Professionell läsning

Morgondagens bibliotekslänk: What Big Data, IoT, Synthetic Biology, AI, Blockchain, and Platform Businesses Mean to Libraries

Library Technology Reports: Moving Forward with Digital Disruption: What Big Data, IoT, Synthetic Biology, AI, Blockchain, and Platform Businesses Mean to Libraries, by Bohyun Kim

Digital disruption, also known as “the fourth industrial revolution,” is blurring the lines between the physical, digital, and biological spheres. This issue of Library Technology Reports (vol. 56, no. 2), “Moving Forward with Digital Disruption: What Big Data, IoT, Synthetic Biology, AI, Blockchain, and Platform Businesses Mean to Libraries,” examines today’s leadingedge technologies and their disruptive impacts on our society through examples such as extended reality, Big Data, the Internet of Things (IoT), synthetic biology, 3-D bio-printing, artificial intelligence (AI), blockchain, and platform businesses in the sharing economy. This report explains

(1) how new digital technologies are merging the physical and the biological with the digital;

(2) what kind of transformations are taking place as a result in production, management, and governance; and

(3) how libraries can continue to innovate with new technologies while keeping a critical distance from the rising ideology of techno-utopianism and at the same time contributing to social good.

Om regional biblioteksverksamhet

Ja, vad gör dom inom den regionala biblioteksverksamheten? Egentligen?

Det korta svaret: genomföra och planera möten, läsning, skrivande och omvärldsbevakning. Allt enligt en studie beställd av Regionbibliotek Uppsala. Det är BHS-forskaren Ola Pilerot som studerat vardagsarbetet inom de biblioteksverksamheter som styrs av § 11 bibliotekslagen, de som ibland kallas regionbibliotek. Studien heter ”Arbete i regional biblioteksverksamhet.”.

De forskningsfrågor som studien vill ge svar på handlar om vad en medarbetare på ett regionbibliotek ägnar sig åt, vilka kompetenser som är väsentliga för att uträtta arbetet, hur arbetet struktureras och formas och i vilken utsträckning den enskilde medarbetaren själv kan forma sitt arbete.

Så, vad innebär det att jobba med regional biblioteksutveckling? Jo, arbetet ”utgörs av en intrikat konstellation av möten, läsning, skrivande och omvärldsbevakning i kombination med kunskapsorganisation, rapportering och praktiskt fixande. Utifrån idén om att deltagarnas arbete kan beskrivas som mer eller mindre synligt och som något som gradvis skiftar position mellan för- och bakgrund, kan konstateras att en lång rad vardagliga sysslor, som att exempelvis mejla, skriva och administrera, tenderar att utgöra ett nära nog osynligt men kontinuerligt pågående bakgrundsarbete.”

Verksamheten ”genomsyras av allehanda dokument, men även andra aktörer, som kräver uppmärksamhet. Lagar, konventioner, planer och riktlinjer fungerar både som stöd och struktur för arbetet och som intrikata konstellationer som, ibland med möda, måste navigeras. Mödosamt är det i synnerhet då intressen som uttrycks genom dokumenten inte är fullt ut förenliga. Här ska också framhållas det centrala inslag i arbetet som utgörs av omvärldsbevakning. Utöver att strukturera arbetet, tenderar omvärldsbevakningen att även utgöra en reproducerande kraft som genomsyrar regional biblioteksutveckling i Sverige.”

 

Nyfiken på biblioterapi på folkbibliotek?

Nyfiken på biblioterapi på folkbibliotek? I så fall kan den här magisteruppsatsen vara en startpunkt om du vill veta mer!
I sin masteruppsats från Uppsala universitet – Biblioterapi på folkbibliotek: en kvalitativ studie – vill Christina Hjul undersöka den biblioterapi med skönlitteraturinriktning som utövas på folkbibliotek. Uppsatsförfattaren fokuserar främst på deltagares upplevelser av biblioterapi, men undersöker även professionens perspektiv på utövandet av biblioterapi i en folkbibliotekssammanhang. Syftet är att undersöka biblioterapi som process, som läsfrämjande aktivitet och folkbiblioteken som plattform för meningsskapande aktiviteter ur ett sändarperspektiv och ett mottagarperspektiv.

Från den avslutande diskussionen:

”Dock förmedlades olika åsikter om förhållningssätt gentemot terapidelen i biblioterapibegreppet och vad det får för konsekvenser. Ska aktiviteten istället kallas ”fördjupade boksamtal” som en av intervjupersonerna menade, för att undvika problemet med att terapeutisk effekt impliceras som ett löfte? Eller ska biblioterapi kunna utföras utan samarbete med andra professionella vårdinstanser och att det räcker med tydlighet inför aktiviteten från folkbiblioteket och biblioterapeutens håll?”

”Enligt deltagarna fanns det många effekter av att delta i biblioterapin. I likhet med tidigare forskning beskrevs läsningen som viktig och gruppen men framför allt samtalet lyftes som centralt. Det som skiljer denna uppsats från andra utsägelser om just det sociala och utbytet av tankar var betoningen på behovet av existentiella samtal, att de saknas i vårt samhälle och att biblioterapin var en god arena för detta.”

 

Om radikala barnböcker

Radikala barnböcker kan ge uttryck åt progressiva idéer, nyskapande estetik eller konstnärliga och språkliga experiment. Men vad är det för barnböcker som betraktas som radikala och varför? Och vad är det de berättar om sin samtid?

Detta undersöks i Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforsknings temanummer Radical Children’s Literature. Sex forskare undersöker barnböcker som genom sina motiv, idéinnehåll eller uttryck bryter med normer och konventioner.

Tidskriften har fler intressanta teman om barn- och ungdomslitteratur och en hel recensionsavdelning.

Årets julklapp till dig som jobbar med tecknade serier på bibliotek

Seriestorm var ett projekt som gick ut på att driva serieverkstäder för barn i mellanstadieåldern som avslutades tidigare i år. Målet var att serieverkstäderna skulle vara en metod för att skapa möten för barn med olika bakgrund. Serieverkstäderna arrangerades tillsammans med bibliotek, skolor och fritidsgårdar på flera platser i landet utifrån övertygelsen om att det  går att bedriva undervisning som främjar jämlikhet oavsett strukturella skillnader i samhället i övrigt.

Och nu kommer handboken för er som vill jobba pedagogiskt och interkulturellt med mångfaldsfrågor och med tecknade serier som format: Seriestorm : en praktisk handbok i interkulturell seriepedagogik utgiven av BTJ Förlag.

Det här är en handbok i ordets rätta bemärkelse. Här finns det pedagogiska perspektivet och en genomgång av metoder som använts, men också direkta praktiska övningar som kan kopieras rakt av. Författarna tar också upp de fallgropar som finns. Många av övningarna, metoderna och begreppsförklaringarna är dessutom gjorda i serieform.

Seriestorm är en alldeles förträfflig handbok för er som vill testa seriemediet för att få igång samtal om svåra, pinsamma, roliga och engagerande frågor på kanske ett nytt sätt – boken är vad den heter – en praktisk handbok i interkulturell seriepedagogik.

 

Dagens bibliotekslänk: Mediernas historia

Sugen på att förkovra dig i mediehistoria under julledigheten?

Tillsammans med  Johan Jarlbrink och Patrik Lundell har Pelle Snickars skrivit boken Mediernas historia. Från big bang till big data

Boken betonar olika mediekulturers särprägel, samtidigt som den lyfter fram hur ett myller av medier har interagerat – från beständiga lertavlor över predikstolar och tidigmodern visuell kommunikation till strömmande medier. I stället för att framhäva historiska brott och revolutioner har författarna strävat efter att synliggöra överlappningar och omtagningar, historisk tröghet och samspelet mellan nya medier och gamla. Historien uppvisar utdöda medieformer och mediebruk, men också återupprepade mönster och långlivade tekniker. Relationen mellan vår samtids sociala medier och traditionella mass­medier är endast ett exempel på den komplexa väv av sinsemellan hopflätade kommunikationsformer som historien består av.

Om att nå igenom bruset och marknadsföra biblioteket

Malin Utter konstaterar i en nyutkommen bok i ämnet marknadsföring för bibliotek (Syns vi? Hörs vi? : nå igenom bruset och marknadsför biblioteket) att det har aldrig varit så lätt att nå ut till så många som idag – oavsett om det handlar om användare och icke-användare. Och det tack vare framväxten av olika sociala medier. En utgångspunkt för boken är en enkät till landets bibliotekschefer om hur de ser på och genomför marknadsföring. Malin Utter är ju universitetsadjunkt på Högskolan i Borås, så det finns även ett intresse att ta upp frågor som berör marknadsföring med B/I-studenterna.

