sociala webbar

Bibliotek, deltagarkultur och kuratering av sociala media

En intressant artikel från australiska Bond University handlar om bibliotekens roller i relation till deltagarkultur och kuratering av sociala media

Från abstract: Bibliotek lyfts ofta fram som nav för kultur och lärande i sina samhällen. För att fördjupa samhällsengagemang och social integration är biblioteken duktiga på att anamma ny teknologi för att underlätta framväxten av en kultur för deltagande och lärande. Med framväxten av smarta mobiler och plattor och appar finns nya möjligheter att skapa, kuratera och dela innehåll – och därmed förstärka en deltagarkultur.Dagens smarta telefoner och plattor innehåller fler digitala teknologier som att bestämma geografiskt läge, ljudinspelning, video, kamera och åtskilliga webbteknologier. Genom att dessa olika teknologiska lösningar förts samman har utvecklingen för appar som Instagram, HistoryPin and SoundCloud underlättats.

Bibliotek tar sig numer an dessa tenikrika applikationer för att interagera med sina användare på många olika sätt – fler exempel hittar ni i denna artikel: Geo, audio, video, photo: How digital convergence in mobile devices facilitates participatory culture in libraries

 

Sociala media för kreativa bibliotek

I boken Social Media for Creative Libraries förklarar författaren Phil Bradley hur bibliotekarier och informationsspecialister kan använda digitala verktyg för att kommunicera mer effektivt, hur de kan lära allmänheten om sociala nätverk och hur biblioteken kan marknadsföra sin verksamhet snabbare, billigare och mer effektivt.

Phil Bradley brukar man träffa på konferensen Internet Librarian international i London där hans genomgångar av nyheter på sociala webbar, sökmaskiner etc brukar var en av höjdpunkterna.

Oavsett om du köper boken eller ej, kan du följa en presentation av dess innehåll via bokens YouTube-sida. Börja t ex med denna introduktion:

Gästbloggare: Britten Toftarp

Inte utan min Iphone

Jag sällar mig till den skara av mobilanvändare som valt att köpa sin smarta mobil hos ett av fruktföretagen; Apple. Ett både klokt och oklokt val fick jag förstå när jag igår satt på en föreläsning av Anders Steen på Falkenbergsföretaget Katching under rubriken “När kundservice är som bäst”. En mycket bra föreläsning om deras strategi för att lyckas i en tuff mobiltelefonibransch där kunderna är flyktiga och en sekunds väntetid i onlineshoppen vid köpklick kan innebära att kunden drar till nästa onlineshop.

Han berättade att just Iphone i dagsläget fullständigt dominerar den mobila marknaden med 40% av marknaden och hur det ställer till det en del för operatörer och säljare eftersom Iphone (med egna kanaler och butiker) helt kan diktera villkoren i branschen just nu. Något som jag hört fler säljare i olika kedjor sucka över när jag stått och tummat längtansfullt på en fin pianoblank, svart Iphone.

– Men Samsungen eller nya Nokian är egentligen en bättre telefon, har de mumlat för döva öron. Vad hjälper det när den här är så fin, blank och svart, har jag tänkt. Och när sen 4:an kom så hade den ju också fått en hyfsat kamera som kan ta i film HD format.

För mobilen med en bra videofunktion var egentligen det som först lockade mig till ett inköp av en smartphone. Att ha kontoret och studion på fickan var motivet. Det var Iphonen, genom sin smarta byline “skickat från min Iphone”, som först dök upp på FB med hyfsade bilder. Hur kan man missa sånt? Idag ser jag att även Android har lagt till samma byline i statusuppdateringarna, men hjälper det..?

Genom sin stringenta grafiska profil och design, nålsögepolicyn när det gäller appstore, Itunes och kringprodukter så har ju Iphone och Apple lyckats att, i det närmaste bräda, ibland både bättre och billigare märken samt skapa en global sångkör av hippa intressanta marknadsförare och designers som nu även fått alla oss andra på tåget, lite senare, lite mindre hippa, men inte desto mindre frälsta.

 Men nu är jag ju även en google människa sen många år och hade haft ett öga på Android då jag hörde det var en mobil på G och kanske skulle jag gilla en googlesynkad mobil, tänkte jag?

Så då ville jag ju testa av lite och slängde ut frågan på min Facebook: vilken mobil? Snabba svar från hela landet i loggen och många av dem skrev ju förståss “Iphone”. Under några hetsiga timmar talades det Android versus Iphone och dess funktioner och det blev lite som platt sko versus hög klack om du förstår symboliken.

Slutligen kom kommentaren som fällde avgörandet och den kom från Robert, en av de ungdomar jag en gång jobbade för som ungkulturkonsulent i Örebro län.

–Men Britten, det är bara folk som inte har Iphone som tycker att de är dåliga.

Där satt den, spiken i kistan! För så var det ju i min FB logg när jag analyserade argumentationen Det var bara de som inte hade en som anförde klagomålen om slutenhet, köldskador och allt annat elände. Här beslöt jag mig direkt för att “go wild” och “kasta lågskorna” för köra på “höga blanka svarta klackar”.

Att det sen var ett äventyr med väntetider och skumma väntelistor som kostade “typ 200” att sätta upp sig på, det är en helt annan historia. Och att jag senare, i soffan hemma, hade fullt sjå att få igång den, få i simkortet och begripa hur jag skulle ringa, det är ännu en historia. (Apple är nog det enda varumärke av tekniska produkter som kan klara sig undan utan en instruktionsbok i lådan tror jag.)

