Bromölla Folkbibliotek

Bromölla 2.0?

Patrik Öhman är utvecklingssekreterare i Bromölla kommun. Han har på kommunchefens uppdrag beskrivit hur ”andra kommunala aktörer förhåller sig till vistelse på sociala forum på Internet.”
Bakgrunden är Bromölla folkbiblioteks vilja att använda sig av nätkulturer och digitala samfälligheter (communities) som metod för att nå de biblioteksanvändare i kommunen som inte kommer till det fysiska biblioteket.
En bakgrund finns här.

I sin analys utgår Öhman från fyra perspektiv:

  • juridiskt och formellt perspektiv – sådant som berör det formella ansvaret och lagkrav
  • informationsperspektiv – hur kommunens kommunikationspolicy relateras till sociala webbar
  • verksamhets- och klientperspektiv – dvs effekterna för verksamheten och dess klienter av att kommunen vistas på ”sociala forum”.
  • styrningsperspektiv – i vilken mån närvaron på ”sociala forum” har en koppling till kommunens målsättningar, vision, grundvärden eller styrdokument

Eller, analys och analys. Rapporten redovisar en intervjuenkät med representanter från några kommunbibliotek som finns på MySpace. De beskriver varför man finns på sociala webbar:

Man når dem som man inte når genom andra kommunikationskanaler. Finns man inte på Myspace eller andra sociala nätverk så finns man inte.
(Eksjö)

Myspace är en kompletterande kommunikationskanal. Den egna sidan är prioriterad som kommunikationskanal. (Nässjö)

Koppling till Botkyrkas kärnvärden: Öppen, orädd och energisk.  Motto: ”Långt ifrån lagom”  De är en uppmaning till förvaltningen. Ligger i linje med den nya föreslagna kommunikationsstrategin. (Botkyrka)

Här undrar man var Öhmans analys är någonstans. Vilka slutsatser drar han?

Mina slutsatser är

  • att om biblioteket har ett uppdrag att finnas där folk är, så måste det ges resurser och möjligheter att genomföra uppdraget.
  • att det självklart nödvändigt att om kommunala bibliotek, fritidsgårdar, skolor eller vad det nu kan vara – ska få finnas på communities så ska närvaron förankras i organisationen
  • därav följer att kommunala kommunikationsplaner måste ständigt uppdateras i förhållande till nya tekniska lösningar och förändrade kommunikationsmönster hos allmänheten
  • det måste vara tydligt vem som är ansvarig för närvaron på sociala webbar, speciellt för de communities som biblioteket själv bygger upp för sina användare (bibliotekswebbar  som Axiell Arena eller Teknikhusets Content Studio) bloggar eller wikis.

Det här menar jag är rena teknikaliteter. Hinder som borde kunna överbryggas om bara viljan finns.
Det måste vara bättre att ha kontroll över det egna varumärket på communities på t ex Facebook än att riskera att någon annan gör anspråk på det. Hade det blivit enliknande diskussion om Lina Ydrefeldt, som tog initiativet till Bromölla bibliotek på Facebook, i stället gjort en Facebook-grupp? Hade det gjort någon skillnad om någon Bromöllabo hade tagit initiativet privat?

Eller för att citera Hanna Högberg i Bromölla-gruppen på Facebook (nej, den är säkert inte sanktionerad av kommunen): ”Här var det lika dött som i byhålan det handlar om.”
Vad gör kommunen med den kunskapen om och bilden av Bromölla? Arbetar man aktivt? Bevakar man hur kommun beskrivs på bloggar och webbar?
Har man råd att inte förhålla sig till sprängkraften i den nya generationen av webblösningar, eller kommer det att bli som med motorvägen – de flesta åker förbi utan att stanna? Var finns visionerna för Bromölla i framtiden? Det kan väl inte vara så illa att de som har idéer och vill dela med sig skräms bort från kommunen?

