Svensk biblioteksförening verkligen är goda, eller om de endast är en del av den dominerande humanistiska ideologin. Hon menar att det finns en skillnad i att anamma ett humanistiskt förhållningssätt, jämfört med att aktivt arbeta för de värden man säger sig stå för. ”Att biblioteket ska verka för demokrati och mänskliga rättigheter är inte något negativt, men det kan lätt bli abstrakt. Det kan även finnas en risk i att man tar för givet att biblioteket i grunden är en god institution eftersom det kan leda till en passivitet. ”

Enligt Andersson  visar de undersökta rapporterna på en övertro på bibliotekets godhet och även en övertro på människans godhet. Flera rapporter anser att aktiva medborgare leder till en hållbar demokrati och samhällelig utveckling. Detta utesluter att kunskap och information även kan användas i antidemokratiska syften. Ett problem som inte tas upp i rapporterna är därför, enligt Andersson, huruvida biblioteket bör förhålla sig neutralt även när information och kunskap används i antidemokratiska syften. ”Biblioteket är dock inte neutralt när ett av bibliotekets uppdrag beskrivs som att motverka samhällsklyftor och verka för demokrati och fred. Om biblioteket verkligen vore neutralt skulle det även förhålla sig neutralt till värdena demokrati, fred, social rättvisa och individens frihet. Biblioteket är därför inte heller neutralt i bibliotekslagen.” Enligt Andersson beskrivs bibliotekets roll i rapporterna som en neutral och oberoende institution som en självklarhet. Men när neutralitetsidealet ställs mot bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa skapas det en motsättning. Hon uppmanar därför KB och Svensk biblioteksförening att omdefiniera begreppet neutralitet!
Genom att definiera neutralitet som ”att aktivt stödja och kräva allas rätt till att uttrycka en åsikt” går neutralitet att förena med bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa enligt Andersson, med effekt att bibliotekspersonalen kan aktivt arbeta för fri åsiktsbildning och intellektuell frihet och samtidigt stå för social rättvisa.

Mer från uppsatsen (min kursiv):

”Den syn på människans värde som framkommer i rapporterna kan jämföras med FN:s förklaring om de allmänna mänskliga rättigheterna. Denna humanistiska syn på människan återfinns även i demokratiutredningen och regeringsformen. Grundläggande mänskliga värden definieras som frihet, välfärd samt personlig utveckling. I rapporterna tillskrivs biblioteket rollen att värna om och upprätthålla dessa värden. Bibliotekets uppgift blir på så sätt att tjäna individer, samhällen och mänskligheten. Bibliotekens roll för socialt likaberättigande kommer till uttryck i bibliotekets arbete för marginaliserade och missgynnade grupper i samhället. Ett mål med bibliotekets verksamhet beskrivs som att verka för minskade samhällsklyftor, vilket speglar en inkluderande, medmänsklig och solidarisk människosyn. Kulturell och språklig mångfald ses genomgående som något positivt genom att rapporterna framhäver respekt, tolerans och dialog.”

”Av rapporterna framkom även att människan ses som en tänkande varelse, en aktiv medborgare och som kritiskt tänkande. Ett aktivt deltagande i samhället leder enligt rapporterna till en hållbar demokrati och samhällelig utveckling. Av denna anledning är människan i behov av och har en grundläggande rätt till kunskap och information. Rapporternas betoning av individens´friheter kan förklaras av humanismens autonomiideal.”

”Bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa och demokrati gör att biblioteket blir ställningstagande. I vissa rapporter beskrivs även bibliotekets uppdrag som att verka mot samhälls- och kunskapsklyftor. Demokrati ses som något som aktivt behöver upprätthållas och hot mot demokrati beskrivs bland annat som populism, propaganda och antidemokratiska rörelser.
När bibliotekets uppdrag är att verka för individens frihet kopplas bibliotekets verksamhet ihop med neutralitet. Biblioteket bör enligt detta synsätt förhålla sig neutral till kunskap, information och åsikter. Detta skapar en passivitet hos biblioteket. Den stora tilltron till biblioteket som en demokratisk institution leder till en
bild av biblioteket som oberoende och balanserande.”

