Professionell läsning

Om bibliotekspersonalens attityder till digitala verktyg

Många anställda på folkbibliotek är, och kommer att under de närmaste åren att vara, involverade i fortbildningsinsatser kring digitalisering och i digitala verktyg i det landsomfattande projektet Digitalt först med användaren i fokus. I ett nytt examensarbete – Anställdas attityder till digitala verktyg inom biblioteksbranschen –  från Luleå Tekniska Universitet undersöker Gabriela Christiansen och Maria Fellnäs bibliotekspersonalens inställning till de digitala verktyg som de måste förhålla sig till.

Undersökningen av det aktuella biblioteket  visar

  • att de anställda har en positiv attityd till digitala verktyg.
  • att de anställda upplever att digitala verktyg är stressande när de inte fungerar och när de saknar kunskap.
  • att de anställdas självförmåga att hantera digitala frågor är låg.
  • att de anställda blir mindre stressade av att hantera digitala frågor när de har tillräcklig kunskap om vardagsteknik.
  • att ju bättre kunskap de anställda har om digitala verktyg och ju mer tid de har att lära sig nya digitala verktyg, desto mer positiv är deras attityd.
  • att den yngre åldersgruppen har mer kunskap om digitala verktyg, än den äldre.
  • att den yngre åldersgruppen blir mindre stressad av och har en bättre förmåga att hantera digitala frågor

Om maker spaces i Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling

Den som vill ha lite aktuell påfyllnad om maker spaces på bibliotek kan med fördel ladda ner och läsa artiklarna från senaste numret av Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling.

Från innehållet

 

Nya litteraciteter på bibliotek

Förr handlade literacy om läs- och skrivkunnighet. Med tiden har begreppet vidgats  till att handla om förmågan att att skapa, förstå och tolka i ett bredare sammanhang.

Till stöd för den begreppsförvirrade har Reference Services Review  gjort en specialutgåva om nya litteraciteter på (akademiska) bibliotek: Emergent Literacies in Academic Libraries. Lite frustrerande att artiklarna ligger bakom en betalvägg. Men målgruppen – akademiska bibliotek har säkert tillgång. Från innehållet:

 

Om normkritiska metoder på Malmö Stadsbiblioteks ungdomsavdelning

Vad kännetecknar en inkluderande och jämställd plats? Hur drivs en process för att skapa en sådan miljö inomhus? I metodboken Att gestalta ett jämställt rum – metoder, vägval och lärdomar samlas erfarenheter och metoder som arkitektbyrån White använt i uppdraget att processleda och inreda KRUT – Malmö stadsbiblioteks nya ungdomsavdelning.

Boken undersöker hur metoder för normkritiskt och jämställt arbete kan användas inom inredningsarkitektur. Den är skriven tillsammans med den ideella organisationen Tjejer i förening och Malmö stadsbibliotek. En nyckelfaktor i processen har varit att skapa ett tryggt och nära samarbete med unga i åldrarna 14-30 år, den målgrupp som bibliotekets nya avdelning vänder sig till. Under en månad anställdes tjugo ungdomar, från alla Malmös stadsdelar. Efter utbildning och workshops inom bland annat stadsbyggnad, arkitektur, dialog, jämställdhet och projektledning kunde de, under ledning av processledare och inredningsarkitekt, presentera en möblerad planritning.

Tidigt i processen efterfrågade de unga behov som, traditionellt sett, inte brukar tillgodoses av bibliotek. De önskade sig bland annat rum som gick att stänga om sig, där man inte var exponerad för resten av besökarna, och att det skulle finnas vuxna på KRUT som man kunde anförtro sig till.

– Hela kärnan i att applicera ett normkritiskt perspektiv på inredningsarkitektur ligger i just detta; att genom nya metoder skapa möjligheter att vaska fram behov vi aldrig kunnat nå fram till i en traditionell arbetsprocess. Flera av våra och bibliotekets föreställningar om vad en ungdomsavdelning på ett bibliotek bör innehålla stämde inte med vad unga idag har för behov av en avdelning som riktar sig till dem,  säger Karolina Nilsson, inredningsarkitekt på White i Malmö i ett pressmeddelande.