Fler kommentarer via BBL.
Artiklar i Kristianstadsbladet: Nej till Bromölla biblioteks plats på Facebook
Elza Dunkels: ”Det är hög tid att vara innovativa”

”You don’t know the power of the smart mob”

Den amerikanske IT-visionären Howard Rheingold (Virtual Reality, Virtual Community etc) har under de senaste åren intresserat sig för hur nya och sociala kulturer etableras och samverkar. Han har etablerat begreppet ”Smart Mobs” – ett begrepp som går igen i webb2.0- sammanhang som ”the wisdom of the crowd”. Rheingold går så långt att han beskriver förteelsen som nästa sociala revolution. (Själv har jag lite svårt alltför stora folkmassor virtuella som IRL – lite för mycket marscherande över det. Man får heller inte bortse från faran med grupptänkande)

I vilket fall, tar man fasta på

– framväxt av lämplig teknik (t ex mobiltelefoner, datorer)
– nätverkssamhället (t ex internet)
– 2.0 (ett aktivt deltagande, vilja till aktivt medskapande)
– behovet av kollektiva mål och lösningar när postmoderna frihetsvärderingar inte längre räcker till

så har man verktyg för att smart folkmassa!

Exempel:
Anton Abeles kampanj ”Stoppa gatuvåldet”
Kampanjen som räddade bokbåten i norsla Hordlaland, med hjälp av bloggar och Facebook
Kampanjen på Facebook för att Bromölla bibliotek ska få finnas på Facebook

Hinder för utvecklingen

I måndagens Computer Sweden säger managementkonsulenten Anders Gronstedt att det är företagets (läs ”kommunens”) it-avdelning som är det främsta hindret när företag (läs: ”kommunen”) vill hänga med i utvecklingen av webb 2.0.

– Men de flesta it-avdelningar hänger inte med utan blir enbart nej-sägare. De slår vakt om säkerhet i stället för öppenhet och står i vägen för utvecklingen.”

”– It-chefer är bara intresserade av att tågen ska gå enligt tidtabellen, men de bryr sig aldrig om var tågen är på väg.”

Som ett positivt exempel på företag som ändrat sina attityder anger Anders Gronstedt IBM som exempel. Företaget har idag 5 000 anställda som använder Second Life, bl a för videokonferenser.

”Det är företagsledningen som måste driva på utvecklingen. Det kan inte it-avdelningen göra, men den måste öppna för utvecklingen och inte som nu ställa sig i vägen för den.”

I skånska Bromölla förbjuder den kommunala IT-gruppen bibliotekets närvaro på MySpace och Facebook. Patrik Öhman, IT-samordnare i kommunen, säger till Kristianstadsbladet att ”det är juridiskt komplicerat för en kommun att vara medlem i ett socialt forum”.

Poängen för ett bibliotek att använda sig av samfälligheter och plattformar på nätet är främst att det är här bibliotekets användare är, också. På nätet finns unika möjligheter att nå nya brukare som inte alltid kommer till det fysiska biblioteket med information om vad biblioteket kan erbjuda såväl IRL som virtuellt. Här kan man marknadsföra e-tjänster som e-böcker, frågetjänster, databaser och kataloger. Här kan man marknadsföra events och arrangemang. Här kan man vara en neutral hörna i ett grumligt mediebrus. Här kan biblioteket sätta i gång processer som har med e-demokrati att göra; få igång fokusgrupper kring olika frågor som är aktuella på den lokala nivån.

I och med att man jobbar med biblioteket på samfälligheter och plattformat skapar biblioteket en konskapsmassa och erfarenheter som kommer att behövas i kommunerna om man vill utveckla e-demokrati.

Naturligtvis finns det en kampanj på Facebook:
”Det är självklart att Bromölla folkbibliotek ska få finnas på Facebook!”

Kristianstadsbladet: Initiativtagaren är kritisk

Kristianstadsbladet: Andra bibliotek ökar närvaron i webbnätverk

Artikel i Computer Sweden 21 november: It-avdelningen bromsar