SOM-institutet

Vet du vem som använder landets folkbibliotek?

I biblioteksavsnittet årets SOM-rapport – Allas bibliotek? – analyserar biblioteksforskarna Catarina Eriksson och Katarina Michnik vilka folkbiblioteksanvändarna verkligen är. Detta görs i perspektivet av förslaget till nationell biblioteksstrategi och uppdragen till kommunerna i bibliotekslagen – att verka för det demokratiska samhällets utveckling  och därtill finnas för alla.

– Tidigare studier visar att stadsbor och välutbildad medelklass besöker bibliotek i större utsträckning än lågutbildade eller invånare på landsbygden. I vår studie ville vi gå bortom socioekonomiska indelningar och titta på hur andra faktorer som politisk positionering och engagemang i valda aktiviteter samvarierar med biblioteksbesök, säger Katarina Michnik i en intervju på Högskolan i Borås webbplats.

Så vad vet forskarna om biblioteksanvändarna (min kursiv)?

  • Personer med max medellåg utbildning och pensionärer besöker folkbibliotek i minst utsträckning.
  • Studerande är den grupp som besöker folkbibliotek mest. Drygt 50 procent har har besökt folkbibliotek minst en gång i kvartalet.
  • Sannolikheten är högre för att internetanvändare besöker folkbibliotek än att personer som inte använder internet ska göra det – ju mer frekvent internetanvändare, desto högre sannolikhet för att vederbörande ska besöka folkbibliotek.
  • Det finns ett starkare samband mellan folkbiblioteksbesök och den internetanvändning som påminner om klassisk biblioteksverksamhet som informationsförsörjning, än mellan folkbiblioteksbesök och den internetanvändning som bygger på medskapande inom ramen för sociala medier.
  • De som besöker folkbibliotek ofta utför också biblioteksärenden på internet i högre utsträckning. Dvs om du inte besöker folkbibliotek, är sannolikheten låg för att du utför biblioteksärenden på nätet.
  • Sannolikheten för ett högt förtroende för folkbibliotek är högst bland personer som placerat sig klart till vänster på den politiska skalan, vilket också får till resultat att sannolikheten är högre att den som placerat sig till vänster ska besöka folkbibliotek jämfört med den som placerat sig till höger.
  • Det finns ett samband mellan folkbiblioteksbesök och delaktighet i samhället: sannolikheten för att delta i politiska diskussioner respektive arbeta ideellt är högst bland de som besöker folkbibliotek veckovis. Sannolikheten för att delta i politiska diskussioner respektive att arbeta ideellt ökar med frekvensen på folkbiblioteksbesök.

Och vilka slutsatser kan dras?

De båda forskarna tror inte att digitala tjänster är rätt verktyg för att nå de invånare som inte redan besöker folkbibliotek. De menar att det är tveksamt att folkbibliotekens digitala tjänster innebär en ökad relevans för folkbiblioteken hos sådana grupper. Den egentliga utmaningen för folkbibliotek består enligt de båda forskarna inte i att folkbibliotek väljs bort till förmån för användning av olika internetaktörer såsom Storytel och Netflix utan att det finns invånare som varken använder folkbibliotek eller internetaktörerna. ”Om en grupp invånare varken använder folkbibliotek eller internet för sin informationsförsörjning, kan ett demokratiproblem föreligga då brist på information kan innebära att invånarna inte kan utöva sina samhälleliga rättigheter och skyldigheter.”

Vidare reflekterar de båda forskarna över huruvida folkbibliotekets sociala och inkluderande roll är något överbetonad (Det tror inte jag). Men de efterlyser också fler studier om i vilken utsträckning som folkbibliotek har en social och inkluderande betydelse och för vem.

Forskarna säger att de ”finner det vidare problematiskt att högst sannolikhet föreligger för att högutbildade vänsterorienterade biblioteksbesökare ska använda, och ha ett mycket eller ganska högt förtroende för, folkbibliotek. Vi undrar i vilken utsträckning som detta kan betraktas som uttryck för ett neutralt folkbibliotek.” Själv finner jag det inte ett dugg problematiskt. Jag tycker att biblioteken ska glädja sig över det förtroendekapital som finns – oavsett partifärg (med möjligt undantag för partier som är odemokratiska eftersom folkbibliotek handlar, enligt min uppfattning, om att genomföra demokrati i praktiken). Det vara kontraproduktivt att t ex ge sig på att utjämna förhållandena genom att medvetet minska förtroendet hos de grupper som redan har ett stort förtroende för folkbiblioteken oavsett politisk tillhörighet, kön, ålder, etnisk bakgrund, sexuell läggning, funktionsnedsättning, utbildningsnivå etc.

