Professionell läsning

Axiell belönar bästa B&I-uppsats 2017

Axiellpriset till bästa B&I-uppsats är tänkt som en stimulans att utveckla idéer och tänka framtidsorienterat i frågor som rör biblioteksområdet, säger Henrik Lundh, chef för Axiell i Sverige i ett pressmeddelande. Priset delas ut i samband med Bokmässan i Göteborg.

Uppsatserna förväntas vara framtidsorienterade och välskrivna med teori och praktik i samspel. De ska ha allmänt intresse för biblioteksutveckling.För att kunna nomineras måste uppsatsen vara examinerad. Årets pris uppmärksammar uppsatser (kandidat, master och magister) examinerade under perioden 1/8-2016 till 30/7-2017.

Juryn har fått in förslag från handledare och examinatorer vid Bibliotekshögskolan i Borås. Bland de nominerade uppsatserna till Axiells pris för bästa B&I-uppsats finns en kandidatuppsats och två masteruppsatser. De nominerande uppsatserna och deras författare är följande:

”Från ord till handling – Makerspaces roll på folkbibliotek” – Inger Vennerström.

Nominering: Uppsatsen speglar ett intressant och aktuellt ämne i en tid av förändad biblioteksanvändning, och ger en fördjupad förståelse kring hur konceptet ”Makerspaces” kan arbetas med i en folkbibliotekskontext. Vennerström diskuterar med utgångspunkt i en intervjustudie med bibliotekarier hur makerspaces kan främja kreativitet, digital delaktighet och även ha en betydelsefull demokratisk roll i relation till bibliotekens användare. I studien identifieras också utmaningar i form av bibliotekens resurser och kompetens – centrala förutsättningar att beakta i folkbibliotekens utvecklingsarbete.

“Content marketing done right! – Best practice marketing for library blogs! – Geir Strandnæs Larsen. [den nyfikne hittar just nu ingen lämplig länk till uppsatsen]

Nominering: I en tid präglad av digitalisering har bloggformatet blivit en viktig del av kommunikationen mellan människor, vilket även påverkar hur bibliotek kan kommunicera med sina användare. I uppsatsen undersöks och diskuteras digital kommunikation i bloggformat och Strandnæs Larsen gör i sin empiriska studie intressanta jämförelser mellan kommersiella och icke-vinstdrivande bloggar. Genom analysen av fem olika bloggars form och innehåll visar författaren också på viktiga nycklar till lyckosam och effektiv kommunikation mellan bibliotek och brukare. Studiens resultat kan med säkerhet informera och inspirera bibliotekens utveckling av digitala resurser och tjänster.

Skarpt läge – värderingar och vägval vid hantering av kontroversiella föredrag på bibliotek” – Viktoria Reuterskiöld.

Nominering: Uppsatsen syftar till att ”undersöka hur bibliotekschefer och verksamhetsansvariga har resonerat och agerat i samband med hantering av kontroversiella talare, samt att utforska hur detta speglar värderingar, ideologiska ståndpunkter och synen på bibliotekens uppdrag att bidra till åsiktsbildning”. Ämnesvalet är särskilt relevant i relation till samtidens debatter om yttrandefrihet och i Reuterskiölds studie resonerar människorna bakom besluten inom biblioteksverksamheter kring de svåra frågor och vägval som de ställs inför i sitt uppdrag. I en tid där snabba åsikter och ställningstaganden främjas visar författaren hur att ”inte ta ställning” är ett förhållningssätt som kräver reflektion. Därmed tecknas bilden av en problematik som även i framtiden kommer att vara aktuell för bibliotekens roll och funktion i samhället. 

Om bibliotek i kulturbudgeten 2018

Mycket är redan känt,
men det känns skönt att få det på pränt!

