Författare: peterals

Jag är regionbibliotekarie på Region Örebro län.

Om nyanlända som biblioteksguider

Ola Pilerots rapport Nyanlända biblioteksguider – en studie av nyanlända medarbetare på folkbibliotek presenterar resultaten från en  studie av ett Stärkta bibliotek-projekt som genomförts av Göteborgs stadsbibliotek tillsamman med biblioteken i Kungsbacka och Alingsås. Syftet med projektet var att utveckla bibliotekens kunskapsbas och beredskap för att möta nyanlända invandrares och flyktingars behov. Projektets grundläggande idé är att i framtiden kunna utöka
personalstyrkorna på biblioteken genom att rekrytera nyanlända medarbetare. På så sätt skulle biblioteken kunna erbjuda ett bredare språkligt och kulturellt utbud av service och tjänster.

Det övergripande syftet med denna förstudie är dels att skapa ett underlag kring vad
bibliotekens etablerade medarbetare uppfattar för behov av kompetens hos nya medarbetare, dels
att utveckla kunskaper om nyanlända biblioteksmedarbetares erfarenheter av att komma som ny
medarbetare till biblioteket. Tanken är också att nyrekryterade nyanlända biblioteksmedarbetare ska kunna genomgå en skräddarsydd, enklare utbildning så att de får de grundläggande kunskaper som krävs för att kunna fungera som ”biblioteksguider” på  folkbibliotek. Och Pilerot skissar på ett sådant förslag:
Utifrån resultaten av förstudien förslås att en kurs vars syfte är att introducera nyanlända
biblioteksmedarbetare skulle kunna struktureras utifrån fem övergripande teman:

1. Folkbibliotekets grundläggande idéer och uppdrag
2. Folkbiblioteket i ett organisatoriskt sammanhang
3. Medier på folkbiblioteket
4. Folkbibliotekets verksamhet
5. Folkbibliotekens olika användargrupper

Om bibliotek i kulturbudgeten

I Platons grotta: Från utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid (min kursiv, sen får ni dra slutsatserna själva)

  • ”Regeringen bedömer att satsningen Stärkta bibliotek har bidragit till att öka tillgängligheten vid bibliotek i hela landet.”
  • ”Tidigare beslutade och aviserade anslagsförändringar som inneburit att tidsbegränsade medel som ursprungligen avsåg arbetet med den nationella biblioteksstrategin förlängdes över 2019 innebär att anslaget minskar med 6,3 miljoner kronor fr.o.m. 2020.”
  • ”Kungl. biblioteket överlämnade i mars 2019 förslag till nationell biblioteksstrategi till regeringen. Kungl. biblioteket har inom ramen för arbetet med strategin även redovisat ett antal rapporter under 2018 och 2019, däribland Värdet av Skolbiblioteket – en verksamhet för hållbar utbildning och bildning. Förslaget till nationell biblioteksstrategi har remitterats och bereds inom Regeringskansliet.”
  • ”Under 2018 har Kungl. biblioteket arbetat med att öka mängden upphovsrättsligt fritt material i den nationella databasen Libris. Cirka 4 500 upphovsrättsligt fria titlar har förts in i Libris.
    Myndigheten har under 2018 fördelat verksamhetsbidrag på 14 miljoner kronor till myndighetens partners i det nationella samverkansuppdraget, däribland till Internationella bibliotekets arbete med mångspråkiga medier.”
  • ”Under 2018 har 32 nya kommunala biblioteksplaner antagits i kommunal beslutsprocess och ytterligare ett tiotal förväntas antas under 2019. Det innebär att 94 procent av Sveriges kommuner har en aktuell biblioteksplan – att jämföra med 2014 då motsvarande andel var 35 procent.
  • ”De regionala biblioteksverksamheterna har tillsammans med Kungl. biblioteket en avgörande roll i genomförandet av ett digitalt kompetenslyft, inom satsningen Digitalt först, för all personal vid landets folkbibliotek. Ett självskattningsverktyg har tagits fram för att analysera utbildningsbehov och vilka insatser som behöver skapas.”
  • ”Genom satsningen Stärkta bibliotek har regeringen avsatt 250 miljoner kronor årligen 2018–2020. Under 2018 fördelade Statens kulturråd totalt 220,5 miljoner kronor till folkbibliotek över hela landet. Kultursamverkansmodellen har förstärkts med 25 miljoner kronor årligen inom ramen för satsningen. Under 2018 års två ansökningsomgångar var det cirka 94 procent av Sveriges kommuner som sökte bidrag från Stärkta bibliotek. Kulturrådet har initierat uppföljningsstudier inom områden där de har identifierat kunskapsluckor. De kommer bl.a. att ta fram en rapport om folkbibliotekens förutsättningar i
    glesbygd, och en om folkbibliotekens uppdrag och verksamhet för personer med kognitiva, intellektuella och psykiska funktionsnedsättningar.”
  • ”Under 2018 beviljade Statens kulturråd 241 kommuner stöd för folk- och skolbibliotek för inköp av barn- och ungdomslitteratur eller inköp av vuxenlitteratur som främjar barns och ungas läsintresse. Kulturrådet bedömer ansökningarna utifrån två aspekter: dels antalet barn och ungdomar (0–18 år) som bor i kommunen, dels den läsfrämjandeplan som beskriver kommunens läsfrämjande arbete. De sökande kommunerna måste ha en politiskt antagen och aktuell biblioteksplan, de får inte heller sänka sitt medieanslag om de ska kunna beviljas stöd.”
  • ”MTM har infört tjänsten Talboken kommer där folkbibliotek förmedlar talböcker via internet till it-ovana låntagare. Antal nedladdningar via Talboken kommer mer än tredubblades för både kvinnor och män under 2018.”
  • ”Under 2018 beviljades cirka 17,8 miljoner kronor till läs- och litteraturfrämjande insatser (inklusive projektstöd för Bokstart), se tabell 5.2. Många ansökningar rörde läsfrämjande projekt i förskolan, vilket enligt Kulturrådet kan hänga samman med att den nya läroplanen för förskolan tar upp högläsningens betydelse.”
  • Bokstart är ett stöd och en resurs för de personer som arbetar med små barns språkutveckling, med utgångspunkt i familjen. Under 2018 startade Kulturrådet Bokstart Idélabbet, ett utvecklingsprogram för att ge kommuner stöd att förnya arbetet med små barns språk med utgångspunkt i familjens behov och upplevelser. Utvecklingsprogrammet genomförs i samarbete med Innovationsguiden och Sveriges Kommuner och Landsting.”
  • ”För att ytterligare öka spridningen av kvalitetslitteratur stöttar Kulturrådet distributionen av samtliga litteraturstödda titlar till olika bibliotek. Målet är att titlarna ska användas i bibliotekens läs- och litteraturfrämjande arbete.
  • ”Regeringens samlade bedömning är att de insatser som genomförts på biblioteksområdet bidrar till att främja samverkan och utveckling inom det
    allmänna biblioteksväsendet. Kungl. biblioteket har genom sitt arbete med den nationella biblioteksstrategin och de rapporter som har publicerats bidragit till fördjupad kunskap inom biblioteksområdet och visat på vilka utmaningar som biblioteken står inför. Satsningen Stärkta bibliotek har nått ut brett bland Sveriges kommuner och har bidragit till att öka tillgängligheten vid bibliotek i hela landet. Det är viktigt att statens insatser även samspelar väl med
    och kompletterar andra insatser som görs inom kultursamverkansmodellen.”
  • ”För 2020 och 2021 har 25 miljoner kronor inom anslaget beräknats för bibliotekens arbete med att nå ungdomar från socioekonomiskt svaga miljöer
    (bet. 2018/19:KrU1, rskr. 2018/19:97). Regeringen anser dock att satsningen Stärkta bibliotek tillgodoser det aktuella behovet och att medlen istället bör användas till läsfrämjande insatser.”