Däremot tycker jag att slutsatsen från forskarna, där de ”undrar i vilken utsträckning som detta kan betraktas som uttryck för ett neutralt folkbibliotek”, är problematisk. Jämför t ex strategier som skolan eller för den delen public service har när det gäller minskat förtroende hos vissa grupper. Skulle TV och radio uppfattas som mer neutralt om programtablån Berlusconifierades, om ni förstår vad jag menar? Eller skulle folkbiblioteket uppfattas mer neutralt om de gallrade Trump-kritisk litteratur till förmån för de böcker han själv skrivit – eller för den delen valde att köpa in ett ex av Anne Franks Dagbok för var tionde Mein Kampf?

För att öka förtroendet hos flera grupper som inte använder biblioteket – oavsett politisk tillhörighet, kön, ålder, utbildningsnivå, etnisk bakgrund eller funktionsnedsättning krävs att folkbiblioteken utvecklar sin verksamhet och sina metoder och sin inriktning genom att jobba på andra sätt – genom att ställa frågor i lokalsamhället, genom att undersöka kulturvanor och behov, genom att bjuda in till samverkan, genom att arbeta uppsökande, nätverkande och strategiskt långsiktigt.

Jag menar att påverkan på folkbibliotekens förmenta neutralitet inte påverkas av partitillhörighet hos de som har eller saknar förtroende för biblioteket. Jag provsmakar på en motsvarande formulering som skulle kunna beröra andra grupper. Ponera att personer med en förälder från ett annat land har större förtroende för biblioteken än andra invånare- skulle det också vara ett hot mot bibliotekets neutralitet? Skulle ett högt förtroendekapital hos HBTQ-personer eller personer med funktionsnedsättning innebära ett hot mot bibliotekets demokratiska uppdrag? Jag tror inte det i alla fall.

SOM-institutet släpper Fragment

Lagom till Almedalsveckan har SOM-institutet vid Göteborgs universitet släppt sin årliga omvärlds- och samtidsrapport. Årets utgåva heter Fragment (men borde med tanke på utgivningsortens och dess sinne för vitsande heta ”Framgent”).

Den som är intresserad av samtiden kan ladda ner hela boken här. eller i kapitelvisa – ursäkta – fragment här.

Som tidigare år innehåller rapporten en lång rad intressanta forskningsessäer om allt från dagsaktuella samhälls- och politikfrågor till frågor om  mediekonsumtion.

Ett par kapitel brukar ha bäring på biblioteksverksamhet. I år ligger fokus på e-böcker och digitalisering:

E-boken – i skuggan av den tryckta
Författare: Annika Bergström och Lars Höglund

  • ”E-bokens potential som nytt medium är ännu bara delvis utnyttjad. E-boken är i flertalet fall fortfarande en kopia på den tryckta, även om det finns undantag som utnyttjar de mervärden digitala lösningar möjliggör.”
  • ”,,, e-bokens pris ligger högre i Sverige än i många andra länder…”
  • ”Antalet aktörer på en liten marknad som den svenska är begränsat och priskonkurrensen inte lika tydlig som på den engelsk-språkiga marknaden. Kanske skall e-bokens introduktion ses som början på en lång resa, som för bokens del inte pågått lika länge som till exempel digitaliseringen av papperstidningen.”