I höstbudgeten finns en hel del intressant (min kursiv):

Digitalt kompetenslyft via biblioteken
Regeringen beräknar att avsätta 25 miljoner kronor fr.o.m. 2018 för en satsning på digitalt kompetenslyft. Regeringen beräknar inom ramen för detta att Kungl. biblioteket tillförs 25 miljoner kronor årligen 2018–2020 för att finansiera en satsning på de regionala biblioteksverksamheterna som kompetens- och utvecklingsnoder.
Satsningen innebär att Kungl. biblioteket under perioden ska stödja de regionala biblioteksverksamheterna i deras arbete med att öka användningen av digitaliseringens möjligheter och öppet tillgänglig kunskap. Syftet är att förbättra förutsättningarna för ökad digital kompetens. Regeringen ser att det finns ett behov av att öka kompetensen hos allmänheten med avseende på källkritisk granskning av medier. Genom att höja kunskapen och förtrogenheten med digital teknik vill regeringen också skapa samhällelig och individuell tillit till myndigheter m.fl. i en snabb teknisk utveckling.
Biblioteken är särskilt lämpade att genomföra ett digitalt kompetenslyft. Biblioteken ska, enligt
bibliotekslagen, verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till
kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning. Vidare ska folkbiblioteken verka för att öka kunskapen om hur informationsteknik kan användas för kunskapsinhämtning, lärande och delaktighet i kulturlivet.

Stärkt biblioteksverksamhet för hela landet
Regeringen beräknar att avsätta 250 miljoner kronor årligen 2018–2020 i syfte att öka utbudet
och tillgängligheten till biblioteksverksamhet i hela landet. Av denna satsning avsätts 25 miljoner kronor till kultursamverkansmodellen där bl.a. medel till bibliotek, läs- och litteraturfrämjande fördelas.
Regeringens ambition är att öka tillgången till biblioteksverksamhet i hela landet. Biblioteksverksamhet ska finnas tillgänglig för alla och varje kommun ska, enligt bibliotekslagen, ha folkbibliotek. Det fysiska biblioteket är en viktig mötesplats där människor med olika bakgrund och förutsättningar kan mötas och ta del av kunskap, litteratur och kultur. Sett över tid har antalet folkbibliotek och biblioteksfilialer minskat, vilket är en oroväckande trend som framför allt slår mot människor som lever på landsbygden. Vad som är rimliga avstånd skiljer sig av naturliga skäl mellan stad och landsbygd.
Antalet biblioteksenheter har också ett samband med utlåningen. Fler bibliotek ger möjlighet till utlåning av böcker och tillgång till biblioteksverksamhet i form av bl.a. läsfrämjande insatser och språkcaféer.

Biblioteksamverkan
Regeringen har den 11 juni 2015 gett Kungl. biblioteket i uppdrag att i samverkan med andra
berörda aktörer lämna förslag till en ny biblioteksstrategi. Syftet är att det ska finnas en
biblioteksverksamhet av hög kvalitet i hela landet som uppfyller de krav som ställs i bibliotekslagen. Inom ramen för arbetet med en nationell biblioteksstrategi har Kungl. Biblioteket
presenterat rapporten Skolbibliotek som pedagogisk resurs 2016. Rapporten pekar på att
eleverna i skolan skulle ha bristande tillgång till nivåanpassad läsning och läsfrämjande aktiviteter utan skolbibliotek. Uppdraget ska slutredovisas den 1 mars 2019.
I början av 2016 startade samverkansplattformen Forum för nationell bibliotekssamverkan och utveckling. Syftet med plattformen är att stödja Kungl. Biblioteket i uppdraget att ha nationell överblick och främja samverkan och utveckling inom biblioteksområdet.

Inom ramen för Kungl. bibliotekets uppdrag att ansvara för insamling av Sveriges officiella
biblioteksstatistik redovisades för andra året i rad samlad nationell statistik över de offentligt
finansierade biblioteken i Sverige.

