Författare: peterals

Jag är regionbibliotekarie på Region Örebro län.

The Darling Library – revisited

Kommer ni ihåg den stundtals ganska infekterade debatten om Malmö stadsbibliotek för några år sen?  Även vi som befann på oss på avstånd påverkades när gamla vänner och bekanta hamnade mot varandra i ett biblioteksideologiskt skyttegravskrig. Det var vid tiden för debatten som jag hittade ett intressant och provocerande citat från Thomas Frey: ”Libraries are not about books. Infact they were never about books”.
(Först 2014 kom Rebecca Solnits bok ”Men explain things for med” men då var debatten över och Elsebeth Tank slutat)

Hur som helst: Anna Rosendahl och Jasmine Wilhelmsson har i en ny B/I-uppsats  Ska det vara böcker eller upplevelser på stadsbiblioteket? En diskursanalytisk studie kring debatten om The Darling Library- projektet på Malmö stadsbibliotek analyserat vem som framförde vilka åsikter och ur vilket perspektiv, under debatten om ”The Darling Library of the World” och Malmö Stadsbibliotek för några år sen.

De visar på att det fanns tre framträdande diskurser i denna debatt:

  • Den traditionella diskursen var negativ till de förändringar som The Darling Library-projektet skulle innebära. Böcker och litteratur sågsi denna diskurs som stadsbibliotekets kärnverksamhet. De förändringar som projektet skulle genomföra får stark kritik eftersom verksamheten och biblioteksledningen frångår bibliotekets traditionella roll och uppdrag enligt företrädarna för detta synsätt.
    Syftet med The Darling Library-projektet var att locka nya besökare till stadsbiblioteket. Dessa personer ses som icke-läsare och för att få dessa till biblioteket ska verksamheten erbjuda dem saker som upplevelser och kulturella mötesplatser. Detta uppfattades som negativt eftersom projektets försök att göra stadsbiblioteket modernt och följa tiden innebär att stadsbiblioteket tappar sin kärnverksamhet – böckerna.
    Enligt denna diskurs är bibliotek en unik institution i samhället, där fri tillgång till böcker och litteratur är det viktiga. Detta bör således vara bibliotekens huvudfokus även i framtiden enligt denna diskurs. Gallringarna var således av ondo. Föga förvånande är de mest högljudda författare(min anmärkning).
  • Framtidsdiskursen kännetecknas av en positiv syn på stadsbibliotekets roll som mötesplats. The Darling Library-projektet ses som något positivt. Det främsta argumentet i denna diskurs är att biblioteket behöver nå ut till fler och ska göra detta genom att arbeta mer med olika aktiviteter, skapa bättre möjligheter till lek för barn med mera. Böckerna får i denna diskurs en tillbakadragen roll och synen på bokgallringen ses här som en motiverad åtgärd.
    Denna diskurs utmärker sig genom att kulturella mötesplatser nämns i utsagorna, liksom att, bibliotekens framtid och framtidens bibliotek hör samman med det paradigmskifte projektet kommer att innebära. Elsebeth Tanks egen definition av “hjärtbarnet” -stadsbiblioteket är att det ska vara ett kunskaps- och kulturcentrum, där upplevelser, scener och restauranger ska finnas till för Malmöborna.
  • Blandningsdiskursen står mellan de två olika perspektiven. Här finns en positiv syn på The Darling Library-projektet och dess förändringar, men att kärnverksamheten i form av böcker och litteratur ska finnas kvar. Stadsbiblioteket i Malmö kan vara både ett traditionellt bibliotek i form av litteraturförmedling, böcker och bildning, men att verksamheten också ska följa och anpassa sig efter samhällets utveckling. Stadsbiblioteket är inte längre enbart r böcker, utan också en viktig mötesplats i samhället. Dock finns det även i denna diskurs en motsättning till dels den påstådda marknadsanpassning och dels det paradigmskifte som återfinns i den första diskursen, men att förändringar i sig är välkomna.
    Blandningsdiskursen utmärker sig genom att många aktörer är positiva till förändringarna The Darling Library-projektet innebär, men vill samtidigt ha kvar litteraturförmedling och böcker. Att biblioteket som mötesplats tar en allt större roll är inget hot mot litteraturen. Biblioteket ska vara en öppen, bred och levande plats för alla Malmöbor där mångfald är starkt representerat. Vad biblioteket däremot inte ska vara, är att bli en del av marknaden genom att kommersialisera verksamheten.

