internetanvändning

Om aspekter på digitala biblioteksanvändares engagemang på webben

Amerikanska OCLC har släppt en rapport – The Many Faces of Digital Visitors & Residents: Facets of Online Engagement.

Rapporten utmanar den förgivettagna slutsatsen att yngre personer (”digitala infödingar”) föredrar digitala informationssökningar medan äldre personer (”digitala immigranter”) enbart förlitar sig på tryckta källor.

Slutsatser från rapporten:

  • Andra människor är värdefulla informationskällor.
  • Bekvämlighet är prioriterat när en fattar beslut om vilka verktyg och källor som ska användas.
  • Sammanhang och situation påverkar beteende och beslutsfattande.
  • Deltagarna i undersökningen rapporterar omfattande användning av sökmotorer, särskilt Google, och tar sökmotorerna för givet.
  • Wikipedia används i alla utbildningsstadier, främst för att bekanta sig med ett ämne men används mer sällan för citerat eller nämnts i referenser.

Biblioteksföreningen i Almedalen: om läsning och informationskrig

Svensk Biblioteksförening har har publicerat två seminarier från Almedalsveckan under ledning av Britt Staktston. Så ett uppslag till nästkommande arbetsplatsträffar är att titta på filmerna tillsammans i arbetslaget och diskutera om vad det betyder för just ditt bibliotek!

Vägen till läsning
”Läskunnighet är en grundsten i det arbetet. Hur förstår vi ordet läsning och läsförståelse. Vad kan vi själva om läsning och hur ser läsandet ut om några år? Finns det en lösning till ökat läsande eller är finns det många vägar till läsande? För att diskutera frågan kring läsning anordnade Svensk biblioteksförening en workshop kring hur vi förstår läsandet som grundläggande demokratisk rättighet och hur mycket vi vet om olika typer av läsande.”

 

Hur förbereder vi oss inför informationskriget?

”Läsningen är en grundsten för att fullt ut kunna delta i det demokratiska samhället. År 2018 är det nationella val och med erfarenheter från valen i USA och Frankrike är det viktigt att medborgare är rustade för att möta utmaningar som falsk fakta, filterbubblor, desinformation eller helt enkelt nyhetsmättnad. Medborgarna kommer att behöva stöd för kunskap och orientering i mediers trovärdighet eller traditionell källgranskning.”

Digital News Report 20176

Reuters institut för journalistiska studier vid Oxforduniversitetet har släppt sin årliga Digital News Report för 2017. Över 70 000 respondenter med erfarenhet av ta del av nyheter online från 38 länder har deltagit i undersökningen. Intressant från rapporten:

  • Bara en fjärdedel anser att sociala medier gör ett bra jobb när det handlar om att skilja fakta från fantasi.
  • Tilliten till nyhetsmedia varierar mellan länderna. Högst tillit har allmänheten i Finland (62%), lägst i Grekland och Sydkorea (23%).
  • I de flest länderna finns ett tydligt samband mellan allmänhetens misstro till media och partiska politiska ställningstaganden. Detta gäller särskilt i länder med hög politisk polarisering som USA, Italien och Ungern.
  • Nästan en tredjedel av respondenterna säger att de emellanåt undviker nyheter. Några för att nyheterna påverkar humöret, andra för att de inte tror att nyheterna är sanna.
  • Smarta telefoner är lika viktiga för att läsa nyheter hemma. Fler mobilanvändare läser nyheter i sängen än de som använder mobilen till och från arbetet.
  • Österrikare och schweizare läser mest nyheter i tryckta tidningar, tyskar och italienare älskar TV-nyheter, medan latinamerikaner får fler nyheter via sociala medier och chattprogram än andra delar av världen.

Om digital övervakning och personlig integritet på svenska bibliotek

I sin sin masteruppsats från Uppsala universitet – Lämna mig ifred –  närmar sig Johannes Soldal ett brännande aktuellt ämne: motsättningen mellan myndigheters och dataföretags önskemål om ökad digital övervakning och biblioteksanvändarnas behov av personlig integritet när de använder sig av bibliotekens datorer och/eller nätverk.

Samtidigt som tillgången till den information som kan hämtas från internet blir en naturlig fortsättning på traditionell biblioteksverksamhet finns det integritetsproblem med bibliotekens internettjänster, menar författaren.

En av utgångspunkterna är hur det amerikanska Library Freedom Project påverkat en liknande rörelse här i Sverige. Ett exempel som Soldal nämner var t ex det kryptoparty som genomfördes på KB förra vintern. En annan av aktörerna kring dataintegritet är Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, DFRI som menar att  biblioteken är ”bildningscenter som når ut till många av dom som behöver veta mer om digitalt skydd.” Författaren citerar Linus Nordberg på DFRI: det verkar ”hända grejer när KB tar tag i frågorna”. (Se där ytterligare ett uppdrag för Nationell biblioteksstrategi!) Soldal skriver att enligt KB:s Elisabet Ahlqvist (numer Rundqvist, min anm) ”var det utifrån arbetet med DigiDel som tanken väcktes att även jobba med personlig integritet”

Några av de slutsatser som författaren kommer fram till är

  • Genom att använda sociala insticksprogram (från t ex Facebook, Twitter eller Instagram) på sina webbsidor så bidrar biblioteken till övervakningen.
  • Låg digital säkerhet på biblioteken är ett hot mot utsatta grupper i samhället – grupper vars integritet biblioteken tidigare har tagit stolthet i att försvara.

