Professionell läsning

Om folkbibliotekens utmaningar vid inköp av litteratur på andra språk

I en ny kandidatuppsats från Linnéuniversitetet, Mellan Hantverk och Outsourcing, undersöker Alexander Edkvist och Malin Norling vilka utmaningar som finns när det handlar om folkbibliotekens samlingsuppbyggande ur ett mångspråksperspektiv. Huvudsakligen, säger författarna. är avsaknad av språk- och litteraturkunskaper samt bristande tillgänglighet till litteratur utmaningar för biblioteken vid inköp av litteratur på mångspråk. Men innan de kommer fram till det gör de fler intressanta observationer.

Från analys och kommentarer (min kursiv):

Närvärldsbevakning och inköpspolicies
”Kanske är riktlinjer för urval något som saknas på biblioteken där de intervjuade bibliotekarierna arbetar, eller något som inte upplevs som relevant för inköpsarbetet. Den synbara frånvaron av riktlinjer för urval kan också vara sammankopplad med avsaknaden av fasta rutiner för analysen av närsamhället, eftersom kunskap om målgruppens behov är en nödvändig grund för att kunna upprätta initierade riktlinjer för urval.”

Profilinköp
”När bibliotekarierna inte själva kunde bedöma litteraturens innehåll och kvalitet sattes stor tilltro till leverantörerna.” … ”I små bokbestånd kanske det är bättre med en förutsägbar samling med ett innehåll som antas passa en majoritet av låntagarna än en mer eklektisk samling. Förutsägbarheten med att göra profilinköp eller att beställa från de stora leverantörerna kan kanske också upplevas som en trygghet för bibliotekarien när man köper in litteratur på ett språk man inte behärskar.”

Samtidigt: ”… kravet att köpa in från vissa upphandlade företag kan i vår studie ses som något tvingar bibliotekarierna att röra sig bort från den hantverksmässiga inköpsprocessen.”

Kompetensbehov
Kunskap om världsläget och hur det påverkar situationen i Sverige upplevdes hos en del av de intervjuade bibliotekarierna som nödvändig för att kunna följa med i hur behoven av olika språk utvecklas.”

”Kunskap om användarnas behov och önskemål verkar istället främst komma  från inköpsförslag och informella kontakter med låntagare. Med undantag av inköpsförslag verkar det saknas fasta rutiner för att ta reda på vilka behov och önskemål biblioteksanvändarna har.”

”Flera av intervjupersonerna nämnde vikten av litteraturkunskaper. … ”Språkkunskaper upplevdes som viktiga vid inköp på andra språk än svenska och engelska trots att en majoritet av intervjupersonerna köpte in böcker på språk de själva inte behärskade.”

Det saknas böcker på flera språk
”Bristande produktion av litteratur var något som togs upp som ett problem i förhållande till vissa språk.”

Till sist en intressant reflektion om helt andra saker: ”När vi gjorde litteratursökningar kunde vi se att mångspråkslitteratur på folkbibliotek är ett ämne som väcker ett stort engagemang hos praktiker inom biblioteksvärlden. På den akademiska grundnivån, bland dem som skriver kandidat- och masteruppsatser finns
också ett starkt intresse. Det finns många kandidat-, och masteruppsatser som studerar mångspråk på folkbibliotek ur olika synvinklar, liksom rapporter utförda av praktiker inom biblioteksvärlden. Under litteraturgenomgången fick vi dock intrycket av att det finns en viss avsaknad av intresse från den etablerade forskningsvärlden, då det verkar
vara tunnsått med studier gjorda av aktiva forskare. Det är svårt att uttala sig om vad det beror på. Kanske är det ett tecken på ett allmänt avstånd mellan praktiker på folkbiblioteken och forskare i biblioteks- och informationsvetenskap?”

Om ungdomars delaktighet på folkbibliotek

I sin kandidatuppsats – Alla får vara med! – från Linnéuniversitet undersöker Rebecka Elofsson och Tina Vilhelmsson ungdomars delaktighet i biblioteksverksamheten. I sin forskning har författarna intresserat sig främst för hur bibliotekspersonalen gått tillväga för att skapa en aktiv mötesplats för unga där dessa känner sig sedda och hörda.