 

Gästbloggare: Eva Selin

Personliga boktips och lyckobrev på nätet

Portal önskas till bokhäxornas tipstjänst
av Eva Selin, Läsfirman

evalinnea@telia.com

Hur föddes idén till Jag är Boken? Jag stötte på Twenty Statements Test, ett amerikanskt personlighetstest från 1954 när jag läste psykologi på Göteborgs Universitet. Det poetiska och öppna, tjugo gånger upprepade I am… som inledde varje rad väckte min inspiration. Idén att låta detta närma sig fördjupade och nära lästips föddes. Lyckobrev har funnits tillbaka i historien, på marknader och tivolin, med spådom om mottagarens kommande livsöde. Jag associerar också till minnet av de korta rader lärare under högstadiet och gymnasiet kunde skriva med sina handstilar bredvid mina egna rader, i uppsatser eller på prov som kom tillbaka. De blev för mig ord som fick stark laddning. Någon hade sett mig. Kommunikationen skedde som genom en hemlig kanal. ”Eva har det jobbigt just nu. Hon behöver en knuff framåt. Det är inte begåvningen det är fel på.” Så skrev mattemagistern i 8:an på Bukärrskolan i Särö. De tre meningarna var inte ens menade till mig utan till mina föräldrar, men jag kunde inte sluta läsa dem. Detta meddelande hade varit ett lyckobrevs-embryo. Det förstod jag när allt monterades ihop i tankarna.

Jag skapade en analog prototyp. Med den gick jag in i gymnasieklasser i Mölndals kommun och lät ett hundratal ungdomar fylla i pappersformulär och erhålla svar. Nästa steg blev att starta samarbetet med BUS-biblioteket. Samtidigt sökte jag pengar från Kulturrådet för att fortsätta utveckla tjänsten. En formgivningsbyrå tog fram illustrationer. Tjänsten fick digital form, och snart värvades även fler bokhäxor. De fanns i olika kommuner, och de var beredda att ta emot ett uppdrag i veckan under sin befintliga lön. För att introducera arbetssättet hölls en kurs på Kultur i Väst, där BRIS-metoden via externa föreläsare kopplades som teoretisk grund. Under åren hölls återträffar för de 11 bokhäxorna. På det hemliga facebook-forumet Bokhäxorama hade vi kontakt kring olika sorters problem som behövde diskuteras. Alla mottagna formulär samt producerade lyckobrev lades upp i en dropbox. Detta stora material på cirka 400 lyckobrev har tjänat som kontinuerlig fortbildning för oss. Vi lärde oss hela tiden av varandra. Jag läste breven och gav varje bokhäxa samlad feedback under vår mest intensiva period, då vi också gjorde PR för tjänsten på våra respektive arbetsplatser.

För att kunna skriva ett lyckobrev behöver bokhäxan läsa formuläret koncentrerat. En mänsklig insida har sökt kontakt med en annan mänsklig insida, och det måste beaktas noga. Bokhäxan får arbeta med sin fantasi. Hon lyssnar efter undertoner och övertoner. Vilken är den egentliga berättelsen? Hon är samtidigt öppen inåt. Vad väcker dessa ord hos mig? Vilken rad sticker ut och ropar? Vad vill jag fokusera på när jag formulerar mitt svar? Bokhäxorna är vuxna människor med livserfarenhet. Det är den aspekten som delas och kommer i bruk. De får vara subjektiva och själva synas i texten. Att spegla, och att peka på inre och yttre resurser hos respondenten är det som sedan bygger grunden i lyckobreven. Människor är både lika och unika, och det kan sägas på många sätt. Språkligt måste bokhäxan vara noggrann. Lyckobrevet ska bli som en present att få för att sedan bära med sig, laddad med närhet och magi.