Lästips: Nätmobbning, näthat & nätkärlek

Jag brukar akta mig för att göra reklam här på bloggen men det här gör jag utan att rodna!

Elza Dunkels är pedagogen och forskaren som alltid står på barnens och förnuftets sida när moralpaniken slår till när det handlar om barns skärmtid och hur vi internetanvändare borde bete oss när vi möts i cyberspace. Hon är en blandning av dana boyd och Magdalena Ribbing, om ni förstår vad jag menar – dvs en folkbildare av klassiskt format.

Hennes senaste bok handlar om ett brännande aktuellt ämne: Nätmobbing och näthat – men också, och tur är det – nätkärlek.

”Boken Nätmobbning, näthat och nätkärlek – kunskap och strategier för en bättre vardag på nätet ger en nyanserad och fördjupad bild av ungas vardag på nätet och hur vi vuxna kan förhålla oss till den. Den innehåller en översikt av forskningsläget kring nätmobbning och visar vilka skillnader och likheter som finns mellan mobbning på nätet och i rummet. Den belyser också fenomen som näthat och nätkärlek.

Här finns konkreta strategier för hur vi vuxna kan agera för att stötta unga och göra deras nätanvändning tryggare. Ett par kapitel tar specifikt upp skolans viktiga roll för att motverka nätkränkningar. Boken ger också praktiska råd om hur vi kan förebygga och hantera kränkningar på ett sätt som tar hänsyn till vetenskaplig kunskap om ungas nätkulturer.

Boken riktar sig alla som arbetar i skolan men även till föräldrar, idrottsledare och andra som är intresserade av ungas uppkopplade vardag.

Mer att läsa: Speak Up & Stay Safe(r): A Guide to Protecting Yourself From Online Harassment

 

UNESCO: Hörnstenar för kunskapssamhället

FN-organet UNESCO om tillgången till information och kunskap, rätten att uttrycka sig, integritet och etik på ett globalt internet är tema för rapporten Keystones to foster inclusive Knowledge Societies.

  • Om tillgång till information och kunskap:
    ”Universal access; ability to seek and receive information online, including scientific, indigenous, and traditional knowledge; freedom of information, building of openknowledge resources, including open Internet and open standards, and Open Access and availability of data; preservation of digital heritage; respect for cultural and linguistic diversity, such as fostering access to local content in accessible languages; quality education for all, including lifelong and e-learning; diffusion of new Media and Information Literacy and skills, and social inclusion online, including addressing inequalities based on skills, education, gender, age, race, ethnicity, and accessibility by those with disabilities; and the development of connectivity and affordable ICTs, including mobile, the Internet, and broadband infrastructures.”
  • Om rätten att uttrycka sig:
    ”Ability to express views through the Internet, Web and related digital media; rights to freedom of expression online, in line with Article 19 of Declaration of Human Rights, including press freedom and the safety of journalists, social media users and human rights advocates, as a precondition for media freedom, pluralism and independence; policies that enhance open exchange of views; multi-lingualism; users’ understanding of rights and responsibilities of free online expression; inclusive versus restricted expression; arrangements for multistakeholder participation, fostering social and selfregulation of free expression in cyberspace
  • Om integritet
    ”Internet practices and policies that respect the right to privacy; the promotion of openness and transparency that takes personal privacy into account; recognition that privacy and its protection underpins trust in the Internet and therefore greater use and accessibility; and the use of multistakeholder arrangements to reconcile privacy with other human rights, such as freedom of expression or “to life, liberty and security of person”.”
  • Om etik
    ”Ethics places a focus on the realm of choice between options, and includes the intentionality of actions, as well as outcomes, intended or unintended, as the results of decisions made that impact on the wellbeing of individuals and society. Internet use can have positive outcomes but it can also be misused or purposively employed in ways that violate standard norms, such as to harm others. This category considers whether the norms, rules and procedures that affect online behaviour are based on ethical principles anchored in human rights. This questions if norms are geared to protect
    the freedoms and dignity of individuals in cyberspace and sensitive to advancing accessibility, openness, inclusiveness and multistakeholder participation on the Internet.
    Internet practices, law and policy can be anchored in conscious ethical considerations, such as non-discrimination on the basis of gender, age or disabilities. Ethics can play a role in shaping emerging practices and policies.

