Professionell läsning

Tärningen är kastad! – om spelkultur som näring och kulturtuttryck

Allt fler människor ägnar sig  åt att spela spel och utöva spelkultur. Det ökade intresset har varit tydligt framför allt inom ideell sektor där det i dag finns många föreningar som bedriver verksamhet inom spelkultur i båda regionerna. Under vintern 2016–2017 genomförde Region Värmland tillsammans med Region Örebro län en förstudie – Tärningen är kastad! – om spelkultur som näring och kulturuttryck.

Syftet med förstudien var bland annat att öka kunskapen om spelkultur i regionerna och att lägga grunden för ett möjligt större spelkulturprojekt. Avsikten är att rapporten ska fungera både som en introduktion till spelkultur och som en inspiration för den som vill påbörja nya satsningar eller projekt inom spelkulturrelaterade områden.

För den spelintresserade vill jag annars rekommendera den internationella spelfestivalen Counterplay ’17 som inträffar i på DOKK1 i Aarhus i slutet av mars.

 

 

NMC Horizon Report: 2017 Library Edition

Ett konglomerat med New Media Consortium (NMC) i spetsen har precis släppt årets utgåva av biblioteksutgåvan av NMC Horizon Report. Själva rapporten kan du ladda ner här.
Rapporten innehåller en genomgång av aktuella trender, utmaningar och teknisk utveckling med betydelse för, fr a akademiska bibliotek – men som är av värde för alla bibliotekstyper.
Här kommer en sammanfattning:

Utbildning, ålder och kön avgör hur mycket vi läser

I alla fall i Danmark! Och resultaten stämmer nog här i Sverige också.

Danska kulturministeriets Bog- og Litteraturpanel ger i idag ut sin rapport ”Læsning i tal” om danskarnas läsvanor. I rapporten jämförs de data som finns om befolkningens läsvanor i Sverige, Norge, Finland, Tyskland och England.

  • Kvinnor läser oftare än män. I Danmark läser 47 procent av kvinnorna skönlitteratur varje vecka eller oftare, medan siffran är 29 procent for männen.
  • De äldre läser mest. 25 procent av den danska befolkningen på 70 år eller över läser skönlitteratur dagligen eller nästan dagligen. Daglig läsning görs bara för 12 procent av gruppen 15-19 åringar.
  • Utbildning spelar en roll i förhållande till läsning. 49 procent av danskar med en lång eller mellanlång utbildning läser skönlitteratur varje vecka eller oftare. Av den del av befolkningen som har grundskola  som högsta utbildningsnivå läser 33  procent varje vecka.

 

Hur ser bibliotekarier på läsfrämjande i förhållande till nya medier?

I sin nya  kandidatuppsats från Umeå universitet, Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö undersöker Sofie Strandberg hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier so tv-spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet.

Enligt författaren erbjuder nya medier möjligheter på bibliotek till lärande och kan fungera som redskap att locka till sig yngre målgrupper. De nya medierna är samtidigt beroende av ett personligt intresse och engagemang hos bibliotekarierna för att kunna nå sina inneboende resurser och potential. De nya medier författaren beskriver har inte bara förändrat synen på berättandet, läsandet behöver inte längre utgå ifrån en tryckt text.

Här finns en intressant problematik: nya digitala medier kan försvåra det rent läsfrämjande arbetet hos biblioteken eftersom det finns en konkurrens mellan de olika medieformaten. ”Här står biblioteken inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv. För yrkesverksamma bibliotekarier blir det därför viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. ” (min kursiv)

”Biblioteken behöver mobilisera och utveckla en kännedom om populärkulturella fenomen och utnyttja denna i sitt arbete riktat mot barn och ungdomar i det läsfrämjande arbetet. Spetskompetenser och kännedom om nya medier som serier, sci- fi, rollspel behöver lyftas fram och värderas samt kunskap om ungdomskulturer. Dessutom blir det också allt mer angeläget att som bibliotekarie kunna arbeta kreativt och innovativt med digitala medier som hjälpmedel i det läsfrämjande arbetet.”

Vad ska bibliotek vara bra för egentligen? Om bibliotekens impact

Med pengar från danska DEFF (Danmarks Elektroniske Fag- og Forskningsbibliotek) har Roskilde Universitetsbibliotek tillsammans med Syddansk Universitetsbibliotek undersökt hur forskningsbibliotek på en intelligent sätt kan använda sig av lagrade användardata till att få ett bättre beslutsunderlag för tjänsteutveckling och för det fysiska bibliotekets planering. Undersökningen redovisas i en rapport: Biblioteks impact.

