Kulturutskottet om eböcker

Riksdagens kulturutskott har tagit fram en förstudie kring e-böcker ur ett brett perspektiv.
Syftet med rapporten ”En bok är en bok är en bok? – en fördjupningsstudie av e-böckerna i dag”är att beskriva och analysera e-boken i Sverige i dag, med några internationella utblickar. Fokus riktas mot frågor med policyrelevans. Viktiga aktörer och aktuella diskussioner speglas, liksom utbudet, marknaden och konsumtionen av e-böcker. Vidare beskrivs vilka lagar och regler som berör e-böcker. Fördjupningsstudien har särskilt inriktats på tre områden: läsande, integritetsfrågor och ersättning vid biblioteksutlåning. Studien bygger på forskning, statistik, andra rapporter, artiklar och intervjuer.

Från sammanfattningen (mina kursiveringar):

  • E-bokens genomslag har förutspåtts i flera år, men kan ännu inte sägas ha ägt rum. Försäljning, utlåning och läsning ökar nu snabbare än tidigare, men utgör fortfarande en liten andel i relation till tryckta böcker.
  • Upphovsrättslagen skiljer på tryckta böcker och e-böcker, vilket får konsekvenser för bland annat folkbibliotekens rätt att låna ut e-böcker, för ersättningen till upphovsrättshavare och för hur e-böcker beskattas.
  • Litteraturutredningen, litteraturpropositionen och den nya bibliotekslagen betonar vikten av att folkbiblioteken erbjuder e-böcker. Litteraturutredningen och litteraturpropositionen understryker samtidigt att det måste finnas en balans mellan bibliotekens och förlagens intressen för att utlåningen ska bli långsiktigt hållbar.
  • Hittills har e-böckernas likhet med tryckta böcker betonats. På senare tid har uppmärksamhet riktats mot att det inte är okomplicerat att e-böcker ”imiterar” pappersböcker.
  • E-böckerna påverkar etablerade förlags- och distributionsstrukturer på ett fundamentalt sätt. Den illegala nedladdningen är ett stort problem för förlag och distributörer.
  • Det är möjligt att biblioteken kommer att påverkas av att förlag har påbörjat ”e-utlåning” mot en avgift.
  • På senare tid har antalet distributörer ökat, vilket gör att den tidigare nästintill monopolliknande situationen – åtminstone i relation till folkbiblioteken – förmodligen kommer att upphöra.
  • De mest frekventa e-boksläsarna återfinns bland yngre och personer med utbildning, tillgång till surfplatta eller smartmobil och etablerade läs- och biblioteksvanor. Det är ungefär lika många kvinnor som män som läser e-böcker.
  • Så gott som alla som läser e-böcker läser också tryckta böcker.
  • Tryckta böcker och e-böcker anses av användarna ha mycket olika fördelar. Det finns inget som i dag tyder på att e-boken kommer att ersätta pappersboken. I stället kommer förmodligen de olika formaten att väljas till olika sorters läsning.
  • E-böcker kan eventuellt användas som ett verktyg för att arbeta läsfrämjande med unga pojkar, men det krävs mer kunskap för att fastställa ett sådant samband.
  • E-boken kan vara en möjlighet för personer med läsnedsättning. Formatet Epub3 stödjer mjukvara som utvecklats för att öka tillgängligheten för personer med läsnedsättning. OECD uppmanar sina medlems-länder att uppmuntra e-boksbranschen till självreglering, så att alla e-böcker framöver publiceras i Epub3.
  • Integritetsfrågor kopplade till e-boksläsningen har inte tidigare diskuterats i så stor omfattning, men uppmärksamheten på frågorna har ökat. Några betraktar distributörens möjlighet att samla information om läsaren och läsningen som ett hot mot informationsfriheten.
  • Någon gemensam lösning för att komma fram till hur upphovsrättshavarna ska ersättas för utlåningen vid folkbiblioteken kan inte väntas. I stället förhandlar enskilda förlag och bibliotek. SKL förbereder sig för att företräda folkbiblioteken. Förmodligen kommer utvecklingen att gå mot att biblioteken köper bok för bok och att priset varierar mellan olika titlar. Flera aktörer påpekar att det inte är självklart att folkbiblioteken kommer att kunna låna ut e-böcker om parterna inte lyckas komma överens.
  • Det finns en vilja att komma bort från fokuseringen på utlåning av topplisteböcker. Flera aktörer funderar på hur man kan hitta alternativa sätt att förse allmänheten med e-litteratur.
  • Förmodligen kommer e-böckerna inom några år att erbjuda fler tjänster, såsom länkar, animationer och ljudeffekter. Det leder i sådana fall till att skillnaden mellan tryckta böcker och pappersböcker ökar och att e-böckerna och de traditionella böckerna kan komma att betraktas som kompletterande produkter, snarare än konkurrerande.
  • Många av de meningsmotsättningar som präglar debatten om e-böcker kan härledas till det faktum att e-boken i flera bemärkelser är en bok, men i andra inte.
  • Den dag man kan definiera var gränsen går mellan en tryckt bok, en e-bok och annat digitalt innehåll på nätet, kommer man också att ha svaret på många av de andra frågor som finns runt e-böcker.

via

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s