Metodernas grunder och perspektiv som presenteras i boken går att applicera på olika former av offentliga rum som ska gestaltas och fyllas med innehåll, exempelvis inom skola, vård och äldreboende.

Mer om projektet.

Dagens bibliotekslänk: Going Green: Implementing Sustainable Strategies in Libraries Around the World — Buildings, Management, Programmes and Services

FLA Publications Series 177; Going Green: Implementing Sustainable Strategies in Libraries Around the World — Buildings, Management, Programmes and Service

”This publication examines aspects of reducing the ecological footprint in libraries’ workaday operations as well as the social role and responsibility of libraries as leaders in environmental sustainability. The theoretical background and practical applications of contributions made by worldwide libraries to the United Nations 2030 Sustainable Development Goals (SDGs) are discussed.

General articles and research studies from Finland, Germany, Portugal, and Brazil illuminate libraries’ contributions to the SDGs. Case studies from Sweden, Kenya, Germany, Ukraine, China, and Serbia highlight challenges and opportunities in implementing sustainable approaches in public libraries. Examples of best practice from academic libraries in Hong Kong, Cameroon, Germany, Uganda, USA and Kenya, are presented.”

Ett svenskt bidrag är
Lo Claesson: The Green Corner at Vaggeryd Public Library
Beyond Providing Information About Sustainable Development for Local Residents in Sweden

MYKA: Ny rapport om regionala kulturkonsulenter

Myndigheten för kulturanalys har släppt sin rapport om regional konsulentverksamhet Kulturarbetare eller byråkrat

De regionala kulturkonsulenternas roll har förändrats så att de allt mer fungerar som handläggare inom den regionala kulturförvaltningen. Skillnaderna mellan konsulenter i olika regioner har ökat. En orsak till utvecklingen är att regionerna har fått större inflytande över konsulenterna. Det visar en ny rapport som Myndigheten för kulturanalys publicerar idag.

Regionala kulturkonsulenter utgör sedan lång tid tillbaka en viktig del av de offentliga insatserna för att stärka kulturlivet i Sveriges regioner. I rapporten visar Myndigheten för kulturanalys att inriktningen för konsulenterna har förändrats så att de idag i högre grad utgör en integrerad del av den regionala kulturförvaltningens strategiska arbete och i lägre grad genomför operativ verksamhet som direkt riktar sig till konstnärer och allmänheten.

Sedan kultursamverkansmodellen infördes har regionernas inflytande över kulturkonsulenterna ökat, vilket bidragit till att skillnaderna mellan konsulenter i olika regioner har ökat. Konsulenterna lägger idag större fokus på utvecklingen i den egna regionen medan kopplingen till enskilda konstområden har minskat.

– Studien visar att nationellt utbyte mellan konsulenter inom samma kulturområde är viktigt för att utveckla bibehålla kvaliteten i konsulentverksamheterna. Detta utbyte behöver stöttas tydligare från både nationell och regional nivå, säger Love Ander, utredare vid Myndigheten för kulturanalys.

Rapporten landar i fyra huvudsakliga slutsatser:

  • Konsulentrollen närmar sig handläggarrollen
  • De regionala variationerna har ökat
  • Det nationella utbytet har minskat
  • Styrningen av konsulenterna är otydlig

Om skrivande, barns e-läsning och biblioterapi i ett digitalt sammanhang

Webmagasinet First Monday’s Oktoberutgåva har digital läsning som tema. Det är det europeiska forskarnätverket ”Evolution of Reading in the Age of Digitisation’”(E-READ) som ligger bakom artiklarna och slutsatserna. Bland annat har de kommit fram till en del intressant om digital läsning. Bl a vill de påminna lärare och andra utbildare (bibliotekarier, min anmärkning) att de måste bli  mer medvetna om att ett snabbt och urskillningslöst utbyte av tryckt format till digital teknik på grundskolenivå inte är neutralt och kan orsaka ett bakslag i utvecklingen av barns läsförståelse och ett kritiskt tänkande.

Fler intressanta artiklar om e-läsning handlar bl a om skrivande, barns e-läsning, om det finns digitala infödingar (och varför de behöver böcker), om biblioterapi i ett digitalt sammanhang.

