Covid 19-lagen, remissvaren och biblioteken

Socialdepartementet föreslår en tillfällig lag, ”Covid 19-lagen”, om särskilda begränsningar för att förhindra spridning av pandemin. Det allmänna kan med stöd av lagen t ex motverka trängsel eller på annat sätt förhindra smittspridning när det till exempel gäller allmänna sammankomster och offentliga tillställningar och platser för fritids- eller kulturverksamhet som exempelvis bibliotek. I lagpromemorian heter det att ”förslaget innebär att det kan införas begränsningar som påverkar allmänhetens tillgång till verksamheter som enligt lag ska vara tillgängliga för alla” – vilket bl a berör biblioteken.

Vidare heter det i promemorian att bestämmelserna i bibliotekslagen inte utgör något hinder mot att införa begränsningar med stöd av den nu föreslagna lagen. ”Däremot måste bestämmelserna beaktas vid införandet och utformningen av begränsningar som avser bibliotek… Det bör också, inom ramen för en proportionalitetsbedömning,
beaktas att bibliotek är en samhällsviktig verksamhet, bl.a. genom att de ger var och en möjlighet att använda internet och söka information.”
Speciellt intressant är det att läsa den nationella biblioteksmyndighetens svar.

Från KB:s remissvar och min kursiv:

• KB anser att det bör göras mer vägledande uttalanden om hur proportionalitetsbedömningen ska göras när åtgärder mot bibliotek övervägs, beaktat att bibliotek är en lagstadgad och samhällsviktig verksamhet. Det särskiljer bibliotek från andra verksamheter inom lagförslagets ”platser för fritids- eller kulturverksamhet”.
• Lagförslaget förlägger bibliotek i ”platser för fritids- eller kulturverksamhet” utan att tillämpa de avgränsningar som redan finns genom tillämpningsområdet för bibliotekslagen. KB menar att förutsättningarna för biblioteksverksamheten inom forskning och utbildning skiljer sig på ett betydande sätt från de kommunala biblioteksverksamheterna.
• Under pandemin har till exempel flera sjukhusbibliotek ställt om sin verksamhet för att fokusera på
  högspecialiserad informationsförsörjning om covid-19 genom att göra den absolut senaste forskningen tillgänglig för vårdprofessionen. KB ser inte att denna biblioteksverksamhet, i den utsträckning den utförs
  inom bibliotekets lokaler, utifrån proportionalitetsprincipen bör  inkluderas i en generell stängning av fysiska bibliotekslokaler.
• Folkbiblioteket är en viktig plats och funktion för socioekonomiskt svaga grupper och för personer som lever i olika slags utanförskap. De som inte behärskar digital teknik och digitala verktyg får möjlighet att utveckla färdigheterna genom bibliotekens arbete med digital delaktighet. Därtill söker sig många till folkbibliotek för att sköta ärenden såsom att betala räkningar, skriva ut och skanna blanketter. Inte sällan handlar det om kontakter med andra samhällsfunktioner som saknar lokala kontor, såsom Arbetsförmedlingen, Migrationsverket, socialtjänst och privata banker. Dessa användare saknar ofta annan plats att gå till för att lösa sina behov.
• Barn och unga har behov av öppna bibliotek för att stimulera läsning och läslust. Folkbiblioteken ska enligt bibliotekslagen ägna särskild uppmärksamhet åt barn och ungdomar för att främja deras språkutveckling och stimulera till läsning. Den omfattande verksamhet för barn och unga som bedrivs på våra folkbibliotek har stor betydelse för utvecklingen av ungas läsfärdigheter och språkutveckling.
• Kungliga biblioteket anser att det är olämpligt att generellt stänga alla bibliotek helt och hållet under en längre tid och uteslutande hänvisa till digitala alternativ eller andra sätt att låna biblioteksmedier. En covid-19-lag behöver balansera behovet av att begränsa smittspridning genom att stänga ”platser för fritids- eller
  kulturverksamhet” mot det breda samhällsviktiga uppdrag bibliotek i allmänhet, och i synnerhet folkbiblioteken har.
• KB framhåller behovet av en samlad digital infrastruktur av bibliotekstjänster för att upprätthålla likvärdighet i de fall då verksamheten på plats kraftigt begränsas.

Svensk Biblioteksförenings remissvar hittar du här.
”På grund av bibliotekens stora betydelse för den demokratiska utvecklingen menar vi också att ett beslut om att stänga eller inskränka bibliotekens verksamhet bör underställas riksdagen omgående efter att en sådan föreskrift utfärdas av regeringen. Förutsatt att våra invändningar beaktas, samt att inskränkningarna pågår under en begränsad period, kan vi ställa oss bakom regeringens förslag till Covid-19-lagstiftning.”

Om bibliotek och dess värdegrund – ideologi och neutralitet

Biblioteksdebatter handlar ofta om bibliotekens och bibliotekspersonalens värdegrund.
Formuleringar om demokrati och delaktighet i förslaget till nationell biblioteksstrategi har fått Rebecca Andersson att i sin viktiga masteruppsat (Bibliotekets värden : Människosyn i rapporter utgivna av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket) att reflektera över hur människosyn och värderingar hänger ihop, och vilken syn på människan som ligger till grund för de värden och uppdrag som strategin tillskriver biblioteket. I uppsatsen undersöker hon hur människosyn kommer till uttryck i rapporter utgivna av Kungliga biblioteket och Svensk biblioteksförening. 27 utvalda rapporter närlästes för att kunna urskilja uttryck för värdegrunder som kunde kopplas till dimensionerna människans värde, hur människan är och vad som är gott för människan.

(Jag brukar ofta skumma igenom ”tidigare-forsknings-kapitlet” i många av de uppsatser jag läser, men här fastnade jag för sådant som intresserar mig: inte minst om neutralitet ideologi och social rättvisa och hur bibliotek kan förhålla sig)

Biblioteket är inte nödvändigtvis i grunden gott, eller humanistiskt, utan en institution som kan tillskrivas olika värden och syften, menar Andersson. ”Genom att anta en humanistisk ideologi och en människosyn som framhäver frihet, välfärd, personlig utveckling och mänskliga rättigheter framställer KB och Svensk biblioteksförening sig själva som goda.” Andersson ställer frågan om KB och Svensk biblioteksförening verkligen är goda, eller om de endast är en del av den dominerande humanistiska ideologin. Hon menar att det finns en skillnad i att anamma ett humanistiskt förhållningssätt, jämfört med att aktivt arbeta för de värden man säger sig stå för. ”Att biblioteket ska verka för demokrati och mänskliga rättigheter är inte något negativt, men det kan lätt bli abstrakt. Det kan även finnas en risk i att man tar för givet att biblioteket i grunden är en god institution eftersom det kan leda till en passivitet. ”

Enligt Andersson  visar de undersökta rapporterna på en övertro på bibliotekets godhet och även en övertro på människans godhet. Flera rapporter anser att aktiva medborgare leder till en hållbar demokrati och samhällelig utveckling. Detta utesluter att kunskap och information även kan användas i antidemokratiska syften. Ett problem som inte tas upp i rapporterna är därför, enligt Andersson, huruvida biblioteket bör förhålla sig neutralt även när information och kunskap används i antidemokratiska syften. ”Biblioteket är dock inte neutralt när ett av bibliotekets uppdrag beskrivs som att motverka samhällsklyftor och verka för demokrati och fred. Om biblioteket verkligen vore neutralt skulle det även förhålla sig neutralt till värdena demokrati, fred, social rättvisa och individens frihet. Biblioteket är därför inte heller neutralt i bibliotekslagen.” Enligt Andersson beskrivs bibliotekets roll i rapporterna som en neutral och oberoende institution som en självklarhet. Men när neutralitetsidealet ställs mot bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa skapas det en motsättning. Hon uppmanar därför KB och Svensk biblioteksförening att omdefiniera begreppet neutralitet!
Genom att definiera neutralitet som ”att aktivt stödja och kräva allas rätt till att uttrycka en åsikt” går neutralitet att förena med bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa enligt Andersson, med effekt att bibliotekspersonalen kan aktivt arbeta för fri åsiktsbildning och intellektuell frihet och samtidigt stå för social rättvisa.