Bibliotek som mötesplatser för fri åsiktsbildning
Regeringen gav 2016 Kulturrådet i uppdrag att fördela särskilda medel till biblioteksverksamhet
för nyanlända och asylsökande. Syftet var att främja biblioteken som mötesplatser för fri
åsiktsbildning, informationsutbyte och gemensam bildning. Under 2016 beviljades totalt 9,5
miljoner kronor till 51 projekt från 21 län. Totalt togs 96 ansökningar emot från region-, läns- och folkbibliotek. Kulturrådets utgångspunkt vid bedömningen av ansökningarna har varit målgruppernas behov och delaktighet samt vilken kunskapsbas projektet kunde innebära.

Biblioteksverksamhet i kultursamverkansmodellen
Från och med 2015 fördelas medel inom kultursamverkansmodellen till litteratur- och läsfrämjande verksamhet, utöver biblioteksverksamhet som sedan tidigare fått stöd. Landsting
och regioner har under 2016 fördelat cirka 31 miljoner kronor av statsbidraget till regional
biblioteksverksamhet i hela landet. Till Stockholms län, som inte ingår i modellen,
fördelade Statens kulturråd cirka 2,3 miljoner kronor till samma ändamål.

Tillgänglig litteratur och nyhetsförmedling
Antalet nedladdningar av talböcker via Myndigheten för tillgängliga mediers digitala bibliotek legimus.se ökade med 24 procent 2016, och för första gången gjordes fler än en miljon
nedladdningar.
I allt större utsträckning väljer läsarna att ladda ned talböcker själva via webbsidan och appen Legimus samtidigt som utlån via bibliotek minskar något. Bland användare under 18 år görs
91 procent av nedladdningarna via appen, en ökning från 85 procent föregående år. Under 2016 lanserades även en spelare för webbsidan och appen som gör att användaren kan läsa
strömmande på dator eller i mobil.
MTM:s egen produktion av punktskriftstitlar för vuxna ökade med 25 procent under året.
Antalet lån av punktskriftsböcker ökade något och 94 procent av lånen gjordes via s.k. envägslån, där ett exemplar produceras för användaren och boken återvinns efter läsning.
Lättlästförlaget, som sedan 2015 är en del av MTM, producerar och ger ut lättläst litteratur för unga vuxna och vuxna. Under året producerades 26 titlar, en ökning med två titlar jämfört med föregående år.
Den lättlästa nyhetstidningen 8 sidor kan läsas i flera tillgängliga format, som papperstidning, på
webbplatsen 8sidor.se, i digitalt pdf-format, som digital taltidning och sedan slutet av 2016 även
som punktskriftstidning. Antalet prenumeranter minskade med en procent under året samtidigt
som antalet sidvisningar på 8sidor.se ökade med 32 procent.

Inköpsstöd till folk- och skolbibliotek
Kulturrådet har fördelat 23,9 miljoner kronor i stöd till folk- och skolbibliotek för inköp av
litteratur. Inköpsstödet söktes av 255 kommuner 2016, varav 250 beviljades stöd.

Skolbibliotek och läsfrämjande
I april 2016 beslutade regeringen förordningen (2016:370) om statsbidrag för personalförstärkning i skolbibliotek. Syftet med statsbidraget är att öka skolbibliotekens möjligheter att stödja elevernas lärande, stimulera deras läslust och främja deras språkutveckling.
Intresset för satsningen har varit stort. Under läsåret 2016/17 sökte 369 huvudmän
statsbidrag om ca 57 miljoner kronor och 226 huvudmän beviljades statsbidrag om ca 30
miljoner kronor. Skolverket har i uppdrag att genomföra en utvärdering av satsningen som ska
redovisas den 30 november 2017.
Som komplement till detta  uppdrag ska Skolverket även se över i vilken mån skolbibliotekets funktion och skolbibliotekariernas kompetens i dag används på bästa sätt för att stärka utbildningens kvalitet.
Uppdraget ska redovisas den 31 mars 2018.
Regeringen tillsatte den 22 september 2016 en delegation för läsfrämjande (Ku 2016:03). Syftet
är att bidra till att ge alla barn och ungdomar mer likvärdiga förutsättningar för en fullgod
läsförmåga och lustfyllda läsupplevelser.
Läsdelegationen ska med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området samt lämna förslag på hur läsning kan främjas. Vidare ska delegationen skapa mötesplatser för och samordna läsfrämjande insatser i och utanför skolan. Arbetet ska bedrivas så att genomförda insatser kan bli långsiktiga. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2018.