 

Om fördelarna med bibliotekssamverkan i konsortier

I en serie på fyra blogginlägg lyfter Lorcan Demsey fram varför det är en bra idé för biblioteksansvariga att samverka i konsortier. Primärt lyfter han fram de skalfördelar som kan ske när det gäller lobbyarbete, förhandlingar och licensiering samt för att minska kostnaderna och för att bygga upp en delad infrastruktur. Skalfördelar kan, enligt Dempsey, dessutom finnas när det gäller påverkansmöjligheter, lärande, innovationsskapande samt kapacitet. Läs mer på

Mänskliga rättigheter i praktiken

Biblioteken i det allmänna biblioteksväsendet ska verka för det demokratiska samhällets utveckling genom att bidra till kunskapsförmedling och fri åsiktsbildning, heter det i bibliotekslagens portalparagraf. Det målet kan säkert genomföras på många olika sätt. Ett perspektiv är att lyfta frågor om makt och medbestämmande även på folkbiblioteks barn- och ungdomsavdelningar och på grundskolans skolbibliotek. Speciellt viktigt är det att låta den unga generationen återerövra demokratibegreppet och dessutom få möjlighet att diskutera så svåra och så enkla saker som identitet och maktstrukturer. Att de samtalen sker just på på bibliotek är viktigt om de ska upplevas som fortsatt relevanta aktörer i samhällsutvecklingen.

Till hjälp för bibliotekspersonal (och lärare, förskollärare, fritidspedagoger etc) har BTJ Förlag tagit fram en handbok  Rätten till din berättelse – Normkreativa metoder och brytiga böcker för barn och unga”. Boken utgår från i de sju diskrimineringsgrunderna (du vet väl vilka de är?). Och utifrån dem presenteras en rad metoder och verktyg för att få igång samtal om känsliga ämnen som socioekonomi eller etnisk tillhörighet med barn i åldrarna 3-12 år. Många av metoderna ger associationer till rollspel, spelifiering men också workshop. Här finns också kopplingen till vidareläsning och fördjupning i barnboksvärlden.

Bokens författare Eva Gustavsson och Mia Westin intervjuas i boken om bakgrunden som finns i Rättighetscentrum Västerbottens projekt Brytiga böcker. Projektet samarbetade med skol- och folkbibliotek i Umeåregionen samt med folkbibliotek i 9 kommuner i Västerbotten. Även Kulturcentrum för barn och unga i Umeå var samarbetspart i projektet.

 

Om du vill fördjupa dig kan du se Eva Gustavssons presentation här:

Dagens bibliotekslänk: Varför lägger man ner biblioteksfilialer?

SKL: Varför lägger man ner biblioteksfilialer? En studie om orsaker och konsekvenser av bilioteksnedläggning

”Det finns dock några tendenser som återkommer och andra som bekräftas av tidigare studier.” Från sammanfattningen (min kursiv):

  • Det som ser ut som nedläggningar i den officiella statistiken är inte alltid nedläggningar. Flera av kommunerna i denna studie har haft tillfälliga stängningar på grund av ombyggnationer eller så känner man inte igen sig i
    beskrivningen att filialen är nedlagd.
  • Statistiken är inte helt tillförlitlig. I något led av redovisning och bearbetning av statistiken blir det fel och i denna studie hävdar tre kommuner detta. Det verkar bland annat finnas en begreppsförvirring kring vad
    ”bemannade serviceställen” egentligen är.
  • Samverkan med skolan, i form av delade lokaler, kan enligt denna studie vara en bräcklig grund att stå på för ett folkbibliotek. När skolan har behov av lokalen säger de upp avtalet med folkbiblioteket och det tidigare folk- och skolbiblioteket blir ”bara” ett skolbibliotek eller ett klassrum.
  • Det finns ofta ekonomiska incitament för att stänga en filial, men ofta i relation till att verksamheten behöver förändras och utvecklas.
  • Flera av kommunerna som lägger ner en filial ersätter den med annan typ av biblioteksverksamhet, men det kan ibland dröja några år innan verksamheten är på plats (t.ex. en ny filial eller biblioteksbuss).
  • Det finns inga direkta samband mellan färre besök och utlån och antal bibliotek i de kommuner som lagt ner bibliotek, i denna studie.

Ladda ner rapporten här