Om ljudböckernas utveckling i Sverige

Svenska Förläggarföreningen har precis släppt en rapport om ljudböckernas utveckling i Sverige – Ljudboken: Hur den digitala logiken påverkar marknaden, konsumtionen och framtiden. 

Rapporten konstaterar att ljudböcker i digitala abonnemangstjänster på senare år i hög grad har förändrat hur böcker säljs, distribueras och konsumeras. Digitala abonnemangstjänster har en mycket snabb tillväxttakt och står idag för 46 procent av bokförsäljningen sett till volym. Intäkterna däremot har inte motsvarande utveckling. Den digitala boken genererar helt enkelt inte intäkter på samma nivå som tryckta böcker.

En genomsnittlig svensk lägger omkring 25 minuter på böcker en vanlig dag, varav ljudböcker står för 5 av dessa minuter. De flesta svenska ljudbokslyssnare är kvinnor, vuxna och högutbildade. Sällskapsbehov är en viktig faktor när konsumenten väljer ljudboken framför andra typer av böcker. Inläsarens röst verkar skapa en känsla av sällskap. Argumentet att konsumenter väljer ljudböcker på grund av att överbrygga ett läsmotstånd och för att samtidigt kunna t.ex. promenera eller utföra hushållsarbete – visade ingen statistisk signifikans i undersökningen.

 

Dagens bibliotekslänk: 2019 Horizon Report

This report profiles six key trends, six significant challenges, and six important developments in educational technology as ranked by an expert panel of leaders from across the higher education landscape.

Även om det handlar om ”Higher Education Edition” är rapporten 2019 Horizon Report intressant för den som är nyfiken på sin omvärld.

Dagens bibliotekslänk: Challenged but not dying, the public libraries are more relevant than ever

Intervju med Michael Stephens i Jutland Station: Challenged but not dying, the public libraries are more relevant than ever

”The challenge, I think, is getting our message out and bringing in our funders, and our governing bodies to make them understand that the library is not just what it has always been. It is always going to do those things but then there are community partnerships, learning programs that libraries are experimenting with, going way beyond just the community.”

”… the most important challenge we are facing in libraries now is ensuring we are open and welcoming for everyone. … the underserved and the invisible should feel welcome and encouraged in our spaces, both physical, virtual and across the community itself.”