Boken ingår i BTJ:s serie av robusta handböcker som tar upp olika delar av hur bibliotek kan driva verksamhet. Den tar upp definitioner, men också konkreta råd om kommunikationsplaner, intern marknadsföring och strategisk marknadsföring. Och naturligtvis en genom gång av kommunikationskanaler (YouTube, Twitter, Instagram, Facebook etc) och goda exempel. Verktyg som enkäter, fokusgrupper och User Experience (UX) presenteras.

Här är några av mina favoriter när det gäller marknadsföring

 

Dagens bibliotekslänk: Blockchain in Libraries

Library Technology Reports (vol. 55, no. 8), “Blockchain in Libraries,” by Michael Meth

This issue of Library Technology Reports (vol. 55, no. 8), “Blockchain in Libraries,” examines the application of blockchain in libraries. Blockchain technology has the ability to transform how libraries provide services and organize information. To date, most of these applications are still in the conceptual stage. However, sooner or later, development and implementation will follow. This report is intended to provide a primer on the technology and some thought starters. In chapter 2, the concept of blockchain is explained. Chapter 3 provides eight thought and conversation starters that look at how blockchain could be applied in libraries. Chapter 4 looks at the barriers and challenges of implementing blockchain in libraries. Chapter 5 raises some questions around ethical issues that librarians should consider with respect to blockchain implementation.

Det utmaningsdrivna biblioteket

Regionbibliotek Region Jönköpings län har precis släppt en intressant rapport, skriven av journalisten Bjarne Stenquist: ”Det utmaningsdrivna biblioteket”. Rapporten syftar till att göra folkbiblioteksverksamheten roll tydligare och sätta in den i ett större sammanhang med utgångspunkt i de fyra småländska kommunerna Gislaved, Gnosjö, Vaggeryd och Värnamo. Rapporten ska fungera som inspiration och underlag för reflektioner i fler kommuner om biblioteket som kraft i lokalsamhället och i ansvaret för jobb, bostad, integration, utbildning, delaktighet och en stärkt samhällsväv.

”På bibliotek kan man låna böcker och läsa tidningar. Det är den gängse bilden av biblioteket. Den är sann, samtidigt som den är alltför snäv. De är fantastiska – dessa öppna, för alla tillgängliga, mötesplatser, sedan länge rotade i vårt samhälle, samtidigt som hela världen utvecklas och förändras.
Det utmanande är att den gängse bilden bara fångar in en ytterst liten, begränsad del av allt det dagens folkbiblioteksverksamhet innehåller och erbjuder.”

De olika samhällsutmaningar som beskrivs kan kokas ner till två övergripande frågor för lokalsamhället :
• Att implementera Globala målen lokalt och regionalt.
• Att anpassa sig till den fjärde industriella revolutionen och samhällets digitalisering.

Dessa båda utmaningar skulle kunna bli grunden för ett långsiktigt, strategiskt folkbildningsarbete. Alla lokala aktörer, såväl inom offentlig och privat sektor som inom civilsamhälle och föreningsliv, skulle kunna gå samman och nyttja varandras kompetens och kunnande.

Några av de exempel på insatser som gjorts på biblioteken och som relaterar till aktuella samhällsutmaningar är

  • Kapprumsbibliotek på förskolorna
  • Pop-up bibliotek
  • Skaparbibblor
  • Lokala miljö- och hållbarhetsutmaningar
  • Samarbete med att lyfta fram det lokala kulturarvet
  • Breddad kulturverksamhet

 

Om fängelsebibliotek

Lite professionell läsning för dig som är intresserad av fängelsebibliotek och vad de ska vara bra för: Books beyond bars: The transformative potential of prison libraries av Lisa Krolak.

”The human right to education is particularly important in the prison environment, as prisoners often come from disadvantaged socio-economic and educational backgrounds.

This publication explores the extent to which prison authorities fulfil their societal mandate to rehabilitate and reintegrate inmates by enabling them to use prison libraries to pursue their right to education.

Reading and using a prison library can open up a world beyond prison bars, allowing prisoners to forget for a time the harsh reality of prison life and empower them to choose their own reading materials in an otherwise extremely restrictive and regulated environment. Providing access to relevant books and information in various languages, including easy reading materials, is crucial for prisoners’ personal development.

This publication takes a closer look at selected examples of prison library systems around the world, outlining best practice and possible challenges, thus demonstrating their transformative potential as informational, educational, cultural and recreational meeting and learning spaces.”