Författarna utgår bl a  från hur ungdomar är delaktiga när det gäller utformningen av ungdomsavdelningarna på biblioteken och på de aktiviteter och events för dem som bibliotekspersonalen planerar. Eventuell delaktighet utanför bibliotekets lokaler, t ex fritidsgårdar eller andra mötesplatser har tyvärr inte undersökts. Förutom jobbet att engagera ungdomarna själva och få dem delaktiga har ”ungdomsbibliotekarierna” att kämpa med vuxna personer som ockuperar ungdomsavdelningarna (fr a de bekväma och mysiga (?) sofforna) och inte minst de medarbetare och kollegor som inte kommer ihåg hur det var att vara ung.

Författarna konstaterar sammanfattningsvis att ju mer av engagemang som ungdomarna får visa – och därtill ser resultatet av – desto mer deltar de. Ju mindre de får att säga till om desto sällsyntare blir deras engagemang i evenemang och annan verksamhet på biblioteket.

Från analysen och slutsatser (min kursiv):

  • ”ungdomsbibliotekarierna vill ha ett större deltagande från ungdomarnas sida, men att bibliotekarierna inte alltid vet hur de ska gå tillväga. Bibliotekarierna har svårt att nå ut till ungdomar som inte besöker
    biblioteket, och ibland även att nå ut till de ungdomar som är aktiva besökare på bibliotek.”
  •  ”För ungdomsbibliotekarierna som är passionerade och aktiva i sitt arbete med att involvera ungdomar kan detta ibland inte vara tillräckligt, då ungdomarna på biblioteken inte bara möter ungdomsbibliotekarierna, utan även de andra bibliotekarierna, som kanske inte är lika öppna och intresserade av att interagera med de unga.”
  • ”Om ungdomarna dessutom möter ungdomsbibliotekarier som är ointresserade av att arbeta med ungdomar, eller som har gett upp då de tror att de unga har lagt ner biblioteksbesöken för att biblioteken inte kan vinna mot datorer och smart phones, då faller möjligheten att skapa en bra miljö och stadiga relationer till ungdomarna ännu mer.”
  • ”Resultaten och analysen visar också att det är viktigt att miljön på biblioteket kan prägla en trygghetskänsla för ungdomarna, som får dem att vilja besöka biblioteken. Men resultaten och analysen
    visar även att denna trygghetskänsla inte helt existerar för ungdomarna på en del bibliotek.”
  • ”Även bibliotekarier som inte jobbar med barn eller ungdomar bör ha tålamod eftersom det är ett serviceyrke. Kan man inte ha tålamod med ungdomarna, som är en viktig del i biblioteksverksamheten, då kanske de personerna ska fundera på att byta jobb.”
  • ”Ungdomsbibliotekarierna arbetar med att involvera unga genom att höra önskemål om exempelvis möblering, men då flera aspekter måste tas i beaktande i denna fråga, som t.ex. förordningar från högre instanser, är det inte alltid de unga får se att deras engagemang implementeras i verksamheten på biblioteket.”
  • ”… ju mer de unga har varit involverade i förarbetet med evenemangen desto större chans finns det för att de blir välbesökta.”

( I BiS 2/2017 berättar Barbro Bolonassos om delaktighet i praktiken)

Digitala biblioteksstrategier

Ja iaf i Danmark – och ni vet väl vid det här laget vad jag brukar säga om företeelser från Danmark – förr eller senare kommer de väl till Sverige också. Och det här är väl sådant som vår egen svenska tankesmedja som jobbar med den framtida nationella biblioteksstrategin håller på med för fullt.

