Mer om bibliotekariestereotyper

För de av er som blev intresserade av Rickard Ohlssons nya bok om bibliotekariesterotypen i populärkulturen, som kom härförleden, så vill jag tipsa om en ny B/I-uppsats som handlar  hur bibliotekarier gestaltas i litteraturen. Jenny Linde har precis släppt ut sin B/I kandidatuppsats  ”Bibliotekarien – en överspänd bibliofil? En jämförande kvalitativ innehållsanalys av bibliotekarien i svensk skönlitteratur, 1945-2009.”

Följande böckers bibliotekarier rannsakas:

• Dagmar Edqvist: Kamrathustru (1945)
• Björn-Erik Höijer: Befriaren (1956)
• Kai Söderhjelm: Boel och böckerna (1964)
• Katarina Mazetti: Grabben i graven bredvid (1998)
• Bengt Hubendick: Den oskuldsfulle bibliotekarien. Bara en enkel berättelse (2008)
• Sara Kadefors: Borta bäst (2009)

Ur slutsatserna:
”Något annat jag tycker mig se i flera romaner, både äldre och nyare, är någon grad av neurotiskhet hos karaktären,”

”Ett annat vanligt tema är den slumrande personligheten som plötsligt vaknar till liv.”

”När det kommer till yrkesidentitet kan yrkesvalet sägas hänga starkt ihop med intresset för läsning och böcker. Det framställs, åtminstone inledningsvis, som ett kall snarare än ett simpelt yrkesval.”