Att välja romaner åt okända människor är inget nytt för oss. Här vill vi tänka på boktipsen som osynliga broar mellan formuläret och lyckobrevet, och som fortsättningar där lyckobrevet tar slut. Dessa böcker ska kopplas till de självbiografiska raderna. Läsaren ska hitta något av sig själv, i tonen, i temat, i genren, någonstans. Det ska passa, de ska hamna rätt och de ska väcka nyfikenhet.

Bokhäxorna fick välja sina häxnamn ur litteraturen. Babalon, Artemis, Dulcinea, Kraka, Belladonna, BabaJaga och Lillit blev några av dem. Bakom dessa alias var bibliotekarierna själva dolda. Som mest var vi 11 bokhäxor i staben.

Olika författare kopplades på projektet och verkade i perioder som gästhäxan Wu med olika individuella namnskillnader som Miss Wu, Mister Wu, Little Wu, Fru Wu… Lin Hallberg, Bitte Havstad, Mårten Melin, Mårten Sandén, Johanna Nilsson, Stefan Casta och Jenny Jägerfelt har varit med.

När Jag är Boken : bokhäxornas spåkula startade 2010 var det ett helt nytt sätt att boktipsa, och det är fortfarande unikt i sitt slag vad jag vet. De bibliotekarier som verkat i rollen som bokhäxor har fått ta emot anonyma självbio-berättelser från ungdomar mellan 13 och 25 år. Formuläret på nätet består av 20 tomma rader som alla börjar med orden Jag är… Respondenten tar sig även ett alias. Då blir du lite hemligare och friare. Raderna besvaras med ett lyckobrev och tre personligt utvalda boktips. Respondenterna har haft möjlighet att reagera tillbaka på sitt svar. Många positiva utvärderingar har kommit in. Kanske bara två av alla som har hört av sig igen har varit missnöjda och uttryckt det.

Efter sju år stänger nu Jag är Boken ner. Startplatsen för tjänsten har legat på en sida som ägts av Sahlgrenska Universitetssjukhuset, och det webbhotellet ska nu avslutas. Allt annat flyttas över till nya mallar, men den sidan ställer till problem och ryms inte. BUS-biblioteket lämnar rollen som säte åt projektet.

 

 Såhär summerar bokhäxorna:

”Spontant kan jag säga att det var ett fint sätt att möta läsande människor på. Närheten som blir när man har täckmantel. Har tyckt om att läsa andras brev och boktips. Fortbildande och liksom själavårdande och läsinspirerande.” – Sarah Markensten, Göteborg

”Att få gå in djupt i brismetoden har hjälpt mig att hitta ett förhållningssätt i yrket överhuvudtaget. Även privat. Spännande och stimulerande att jobba med intuition, nyanser, detaljer, finsnickeri i tolkning av formulär och i lyckobrev. Fantastiskt att få läsa alla formulär och brev! En äkthet i formulären och en kärlek i svaren som är djupt berörande. En unik och otroligt fin kommunikationskanal.” – Karin Graube, Göteborg

”Ett ojämförbart möte med unga människors tankar och känslor. En ynnest att få dela och spegla detta. En av de viktigaste arbetsuppgifter jag haft.”  – Grethe Österberg, Göteborg

”Har hela tiden känt att jag varit en liten del av något mycket viktigt. En mäktig känsla. Jag är Boken har för mig handlat om möten där jag gett av mig själv, men lika mycket fått av andra.
Anonymiteten från båda håll har gjort att projektet har utgjort en alldeles egen bubbla, haft ett eget värde, där de där mötena kunnat äga rum utan att det spelar någon roll vad jag heter eller var du kommer ifrån…” – Nina Eklund, Göteborg

”Det är svårt att sätta ord på vad det betytt. Är oerhört stolt över att ha fått vara en del av detta fantastiska sällskap! Det är en unik kanal, rakt in i unga människor. Hoppas allt jag kan att vi hittar en möjlig fortsättning, det finns så mycket mer att ge!” – Linda Berg Ottoson, Örebro

”Blir lite sorgsen över att en era tagit slut. Jag hoppas verkligen på en fortsättning. Att vara bokhäxa betydde för mig en underbar möjlighet att göra det jag älskar – förmedla läsning och böcker. Jag älskar att läsa och vill att alla ska få känna den känslan. Att skriva lyckobreven har dessutom varit mycket roligare än vad jag trodde från början. Jag instämmer även i allt som skrivits tidigare i tråden. Det har även varit fantastiskt att läsa alla era andras lyckobrev, blivit mycket inspirerad av era ord. Tack!!” – Carola Fredriksson, Lidköping

Jag skulle önska att Jag är Boken nu kunde gå in i en ny fas, och uppgå som del i en nätportal, med ett större utbud olika läs- och skrivfrämjande aktiviteter för unga. Finns det någonstans planer på att skapa ett BIBLO i Sverige? En gemensamt kommunägd, folkbiblioteksbaserad plattform, likt modellen för Bibblan svarar? Det kunde gärna sitta en barn- och ungdomsbibliotekarie som bokhäxa i varje kommun och ta emot uppdrag från en central mottagare med cirkulerande ansvar.

Det finns mer skrivet om projektet. JäB finns förstås också på facebook.

 

Här är två aktuella formulär och lyckobrev.
Båda respondenterna har godkänt publicering på denna blogg.

Alias: S
Rad1: Trött
Rad2: Glad
Rad3: Kronisk spänningshuvudvärk
Rad4: Stel
Rad5: Feminist
Rad6: Ångest
Rad7: Social ångest
Rad8: Framtidskritisk
Rad9: Miljöintresserad
Rad1O: Empatisk
Rad11: Känslig
Rad12: Vill tro att jag klarar mer
Rad13: Flexitarian
Rad14: Dramatisk
Rad15: Behov av bekräftelse
Rad16:
Rad17:
Rad18:
Rad19:
Rad2O:
Age: 22

 

Alias: Amzy
Rad1: Bibliotekariestudent
Rad2: Ganska introvert
Rad3: Rädd för framtiden
Rad4: Rolig
Rad5: Svartsjuk
Rad6: Nästan alltid kär
Rad7: Bra på att skriva
Rad8: En bra kompis
Rad9: En bra flickvän
Rad1O: Före detta deprimerad
Rad11: Inte en glad person
Rad12: Filosofisk
Rad13: Ett Tim Burton-fan
Rad14: Intresserad av kultur
Rad15: Ett Harry Potter-fan
Rad16: Tyst
Rad17: Snäll
Rad18: Ganska trött nästan hela tiden
Rad19: Intelligent
Rad2O: Djup
Age: 22

Internationella kortfilmer om bibliotek

IFLA Metropolitan Libraries Short Film Award är en årligen återkommande internationell filmtävling för marknadsföringsfilmer. Nedan kan du se 2017 års bidrag i ett svep. Vill du titta på dem var och en för sig kan du kolla på acortodilibris YouTube-kanal. Det som slår en är likheterna och de skilda förutsättningar för biblioteksverksamhet och biblioteksutveckling.

 

Arvika bibliotek vill få fler att rösta i valet

– Biblioteket är redan en naturlig plats att gå till för den som söker kunskap. Under valåret satsar vi extra mycket på att informera om samhälle och demokrati, säger Ulla-Carin Stenberg, biblioteksutvecklare i Arvika i ett pressmeddelande från kommunen.

Med stöd av Svensk biblioteksförening och med en insats från Arvika kommun bedrivs projektet Valet är ditt, alternativt HUVA (höja utlandsföddas valdeltagande) fram till ochmed valet den 9 september. Idén till projektet fick Ulla-Carin Stenberg efter att ha läst en debattartikel om att utlandsfödda som grupp har betydligt lägre valdeltagande än infödda svenskar. Ett skäl är att nyanlända inte tycker att de kan tillräckligt mycket om det svenska systemet. Under året bjuder biblioteket in till olika block om hur kommunen och landstinget fungerar, om källkritik och om hur den svenska demokratin har växt fram.