Library analytics” eller som det kallas här ”bibliotekets impact”refererar till alla användarundersökningar med syfte att visa på effekten av bibliotekets tjänsteutbud  för eller på biblioteksanvändarna. Det handlar alltså inte bara om vad brukarna säger/tror att de använder biblioteket till, utan också en undersökning av deras faktiska användning. För att få den kunskapen använder forskarna sig bl a av användargenererad data som biblioteket samlar men kanske inte alltid använder sig av.

Bland annat visar undersökningen att de båda forskningsbibliotekens användare ändrat sitt beteende över tid på det fysiska biblioteket. De stannar längre på biblioteket än de gjort tidigare. En annan intressant slutsats är att ett kännetecken för biblioteksanvändarna på de båda forskningsbiblioteken är de klarar sina studier bättre än icke-användare. Biblioteksanvändare som använder möjligheten att boka en bibliotekarie  och sådan som lånar får i genomsnitt högre betyg än de som inte använder sig av dessa tjänster.

Rapporten innehåller också en verktygslåda för de som vill enkelt komma igång med att mäta brukaraktiviteter av olika slag. T ex hur biblioteket kan läsa av olika data-devices MAC-adresser och därmed se hur besökarna rör sig i biblioteket och hur länge de stannar eller koppla sökningar i bibliotekets databaser till geodata och därmed se den geografiska spridningen av användningen.

Även om det i det här fallet handlar om forskningsbibliotek torde det vara möjligt och intressant att använda konceptet på alla bibliotekstyper.

 

 

Analysmyndigheten: Minskad tillgänglighet bidrar till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader

I sin aktuella rapport Kulturanalys 2017  presenterar Myndigheten för kulturanalys uppgifter som visar att kulturdeltagandet varierar beroende på var man bor i landet. Den visar också att kommuners och regioners kulturutgifter ökat, men olika mycket, samt att tillgängligheten till kulturskola och bibliotek varierar i landet.

Även om den största posten i kommunernas kulturbudget är folkbibliotek – 39 procent av de totala kostnaderna. (2015 använde kommunerna sammanlagt 4,3 miljarder kronor till folkbiblioteksverksamhet) har närmare 400 folkbiblioteken försvunnit mellan 1995 och 2015. Dvs 20 bibliotek om året. Som effekt har det totala bokbeståndet minskat och därtill utlåningen av fysiska böcker.  De regionala skillnaderna är stora, när det gäller såväl öppettider som avstånd till närmaste bibliotek.

”På många orter är biblioteket den viktigaste kulturlokalen och en central mötesplats för invånarna. Bibliotekens tillgänglighet varierar dock i landet. Filialer som läggs ner kompenseras till viss del av bokbussar. Men antalet bokbussar har inte ökat i den takt som filialerna lagts ner. Även öppettiderna varierar mycket. 43 procent av landets folkbibliotek hade öppet mindre än 40 timmar per vecka år 2015. Endast 38 procent hade öppet på lördagar och 13 procent på söndagar, det vill säga när de flesta har möjlighet att besöka biblioteken. Det genomsnittliga folkbiblioteket hade öppet 25 timmar per vecka. Bakom detta genomsnitt finns en variation mellan 17 timmar öppet per vecka i Kronobergs län till 35 timmar per vecka i Stockholms län. Vid sidan om öppettiderna påverkas tillgängligheten även av avståndet till närmaste folkbibliotek. I de mindre befolkningstäta länen måste många biblioteksbesökare åka längre än i befolkningstäta områden.”

Enligt analysmyndigheten talar mycket för att analyser av geografisk likvärdighet även måste beakta skillnader i kulturdeltagande kopplat till socioekonomisk bakgrund, kön och utbildning, eftersom avstånd och resvägar påverkar människor på olika sätt. I en analys av besöksmönster vid Huddinge bibliotek ser man exempelvis att boende i socioekonomiskt svagare delar av kommunen generellt är mindre benägna att resa för att besöka folkbiblioteket samt att de oftare besöker bibliotek om de ligger i anslutning till annan samhällelig service.

Analysmyndighetens slutsats: ”Minskad tillgänglighet har således sannolikt bidragit till att färre besöker bibliotek och ökade regionala skillnader.”

Bibliotekslagen säger att bibliotek ska vara till för alla, vilket kan tolkas som en likvärdighet i servicen oavsett levnadsvillkoren. 2009 års kulturutredning lyfte å andra sidan fram regional asymmetri som ett värde för kultursamverkansmodellen – dit de regionala biblioteksverksamheterna placerats.