Mer från uppsatsen (min kursiv):

”Den syn på människans värde som framkommer i rapporterna kan jämföras med FN:s förklaring om de allmänna mänskliga rättigheterna. Denna humanistiska syn på människan återfinns även i demokratiutredningen och regeringsformen. Grundläggande mänskliga värden definieras som frihet, välfärd samt personlig utveckling. I rapporterna tillskrivs biblioteket rollen att värna om och upprätthålla dessa värden. Bibliotekets uppgift blir på så sätt att tjäna individer, samhällen och mänskligheten. Bibliotekens roll för socialt likaberättigande kommer till uttryck i bibliotekets arbete för marginaliserade och missgynnade grupper i samhället. Ett mål med bibliotekets verksamhet beskrivs som att verka för minskade samhällsklyftor, vilket speglar en inkluderande, medmänsklig och solidarisk människosyn. Kulturell och språklig mångfald ses genomgående som något positivt genom att rapporterna framhäver respekt, tolerans och dialog.”

…

”Av rapporterna framkom även att människan ses som en tänkande varelse, en aktiv medborgare och som kritiskt tänkande. Ett aktivt deltagande i samhället leder enligt rapporterna till en hållbar demokrati och samhällelig utveckling. Av denna anledning är människan i behov av och har en grundläggande rätt till kunskap och information. Rapporternas betoning av individens´friheter kan förklaras av humanismens autonomiideal.”

…

”Bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa och demokrati gör att biblioteket blir ställningstagande. I vissa rapporter beskrivs även bibliotekets uppdrag som att verka mot samhälls- och kunskapsklyftor. Demokrati ses som något som aktivt behöver upprätthållas och hot mot demokrati beskrivs bland annat som populism, propaganda och antidemokratiska rörelser.
När bibliotekets uppdrag är att verka för individens frihet kopplas bibliotekets verksamhet ihop med neutralitet. Biblioteket bör enligt detta synsätt förhålla sig neutral till kunskap, information och åsikter. Detta skapar en passivitet hos biblioteket. Den stora tilltron till biblioteket som en demokratisk institution leder till en
bild av biblioteket som oberoende och balanserande.”

…

”Att KB och Svensk biblioteksförening anser att biblioteket bör verka mot diskriminering och för jämställdhet var inte helt oväntat. Något som dock var oväntat var vissa rapportförfattares tydliga ställningstagande att motverka klasskillnader och samhällsklyftor. Andra rapportförfattare menade att biblioteket genom att endast existera motverkar samhälls- och kunskapsklyftor.”

…

”Åsikten att bibliotekets uppdrag är att motverka samhälls- och kunskapsklyftor är så pass väletablerad att det inte längre ses som en åsikt eller som en av många möjliga ideologiska inriktningar på bibliotekets verksamhet. Detta tyder på en brist på självmedvetenhet, och KB och Svensk biblioteksförening bör därför kritiskt granska sina egna ideologiska ståndpunkter istället för att behandla dem som självklarheter. Detta skulle kunna leda till en fördjupad och tydligare diskussion om bibliotekets uppdrag.”

Inspelningen från ”Träffpunkt biblioteksplaner”

Den 4 april bjöd Kungl. Biblioteket in till ett webbseminarium inom Träffpunkt biblioteksplaner – arbetet med bibliotekslagens § 18. Ni vet den om ”Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet. Myndigheten ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.”