Den danska tankesmedjan Fremtidens Biblioteker har nyligen släppt sin rapport Digitale Biblioteksstrategier. Den utgår från det faktum att allmänhetens användning av digitala kulturtjänster vuxit dramatiskt i Danmark under de senaste åren. Därtill har de danska biblioteksorganisationerna bidragit – med olika framgång. Tankesmedjan vill med sin rapport ta reda på hur de digitala kulturtjänsterna används och vilka förväntningar invånarna har inför framtiden. Rapporten visar att hälften av de tillfrågade använder det digitala biblioteksutbudet idag och nästan två tredjedelar anger att de kommer nog att använda sig av det i framtiden. Samtidigt tror 90 % att de fysiska biblioteken kommer att bestå oavsett om invånarna mer och mer går över till digital biblioteksanvändning. Det digitala utbudet ersätter inte det fysiska biblioteksutbudet, utan ska ses som delar i en helhet. Båda funktionerna stödjer invånarnas biblioteksanvändning fast på olika sätt, vid olika tider och i olika sammanhang.

Den statistiska delen av rapporten kompletteras av en rad experter som får reflektera över bibliotekens utmaningar och förhållande till digital och analog kulturkonsumtion, sociala medier och det digitala bibliotekets roll i samhället. En av experterna som intervjuas är Axiells Boris Zetterlund.

 

Kan folkbibliotek vara en plats för kreativitet? – exempel från Australien

Tillgången till information via digitala media har utmanat hur folkbibliotekens roller upplevs i samhället. Det har fått till effekt att biblioteken omorienterat sig när det gäller allmänhetens användning till andra tjänster förutom utlåning och läsning. Dagens bibliotek erbjuder numer ett ökande utbud av kreativa aktiviteter med fokus på samhällsutvecklingen. Iaf i Australien.

2015 gav australiska State Library of Queensland i uppdrag till universitetet i Queensland att undersöka folkbibliotekens inverkan som platser för allmänhetens kreativitet. Nu finns en rapport att läsa för den som är intresserad av gränssnitten mellan folkbibliotek, kreativitet och skapande: The Impact of Libraries as Creative Spaces. Rapporten tar fram ett förslag till ramverk för de som vill att biblioteket också ska vara en plats för kreativitet.
Ramverket utgår från åtta kriterier som förhåller sig till varandra i ett flöde. Kriterierna kan ha olika betydelse och värde beroende på vilken aktivitet som ska genomföras.

  • Åtkomst till resurser
  • Ta fram idéer
  • Engagemang från civlisamhället
  • Utveckling av lokalsamhället
  • Kulturell delaktighet
  • Folkhälsa och välbefinnande
  • Livslångt lärande
  • Ekonomisk produktivitet

En speciell användarhandbok finns här. Du kan också hitta olika case från bibliotek som använt sig av ramverket. På Ayr Public Library jobbar de t ex med programmering för seniorer:

På Redlands Library genomförs ett Robot Bootcamp för ungdomar:

 

För den som vill läsa ännu mer om kreativitet på australiska bibliotek rekommenderas Elisabet Edins uppsats från Institutionen för ABM vid Uppsala universitet: ”I thought libraries were about books” : Mål och funktioner inom kreativa rum på australiska bibliotek.

 

Att hantera kulturella förändringar på folkbibliotek

John och Joe Pateman analyserar hur kulturen på och kring folkbibliotek kan förändras och hanteras utifrån behov som uttrycks hos användare och icke-användare i en artikel ”Managing Cultural Change in Public Libraries” (finns att läsa i Public Library Quarterly) . De gör analysen ur ett politiskt (Marx) och ett psykologiskt (Maslow) perspektiv där de sammanför synsätten från två teorier om mänskliga behov. Det vill säga Marx: ”Av var och en efter förmåga, åt var och en efter behov” och Maslows behovshierarki (ni vet: fysiologi, trygghet, kärlek, självhävdelse och självförverkligande)

Även om en del slutsatser kan kritiseras så är analysen ganska intressant, tycker jag. Den har ett stänk av Lankes.

Analysen definierar tre bibliotekstyper: ”Det traditionella biblioteket” som betjänar 20 % av samhället, ”Det samhällsstyrda biblioteket” som betjänar 50 % av samhället och ”Det behovsbaserade biblioteket” som betjänar minst 80 % av samhället.