 

Hur nå tonåringar på bibliotekens webbar

Lite tips från USA:

Teen Library Website Models: Identifying Design Models of Public Library Websites for Teens från The Journal of Research on Libraries and Young Adults

Artikelförfattaren Robin Naughton har analyserat 60 amerikans folkbiblioteks webbsidor riktade till tonåringar och jämfört förändringarna över tid. I analyserna ser artikelförfattaren fyra olika modeller för webbsidedesign med ungdomar som målgrupp:

  1. The Reading Model – statisk, textbaserad och saknar egentlig interaktion – hälften av de undersökta bibliotekens webbsidor för tonåringar finns med i den här kategorin,
  2. Media-Oriented Model – blandar in olika andra mediaformat i webbdesignen som video, chatt, inbäddade funktioner som sökningar och andra sociala nätverk.
  3. Portal Model – bygger på tonåringarnas intressen och är designad efter olika kategorier som användarna förhåller sig till. Modellen är interaktiv och erbjuder en stor variation när det  gäller andra mediaformat.
  4. Information Discovery Model – innehåller all tillgänglig information utifrån dynamiska uppdateringar av webben.

28 svenska biblioteksrelaterade Facebook-sidor

Faceboook-sidor fungerar som alternativa webbplatser för företag, artister, organisationer och för den delen bibliotek. De ökar interaktionen med och mellan sin publik – under förutsättning att de också finns på Facebook, förstås. Sidorna är inte lika interaktiva som grupper utan fungerar mer som komplement när man snabbt vill sprida ut nyheter eller skapa opinion. Interaktionen är lite olika också – de algoritmer som styr Facebook innebär inte automatiskt att du får meddelanden från sidorna – om du inte interagerar genom att t ex gill det som skickas ut. Ju mer du gillar desto mer sidinnehåll får du del av.

Varför ska du intressera dig för biblioteksrelaterade Facebook-sidor? Själv tycker jag att det är ett hyfsat enkelt sätt att hålla mig a jour på det som sker inom det område som jag är intresserad av. Om webbsidorna upplevs som en aning stela och officiella, så är det här det mer spännande händer. Tycker jag iaf. För att man ska veta vad det är för slags sidor som man tittar på görs en enkel kategorisering.

Naturligtvis finns det en rad biblioteksrelaterade Facebook-sidor. Varje bibliotek med självaktning har numer en sida på Facebook, annat var det förr.

Självklart kan sidorna vara utgångspunkt för professionellt nätverkande.
För att det ska bli lättare att hålla reda på bibliotekens sidor på Facebook har Åke Nygren gjort en lista på 280 Svenska bibliotek på Facebook. Kudos till Åke för det jobet.

Här kommer ett subjektivt urval av svenska sidor med biblioteksinriktning som jag följer eller är intresserad av. Har du tips på fler sidor som du tycker passar in? Skriv en kommentar isf!

  1. BiS – Bibliotek i Samhälle (Ideell organisation, 836 gillar)
  2. Biblioteksdagarna (Ideell organisation, 360 gillar)
  3. Biblioteksbladet (Media/Nyheter/Publicering, 300 gillar)
  4. Bibliotekshögskolan (Universitet, 586 gillar)
  5. Biblioteks- & Informationsvetenskap Växjö (Universitet, 271 gillar)
  6. Svensk Biblioteksförening (Ideell organisation, 1 299 gillar)
  7. LIBRIS nationella bibliotekssystem (Statlig organisation, 616 gillar)
  8. Svensk biblioteksförening – Regionförening Väst (Förening, 61 gillar)
  9. Svensk Förening för Informationsspecialister (Organisation, 425 gillar)
  10. Bibliotekskatten (Personlig blogg, 96 gillar)
  11. Bibliotekskartan.se (Webbplats, 31 gillar)
  12. Svensk biblioteksförenings nätverk för hbtq-frågor på bibliotek (Förening, 309 gillar)
  13. Svensk Biblioteksförening, Östergötland och Jönköpings län (Ideell organisation, 174 gillar)
  14. BTJ Förlag (Förläggare, 693 gillar)
  15. CS Library (Programvara, 132 gillar)
  16. Axiell Sverige (Företag, 188 gillar)
  17. Svenska Daisykonsortiet (Organisation, 183 gillar)
  18. Framsidan (Bibliotek, 218 gillar)
  19. Onda bibliotekarier (Community, 937 gillar)
  20. Skolbibliotek.se (Förening, 642 gillar)
  21. Skolbiblioteksuppropet (Community, 189 gillar)
  22. Feelgoodbibliotekarien (Bok, 1 552 gillar)
  23. Sociala medier på biblioteken – bloggen (Regional webbplats, 362 gillar)
  24. Wagner Form AB (Internet/programvara, 67 gillar)
  25. Myndigheten för tillgängliga medier, MTM (Statlig organisation, 1 878 gillar)
  26. BTJ (Professionella tjänster, 344 gillar)
  27. DIK Facket för akademiker som arbetar med kultur och kommunikation (Ideell organisation, 3 246 gillar)
  28. Bibliotekspodden Solen (Bibliotek, 110 gillar)

Bonus
Modelprogram for folkebiblioteker (Community, 1 062 gillar)

Är du intresserad av svenska biblioteksrelaterade grupper på Facebook? Isf hittar du en lista här.