På programmet som filmades (2 timmar 20 min) och kan ses på den här länken fanns

Lars Ilshammar, KB Demokratins skattkammare – Ett demokratiskt samhälle där alla fritt kan ta del av världens samlade litteratur och kunskap för att kunna verka i samhället på egna villkor

Margareta Lundberg Rodin, Senior universitetsadjunkt Högskolan i Borås Biblioteksplaner mitt i välfärdens utmaningar

Elisabet Rundqvist, KB Biblioteksplaner och uppföljning med avstamp i Demokratins skattkammare

Kerstin Olsson, KB: Hur beskrivs bibliotekets roll i det digitala samhället i biblioteksplanerna?

Lotta Brilioth Biörnstad, Kulturrådet Stärkta bibliotek och bibliotekplaner

Anna Lundén, KB: Spridningsbidrag för rapporter/projekt med koppling till biblioteksplaner

Christina Jönsson Adrial, KB: Demokratins skattkammare – En levande nationell biblioteksstrategi som kontinuerligt följs upp

Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018

Under 2018 har Kungl. biblioteket genomfört en kartläggning av de svenska folkbibliotekens och skolbibliotekens medieförsörjning. Syftet har varit att få en bättre inblick i hur biblioteken, genom framför allt olika samarbetsformer, löser sina medieförsörjningsbehov. För folkbibliotekens del har KB lagt tonvikten på samarbeten över kommungränser och på regional nivå, medan fokus för skolbiblioteken har varit  den kompletterande medieförsörjningen.

Rapporten heter Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018 – en översikt

Idag finns 18 samarbeten i vilka fler kommuner delar en gemensam katalog och har gemensam cirkulation. Dessa samarbeten omfattar totalt ungefär hälften av landets kommuner och fler samarbeten mellan kommuner verkar vara på gång. Det finns även ytterligare elva samarbeten kring någon form av gemensam webbplats. Andra typer av mediesamarbeten som förekommer över kommungränserna rör sådant som e-bokshantering, fjärrlån och transporter.

Den regionala biblioteksverksamhetens roll i den fysiska medieförsörjningen har ändrats sedan bibliotekslagen 2014 trädde i kraft. Den kompletterande medieförsörjningen fasas ut. Många regionala biblioteksverksamheter fortsätter däremot att  stödja transportlösningar. Dessa lösningar främjar lån- och fjärrlån mellan bibliotek inom den egna regionen och ibland även över regiongränserna. Man arbetar också med att på andra sätt stödja samarbeten, avtal och upphandlingar kring exempelvis e-medier. Utmaningar som många i den regionala biblioteksverksamheten ser i framtiden rör frågor kring e-medier, minoritetsspråk och mångspråk.

 

 

 

 

Om omvärldsbevakning på bibliotek

Syftet med KB:s nya antologi ”Världen där utanför – Bibliotekariens roll som omvärldsbevakare och analytiker” – är att ge en samlad bild av vad omvärldsbevakning innebär och hur den tillsammans med analys kan användas för att stödja och utveckla verksamheter.

Antologin som domineras av exempel från special- och forskningsbibliotek är indelad i tre delar:

• Vad är omvärldsbevakning? Varför ska man omvärldsbevaka på biblioteket?
  Förutom att redogöra för vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys innebär ger denna del en bild av hur omvärldsbevakningen har utvecklats över tid inom bibliotekssektorn. Här får den intresserade ta del av teoretisk kunskap och tips på modeller och metoder att tillämpa i sin omvärldsbevakning.
• Hur går omvärldsbevakning till rent praktiskt? Vad kan vi lära av varandra?
  Olika metoder och arbetssätt för att omvärldsbevaka presenteras av fyra bibliotek med olika inriktningar. Hur omvärldsbevakar bibliotekspersonalen på en advokatbyrå, ett sjukhusbibliotek, ett musikbibliotek och ett myndighetsbibliotek?
• Vad innebär omvärldsanalys? Hur kan analysen användas för att utveckla verksamheten?
  Hur kan omvärldsanalysen användas för olika syften, till exempel att förändra och utveckla verksamheten, skapa mervärde till beslutsunderlag eller att möta förändringar i omvärlden med stöd av analys.