Stöder digitaliseringen biblioteksanvändningen?
Författare: Lars Höglund och Eva Wahlström

  • ”…bibliotekens service och förtroendet för biblioteken ligger inte bara fortsatt högt, utan har också stärkts något…”
  • ”…kunskap om verksamheten också lägger grund för förtroende och ökar möjligheterna att dra nytta av olika typer av tjänster som kanske inte alla känner till så väl.”
  • ”…de ökade digitala möjligheterna torde upplevas positivt av många, inte minst yngre, och att detta också kan bidra till de positiva resultaten..”
  • ”I årets rapport ingår också data om högläsning för barnen i hemmet. En stor del av föräldrarna och en majoritet bland dem i hushåll med barn i åldern 0-3 eller 3-6 år läser högt för barnen varje vecka eller oftare. Det råder dock stora skillnader mellan grupper med olika utbildning och de med högst utbildning läser högt både oftare och fortsätter med detta längre upp i barnens ålder.”
  • ”Kanske är kombinationen av traditionell biblioteksservice, personlig kontakt, lässtimulans och nya digitala möjligheter något både hem och skola kan utnyttja mer.”

Tidigare års rapporter kan laddas ner här

SOM-institutet i framtidens skugga

I framtidens skugga är namnet årets SOM-rapport. Boken tar sin utgångspunkt i Göteborgs universitets nationella SOM-undersökning från hösten 2011 som omfattar tre riksrepresentativa urval på vardera 3 000 slumpmässigt valda personer i åldern 16-85 år.

I framtidens skugga innehåller i första hand analyser som uppdaterar trender i fråga om de tre huvudområden som står i centrum för SOM-institutets undersöknings- och analysverksamhet: samhälle, opinion och massmedia. Yngre människor vill enligt rapporten ha ett spännande och behagligt liv, medan de äldre tycker att fred i världen och landets säkerhet är allra viktigast. Kultur främjar inte den fysiska hälsan, men är positivt för hur man upplever sig må. Och tre av fem svenskar slänger hela och användbara kläder i soporna.

Du kan ladda ner hela rapporten här eller enbart de kapitel som du är intresserad av.

Som vanligt beskrivs trender inom Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet:

  • Antalet biblioteksbesökare på de svenska folkbiblioteken 2011 var det lägsta besökstal (44% har besökt ett bibliotek under året) som uppmätts i SOM-undersökningen sen starten 1986.
  • Skillnaden mellan män och kvinnor, där kvinnor både besöker bibliotek och läser böcker mer än män är betydande och verkar inte minska.
  • Sambandet mellan avstånd och biblioteksbesök är påtagligt. En del av de minskade besöks- och utlåningstalen hänger troligen samman med strukturella förändringar i biblioteksutbudet med många nedlagda biblioteksenheter.

Andra intressanta kapitel handlar om Kultur befrämjar hälsaMobilanvändning och nya medierAnvändning av mobilen för information och kommunikation

Nordiskt ljus – 2010 års SOM-rapport

Den 29 juni släpps årets rapportbok – Nordiskt ljus – från SOM-institutet vid Göteborgs Universitet.

Som vanligt intressanta artiklar om allt från huruvida svenskarna tycket att vi ska behålla monarki eller vargar.

Ur biblioteksperspektiv finns två speciellt intressanta kapitel: Lars Höglund om ”Bibliotek och demokratiska möten” och Lennart Weibull och Åsa Nilsson om ”Boken – var står den idag?”.

Årets SOM-rapport om bibliotekens framtid

Svensk höst heter årets rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Rapporten innehåller 34 kapitel om politik, medier och samhälle. Ett av kapitlen är skrivet av Lars Höglund och Eva Wahlström och handlar om bibliotek.

Slutsatserna som kommer fram utgår från enkäter som gjorts under 2008. Man kommer fram till en del intressanta trender:

  • de som använder biblioteket mer sällan tenderar att ytterligare minska på sina biblioteksbesök.
  • Sedan 1996 finns en tydlig nedåtgående trend för bibliotekens bokutlåning (Minskningen beror fra på bättre tillgång till billiga böcker genom sänkt bokmoms, antalet utlåningsställen har minskat genom att filialer lagts ned och en ökad konkurrens om medeieutbudet från TV-kanaler och internet).
  • Biblioteksbesöken minskar mer hos lågutbildade än högutbildade. Dvs klyftan ökar!
  • Ju oftare man besöker biblioteket, desto större förtroende för biblioteket har man
  • Bokhemlåning är viktigaste anledningen till biblioteksbesök, men andra skäl: tillgången till sakkunnig hjälp, kulturevenmang (50-80-åringar), miljön och mötet med andra, tillgången till internet (15-29-åringar) – äv viktiga
  • ”Jämfört med andra typer av offentlig service är dessutom andelen mycket eller ganska nöjda klart högre för biblioetken än för övriga typer av service i kommunerna som ingår i undersökningen.”
  • Antalet nöjda med biblioteksservicen är lägre på landsbygden än i städerna, vilket författarna tror har att göra med att filialer och bokbussar läggs ner.

