Kungl. Biblioteket

Om omvärldsbevakning på bibliotek

Syftet med KB:s nya antologi ”Världen där utanför – Bibliotekariens roll som omvärldsbevakare och analytiker” – är att ge en samlad bild av vad omvärldsbevakning innebär och hur den tillsammans med analys kan användas för att stödja och utveckla verksamheter.

Antologin som domineras av exempel från special- och forskningsbibliotek är indelad i tre delar:

  • Vad är omvärldsbevakning? Varför ska man omvärldsbevaka på biblioteket?
    Förutom att redogöra för vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys innebär ger denna del en bild av hur omvärldsbevakningen har utvecklats över tid inom bibliotekssektorn. Här får den intresserade ta del av teoretisk kunskap och tips på modeller och metoder att tillämpa i sin omvärldsbevakning.
  • Hur går omvärldsbevakning till rent praktiskt? Vad kan vi lära av varandra?
    Olika metoder och arbetssätt för att omvärldsbevaka presenteras av fyra bibliotek med olika inriktningar. Hur omvärldsbevakar bibliotekspersonalen på en advokatbyrå, ett sjukhusbibliotek, ett musikbibliotek och ett myndighetsbibliotek?
  • Vad innebär omvärldsanalys? Hur kan analysen användas för att utveckla verksamheten?
    Hur kan omvärldsanalysen användas för olika syften, till exempel att förändra och utveckla verksamheten, skapa mervärde till beslutsunderlag eller att möta förändringar i omvärlden med stöd av analys.

Träffpunkt biblioteksplaner

Träffpunkt biblioteksplaner är den arena som Kungl. Biblioteket i samarbete med kommuner och regioner satt samman för att tillsammans ta sig an § 18 Bibliotekslagen. Ni vet den där som säger att den myndighet som regeringen bestämmer ska tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.

Nu sker det lite ändringar i struktur och innehåll – ändringarna presenterade på ett webbinarium tidigare i dag (mer om webbinariet här). Ett av de mest intressanta presentationerna på webbinariet var KB:s undersökning av trender i 46 aktuella biblioteksplaner som antagits 2017.

Om lagar och internationella konventioner:
Samtliga undersökta planer har koppling till bibliotekslagen
85 % har koppling till minst en annan lag;
– Skollagen
– LSS/SOL/HSL/LVM
– sekretesslagen, PUL
– lagen om nationella minoriteter, diskrimineringslagen, jämställdhetslagen
70 % nämner konventioner;
– UNESCO/IFLA folkbiblioteks-,  skolbiblioteks- och mångkulturellt biblioteksmanifest
– FNs barnkonvention, mänskliga rättigheter  samt
– Lyonförklaringen om tillgång till information och utveckling

Om andra styrdokument:
73 % kopplar till kommunala styrdokument
65 % kopplar till regionala biblioteks-eller kulturplaner
50 % har en beskrivning av lokal analys
26 % beskriver framtagandet av biblioteksplanen
15% har varken en kopplingar till kommunala styrdokument eller regionala planer/styrdokument

Om ändamålsparagrafen:
84 % beskriver eller nämner läsfrämjande
76 % har med text om biblioteket som demokratisk arena
76 % berör kultur
69 % har resonemang om lärande

Om prioriterade grupper
97 % har nämnt tillgänglighet, både i fråga om resonemang om öppettider etc. och tillgänglighet för funktionsnedsatta
60 % nämner nationella minoritetsspråk
78 % nämner annat modersmål än svenska
91 % nämner verksamhet för barn

Utredarna konstaterar vidare att lagar och konventioner räknas upp och finns citerade men bryts sällan ner till egna formuleringar i biblioteksplanen och återspeglas inte i målen. Generellt sett är formuleringarna i planerna svepande med fokus på beskrivningar av redan befintlig verksamhet och få beskrivningar som är framåtsyftande. I de flesta saknas dialog med användarna eller användarundersökningar. Många biblioteksplaner saknar mätbara mål.

Samtidigt konstaterar KB att 90% av  kommunerna har giltiga biblioteksplaner och att de flesta är antagna efter den ”nya” bibliotekslagen. Merparten av bibliotekslagens paragrafer omsätts in i biblioteksplanernas skrivningar. Ändmålspargrafen synliggörs i de flesta biblioteksplanerna samt områden som berör tillgänglighet, annat modersmål än svenska, skolbibliotek, samverkan och digital delaktighet skrivs tydligare fram i planerna än tidigare.

