Greta Hamilton – en kvinna före sin tid

Talböckernas historia är ganska ung. Först på 1950-talet kom en produktion igång av inläsningar på ljudband i Sverige. I USA hade man några decennier innan prövat att ta fram ljudinspelningar av upplästa böcker för blinda på grammofonskiva. Under 50-talet prövade man ny teknik med stor framgång inom olika områden, däribland rullband som kunde spelas upp på Tandberg-bandspelare.

I Sverige startade De Blindas Förening talboksutlåning 1955. Att kunna läsa böcker på med hjälp av den nya tekniken innebar en revolution för många blinda. Aldrig tidigare hade man på detta sätt kunnat få ta del av världslitteraturen och läsa när man själv ville. Möjligheterna begränsades bara av bristen på lämpliga bandspelare och bristen på talbokstitlar. 1965, det år som Greta Hamiltons stiftelse till förmån för blinda inom Örebro län fastställde sina stadgar, fanns det 2 800 talbokstitlar i landet.

Tankarna bakom den donation som ligger till grund för Greta Hamiltons stiftelse var för sin tid både radikal och förnyande. Med, för den tiden, modern teknik skulle en eftersatt handikappgrupp i Örebro län få tillgång till god litteratur på ett sätt som inte skett tidigare.
Den siste november 2010 är det 45 år sedan reglementet för Greta Hamiltons stiftelse till förmån för blinda inom Örebro län fastställdes. Under dessa 45 år har det svenska samhället förändrats i grunden. Vi har gått från ett samhälle byggt på jordbruk och industri till ett service- och konsumtionssamhälle. Under dessa 45 år har nya företeelser som bankautomater och bensinstationer med självbetjäning dykt upp, lika väl som hemdatorer, rondellhundar och kriminella motorcykelgäng. En svensk statsminister och en utrikesminister har mördats.

Dessutom har synen på funktionsnedsättning förändrats i grunden under de senaste 45 åren. Målen för landets handikappolitik handlar sedan länge om jämlikhet och delaktighet. Personer med olika funktionshinder får längre inte stängas ute från kulturlivet. Deltagandet ska så långt som möjligt ske på jämlika villkor. Detta innebär anpassning av innehåll och presentation och krav på fysisk tillgänglighet. Offentliga lokaler som, t ex bibliotek och museer ska vara handikappanpassade senast 2010. Som en konsekvens är funktionshinder inte något som en person har. Det är miljön som är funktionshindrande.

Jag vill gärna tro att det var hit Greta Hamilton syftade när hon så generöst delade med sig av sin förmögenhet till stöd och glädje för många.

Tekniska förändringar

I stiftelseurkunden heter det att medel från stiftelsen ska användas för ”läsrullar för blinda”

Med det avsågs ljudband på öppen spole för att användas i rullbandspelare. Dessa rullbanspelare av Tandberg-modell var varken enkla att hantera eller billiga att köpa in för gemene man.
I början av 70-talet var det äntligen dags för ett nytt skifte av medieformat. In kom de mer lättanvända kassettbanden. En utskiftning från rullband till kassetter skedde därför under 1970-talet. Tekniken för nyproduktion, och framför allt för kopiering, förenklades. Vid övergången från rullband till kassett i början av 70-talet fanns 8 500 titlar att välja på.

En av de viktigaste uppgifterna för det statliga Talboks- och Punktskriftsbiblioteket (TPB) har varit att stödja den tekniska utvecklingen för talböcker. Under 1990-talet påbörjades därför utvecklingen av digitala talböcker i Daisy-format. De senaste åren har därför präglats av nästa stora skifte av format; övergången från analoga talböcker till digitala.
Fördelarna med Daisyformatet är många. Det nya talboksformatet medger snabb, enkel och billig kopiering av stora mängder talböcker. Biblioteken har enkel och snabb åtkomst via internet att ladda ner och bränna talböcker från TPB:s digitala bibliotek med över 70 000 titlar att välja på. Läsaren har möjlighet att lägga till bokmärken i talböckerna, något som var omöjligt med kassettalboken. Den enkla och smidiga hanteringen av en CD-skiva som tidigare motsvarats av kanske 10-12 kassettband hat gjort hanteringen lättare för såväl bibliotekspersonal som anhöriga och funktionshindrade. Dock måste läsaren ha tillgång till en speciell Daisy-spelare, alternativt en dator eller mp3-spelare.
Den tekniska utvecklingen stannar inte vid CD-formatet. 2009 provas i projektform nya metoder för strömmande läsning från TPB. Möjligheterna finns, och kommer att utvecklas ytterligare, för den läshandikappade talboksläsaren att lyssna på talböcker via internet i en utsträckning som vi inte riktigt kan föreställa oss i dag.
Eftersom talböcker bara får ägas av bibliotek och lånas av vissa bestämda grupper kan de förändrade tekniska förutsättningarna kräva en anpassning till Upphovsrättslagen.

Upphovsrättslagen

Det är Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk – dvs Upphovsrättslagen – som reglerar vem som får producera talböcker och andra media för läshandikappade utan upphovsmannens tillstånd. Fram till 2005 fanns en undantagsparagraf som sa att länsbiblioteken hade den rätten. Det innebar att det blev Länsbiblioteket i Örebro läns uppgift att producera talböcker för Hamilton-stiftelsens räkning.
Sedan 2005 kan bibliotek söka tillstånd från regeringen för talboksframställning till stöd för funktionshindrade. Samtliga kommunbibliotek i Örebro län, samt några gymnasiebibliotek, har ett sådant tillstånd. Tillståndet innebär att biblioteken fritt kan ladda ner och bränna talböcker från TPB:s digitala bibliotek för utlån till sina talbokslåntagare.