– De kommunala tjänstemännen kommer att prata om sådant som skola och utbildning, vård och äldreomsorg, bostadspolitiken och överlag om hur våra skattepengar används och vad väljarna kan påverka genom att rösta. Representanter från föreningslivet bjuds in för att berätta om sin verksamhet.

Parallellt med blocken, som ska bedrivas ungefär som studiecirklar, arrangeras också ett flertal föreläsningar dit alla är välkomna. Den första öppna föreläsningen hålls torsdagen den 18 januari. Då talar författaren, läsfrämjaren och tidigare Arvikabon Torgny Karnstedt under rubriken: Orden som blir fönster mot världen.

– En bärande tanke i hela projektet är att språket är en nyckel och att skönlitteratur bidrar till att öka förståelsen om samhället, säger Ulla-Carin Stenberg.

Annika Lindqvist, projektledare hoppas att arbetet ska bidra till att vitalisera debatten, att fler ska bli politiskt engagerade och att de förtroendevalda tar chansen att diskutera med Arvikaborna om hur samhället ska formas.


Den som vill hitta mer information om projektet på bibliotekets eller kommunens webbsidor letar dock förgäves för närvarande…

 

EU-parlamentet lämnar rapport om biblioteken och MIK

I en forskningsrapport från EU-parlamentet understryks biblioteken viktiga roll när det gäller att stödja allmänhetens informations- och mediekompetens.

En grundtanke i rapporten är att folkbibliotek förändras till informationsrika lärmiljöer som utgår från flera medietyper samtidigt som traditionella aktiviteter som läsning och bokutlåning fortsätter vara viktiga för att stimulera läsförmågan hos allmänheten. Genom att erbjuda publika medie-laboratorier och maker spaces försöker biblioteken att balansera mellan ett defensivt protektionistiskt förhållningssätt till mediekompetens och ett mer offensivt förhållningssätt som bygger på empowerment. Rapporten vill visa på en gradvis perspektivförskjutning när det gäller folkbibliotekets roll i samhället, från att enbart erbjuda tillgång till information mot ett tänkesätt inriktat mot delande av information och kunskaper.

Rapporten avslutas av ett antal rekommendationer:

In order for this to become a reality, the following recommendations are put forward:

  • In the Education and Training 2020 Framework, recognize the full potential of libraries, particularly public and school libraries, in supporting formal, non-formal and informal learning in all aspects of literacy: reading and writing, information literacy and media literacy.
  • Public libraries have suffered severe budget cuts in several EU Member States in recent years, forcing them to cut down on qualified personnel (particularly
    younger librarians) and opening hours, and even to close library branches. In order to realize their full potential in increasing media and information literacy, it is crucial that public libraries be supported, both in a political and economic sense, to transform themselves into community learning centres with extended opening hours and a professional staff that mirrors the community’s demographic composition.
  • Continue to work, in collaboration with other international organizations and with library organizations, towards a unified conceptual framework of media and information literacy, including ‘digital/ICT skills’, geared at developing knowledge, critical awareness, competencies (passive/receptive and
    active/creative) in handling today’s ubiquitous media and information landscape to one’s own advantage.
  • Work towards a research program, preferably within Horizon 2020, aimed at discovering strengths and weaknesses in current media and information literacy programs, in order to enhance the effectiveness of such programs. If possible, use UNESCO’s Assessment Framework in evaluation studies.

 

Professionell läsning: Charleston briefings

Charleston Briefings: Trending Topics for Information Professionals är en skriftserie av små, korta och gratis handböcker inom biblioteksfältet. Följande intressanta titlar finns att tillgå:

 

Om bibliotekslokaler som intelligenta byggnader

Nu för tiden finns det en stor uppsättning tekniska innovationer som ändrar hur vi kan mäta användningen av  bibliotekens lokaler. Nya framsteg inom sensorteknik, artificiell intelligensmaskininlärning, datorseende har skapat möjligheter att övervaka lokaler på sätt som tidigare var otänkbara.