 

 

 

Katti Hoflin om stök och kris som verktyg för utveckling

Stök på bibliotek i Stockholmsförorterna var det som präglade biblioteksdebatten under året. Stadsbibliotekarien Katti Hoflin berättar om sina erfarenheter på årets Bibibliotekschefskonferens och hur hon använt den ”kris” som uppstod till att förklara hur moderna folkbibliotek arbetar och definiera bibliotekets och bibliotekariens roller.

Fler intressanta filmer från Bibliotekschefskonferensen finns här. Som t ex Catharina Isberg, Helsingborgs Stadsbibliotek om ”Ledarskap i blåsväder”

KB räddar julen för e-boksläsarna

Nu kan du få e-böcker till kampanjpris från Kungl. biblioteket, enligt ett pressmeddelande från KB.

Alla böcker som inte längre är skyddade av upphovsrätt kan beställas som e-bok. Det sker via tjänsten eBooks on demand, EOD, som är frukten av ett europeiskt samarbete.

Den beställda boken skannas sida för sida och levereras som en ocr-tolkad pdf mot kontokortsbetalning. KB sparar de digitaliserade verken som så småningom tillgängliggörs fritt i katalogen. Startavgiften är normalt 100 kronor samt 3 kronor per skannad sida.

Under tiden 1 till 14 december är det halva priset. Det kostar bara 1,50 per sida plus en startavgift på 50 kronor. Dock minst 100 kronor. Boken levereras som en pdf inom cirka 1-3 veckor.

EOD-beställningar kan endast göras direkt i katalogposten. Funktionen finns såväl i KB:s katalog Regina som i den nationella bibliotekskatalogen LIBRIS, och innebär alltid digitalisering av verket i sin helhet. Det material som går att beställa är märkt med EOD-symbolen ”digital on request”. Länk till KB:s katalog Regina: http://www.kb.se/soka/Regina/

EOD-nätverket började som ett EU-projekt 2006 med 13 bibliotek från 8 europeiska länder. Idag medverkar drygt 40 bibliotek från mer än 12 länder och antalet ökar hela tiden.

Äntligen! KB ska ta fram en nationell biblioteksstrategi!

Från Regeringskansliet meddelas:

Kungliga biblioteket har fått i uppdrag att ta fram förslag till en nationell biblioteksstrategi. Strategin ska bygga på långsiktig vilja att behålla och utveckla biblioteksteksverksamheten i Sverige. Under 2015 avsätts därför 5 miljoner kronor. Därefter beräknas anslaget öka med 6 miljoner kronor årligen 2016–2018 för ändamålet.

– Biblioteken ska vara en samlingspunkt med litteraturen i fokus. Samtidigt är det också ett rum för samtal och därmed en central byggsten i vår demokrati. Den senaste tidens debatt om biblioteken belyser även behovet av en nationell biblioteksstrategi, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.

Uppdraget innebär att Kungliga biblioteket (KB) ska föreslå långsiktiga mål och strategier, utifrån bibliotekslagens bestämmelser, för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet.

I uppdraget ingår bland annat att belysa bibliotekarieyrkets roll och förutsättningar, bibliotekens roll för att främja litteraturens ställning och deras roll för att främja det demokratiska samtalet, den fria åsiktsbildningen och förmågan till kritisk analys och källkritik

KB ska även, tillsammans med berörda aktörer på skolområdet, göra en analys av vilka utvecklingsbehov som finns för skolbiblioteken för att de i ökad grad ska kunna främja språkutveckling och stimulera till läsning. I uppdraget ingår att fortsätta verksamheten med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen Libris.

Uppdraget ska slutredovisas ska senast den 1 mars 2019.

Riksbibliotekarien uttalar sig också:

– Individens rätt till information är en viktig utgångspunkt för KB:s arbete med en nationell biblioteksstrategi, det säger riksbibliotekarie Gunilla Herdenberg i en kommentar till regeringens beslut i dag om att ge KB i uppdrag att föreslå långsiktiga mål och strategier, utifrån bibliotekslagens bestämmelser, för att främja samverkan och kvalitetsutveckling i hela det allmänna biblioteksväsendet samt fortsätta arbetet med att tillgängliggöra e-böcker via den nationella katalogen LIBRIS.