2005 skedde också en perspektivförskjutning i synen på vem som får låna talböcker. Tidigare fanns en lång lista på handikapp som berättigade till lån. Numer heter det mer allmänt att det handlar om ”personer med funktionshinder som behöver exemplaren för att kunna ta del av verken”.

En ny infrastruktur för biblioteken

1980 övergick SRFs bibliotek till att bli den statliga myndigheten Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. TPB fungerade som nationell samordnare för folkbibliotekens talboksverksamhet och som lånecentral. På den regionala nivån fanns länsbiblioteken som ställde sina resurser till kommunbibliotekens förfogande genom stöd till enstaka fjärrlån och depositioner.
Under de senaste åren har TPB satsat mycket kraft på att framgångsikt utveckla system för digital talbokshantering. Det har fått till följd att den regionala nivån i talbokshanteringen upphört. Kommunbiblioteken behöver inte längre den regionala nivån för att få tillgång till fler talböcker. De kan gå direkt till källan, TPB:s digitala bibliotek, för att hämta hem talböcker och bränna ner dem på CD-skivor.

Således finns det en rad samverkande faktorer som stöpt om bibliotekens talboksverksamhet. Dels finns samhällets förändrade syn på funktionshinder och handikapp; det är den funktionshindrade själv som bestämmer över sina behov av läshjälpmedel. Dels finns förändringarna i upphovsrättslagen, som i sin tur skapat en ny infrastruktur för medier till funktionshindrade. Detta sker parallellt med utvecklingen av nya tekniska landvinningar med digitala talböcker och möjligheten till strömmande läsning. Dessutom finns bibliotekens vilja att skapa så få hinder för brukarna som möjligt. Allt detta skapar förutsättningarna för modern talboksverksamhet.

Hamliton-stiftelsen 1965 – 2010

Det är Länsbiblioteket i Örebro län som ansvarar för avkastningen från stiftelsens fonder. Uppdraget handlar idag om att producera talböcker av den lokala bokutgivningen. Det handlar om böcker som inte har så stor spridning utanför länet, och som inte är av så stort allmänt intresse att de läses in av t ex TPB. Det handlar snarare om hembygdslitteratur om Zinkgruvan eller Tomasboda än den senaste deckaren av Anna Jansson eller Håkan Nesser.

Anledningen till att det är länsbiblioteket som fått uppdraget har att göra med den tidigare undantagsparagrafen i Upphovsrättslagen som sa att länsbiblioteken hade rätt att producera talböcker utan upphovsmannens tillstånd.
Under de 45 år som stiftelsen avsatt medel till talböcker har det producerats drygt 250 titlar, med en nyproduktionstakt på ungefär 10 – 15 titlar per år. De senaste åren har medel också avsatts för att föra över talböcker från kassett till det digitala Daisy-formatet.
Länsbiblioteket samarbetar med Örebro Stadsbibliotek och andra bibliotek i länet när det gäller att få talböckerna katalogiserade och få ut dem till sina låntagare.

Samtliga talböcker som produceras eller köps in får en markering att de är inköpta med medel från stiftelsen. Denna informationen finns också inläst i de talböcker som länsbiblioteket låter läsa in.

Folkbiblioteken i länet tar emot och förmedlar inläsningsförslag från allmänheten till talboksavdelningen på Örebro Stadsbibliotek eller till länsbiblioteket. Personalen på Stadsbiblioteket beställer inläsningen hos ett inläsningsföretag som t ex Inläsningstjänst AB i Stockholm. Fakturan på inläsningen går till länsbiblioteket.

Det finns drygt 250 talbokstitlar i Örebro Stadsbiblioteks katalog där det är angivet att talboken är utgiven med hjälp av den Hamiton-stiftelsen. Det bästa sättet att få en överblick över utgivningen är att söka på ordet ”Hamiltonska” i stadsbibliotekets talbokskatalog på Internet.

Framtiden

Greta Hamilton donerade generöst i en tid när talboksutgivningen för läshandikappade var begränsad och eftersatt. Tack vare hennes insats finns ett unikt bestånd av hembygdslitteratur med anknytning till Örebro län tillgängligt för funktionshindrade. Motsvarande nivå på inläsningar av hembygdslitteratur finns inte någonstans i landet!
Donationen gjordes när tekniken hette läsrullar. 2009 talar man mer om strömmande läsning med hjälp av datorer och Internet. Bristen på tillgång till Internet och dator begränsar för många funktionshindrade tillgången till de nyaste formerna av talböcker. Men samtidigt är det en tidsfråga innan dessa digitala verktyg är var mans egendom. På 1970-talet var det inte givet att alla läshandikappade hade tillgång till kassettbandspelare, men över tid så blev det inget stort problem.

Fördelen med den digitala tekniken är att den på ett enkelt sätt kan kopplas ihop med olika typer av högläsningsprogram. Med hjälp av syntetiskt tal fungerar datorn redan nu som en högläsningsmaskin för många funktionshindrade.

Det vore intressant om medlen från den Hamiltonska stiftelsen i framtiden också kunde användas för att hjälpa till med att tillgängliggöra det tryckta kulturarvet. Det skulle i så fall ske genom att ge stöd för att digitalisera de böcker som inte lästs in och som kan vara svåra att få tag i. Med hjälp av dataprogram för talsyntes skulle därmed kulturarvet kunna göras tillgängligt även för funktionshindrade.
Jag tror att Greta skulle ha gillat den idén.

Peter Alsbjer, Länsbibliotekarie