Om nyanlända och språkcaféer på bibliotek

I sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet – Folkbiblioteket och nyanlända –  vill Leila Hellström undersöka hur folkbibliotekarier arbetar med nyanlända i sin dagliga verksamhet och hur de ser på sin roll i integrationsprocessen. Resultatet visar bland annat att de intervjuade respondenterna upplever en otillräcklighet i deras roll i integrationsprocessen för de nyanlända. Bibliotekspersonalen vill göra mer för de nyanlända än vad de hinner. Bristen på tid, personal och språkkompetens upplevs som hinder för en utökad och förbättrad mångspråksverksamhet. De intervjuade vill utveckla och arbeta mer med programverksamhet, läsfrämjande
aktiviteter genom lättlästa bokcirklar, samverkan mellan interna och externa aktörer samt uppsökande verksamhet. Integrationsarbete bör integreras hos all bibliotekspersonal och som bör diskuteras i personalgruppen.

I en annan uppsats från Linnéuniversitetet undersöker Jonna Knutsson språkcaféer på folkbibliotek som platser för möten, integration och lärande. Författaren har intervjuat deltagare i språkcaféer om hur de upplever dessa.

Enligt författaren utgör språkcaféer en plattform för både muntlig språkträning och samhällelig informationsförmedling. De har förstärkt de intervjuades språkliga självförtroende och bidrog till språkutvecklingen genom att fungera som en informell och tillåtande plattform för muntlig språkträning.

Språkcaféet gav även deltagarna möjligheter att utöka sina samhälleliga kunskaper. Genom språkcaféernas funktion som mötesplats, gynnades respondenternas utveckling av sociala broar främst mellan deltagarna och till biblioteket som institution. Detta bidrog till att stödja respondenternas etablerings- och integrationsprocesser. De tvärkulturella möten som genererades på språkcaféerna kan ha gynnat andra typer av integration, genom att underminera stereotyper och fördomar. Men om fler cirkelledare, eller fler ”svenska” besökare, hade deltagit hade ett större
tvärkulturellt och integrationsgynnande utbyte kunnat ta plats.

Enligt författaren brast språkcaféformen till viss del, utifrån de intervjuades önskan att få mer kontakt med andra svenskar. Aktiviteter som ”låna en svensk” kan därför vara ett bra komplement till språkcaféer i att stödja
nyanlända och deras behov av plattformar för språkligt och samhälleligt lärande.

 

 

Läget för svensk bokförsäljning 2017

Svenska Förläggarföreningens och Svenska Bokhandlarföreningens rapport Boken 2017 – marknaden, trender och analyser innehåller lite fakta som kan vara intressant även för biblioteksfältet:

  • De digitala abonnemangstjänsterna (BookBeat, Nextory och Storytel) ökar starkt vilket gjort att bokmarknaden växt som helhet. Utan dessa aktörer skulle bokförsäljningen ha minskat.
  • Barn- och ungdomslitteraturen skiljer sig från andra genrer genom att den uppvisat långvariga och konsekventa försäljningsökningar. Även om den procentuella ökningen var mer än dubbelt så hög under 2015 kan det noteras att genren under 2016 fortsätter växa från redan höga nivåer. Böcker för läsåldern 9-12 år ökade med hela 20,5 procent.
  • Den största minskningen både räknat i kronor och procent stod spännings- och deckarlitteraturen samt böcker om mat och dryck.
  • ”Vad som är intressant med jämförelsen av bokförsäljning, biblioteksutlån och läsning är att det inte finns en uppenbar samvariation mellan dessa tre. I Kalmar län där andelen bokläsare per vecka är lägst är biblioteksutlåningen över genomsnittet och bokförsäljningen svagt under genomsnittet. I Stockholm där andelen läsare är högst har man en biblioteksutlåning under genomsnittet för landet. I Västerbotten där biblioteksutlåningen är som högst är bokförsäljningen och andelen läsare väldigt nära genomsnittet för landet.”

Om e-böcker och medborgarservice

Senaste numret av Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling handlar bl a om e-böcker och om bibliotekens medborgarservice.

Nanna Kann-Rasmussen & Elsebeth Tank:
Strategi som legitimitetsarbejde. Strategiske svar på bibliotekernes udfordringer

Rikke Gottrup & Margrethe H. Møller:
Borgerservice og offentlige digitale løsninger på bibliotekerne. Retlige og biblioteksfaglige udfordringer i vejledningen

Sara M. Jensen:
Konfigurationer af digitalt borgerskab i Danmark gennem fortællinger om Torben og it-labyrinten

Rasmus Grøn & Gitte Balling:
Kampen om eReolen. Biblioteker, bogmarked og framing af det litterære kredsløb

Anmälning af Åse Hedemark:
Library User Metaphors and Services. How Librarians Look at Their Users

Anmeldelse af Gitte Balling:
Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige