Att läsa grafiska noveller med förstärkt verklighet

Serietidningsformaten förändras i takt med tiden.

Modern Polaxis är en av de första projekten som visar på hus förstärkt verklighet (Augmented Reality eller AR) kan utvidga en redan intensiv läsupplevelse!

Det är den Australiske serietecknaren Sutu som har gjort en serie om en privat dagbok som tillhör en  paranoid tidsresenär. Hans hemliga information, alla hans inbillningar och alla hans konspirationsteorier göms i ett hemligt augmented reality-skikt som kan avläsas med hjälp av din Iphone/Ipad.

Vad hände på Bibliotheca Alexandrina under arabiska våren?

Läslista för den intresserade:

Utmaningar för folkbiblioteken

Rising to the challange heter Aspen Institutes rapport om vilka utmaningar de amerikanska folkbiblioteken står inför framtiden. Rapporten har tagits fram i samarbete med Gates Foundation.

Rapporten konstaterar att folkbiblioteken har tre nyckeltillgångar allmänheten (people), platsen (place) och plattform (platform) – t ex som ”tredje plats”.

Rapporten är enligt Den inre fienden viktig läsning för den som är intresserad av utvecklingen för folkbibliotek. Den lyfter möjliga trender, lokala framgångsexempel (från USA)och tänkbara scenarios. Den ger ett stöd i argumenteringen för varför bibliotek kommer att vara relevanta för allmänheten även i framtiden, utan att de för den skull förlorar sin själ.

Rapporten avslutas med 15 aktiviteter för konkret handling för  bibliotekschefer, 15 aktiviteter för politiker och 15 för den samfällighet, den miljö, folkbiblioteket verkar i.

Som gjort för en studiecirkel!

Geocaching på bibliotek?

Den inre fienden säger: varför inte? Blir resultatet av Geocaching på bibliotek ett ökat intresse för läsning av bra böcker, så visst!

”…reading and geocaching are all about discovering worlds that may not be apparent to other people. In geocaching, people who don’t cache are even referred to as “muggles” since they are unaware of the hidden world all around them.” skriver Natalie Meyer på Book Riot.

”Books and authors are well-represented in the geocaching world. You can find ones about Harry Potter, banned books, and even Dr. Seuss. There are caches encouraging you to exchange one used book for another. There are caches near bookish statues. There are likely caches related to a lot of your favorite authors (Jane Austen, Emily Dickinson, Maya Angelou). You can also find recommended reading lists

Kanske något för biblioteksturisten i England?

Världens resurser för informationskompetens är samlade

Under redaktion av Woody Horton har den andra upplagan av den UNESCO-sponsrade publikationen Overview of Information Literacy Resources Worldwide 2014-2015,nu släppts för fri nedladdning för den intresserade.

Ur förordet:
”Media and Information Literacy (MIL) … is driven by the idea that citizens, communities and nations require a new set of competencies to access data and information, organize, evaluate for creation, utilization and communication of knowledge, so as to achieve their personal, social, professional and educational goals.”

Resultatet är en ganska mäktig och mättande bakelse. Är ni intresserade av hur de arbetar i olika länder runt om i världen med Media- och Informationskompetens, så är den överblicken en veritabel guldgruva! Glöm inte att kolla av vad som sker i våra nordiska grannländer!

Beskrivningen av de svenska förhållanden har gjorts av en trio experter bestående av Mia Carlsberg och Gunilla Sundström från Uppsala UB och Ola Pilerot från Bibliotekshögskolan i Borås.

Den inre fienden tar sig friheten att klippa in de svenska källor för informationskompetens som de tre experterna lyft fram och noterar att de senaste artiklarna och avhandlingarna är från 2012, vilket kan förklara att t ex de senaste aktiviteterna inom MIK-området från t ex Statens Medieråd (MIK-rummet) inte kommit med :

Webbtjänster:

Böcker

Fackpress:

 

Struktur för samverkan i stället för inflytande på KB

Peter Almerud har på KB:s uppdrag utvärderat dess inflytandestruktur. Nu kan hans utredning hämtas och läsas från KB:s webb.