”Att KB och Svensk biblioteksförening anser att biblioteket bör verka mot diskriminering och för jämställdhet var inte helt oväntat. Något som dock var oväntat var vissa rapportförfattares tydliga ställningstagande att motverka klasskillnader och samhällsklyftor. Andra rapportförfattare menade att biblioteket genom att endast existera motverkar samhälls- och kunskapsklyftor.”

”Åsikten att bibliotekets uppdrag är att motverka samhälls- och kunskapsklyftor är så pass väletablerad att det inte längre ses som en åsikt eller som en av många möjliga ideologiska inriktningar på bibliotekets verksamhet. Detta tyder på en brist på självmedvetenhet, och KB och Svensk biblioteksförening bör därför kritiskt granska sina egna ideologiska ståndpunkter istället för att behandla dem som självklarheter. Detta skulle kunna leda till en fördjupad och tydligare diskussion om bibliotekets uppdrag.”

Biblioteksföreningen i Almedalen: om läsning och informationskrig

Svensk Biblioteksförening har har publicerat två seminarier från Almedalsveckan under ledning av Britt Staktston. Så ett uppslag till nästkommande arbetsplatsträffar är att titta på filmerna tillsammans i arbetslaget och diskutera om vad det betyder för just ditt bibliotek!

Vägen till läsning
”Läskunnighet är en grundsten i det arbetet. Hur förstår vi ordet läsning och läsförståelse. Vad kan vi själva om läsning och hur ser läsandet ut om några år? Finns det en lösning till ökat läsande eller är finns det många vägar till läsande? För att diskutera frågan kring läsning anordnade Svensk biblioteksförening en workshop kring hur vi förstår läsandet som grundläggande demokratisk rättighet och hur mycket vi vet om olika typer av läsande.”

 

Hur förbereder vi oss inför informationskriget?

”Läsningen är en grundsten för att fullt ut kunna delta i det demokratiska samhället. År 2018 är det nationella val och med erfarenheter från valen i USA och Frankrike är det viktigt att medborgare är rustade för att möta utmaningar som falsk fakta, filterbubblor, desinformation eller helt enkelt nyhetsmättnad. Medborgarna kommer att behöva stöd för kunskap och orientering i mediers trovärdighet eller traditionell källgranskning.”

Filmade föreläsningar från Biblioteksdagarna

För oss som inte var i Växjö i veckan har Svensk Biblioteksförening börjat lägga ut en del av de filmade föreläsningarna! För er som var där kan ni minnas tillbaka och kolla om era anteckningar stämde.

Öppningsnummer och Inledningsanförande

 

Bibliotek – en hörnsten i demokratin?

Nationell biblioteksstrategi: Omvärldsanalys

Framtidens bibliotek – ett metodutvecklingsprojekt byggt på medarbetarnas idéer

Utbildning och lärande för ett interaktionssamhälle?

Men ännu inget spå av Alexander Bard.

Därför en nationell biblioteksstrategi

Idag träffas 2013/14 års utvecklingsråd inom Svensk Biblioteksförening och jag är med! Det ska bli spännande att få ta del vad biblioteksfältets skarpaste analytiker har att säga om framtiden för biblioteken. Jag antar att det stod ”omvärldsbevakning” på det bananskal jag halkade in på.

Vi har fått i uppdrag att var och en ska göra ett statement om varför vi behöver en nationell biblioteksstrategi i Sverige.

För mig handlar det dels om kvalitetssäkring av biblioteksverksamheten, Dvs att standardskillnader mellan biblioteken minskas så att biblioteksanvändare vet vad de kan förvänta sig för service oavsett vilken typ av bibliotek de använder, oavsett var i landet de bor. Jag menar också att en nationell strategi ska fungera som stöd för utvecklingen på de kommunala som statliga bibliotek. Säger lagen att bibliotek ska samverka, så talar strategin om varför och hur. Och var vi ska börja.