”Collections aren’t going away. The collections are always going to be there as long as words are printed on paper, but that does not mean that we can’t also offer community spaces, flexible spaces.”

Dagens bibliotekslänk: How googly eyes solved one of today’s trickiest UX problems

Sätt ögon på biblioteksrobotarna så blir de älskade – exemplet från Oodi, Helsingfors.

How googly eyes solved one of today’s trickiest UX problems

”According to research on the subject, adding googly eyes to other objects has an impact on the way we think about them, too. In a study from 2012, researchers placed cartoon eyes on one donation bucket in a supermarket and left another without any eyes. Over the course of 11 weeks, 48% more people donated to the bucket with the googly eyes compared to the one without.”

Så vill ungdomar ha läs- och skrivfrämjande biblioteksprogram

Kort sagt: fika, godis och högläsning. Men först lite bakgrund.

I mitt län genomförs ett läsfrämjande regionalt folkbiblioteksprojekt med syfte att öka tonåringars  intresse för att skriva kreativt och att läsa. Samtidigt finns ambitionen att biblioteken ska bli bättre på att nå tonåringar. Projektdeltagarna har därför uttryckt önskemål om mer kunskap om vad just ungdomar anser kan inspirera och utveckla tonåringars läs- och skrivintresse samt hur biblioteken kan vara ett stöd i den processen

Region Örebro län har därför ställt ett antal frågor i en enkät (Örebro län läser och skriver – En enkät med kulturpanelen för unga 16-25 år) till sin ungdomspanel. enkäten ska användas som underlag för att skapa biblioteksprogram för ungdomar med syftet att öka kreativt skrivande och läsande på lång och kort sikt. Huvuddelen av frågorna är öppna och resultatet ska främst användas som inspiration för fortsatt utveckling.

Och vad säger ungdomarna? Lite bekräftande, lite sånt som redan görs eller borde, men kanske inte marknadsförs på lämpligast sätt. Men det finns också lite guldkorn att reflektera över (i kursiv).

  • Flera menar att skrivtävlingar är ett bra sätt att nå unga. Flera tror också på att anordna workshops eller andra slags träffar. Att bjuda in författare, bloggare eller andra slags skribenter som intresserar unga ses som en framgångsfaktor samt att koppla det som genomförs till sociala medier och Internet.
  • Fokus på det sociala uppges av några som viktigt liksom att utgå från egna intressen. Genom att skapa förståelse för att skrivande handlar om den egna personen och egna känslor, inte om något som är påtvingat utifrån, exempelvis från skolan, är det lättare att nå fram till unga. För att personer som är ointresserade av att skriva ska vilja börja skriva är det också viktigt att det inte blir för stort, pretentiöst eller ansträngande. Att
    inspirera unga till läsning och att ta del av intressanta berättelser på olika sätt ses också som en möjlig väg att på sikt inspirera till eget skrivande. Att skapa förståelse för att det egna skrivandet kan förändra något beskrivs också som ett sätt att skapa intresse bland en del unga.
  • Det biblioteken kan göra för att stötta dem som redan skriver är att anordna kurser, grupper, skrivdagar, skrivklubbar, skrivtävlingar och liknande. Flera menar också att bibliotek på olika sätt kan stödja publicering eller annan exponering av ungas texter samt inte minst erbjuda en tyst plats att skriva på. Att rekommendera böcker om skrivande och ge förslag på litteratur som kan stimulera unga som skriver, anges också som en biblioteksuppgift. Att arbeta via sociala medier för att nå unga beskrivs som en bra väg.
  • Om de unga själva skulle få skapa en kväll på biblioteket för andra unga vill de skapa trevlig stämning , trygghet för de unga samt känslan av att unga är välkomna. De vill skapa en plats där unga trivs. Aktiviteter som mingel eller kravlös samvaro där det också bjuds på snacks, fika eller annat ätbart ses som en viktig del i det arbetet. Flera föreslår att de under träffen/träffarna låter de unga presentera egna texter för varandra eller skapa egna texter och prova olika slags tekniker.
    Tävlingar, gåvor eller en mysig stund med fika beskrivs locka unga att komma. Att skapa intresse genom att på olika sätt koppla läsningen till filmer eller serier som är populära bland unga anges också som en framgångsfaktor.
  • Flera tror att bokkvällar, diskussionsforum kring litteratur, gruppläsning, rapkvällar eller andra slags arrangemang i grupp kan vara ett bra sätt för biblioteken att stötta unga som redan läser.
  • Det är huvudsakligen två användningsområden för biblioteken som de unga tar upp: dels en plats att mötas och umgås på och dels en lugn och trygg plats att studera på.
    Sedan handlar det också om att låna böcker, använda dator eller liknande.
  • Biblioteken behöver göra mer för att nå tonåringar genom att utveckla sin verksamhet. Mer teknisk utrustning, uthyrning av filmer, att verka på Instagram, mer marknadsföring av ungdomsböcker via rätt kanaler samt att fungera på ett annat sätt än skolan i förhållande till läsning och skrivning tas upp som exempel. Att satsa mer på online-verksamhet beskrivs också som viktigt.