Utredaren föreslår bl a:

  • Inflytandestrukturen bör byta namn till Samverkansstrukturen
  • Till samverkansstrukturen bör  andra strukturer för samverkan som finns inom ramen för KB:s verksamhet räknas  – strukturer som delvis har samma roll som grupperna i inflytandestrukturen
  • Tolkningen av KB:s uppdrag måste bygga på både KB:s och det omgivande  bibliotekssamhällets kunskap om behov av samarbete och utveckling.
  • Det behövs ett system för att formulera bibliotekssamhällets behov av utveckling och samverkan, dvs. konkretisera KB:s nationella uppdrag, för att sedan kunna göra en övergripande bedömning av vilka av dessa behov som det är möjligt att arbeta vidare med.
  • Samverkansstrukturen bör få som en central uppgift att bistå KB i arbetet med formuleringen och
    implementeringen av den nationella utvecklings- och samverkansstrategin.
  • Den nationella referensgruppens får därmed en ny roll och bör byta namn, förslagsvis till Nationella utvecklings- och samverkansrådet.
  • KB bör uppmana SKL och folkbibliotekscheferna att inrätta ett forum där folkbiblioteken kan lyfta frågor som är aktuella eller som man vill driva i inflytandestrukturen.

Den inre fienden tycker att det är bra om det sker ett omtag och samverkan låter bättre än illusionen av att ha inflytande.
Däremot är vi fundersamma kring det som skrivs om SKL:s roll: ”Om inte ett sådant (forum där folkbiblioteken kan lyfta frågor som är aktuella eller som man vill driva i inflytandestrukturen) inrättas kan man ifrågasätta om det verkligen är SKL som ska utse folkbibliotekens representanter i strukturen; ett alternativ skulle kunna vara att använda de nätverk som finns inom folkbibliotekssystemet, t.ex. länsbibliotekarieföreningen och Föreningen Sveriges sjukhusbibliotekschefer” (Vår kursiv o parentes)

SKL har ett tydligt uppdrag och mandat från sina medlemmar – kommuner och landsting (och regioner) –  att företräda dem på ett långsiktigt och hållbart sätt. Det är tveksamt att andra intresse- och lobbyorganisationer kan göra det.
Men det kräver att organisationen SKL blir mer intresserad av biblioteksutvecklingsfrågor än vad den varit de senaste 10-15 åren. Tjänstemännen gör så gott de kan, men biblioteksfrågorna måste upp på agendan på ett annat sätt. Enbart folkbiblioteksverksamheten i landet omfattar ju runt 3 miljarder kronor per år. Räknar man sen till kostnader för andra kommunala bibliotek som skolbibliotek, är summan än högra.
Folkbiblioteken är dessutom den största enskilda kulturposten i de kommunala budgetarna, den största investeringen i folkbildning etc.
Man kan också fundera över hur samverkan med skolbibliotek, som inte är på högskolenivå, ska komma in i den nya samverkansstrukturen. Skolverket är naturligtvis en part, men så länge ansvaret för förskola, grundskola och gymnasier ligger på den kommunala nivån så har SKL en viktig och samordnande roll.

Medan SUHF representeras av universitetens rektorer i strukturerna för samverkan (och inflytande) representeras kommunerna av bibliotekscheferna och ansvariga för de regionala biblioteksverksamheterna. Om strukturen grundade sig på en likvärdighet borde kommunbibliotekens representanter finna på kommundirektörsnivå!

Dokk 1 är framtidens bibliotek!

Den inre fienden menar att det mest spännande  exemplet på nydanande biblioteksverksamhet kan hämtas från vårt södra grannland. Dokk 1 är namnet på det nya Urban Mediaspace som byggs i Aarhus. Följ med Rolf Hapel på en promenad på byggarbetsplatsen och få en bild av hur det kommer att bli någon gång 2016.

Next Library 2015 will be the International Opening of Dokk1/New library in Aarhus/Denmark

The themes of Next Library 2015 are:

LIBRARY BUILDINGS/
SPACE DESIGN/
CIVIC MEDIA/
SOCIAL INNOVATION/
SERVICE DESIGN/
PLAY & GAMIFICATION/
THE DARK SIDE OF THE INTERNET/
DATA-DATA-DATA/
INCUBATOR FOR CREATIVITY & LEARNING/
OPPOSITES ATTRACT

via Marie ø