Utanför ramarna

OCLC genomför ett program – Outside the Box –  kring hur biblioteken kan gå utanför sin egen trygghetsbox och jobba utanför de givna biblioteksramarna. Även om ni inte har möjlighet att delta i programmet, så kan det vara intressant att ta del av arbetsmaterialet. T e x presentationen av upplägget och idéer till hur ni kan jobba. Här finns också några inspelade webinarier att ta del av – Film 1 om ”Placemaking” 0ch film 2 om” Turning Your Event to a Great Place Experience” , Film 3 om ”How to Conduct a Community Brainstorming Session”.

Lästips: Spridbara media

Idag kom den med posten! Boken Spridbara media : att skapa värde och mening i en nätverkad kultur (Daidalos förlag).

spridbara

Enligt förordet  vänder sig boken till medieforskare, människor som arbetar professionellt med kommunikation och de som aktivt skapar och delar medieinnehåll och som är intresserade av hur mediebranschen – och våra kulturer – förändras som konsekvens. (Det låter som författarna menar läsarna till den här bloggen!)

Den tes författarna vill driva säger att de  företag och organisationer som kommer att blomstra på lång sikt är de som lyssnar, bryr sig om och lägger lika stor vikt vid att bevara sina användares behov och önskemål som de gör vid den egna verksamhetens mål. Författarna lovar att ge pragmatiska råd för en mer jämlik maktbalans i samhället. I förordet säger författarna: ”Ett av syftena med boken är att aktivt kritisera den nyliberala retorik som har dykt upp i takt med att den allt mer deltagarinriktade kulturen har börjat göra avtryck i olika marknadsförings- och verksamhetsmodeller.”

Bokens extramaterial finns på http://spreadablemedia.org

 

Lästips: Om intellektuell frihet

Här kommer ett lästips för er som kommer att lyssna på ALAs Brabara Jones i samband med Biblioteksdagarna i Umeå, 7 maj: The Library Juice Press Handbook of Intellectual Freedom: Concepts, Cases, and Theories

Enligt utgivarna tenderar befintlig referenslitteratur om intellektuell frihet att fokusera på frågor som handlar om hur (den amerikanska) staten styr tillgången till innehåll  i böcker , på internet och i politiska tal. Under de senaste åren har det docj skett en förändring i synsättet. Intellektuell frihet nu ses i ett bredare perspektiv och sätts i samband med ett större utbud av kulturella ämnen. Denna handbok för intellektuell frihet är ett referensverk som fångar den senaste utvecklingen inom området. Den  ger oss ett avstamp i en filosofisk, historisk och rättslig överblick av utvecklingen av begreppet intellektuell frihet. Den visar upp en rad intellektuella frihetsbegrepp, fall och problemområden. Bokens 21 kapitel fokuserar på frågor som hoten mot intellektuell frihet, akademisk frihet, konst, internet, censur med kopplingar till samtida samhällsfrågor och institutioner, samt historiska och kulturella teorier .

Musik för berättelser och samla ljud från ditt bibliotek #bibliobeep

Musik för berättelser
Om du befinner dig på Bibliotek Plattan i Kulturhuset i Stockholm fredag och lördag 11-12 april, kommer du att få uppleva hur studenter vid Kungliga Musikhögskolans kandidatutbildning i Musik- och Medieproduktion genomför en installation med interaktiv musik komponerad speciellt för biblioteket!
Musiken i högtalarna förändras och byter skepnad beroende på var och hur man som besökare rör sig i biblioteket. Allt styrs med hjälp av sensorer.

BIBLIOBEEP
Om du och ditt bibliotek tycket det är kul kan ni också delta i ett annat ljudsammanhang! Spela in ett ljud från ditt bibliotek via mobilen och skicka in det till arrangörerna av IFLA i Lyon i Frankrike. Då blir biblioteket med i ett internationell ljudkonstprojekt under ledning av Zoe Benoit: BIBLIOBEEP.

Om bibliotekariers syn på rasistisk barnlitteratur

Mina Hansson frågar i sin kandidatuppsats ”Är det skrivet så är det skrivet.” – En kvalitativ studie om  bibliotekariers synsätt på barnlitteratur som har uppfattats  som rasistisk, ett antal bibliotekarier hur de anser att den pågående debatten om rasism i barnlitteratur påverkat deras arbete med inköp och gallring. Hon undersöker också vad de olika bibliotekens inköpspolicy säger om rasism och hur dessa används i det praktiska urvalsarbetet.

Bakgrunden ligger naturligtvis i Tintingate och debatten om Lilla Hjärtat, som båda tillsammans med Barna Hedenhös finns i fokus för frågeställningarna.

Två av informanterna har, enligt författaren, inte påverkats av debatten. ”Den ena av dem skulle aldrig kunna tänka sig att gallra litteratur på grund av rasistiskt innehåll eftersom hen ansåg att man skall se på litteraturen ur dess kontext, som när den skrevs och dess innehåll. Även den andre  informanten säger att hen inte påverkats av debatten men anser att man skall vara försiktigare med barn- än vuxenlitteratur. De andra två informanterna, som intervjuades  samtidigt, har däremot påverkats genom att de gallrat litteratur med rasistiskt innehåll och funderar på att gallra ytterligare.”

När det gäller inköpspolicy har enbart ett av biblioteken en inköpspolicy. Ett annat av biblioteken  köper in  och gallrar efter kommunens värdegrund. Det tredje biblioteket saknar nedskriven policy och menar att det fungerar bra ändå. Trots att alla bibliotek säger sig arbetar mot rasism ”har ingen av dem definierat vad som menas med rasistiskt innehåll vilket gör att tolkningarna blir breda och bibliotekarierna inte vet vart gränsen går”.

Det jag tycker är anmärkningsvärt är avsaknaden av styrdokument för medie- och inköpsplanering. Det skapar godtycke och ad hoc-lösningar. Och ett samtal mellan bibliotekspersonalen och biblioteksanvändarna (och de som inte använder biblioteket) där frågan problematiseras.