Men att streama, filma, fota, redigera, sampla ljudbilder, följa flygplan över jorden IRL, remotestyra min dator och kolla vilken stjärna som lyser klarast om natten, det är en ren fröjd av enkelhet med min Iphone.

Idag är även jag en nöjd och glad användare, så här långt, och jag har börjat producera enkla små reklamfilmer tillmig och andraföretag, i sann DIY anda. Jag planerar som bäst för en sommarkurs vid minateljé i Morup tillsammans med en dansare. Vi skall ha en experimentell workshop där vi kombinerar dans med mobilfilm för den som vill lära sig både digital produktion och fysisk prestation. Vi letar just nu en härlig plats här på stränderna i Halland och vi jobbar efter principen unplugged-online.

Sensmoralen i detta?
Jag vet inte om det finns nån, men det är ett tidsdokument över hur vår konsumtion går till idag. De val vi gör och dess kulturella grunder. De utmaningar som jag som företagare, i min roll som Kronmakaren/Socialamedierkonsult skall försöka hjälpa mina kunder med: Hur får jag mina kunder så nöjda att de vill bilda min sångkör?

Favoritappar:

Pixelpipe (som överför mina filer högupplöst mellan mobil och dator via min dropbox)

Videodirector för Iphone (hyfsad video redigering direkt i mobilen)

Paypal (ta betalt med mobilen via paypalkontot som jag kan använda ute i fält)

Kronmakaren (min egen första app med kollektioner och survey. (Just nu i gallery som reklam för appar gjorda hos Magmito)

Kronmakarens QR-tagg

Britten Toftarp, hanverkare under namnet Kronmakaren där jag bl.a. medverkat i den jurerade Konstslöjdsalongen på Arkitekturmuseum i Stockholm 2010 samt som leverantör av medeltida “Luciakrona” iVäxsjödomkyrka 2010. Nu senast på utställning hos Konsthantverkarna iYstad 2011.

Hantverket kombinerar jag med jobb som sociala medier konsult, inspiratör och utbildare i varumärkestänk för småföretag. Bland mina uppdragsgivare hittar du CRED, Startcentrum, Länsstyrelsen Västra Götaland, Borås Högskola, SingeliSverige, Åkerholmen och Skrattmästaren. 

Lite mer om bibliotekens barnwebbar

Häromdagen fick jag en fråga om vilka initiativ för bibliotekens barnwebbar sóm finns och som är på gång just nu. Jag har bloggat lite tidigare om det här och tipsat på lite läsning här och här.

Jag kollade också lite runt på webben och hittade detta exempel från USA, LS2 Kids:

Det som slår mig rent allmänt är hur svårt det är att utgå från gamla verktyg för att lösa nya problem. Webbarnas bildbaserade verktyg ska fungera för små barn som inte riktigt kan läsa – men som i filmen ovan dyker det hela tiden upp hinder i textform.

”Institutions will try to preserve the problem to which they are the solution.”
Clay Shirky

”Det krävs ett helt nytt sätt att tänka för att lösa de problem vi skapat med det gamla sättet att tänka.”
Albert Einstein

Jag tror att de som jobbar med webblösningar för bibliotek och barn måst tänka utanför biblioteksboxen och se hur barn i olika ålders- och intressegrupper kommunicerar och var de finns på webben. Och utgå från de platserna, verktygen och inte minst de sociala medierna – om det är där barnen och ungdomarna finns. Barnbiblioteksportaler lockar i bästa fall de redan frälsta, de som lärt sig bibliotekskoden (de blivande bibliotekarierna, om man så vill). Men de andra då? De som har svårt att (hinna med att) läsa i skolan och på fritiden?
De behöver input på helt andra sätt.

Hur skulle det se ut om t ex nätverket kring Media Evolution tog sig an utvecklingen av bibliotekswebbar för barn? Vad kan de som utvecklat barnibliotekswebbar lära av spelindustrin? Spelkompetens, någon intresserad?

Michael Stephens om webb 2.0 och bibliotek

Michael Stephens beskrev för ett par år sen i ett par nummer av Library Technology Reports bibliotekens användning av sociala medier.

Nu är de båda numren av LTR fria att ladda ner för var och en:

Volume 42, Number 4 / July-August 2006: Web 2.0 & Libraries: Best Practices for Social Software

Volume 43, Number 5 / September-October 2007: Web 2.0 & Libraries, Part 2: Trends & Technologies

SKL:s riktlinjer om sociala medier

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har precis släppt sina riktlinjer till kommuner och landsting om användningen av sociala medier som bloggar och nätsamfälligheter som t ex Facebook.
En av de bibliotek som var tidigt ute men fick en näsbränna var Bromölla bibliotek som tack vare en aktiv och engagerad bibliotekarie aktualiserade frågan om hur offentlig service skulle kunna arbeta med sociala medier, det som då kallades 2.0.

Då var det 2008 nu är det 2010: Ladda ner SKL:s juridiska PM här.

Att lyckas med att få unga att interagera med bibliotek

Chicago Sun Times berättar om hur framgångsrikt Chicago Public Library har jobbat med att nå ungdomar med hjälp av nätsamfälligheten YOUMedia.

”Our goal is to draw students in so that they’re comfortable hanging out in the library, and then get them to engage with the workshops and technology in the space,” Neal said. ”We’re seeing more and more students who were hanging out, participating in workshops and on the social network. It’s been great to see their interests develop.”

En fundering; vad kan biblioteken utveckla när Facebook blivit en ungdomsgård för mamma och pappa?