– Det är mycket glädjande att regeringen tydligt betonar bibliotekens betydelse för samhällsutvecklingen, säger Gunilla Herdenberg. Vi kommer från KB:s sida att genomföra strategiarbetet i nära samverkan med hela bibliotekssektorn och berörda myndigheter.

Strategin ska ge svar på bibliotekens roll i samhället, användarnas behov, nya medier, teknisk utveckling, nationell infrastruktur mm. Genom samarbete kan biblioteken optimera användningen av resurser för att ge människor tillgång till information vilket är en av grundpelarna i ett demokratiskt samhälle.

Nationell biblioteksstrateg

Och nu kan den intresserade söka jobbet som nationell samordnare för biblioteksstrategi. Och om inte det duger kan du bli utredare för nationell strategi.

Jag kan tänka mig att den person KB söker bör ha en stark ställning inom såväl folkbibliotekssfären som forskningsbiblioteken. Eller så kan det vara tvärtom. En poäng kan ju då vara att välja en person som inte har alltför långt till pensionen. För det här kan bli ett sånt där uppdrag där risken att trampa folk på tårna kan vara stor. Då kan det kanske vara bättre att ta in en karriärist som inte är belastad alls av biblioteksfrågor och på något sätt kan bedömas vara neutral.

UR: om e-böcker från Bok- och Biblioteksmässan

UR dokumenterade fler seminarier under årets Bok- och Biblioteksmässa. Ett av de mest intressanta var arrangerat av Kulturrådet och Kungliga biblioteket och handlade om ”E.bokens fram och baksida” och kan beses här.

Deltagare Ann Steiner, forskare, Kristina Ahlinder, Svenska Förläggarföreningen, Gunnel Stjernvall, Kungliga biblioteket, och Katarina Dorbell, Barnens bibliotek. Moderator: Signe Westin. Inspelat på Bokmässan i Göteborg i september 2014. Arrangörer: Kulturrådet och Kungliga biblioteket.

Mer om KB och e-böcker på Librisbloggen eller på Framsidan.

I tystnaden efter Honeths uttalande

I samband med en nationell konferens om forskningsbibliotekens nya roller gjorde statssekreteraren vid utbildningsdepartementet, Peter Honeth, ett viktigt uttalande där han slog fast att Kungl. Bibliotekets huvudroll är att vara ett forskningsbibliotek och att det nationella uppdraget som samordnare för allmänna biblioteksväsendet snarast är att betrakta som en biroll.

Det som är mest anmärkningsvärt är kanske inte uttalandet i sig, utan tystnaden i Bibliotekssverige. I referatet i Biblioteksbladet görs ingen analys av betydelsen av det Honeth faktiskt sa. Den enda som tycks reagerat är Elsebeth Tank.
Tystnaden återspeglar en grundläggande skärningspunkt i Bibliotekssverige – den mellan statligt finansierade forskningsbibliotek och de allmänna folkbiblioteken. Problematiken finns, enligt min uppfattning, även inom Svensk Biblioteksförening och på den nationella nivån mellan utbildnings- och kulturdepartementen och de som jobbar med läsfrämjande (Kulturrådet) och de som jobbar som stöd för forskning/kulturarvet (Kungl. Biblioteket).
Det är positioneringar som varken främjar verksamhetsutveckling, samverkan eller kvalitet.

Honeth är en politiskt tillsatt tjänsteman på högsta nivå i utbildningsdepartementet. Han har, enligt mitt förmenande, en nyckelroll genom att kunna påverka KB:s uppdrag genom att formulera KB:s  förordning och instruktion  samt ge resurser i form av en budget. Han är därmed en av de som har starkast möjlighet att påverka svensk statlig bibliotekspolitik. Och det gör han.

Det är därför av stor vikt att lyssna när han uttalar sig. Speciellt när han ger uttryck för regeringens förväntningar.

Vad är det då han säger?

Svensk Biblioteksförening filmade Honeths anförande. Hans uttalande om huvudroller och biroller ligger 27-30 minuter in på filmen.