En gemensam plattform för alla folkbibliotek

På väg till KB:s konferens om nationella biblioteksstrategins omvärldsrapport läser jag på nätet att engelska British Library ska  undersöka möjligheterna för en gemensam plattform för Storbritanniens alla folkbibliotek.

Projektet kommer att undersöka användarnas förväntningar och ta reda på vad en nationell online-plattform för folkbibliotek kan leverera och undersöka vilka organisationer som är bäst lämpade för att göra verklighet av det.

Hmm… Antingen blir det jättebra eller så blir det ”One digital presence to rule them all…”.

Mer att läsa om förslaget: Building a Single Digital Presence for Public Libraries

Hur bibliotek kan bidra till äldres välbefinnande

Engelska Art Council (typ Kulturrådet) har släppt en rapport – Stand by me – om hur folkbibliotek kan samverka med de sociala myndigheterna för att bidra till äldre människors välbefinnande. En del är väl välkänt även här i landet; annat kanske nytt. Exemplen kommer från fem bibliotekssystem och behandlar områden som

  • Minneslådor
  • Utbytesprogram för tofflor (det handlar om fallprevention i praktiken)
  • Digital delaktighet
  • Motverka ensamhet
  • Det demensvänliga biblioteket

 

 

Uppdaterad handbok för biblioteksutveckling

Jag har tidigare skrivit om amerikanska Apsen Institutes handbok för folkbiblioteksutveckling . Nu har de släppt version 2.0 av Action Guide for Re-Envisioning Your Public Library. Den nya handboken innehåller en mängd olika mallar som fungerar som lättanvända exempel för en rad olika aktiviteter och uppgifter, allteftersom bibliotek går vidare med samhällsengagemang och strategisk planering.

Även om det främst handlar om amerikanska förhållanden kan det vara värt att kolla upp för den utvecklingsinriktade bibliotekschefen. Mer information hittar du här. För åtkomst till handboken måste du fylla i lite uppgifter, det går på ett kick!

Läsning för den aktiva bibliotekarien

… eller som Pam Smith twittrade:

IFLA:s kongress – intressanta papers

Om någon vecka inträffar IFLA:s kongress i polska Wrocław. Redan nu kan den som är intresserad ta del av de papers som presenteras. Här är ett personligt urval som egentligen kräver sina förklaringar, men de hoppar jag över just nu. De som vet, vet. (Om du inte är nöjd med urvalet får du själv fördjupa dig i IFLA:s digitala bibliotek):

SJÖKVIST, Peter and ÖSTLUND, Krister War Booty at Uppsala University Library

NILSSON NYLANDER, Eva Return to Kashgar – the Jarring Collection of Uyghur Manuscripts

MATHISEN, Kari and GASKI, Siri Katrine Sámi bibliografiija – Sami bibliography

GOULDING, Anne and SHUKER, Mary Jane and DICKIE, John Media mentoring through digital storytimes: the experiences of public libraries in Aotearoa New Zealand

MEARS, Sarah It takes a community to raise a reader: Autism friendly libraries

SELIN, Eva and GRAUBE, Karin Reading aloud to children in hospital. Bibliotherapy as a community builder

LEWANDOWICZ-NOSAL, Grażyna The joy of reading – reading aloud. A complex partnership

MOYO, Obadiah T. and CHIBAYA, Debra N. Rural Library Services and Community Initiatives in Zimbabwe

HAAVISTO, Tuula A Dream Come True of Citizens – the New Helsinki Central Library

LANDRY, Patrice National libraries’ functions: results from the 2016 survey of national libraries’ functions