Det senaste numret av Library Technology Reports (volym 54, nr 1) har temat ”Library Spaces and Smart Buildings: Technology, Metrics, and Iterative Design”. Här utforskas de olika teknikerna för hur bibliotek kan anpassas till de ny trenderna  för teknik för intelligenta biblioteksbyggnader. Ett projekt som lyfts fram speciellt är Measure the Future. Projektet använder datorseende för att se hur biblioteksanvändare rör sig i bibliotekets lokaler och härleder ”uppmärksamhet-mått” från de rörelserna och aktiviteterna  samtidigt som skyddar mot användarnas integritet. De har t ex tagit fram en modell av en enkel sensor (byggd på Rasberry Pi) för att mäta rörelser i ett rum.

 

På biblioteket vid Montreals Concordia University experimenterade personalen med ett projekt som övervakade bullernivån på biblioteket. Genom att jämföra bullerdata från olika delar av biblioteket kan biblioteksbesökare som vill ha tillgång till en tyst studiemiljö lotsas rätt från början.

Berättelsen om (det finska) folkbiblioteket

Finska Bibliotekskanalen (Kirjastokaista) har producerat en dokumentär – Berättelsen om biblioteket (Kirjaston tarina) – om folkbibliotek med anledning av Finlands 100-års jubileum. I dokumentären berättas om hur de finska folkbiblioteken vuxit fram från 1700-talets läsesällskap  till dagens moderna biblioteksverksamhet. Det finns även plats för dagens  biblioteksanvändares berättelser i dokumentären. Dessutom finns många fina biblioteksinteriörer att titta på. Filmen avslutas med att vis hur Helsingfors (?) nya bibliotek växer fram.

Dokumentären är en del av programhelheten för Finlands 100-årsjubileum 2017. Filmen är på finska. För att få den svenska översättningen klicka på CC-ikonen i nedre högra hörnet och ändra textningsinställningarna.

Hur kan bibliotek hjälpa till med att uppfylla nyårslöften? – tre artiklar om folkbibliotek

Lite mellandagsläsning från Public Library Quarterly:

Let’s Move! Fitness Programming in Public Libraries
Kort sagt: hur kan biblioteken hjälpa folk att uppfylla sina nyårslöften? (Jag har själv deltagit i ett yogapass på Dokk1 i Aarhus under ledning av biblioteksroboten Norma.

The Quadruple Helix Model of Libraries: The Role of Public Libraries in Newcastle upon Tyne
”Denna artikel är baserad på semistrukturerade intervjuer med bibliotekspersonal för att utforska dels hur de uppfattar bibliotekens roll i de mest nedgångna områdena i Newcastle upon Tyne och dels hur personalen skapar relationer med biblioteksanvändarna. Vi visar att folkbibliotek spelar en viktig roll för att aktivera ett gott kretslopp, där infrastrukturer, färdigheter och ökad förmåga för användarna att uppnå sina mål beror på, och samtidigt skapar strategier för, social integration. Vissa begränsningar vinns dock och är relaterade till tillgången till offentliga ekonomiska resurser vilket tenderar att påverka de mindre biblioteken genom minskade öppettider och färre tillhandahållna tjänster.”

Public libraries as civic technology hubs
”Bibliotek i USA är unika nyckelaktörer inom den civila teknikrörelsen. Bibliotek erbjuder platser i samhället där alla är välkomna och där människor kan träffas, lära sig om ny teknik, få tillgång till information och lösa tekniska problem  som de delar med andra. Genom bibliotekens unika egenskaper och resurser kan de medverka i att utveckla applikationer och tjänster som utvecklar våra samhällen.”

Tyvärr ligger artiklarna bakom en betalvägg. Men som Peter Linde skrev i Biblioteksbladet: ”svarta oa-tjänster rekommenderas naturligtvis inte men risken att de används ökar självklart under dylika avtalslösa tillstånd.”