 

Jag har gjort en transkribering om ni inte orkar spola fram med början 27m 30s:

”Det för mig in också på KB:s nya instruktion. KB är ett forskningsbibliotek. Det är tillsammans med det här nationalbiblioteksbiblioteksfunktionen, att spara, ja, än så länge allt svenskt tryck och successivt nu också info, bild och e-material. Det är huvudrollen för KB. … KB har också roll, en viss roll mot folkbiblioteken, och jag säger mycket medvetet en viss roll. Det här har varit mycket diskussioner om hur ska vi se på de här olika rollerna? Därför säger jag tydligt: KB:s absoluta huvudroll är forskningen. KB har också en viss roll att stötta utvecklingen av biblioteksväsendet i övrigt. Den rollen skulle kunna bli väldigt stor, och den kanske borde bli väldigt stor, men det kan inte vara så att den går ut över det som trots allt är KB:s huvudroll. Det här är en av utmaningarna som KB och KB:s ledning naturligtvis har att hantera, för förväntningarna både från forskningen men också från det allmänna biblioteksväsendet på KB är stort. Stora förväntningar – trots allt begränsade resurser. En tydlig markering av en huvudroll, men också en tydlig markering av en biroll. Så ungefär skulle jag uttrycka regeringens förväntningar när det gäller KB.”

 Varför är det då intressant?

Jo, för att han uttrycker regeringens förväntningar på KB. Samma regering som antagit en ny bibliotekslag vars § 18 säger att ”Den myndighet som regeringen bestämmer ska ha en nationell överblick över och främja samverkan inom det allmänna biblioteksväsendet.” och vars förordning definierar ett antal likställda uppdrag, däribland uppdraget ”ha en nationell överblick över det allmänna biblioteksväsendet och främja samverkan och utveckling inom området”.
I förordningen finns inget formulerat om huvud- eller biroller utan alla borde vara lika relevanta, tycker jag i alla fall.

Det är också intressant i perspektivet av de på olika håll uttryckta behoven av en nationell biblioteksstrategi. Med utgångspunkt från Honeths resonemang behöver den knappast innefatta hela det allmänna biblioteksväsendet. Det räcker rimligen med forskningsbiblioteken och här finns det ju redan en etablerad struktur för samverkan, så varför skulle det behövas en nationell biblioteksstrategi överhuvudtaget?

En sak Honeth säger som är nog så sant: förväntningarna på KB blev stora när de tog på sig uppdraget för nationella samverkan. Kanske blev de för stora. Inte minst från folkbiblioteken. Förmodligen är det dags att skruva ner dem.
Ingen skugga ska dock falla på de tjänstemän på KB som oförtrutet jobbar  med uppdraget i fortsättningen på § 18: att ”tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna och kommunerna följa upp hur de biblioteksplaner som antagits har utformats och hur de används.”.

Barnperspektivet, någon?

KB ger svar på tal!

Kommer ni ihåg i vintras när Statskontorets beska myndighetsanalys av Kungl. Biblioteket kom?

KB har nu i sin tur utvärderat Statskontorets myndighetsanalys enligt KB:s webbplats. De har beslutat om en handlingsplan för att åtgärda de synpunkter som Statskontoret förde fram. Men de  har också invändningar mot några av myndighetsanalysens slutsatser:

  • Statskontoret föreslog att regeringen skulle avgränsa det utvidgade uppdraget Nationell bibliotekssamverkan. KB menar att uppdraget redan är tydligt avgränsat.
  • Statskontorets påståendet att digitaliseringsverksamheten skulle pågå utan plan anser KB vara missvisande. Dock delar myndigheten synpunkten att gränssnitt för tillgängliggörande saknas. KB arbetar aktivt för att utveckla ett eller flera ändamålsenliga webbgränssnitt

Rinkebyskolan skolbibliotek är ett gott exempel!

Många elever i Sverige saknar skolbibliotek – trots att de borde ha det enligt den nya skollagen. En ny kartläggning gjord av Kungliga biblioteket – visar att bara en av fyra skolenheter har tillgång till skolbibliotek som är bemannat minst 20 timmar i veckan. Men det finns även goda exempel.

-TV4 Nyheterna har besökt ett sådant: Rinkebyskolans skolbibliotek.

Se inslaget här.

Via Elisabet Ahlqvist

Läs också DIKs Karin Linder i SvD:  Skolorna mörkar om brist på bibliotek