BOHM, Satu and BYSTRÖM, Karin and NERELIUS, Petter and THORN, Linda Organizing for change at Uppsala University Library

CHRISTOFFERSEN, Mikkel and PETERSEN, Finn In Copenhagen libraries are everywhere

NICHOLS, Joel A. and CAPUTO, Christine D. Making Space with Play: Designing and Evaluating Early Childhood Library Playspaces in Philadelphia

DICKSON, Steve and SHANKS, Edward The Word: A library for the 21st century, delivering social, cultural and economic objectives

 

Om folkbibliotekens utmaningar vid inköp av litteratur på andra språk

I en ny kandidatuppsats från Linnéuniversitetet, Mellan Hantverk och Outsourcing, undersöker Alexander Edkvist och Malin Norling vilka utmaningar som finns när det handlar om folkbibliotekens samlingsuppbyggande ur ett mångspråksperspektiv. Huvudsakligen, säger författarna. är avsaknad av språk- och litteraturkunskaper samt bristande tillgänglighet till litteratur utmaningar för biblioteken vid inköp av litteratur på mångspråk. Men innan de kommer fram till det gör de fler intressanta observationer.

Från analys och kommentarer (min kursiv):

Närvärldsbevakning och inköpspolicies
”Kanske är riktlinjer för urval något som saknas på biblioteken där de intervjuade bibliotekarierna arbetar, eller något som inte upplevs som relevant för inköpsarbetet. Den synbara frånvaron av riktlinjer för urval kan också vara sammankopplad med avsaknaden av fasta rutiner för analysen av närsamhället, eftersom kunskap om målgruppens behov är en nödvändig grund för att kunna upprätta initierade riktlinjer för urval.”

Profilinköp
”När bibliotekarierna inte själva kunde bedöma litteraturens innehåll och kvalitet sattes stor tilltro till leverantörerna.” … ”I små bokbestånd kanske det är bättre med en förutsägbar samling med ett innehåll som antas passa en majoritet av låntagarna än en mer eklektisk samling. Förutsägbarheten med att göra profilinköp eller att beställa från de stora leverantörerna kan kanske också upplevas som en trygghet för bibliotekarien när man köper in litteratur på ett språk man inte behärskar.”

Samtidigt: ”… kravet att köpa in från vissa upphandlade företag kan i vår studie ses som något tvingar bibliotekarierna att röra sig bort från den hantverksmässiga inköpsprocessen.”

Kompetensbehov
Kunskap om världsläget och hur det påverkar situationen i Sverige upplevdes hos en del av de intervjuade bibliotekarierna som nödvändig för att kunna följa med i hur behoven av olika språk utvecklas.”

”Kunskap om användarnas behov och önskemål verkar istället främst komma  från inköpsförslag och informella kontakter med låntagare. Med undantag av inköpsförslag verkar det saknas fasta rutiner för att ta reda på vilka behov och önskemål biblioteksanvändarna har.”

”Flera av intervjupersonerna nämnde vikten av litteraturkunskaper. … ”Språkkunskaper upplevdes som viktiga vid inköp på andra språk än svenska och engelska trots att en majoritet av intervjupersonerna köpte in böcker på språk de själva inte behärskade.”

Det saknas böcker på flera språk
”Bristande produktion av litteratur var något som togs upp som ett problem i förhållande till vissa språk.”

Till sist en intressant reflektion om helt andra saker: ”När vi gjorde litteratursökningar kunde vi se att mångspråkslitteratur på folkbibliotek är ett ämne som väcker ett stort engagemang hos praktiker inom biblioteksvärlden. På den akademiska grundnivån, bland dem som skriver kandidat- och masteruppsatser finns
också ett starkt intresse. Det finns många kandidat-, och masteruppsatser som studerar mångspråk på folkbibliotek ur olika synvinklar, liksom rapporter utförda av praktiker inom biblioteksvärlden. Under litteraturgenomgången fick vi dock intrycket av att det finns en viss avsaknad av intresse från den etablerade forskningsvärlden, då det verkar
vara tunnsått med studier gjorda av aktiva forskare. Det är svårt att uttala sig om vad det beror på. Kanske är det ett tecken på ett allmänt avstånd mellan praktiker på folkbiblioteken och forskare i biblioteks- och informationsvetenskap?”