Träffpunkt biblioteksplaner

Träffpunkt biblioteksplaner är den arena som Kungl. Biblioteket i samarbete med kommuner och regioner satt samman för att tillsammans ta sig an § 18 Bibliotekslagen. Ni vet den där som säger att den myndighet som regeringen bestämmer ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.

Nu sker det lite ändringar i struktur och innehåll – ändringarna presenterade på ett webbinarium tidigare i dag (mer om webbinariet här). Ett av de mest intressanta presentationerna på webbinariet var KB:s undersökning av trender i 46 aktuella biblioteksplaner som antagits 2017.

Om lagar och internationella konventioner:
Samtliga undersökta planer har koppling till bibliotekslagen
85 % har koppling till minst en annan lag;
– Skollagen
– LSS/SOL/HSL/LVM
– sekretesslagen, PUL
– lagen om nationella minoriteter, diskrimineringslagen, jämställdhetslagen
70 % nämner konventioner;
– UNESCO/IFLA folkbiblioteks-,  skolbiblioteks- och mångkulturellt biblioteksmanifest
– FNs barnkonvention, mänskliga rättigheter  samt
– Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling

Om andra styrdokument:
73 % kopplar till kommunala styrdokument
65 % kopplar till regionala biblioteks-eller kulturplaner
50 % har en beskrivning av lokal analys
26 % beskriver framtagandet av biblioteksplanen
15% har varken en kopplingar till kommunala styrdokument eller regionala planer/styrdokument

Om ändamålsparagrafen:
84 % beskriver eller nämner läsfrämjande
76 % har med text om biblioteket som demokratisk arena
76 % berör kultur
69 % har resonemang om lärande

Om prioriterade grupper
97 % har nämnt tillgänglighet, både i fråga om resonemang om öppettider etc. och tillgänglighet för funktionsnedsatta
60 % nämner nationella minoritetsspråk
78 % nämner annat modersmål än svenska
91 % nämner verksamhet för barn

Utredarna konstaterar vidare att lagar och konventioner räknas upp och finns citerade men bryts sällan ner till egna formuleringar i biblioteksplanen och återspeglas inte i målen. Generellt sett är formuleringarna i planerna svepande med fokus på beskrivningar av redan befintlig verksamhet och få beskrivningar som är framåtsyftande. I de flesta saknas dialog med användarna eller användarundersökningar. Många biblioteksplaner saknar mätbara mål.

Samtidigt konstaterar KB att 90% av  kommunerna har giltiga biblioteksplaner och att de flesta är antagna efter den ”nya” bibliotekslagen. Merparten av bibliotekslagens paragrafer omsätts in i biblioteksplanernas skrivningar. Ändmålspargrafen synliggörs i de flesta biblioteksplanerna samt områden som berör tillgänglighet, annat modersmål än svenska, skolbibliotek, samverkan och digital delaktighet skrivs tydligare fram i planerna än tidigare.

 

 

 

Katti Hoflin om stök och kris som verktyg för utveckling

Stök på bibliotek i Stockholmsförorterna var det som präglade biblioteksdebatten under året. Stadsbibliotekarien Katti Hoflin berättar om sina erfarenheter på årets Bibibliotekschefskonferens och hur hon använt den ”kris” som uppstod till att förklara hur moderna folkbibliotek arbetar och definiera bibliotekets och bibliotekariens roller.

Fler intressanta filmer från Bibliotekschefskonferensen finns här. Som t ex Catharina Isberg, Helsingborgs Stadsbibliotek om ”Ledarskap i blåsväder”

KB räddar julen för e-boksläsarna

Nu kan du få e-böcker till kampanjpris från Kungl. biblioteket, enligt ett pressmeddelande från KB.

Alla böcker som inte längre är skyddade av upphovsrätt kan beställas som e-bok. Det sker via tjänsten eBooks on demand, EOD, som är frukten av ett europeiskt samarbete.