En nationell strategi kan alltså fungera som startmotor. Men det behövs bensin också. Nationella utvecklingsprojekt inom bibliotekssfären finansieras idag av KB och Kulturrådet (när det handlar om läsfrämjande arbete). Om MTM har några utvecklingsmedel som biblioteken kan söka vet jag inte.
Jag menar att en nationell biblioteksstrategi skulle kunna öka förutsättningarna för folk- och skolbibliotek att söka projektbidrag från staten, t ex KB som är den myndighet som har ansvaret för nationell samordning. Som det är nu är KB:s projektmedel ämnade enbart till att ge stöd för informationsförsörjningen till högre utbildning och forskning. Ska man vara riktigt ärlig så finns det i dagsläget inte så mycket för folk- och skolbiblioteken att hämta där.

En nationell biblioteksstrategi . som  lyfter fram strategiska vägar för bibliotekslagens måluppfyllnad och som såväl regionala kulturplaner som kommunernas biblioteksplaner och universitetens och högskolornas motsvarigheter kan haka på – skulle kunna ge ett fundament för det svenska biblioteksfältet.

Bloggo ergo sum

Det vill säga ”jag bloggar, alltså finns jag”  var rubriken för mitt och Anna-Stina Axelssons (a.k.a. Bibliobusters) bidrag till Svensk Biblioteksförenings seminarium ”Omvärlden förändras! – Vad gör vi?” den 7 oktober 2009. Nu kunde inte Anna-Stina medverka rent fysiskt, men faktum är att hon stått mer bakom upplägget än hon vet om. Jag ser fram emot att höra hennes erfarenheter från bloggandet i något annat sammanhang.

Det jag kommer att ta upp är bl a

Lite allmänt om sociala medier: RSS, bloggning och mikrobloggning, exempel på gemensamma bokmärken och favoriter via Delicious, video via YouTube och Vodpod, fotografier via Flickr

Verktyg: RSS i Internet Explorer, Bloglines, Netvibes, BiblFeed, Biblist , WordPress, Blogspot/Blogger, Twingly, Bloggportalen

Skriva; olikatyper av biblioteksbloggar, vem är målgruppen? Tre exempel Nyhetsblogg, Ideologiskt uttryck, Traditionell blioteksblogg, Personligt uttryck

Läsa: Bloglines, Google bloggsök, BADA, Svensk Biblioteksförening, Agent25, D-ListEbsco, LibWorm, LISNews

Ha koll: BBL och Nyheter via Svenska Biblioteksförening, Peter Scott, Lone Wolf Librarian 

Det här kommer jag nog inte att hinna med:
The Scout Report
Freepint

Internet Resources Newsletter
Librarian’s Internet Index

Tre bikupefrågor:

1) Hur ska bibliotekens kunskaper om omvärldsbevakning marknadsföras?

Och till vem ska marknadsföringen riktas?

2) Hur växlar biblioteken upp sina kompetenser från -bevakning till -analys? Och är det önskvärt?

3) Vilka grundkompetenser är viktigast att utveckla för en framgångsrik omvärldsbevakning? Och vad händer om man inte utvecklar dem?

Omvärlden förändras! – Vad gör vi?

Tillsammans med BiblioBuster ska jag berätta om hur man kan använda sociala medier för omvärldsbevakning på Svensk Biblioteksförenings seminarium Omvärlden förändras! – Vad gör vi?

Seminariet presenteras såhär:
”Seminariet syftar till att ge deltagarna redskap för att tänka och handla strategiskt när det gäller bibliotekens verksamhetsutveckling. Att bevaka och analysera omvärlden är en förutsättning för att förstå vad som händer i dag och förutse vad framtiden bär med sig och därmed kunna driva verksamheten i rätt riktning.”
Nyfikna kan anmäla sitt deltagande här.

En fråga som vi kanske kommer in på är varför bloggar vi? För min del har jag väntat på bloggverktyget i ca 30 år, äntligen ett sätt att kommunicera på och skriva nyheter på som är enkelt, roligt och snabbt.