Höglund och Wahlström avslutar med en diskussion om bibliotekens roll i spåren av finanskrisen. De menar att färre förvärvsarbetande betyder att fler personer kommer in i utbildningar och att detta innebär ett större tryck på biblioteken. Man menar också att potentialen för bibliotekens samhällsroll är gynnsamt:
Utvecklingen innebär ökande informationsflöden och ökade behov av information. Det finns därför plats för flera olika informationsvägar, tekniker och medier, men därmed också för mer av råd och hjälpmedel att sortera i informationsflödet och värdera information av skiftande trovärdighet.”

Dessutom säger författarna:
”Att tillgången till personal att rådfråga ligger så högt bland viktiga skäl till biblioteksbesök utgör ett memento för tankar på personalfri digital informationsförmedling.”
Något att fundera på för kollegorna i Lund?

Årets SOM-rapport: Svensk höst

Årets rapportbok från SOM-institutet vid Göteborgs universitet, Svensk höst, släpps den 7 juli. 


I Svensk höst medverkar samhälls- och opinionsforskare från många olika ämnesområden och lärosäten. Varje författare svarar själv för slutsatserna i respektive kapitel.

Rapportens titel anspelar på den antågande ekonomiska krisen. Allmänhetens första reaktioner belyses bland annat mot bakgrund av en genomgång av tv-nyheterna under samma tid som SOMundersökningarna genomfördes.

Bland rubrikerna:

Bibliotekens tjänster idag och i morgon?
Lars Höglund och Eva Wahlström

Medierat centrum – marginaliserad idyll
Svenskarnas föreställningar om stad och land
André Jansson

Piratpartiets sympatisörer
Henrik Oscarsson och Mikael Persson

Folket och FRA
Ulf Bjereld och Henrik Oscarsson

Medieobundna nyhetsvanor?
Josefine Sternvik

”Morgontidningen kostar för mycket”
Ulrika Hedman

Kvällstidningsläsning på papper och digitalt
Mathias A. Färdigh och Oscar Westlund

Var finns radion 2008?
Jan Strid

Användare i webbjournalistiken
Annika Bergström

Ladda ner, streama, fildela
Marina Ghersetti

Mobilanvändningens tilltagande komplexitet
Göran Bolin

mobil.nyheter.se?
Oscar Westlund

Här får du information om du vill beställa rapporten eller andra böcker från SOM-indtitutet. Du vet väl att tidigare rapporter kan laddas ner som pdf?

Skilda världar

”Skilda världar” heter årets undersökning från SOM-institutet, och som vanligt är det mycket intressant material som presenteras. Några av rubrikerna visar att det handlar om attityder och förändrade livsmönster inom t ex kultur (folk ser mer film, men inte på bio), miljö (synen på vindkraft och kärnkraft) och politik (synen på EU och partiledare).

 

Som banligt finns det ett par kapitel som är speciellt intressanta för biblioteken. Dels om svenskarnas läsvanor (”De senaste årens ökning har avstannat” ”… läsningen kan komma att försvagas de närmaste åren”)och onlinepelande (inte bara killar som är soffpotatisar). Det finns t o m ett kapitel om webb 2.0 och om internetanvändning.

Kaplitlet om bibiblioteken gör att man kastas mellan hopp och förtvivlan: ”… tyder det starka sambandet mellan förtroende och biblioteksanvändning på att verksamheten fungerar bra för dem som faktiskt använder biblioteken.

Om inte nuvarande trender bryts eller om man på andra sätt kan nå icke-användare verkar det sannolikt att förtroendet för biblioteken kommer att sjunka över tid…”

Om skillnaderna när det gäller läsning, utbildning och informationskompetens i samhället ökar – vilket är trenden – så har biblioteken misslyckats med sitt uppdrag att nå ut till alla.

Beställ boken här.