Den beställda boken skannas sida för sida och levereras som en ocr-tolkad pdf mot kontokortsbetalning. KB sparar de digitaliserade verken som så småningom tillgängliggörs fritt i katalogen. Startavgiften är normalt 100 kronor samt 3 kronor per skannad sida.

Under tiden 1 till 14 december är det halva priset. Det kostar bara 1,50 per sida plus en startavgift på 50 kronor. Dock minst 100 kronor. Boken levereras som en pdf inom cirka 1-3 veckor.

EOD-beställningar kan endast göras direkt i katalogposten. Funktionen finns såväl i KB:s katalog Regina som i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS, och innebär alltid digitalisering av verket i sin helhet. Det material som går att beställa är märkt med EOD-symbolen ”digital on request”. Länk till KB:s katalog Regina: http://www.kb.se/soka/Regina/

EOD-nätverket började som ett EU-projekt 2006 med 13 bibliotek från 8 europeiska länder. Idag medverkar drygt 40 bibliotek från mer än 12 länder och antalet ökar hela tiden.

Första stegen mot en nationell biblioteksstrategi

Riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg och Erik Fichtelius talar om nationell biblioteksstrategi.
Erik Fichtelius är nytillsatt nationell samordnare för arbetet med att ta fram en nationell biblioteksstrategi.

Äntligen! KB ska ta fram en nationell biblioteksstrategi!

Från Regeringskansliet meddelas:

Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Strategin ska bygga på långsiktig vilja att behålla och utveckla biblioteksteksverksamheten i Sverige. Under 2015 avsätts därför 5 miljoner kronor. Därefter beräknas anslaget öka med 6 miljoner kronor årligen 2016–2018 för ändamålet.

– Biblioteken ska vara en samlingspunkt med litteraturen i fokus. Samtidigt är det också ett rum för samtal och därmed en central byggsten i vår demokrati. Den senaste tidens debatt om biblioteken belyser även behovet av en nationell biblioteksstrategi, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Uppdraget innebär att Kungliga biblioteket (KB) ska föreslå långsiktiga mål och strategier, utifrån bibliotekslagens bestämmelser, för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet.

I uppdraget ingår bland annat att belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar, bibliotekens roll för att främja litteraturens ställning och deras roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik

KB ska även, tillsammans med berörda aktörer på skolområdet, göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning. I uppdraget ingår att fortsätta verksamheten med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris.

Uppdraget ska slutredovisas ska senast den 1 mars 2019.

Riksbibliotekarien uttalar sig också:

– Individens rätt till information är en viktig utgångspunkt för KB:s arbete med en nationell biblioteksstrategi, det säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg i en kommentar till regeringens beslut i dag om att ge KB i uppdrag att föreslå långsiktiga mål och strategier, utifrån bibliotekslagens bestämmelser, för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen LIBRIS.

– Det är mycket glädjande att regeringen tydligt betonar bibliotekens betydelse för samhällsutvecklingen, säger Gunilla Herdenberg. Vi kommer från KB:s sida att genomföra strategiarbetet i nära samverkan med hela bibliotekssektorn och berörda myndigheter.

Strategin ska ge svar på bibliotekens roll i samhället, användarnas behov, nya medier, teknisk utveckling, nationell infrastruktur mm. Genom samarbete kan biblioteken optimera användningen av resurser för att ge människor tillgång till information vilket är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle.

Nationell biblioteksstrateg

Och nu kan den intresserade söka jobbet som nationell samordnare för biblioteksstrategi. Och om inte det duger kan du bli utredare för nationell strategi.

Jag kan tänka mig att den person KB söker bör ha en stark ställning inom såväl folkbibliotekssfären som forskningsbiblioteken. Eller så kan det vara tvärtom. En poäng kan ju då vara att välja en person som inte har alltför långt till pensionen. För det här kan bli ett sånt där uppdrag där risken att trampa folk på tårna kan vara stor. Då kan det kanske vara bättre att ta in en karriärist som inte är belastad alls av biblioteksfrågor och på något sätt kan bedömas vara neutral.