Biblioteksdagarna 2009

Här kommer lite personliga reflektioner om Svensk Biblioteksförenings Biblioteksdagar 2009 som ägde rum 13-25 maj i Uppsala. Förra gången jag deltog fanns det ett 2.0-tema och man hade flugit in en av de ledande Bibliotek 2.0-namnen i världen från USA för att inspirera.
Motsvarande big-shot saknades denna gång, även om Helsingfors Stadsbiblioteks Maija Berndtson är en klok biblioteksvisionär och lyckades provocera den samlade världspressen som väcktes upp ur sin morgonslummer och upptäckte att det året var 2009.
Innan dess hade  Åse Hedemark berättat om de senaste decenniernas kultur och biblioteksdebatter – och man kunde konstatera att om det är våra vänner författarna som slåss för oss så är det bäst att vara på sin vakt (här är en länk till ett tidigare inlägg där du får reda på hur du kan hitta hennes uppsats). Kampanjen med att få en nationell biblioteksordning – den där rosa – har ju varit oerhört framgångsrik, trots sina belackare. Den har visat att biblioteken och dess lobby kan göra saker på egen hand.

Åke Nygren fick ett fins pris och hade en inspirerad föreläsning, workshop, äh, någonting, både poetiskt, filmiskt och interaktivt.

Själv har jag annars problem med Svensk Biblioteksförening. Jag är inte enskild medlem sen några år, jag har tyckt att det räcker med att mitt bibliotek är institutionell medlem. Varför? Jag har ett problem med mandat och etik.
Nästan alla som är aktiva i föreningen presenteras med sitt yrke och sin arbetsplats. Betyder det att när man uttalar sig gör man det som privatperson eller som representant för sin kommun eller utbildningsinstitution, eller någon annan? Representerar mitt länsbibliotek kommunbiblioteken i länet när det kommer till omröstning och i så fall vet kommunbibliotelen om det, eller har de önskat att det ska vara så?
Betyder det att trovärdigheten hos presumtiva medlemmar minskar om man presenteras som ”Peter Alsbjer, Örebro” i stället för ”Peter Alsbjer, länsbibliotekarie vid Länsbiblioteket i Örebro län”. Eller hjälper det här till att bibehålla gamla strukturer och maktförhållanden och skråkaraktären på organisationen?

Sitt eget bibliotek kan  man säkert uttala sig för, men har man mandatet att prata för sin organisation?
Eftersom den organisation ”mitt bibliotek” tillhör är ett regionförbund lär det knappast t ex dela Biblioteksföreningens syn på kulturutredningens portföljmodell. SB vill att statens bidrag till folk- och länsbibliotek ska ligga kvar på Kungl. Biblioteket – utredningen föreslår att det ska ligga i portföljen.
Etik, då? Jag träffade en gång en politiker som skarpt ifrågasatte bibliotekens engagemang i Svensk Biblioteksförening, eftersom det handlar om en lobbyorganisation som inte alltid har kommunens bästa för ögonen. Som kommunal tjänsteman måste man enligt politikern vara lojal med sin arbetsgivare och det uppdrag medborgarna har gett politiken att styra över, t ex folkbibliotek. Han menade att visst kan en bibliotekarie vara enskild medlem, men då inte representera biblioteket eller kommunen.
Kort sagt: jag har ett problem med SB.

Nu hoppas jag att föreningen med den framgångsrika Library Lovers kampanjen i ryggen tar med sig erfarenheterna av kampanjen och lägger nästa års Biblioteksdagar rätt vecka i Visby, alltså inte i maj utan vecka 27!

SB bevakar B/I-uppsatser

Svensk Biblioteksförening kommer att satsa på forskning i framtiden och börjar med att bevaka magisteruppsatserna som skrivs på B & I-utbildningarna.SB har på sin webbplats sammanställt alla magisteruppsatser från 2008 och framåt. I databasen kan man söka uppsatser på ämne (exempelvis ”barn, unga och elever”, ”vetenskaplig publicering”, ”sjukhusbibliotek”), lärosäte, författare eller årtal och nästan alla uppsatser går att ladda ner som pdf-fil.

Ett utmärkt initiativ som underlättar i omvärldsbevakningen!