Jag har nyligen varit i Danmark på studieresa med ett gäng bibliotekschefer från Sörmlands län, Västmanlands län och Örebro län. Resan gjordes inom ramen för vårt gemensamma kompetensutvecklingsprojekt Kompobib2020. Vi besökte biblioteken i Hjørring och Silkeborg, biblioteket på Kulturværftet i Helsingør, biblioteket i Gentofte och biblioteket på Rentemestervej i Köpenhamn.
Temat för resan var hur biblioteket gestaltas – på plats i det fysiska biblioteksrummet och i stadsmiljön. Naturligtvis kom vi att titta på, inspireras av och reagera på en lång rad saker som vi kanske inte alltid hade pejl på och som kanske inte främst berörde det rumsliga. Ibland kunde det handla om nya förhållningssätt att ta ställning till. Ibland att ändra på ett synsätt och i något fall att stå fast. Allt på danska bibliotek fungerar inte som förebilder, men tillräckligt mycket för att de ska vara värda en resa! På något sätt är de danska biblioteken Danmark i ett nötskal radikalt och konservativt på samma gång. Inget mellanläge här inte. Yndigt ibland, ibland frykteligt men aldrig kedeligt.
Jag kunde i alla fall se en del trender som är intressanta:
- Bibliotek i kulturhus – Kulturhus i biblioteket
Alla besökta bibliotek definierade sig som något mer än det traditionella biblioteket eller i alla fall att de ingick i ett koncept som sträckte sig längre än det förgivettagna biblioteket. - Tillit till besökarna ger ökad tillgänglighet
Vågen av ”Öppna bibliotek”, dvs bibliotek som under delar av sin öppettid inte är bemannade av bibliotekspersonal, sprider sig över Danmark.
Jag erkänner villigt att jag är ambivalent gentemot öppna bibliotek. Själva begreppet känns för mig orwellskt. Allra helst som det ofta i biblioteksretoriken framhålls att personalens kompetens är bibliotekets främsta framgångsfaktor. Om bibliotekspersonalen är så duktig, varför ska den då inte finnas på plats? Sen har vi det där med åldersgränserna som jag inte tycker känns så bra ur likvärdighetsperspektiv.
Men, som Mogens Larsen – projektansvarig för de första biblioteken med full självbetjäning i Gjern och Them i Silkeborgs kommun – berättade för oss, så handlade det främst om att göra biblioteksverksamheterna mer tillgängliga för användarna och ge icke-användarna möjlighet att komma de tider som passade dem. Han sa också att det är viktigt att anpassa ett självbetjäningsbibliotek till de lokala förhållandena och behoven. Man behöver inte ha några åldersgränser, om man bestämmer sig för det. Säkerhet och trygghet i de obemannade lokalerna var en fråga som man tagit på allra största allvar. Här finns både intrikata och tekniska inpasseringslösningar och kameraövervakning.
Som sagt jag känner mig fortfarande inte helt övertygad men konstaterar samtidigt att jag själv är väldigt förtjust i andra lösningar som än mer är utan inblandning av bibliotekspersonal (som t ex telefonkiosksbibliotek, Little Free Libraries, Peoples Libraries). Jag vet inte riktigt vad det betyder, mer än att jag får lära mig lyssna på fler röster och väga för och emot. Det kanske är bra – i grunden handlar mer om att ge makten över kunskapen till medborgarna. Ett typiskt 2.0-perspektiv i bästa fall – för det kan väl inte handla om enbart besparingar och istället för nerskärningar?
Apropå tillgänglighet och tillit: På samtliga bibliotek vi besökte var det inget krångel för att få låna toaletten! Ingen nyckel som behövde hämtas ut. Unga undrande blicka om vad man skulle göra på där. - Rummet speglar det kroppsliga.
Låter kanske flummigt men det fungerar. Utrymmen på barnavdelningarna för barnens kroppar. Möbler på ett helt annat sätt. Man kanske inte ser dem som möbler först, men de är det. Man är inte rädd för tomrum. - Maker spaces.
Kanske finns på andra håll än bibliotek hos oss i Sverige, typ studieförbund och Komtek. Men faktum var att jag var på jakt efter ett bibliotek med en plats för kreativt, eget skapande och hittade både en syattelje och en grafisk verkstad på biblioteketpå Rentemestervej. - Bildskärmar
Stora. För nyhetsmedier och i stället för affischer. - Ljudprojekt
I Hjørring arbetar man med bibliotekets ljudidentitet. Tillsammans med andra bibliotek har man tagit fram en Ljudmanual inom ramen för projektet Hvordan lyder biblioteket? - Att gestalta kulturarvet
Kulturværftet i Helsingør handlar mer eller mindre helt och hållet åt att manifestera Helsingör som en sjöfartsstad. - Nytt tänkesätt
Som sagt de danska biblioteken handlar inte längre om transaktioner utan om att bygga och skapa relationer med och mellan användarna. Det får till effekt ett nytt sätt att tänka samverkan över verksamhetsgränserna. - Nya kompetenser
Designers! Inredare och iscensättare. Naturligtvis handlar det inte om antingen/eller när det gäller bibliotekskompetenser utan både/och. Ja, det finns duktiga bibliotekarier och assistenter kvar som jobbar med vanliga biblioteksuppgifter. Någon av guiderna sa om besökarna: ”Vi vill att de ska stanna längre” – alltså krävs det fler kompetenser än de traditionella. - En del av samhällsbygget
Rådgivning till ungdomar med problem i Gentofte, konflktrådgivning för folk som är osams. - Läsklubbar!
- Programaktiviteter!
- Pojk- och flickhyllan
Var en av de få saker jag inte tyckte var bra. Det kan väl inte vara meningen att biblioteket ska bestämma vilken norm som gäller. En kille som vill låna en bok om kärlek får gå till tjej-hyllan, det funkar inte, inte i min värld iaf. Men samma bibliotek hade en gemensam hylla för science fiction, tro (religion alltså) och övertro.
Mobilbilder
- Rutchbanan på barnavdelningen i Hjörring
- Välkommen till Hjörrings bibliotek
- Nyhetskanaler på skärmarna i Hjörring
- Science Fiction, Tro och Övertro på samma hylla
- Pojkböcker = sport, spänning och teknik
- Flickböcker = kärlek och mystik
- Byt dina gamla leksaker på Gentofte bibliotek
- Gentofte bibliotek
- Biblioteket Rentemestervej 76 i Köpenhamn
- Symaskiner i sy-verkstaden, Rentemestervej
- Sy-verkstad Rentemestervej
- Barnavdelningen Rentemestervej