Om ungdomars delaktighet på folkbibliotek

I sin kandidatuppsats – Alla får vara med! – från Linnéuniversitet undersöker Rebecka Elofsson och Tina Vilhelmsson ungdomars delaktighet i biblioteksverksamheten. I sin forskning har författarna intresserat sig främst för hur bibliotekspersonalen gått tillväga för att skapa en aktiv mötesplats för unga där dessa känner sig sedda och hörda.

Författarna utgår bl a  från hur ungdomar är delaktiga när det gäller utformningen av ungdomsavdelningarna på biblioteken och på de aktiviteter och events för dem som bibliotekspersonalen planerar. Eventuell delaktighet utanför bibliotekets lokaler, t ex fritidsgårdar eller andra mötesplatser har tyvärr inte undersökts. Förutom jobbet att engagera ungdomarna själva och få dem delaktiga har ”ungdomsbibliotekarierna” att kämpa med vuxna personer som ockuperar ungdomsavdelningarna (fr a de bekväma och mysiga (?) sofforna) och inte minst de medarbetare och kollegor som inte kommer ihåg hur det var att vara ung.

Författarna konstaterar sammanfattningsvis att ju mer av engagemang som ungdomarna får visa – och därtill ser resultatet av – desto mer deltar de. Ju mindre de får att säga till om desto sällsyntare blir deras engagemang i evenemang och annan verksamhet på biblioteket.

Från analysen och slutsatser (min kursiv):

  • ”ungdomsbibliotekarierna vill ha ett större deltagande från ungdomarnas sida, men att bibliotekarierna inte alltid vet hur de ska gå tillväga. Bibliotekarierna har svårt att nå ut till ungdomar som inte besöker
    biblioteket, och ibland även att nå ut till de ungdomar som är aktiva besökare på bibliotek.”
  •  ”För ungdomsbibliotekarierna som är passionerade och aktiva i sitt arbete med att involvera ungdomar kan detta ibland inte vara tillräckligt, då ungdomarna på biblioteken inte bara möter ungdomsbibliotekarierna, utan även de andra bibliotekarierna, som kanske inte är lika öppna och intresserade av att interagera med de unga.”
  • ”Om ungdomarna dessutom möter ungdomsbibliotekarier som är ointresserade av att arbeta med ungdomar, eller som har gett upp då de tror att de unga har lagt ner biblioteksbesöken för att biblioteken inte kan vinna mot datorer och smart phones, då faller möjligheten att skapa en bra miljö och stadiga relationer till ungdomarna ännu mer.”
  • ”Resultaten och analysen visar också att det är viktigt att miljön på biblioteket kan prägla en trygghetskänsla för ungdomarna, som får dem att vilja besöka biblioteken. Men resultaten och analysen
    visar även att denna trygghetskänsla inte helt existerar för ungdomarna på en del bibliotek.”
  • ”Även bibliotekarier som inte jobbar med barn eller ungdomar bör ha tålamod eftersom det är ett serviceyrke. Kan man inte ha tålamod med ungdomarna, som är en viktig del i biblioteksverksamheten, då kanske de personerna ska fundera på att byta jobb.”
  • ”Ungdomsbibliotekarierna arbetar med att involvera unga genom att höra önskemål om exempelvis möblering, men då flera aspekter måste tas i beaktande i denna fråga, som t.ex. förordningar från högre instanser, är det inte alltid de unga får se att deras engagemang implementeras i verksamheten på biblioteket.”
  • ”… ju mer de unga har varit involverade i förarbetet med evenemangen desto större chans finns det för att de blir välbesökta.”

( I BiS 2/2017 berättar Barbro Bolonassos om delaktighet i praktiken)