Det traditionella biblioteket fokuserar sin strategi på behoven hos aktiva biblioteksanvändare dvs vanligtvis vita, medelklasskvinnor över 55 år, enligt författarna. Behoven hos dessa möts därför att de speglar behoven och värdegrunden hos bibliotekspersonalen. Personalstrukturen och kommunikation på det traditionella biblioteket utgår från en hierarki i stuprör. Personalen har en svag känsla av syftet med verksamheten och saknar autonomi i sina uppdrag. Egna initiativ från medarbetarna kräver ledningens godkännande. Medarbetaren har en jobbeskrivning men den är ofta oprecis, föråldrad och irrelevant för det dagliga arbetet.
På traditionella bibliotek moderniseras organisationskissen med jämna mellanrum. Dessa omorganisationer syftar till att biblioteket ska hänga med i de förändringar som sker i närmiljön, men eftersom de inträffar var 3: e till 5:e år så är de enligt författarna nästan alltid föråldrade.
Tjänstestrukturen i traditionella bibliotek är fokuserade på samlingar och byggnader. Utrymmet i byggnaderna är organiserat för att stödja en funktion i taget – barn, vuxna, referensfrågor etc. Tjänsterna utgår från det personalen kan förse brukarna med, samhällsengagemanget är ömsesidigt passivt och reaktivt.
Det traditionella biblioteket fokuserar på regler och reglementen som är skapade i avsikt att exkludera. T ex skyltning och hylluppställning är bara begripliga för personalen och de aktiva biblioteksanvändarna. Förseningsavgifter och andra avgifter fungerar som hinder för personer med låga inkomster, enligt författarna.
Den kultur som det traditionella biblioteket försöker upprätthålla handlar om social kontroll och att bibehålla status quo. Tjänsterna som erbjuds utgår från att det erbjuds en servicenivå som ska passa alla. Medarbetarnas kompetenser används inte fullt ut för att möta behoven i lokalsamhället. Saker görs på ett visst sätt ”för att det alltid har gjorts så”. Ofta saknas kunskapen om varför informella regler finns eller vem som beslutat om dem eller kan ändra dem. Att styra ett traditionellt bibliotek är enligt författarna nästan omöjligt, eftersom det inte finns några sätt att säkerställa att alla följer samma uppsättning av regler!

Det samhällsstyrda biblioteket (The community led library) är nästa nivå på utvecklingstrappan. Här fokuseras på behoven hos såväl nuvarande, aktiva brukare som på potentiella, passiva brukare. Behoven utgår inte från bibliotekspersonalens antaganden utan från kunskaper som samlats ihop om lokalsamhället med olika verktyg.
Personalstrukturen utgår från en matris på ett sådant sätt att maktförhållanden är fördelade genom organisationen. Personalen är uppdelad i olika team. Ledarskapet utgår därmed från teamet, kontroll och resurser är därmed decentraliserat. Kommunikationen är både vertikal och horisontell. Personalen har en god uppfattning om verksamhetens syfte och har möjligheten till att jobba självständigt.
Tjänstestrukturen är flexibel och fokuseras på traditionella biblioteksverksamheter och uppsökande verksamhet. Personalen arbetar lika mycket i biblioteket som ute i den uppsökande verksamheten. Engagemanget från lokalsamhället utgår från deltagande och empowerment.
Den kultur som det samhällsstyrda biblioteket försöker nå handlar om att bibliotek är i ständig förändring och förbättring samt att folkbiblioteket är en institution för social tillhörighet.
I det samhällsstyrda biblioteket erbjuder en rad flexibla, smidiga och anpassade tjänster som matchar bibliotekspersonalens olika kompetenser med behoven i lokalsamhället. Nyfikenhet och ett undersökande arbetssätt präglar arbetsplatsen. Det finns inga fasta och hårda regler – de är enkla att ändra om så skulle behövas.  Eftersom personalen har varit med om att formulera de riktlinjer som finns känner de till dem och ges möjligheten att ändra dem.

Det behovsbaserade biblioteket
Det behovsbaserade biblioteket fokuserar på icke-användarna och speciellt på de som har de största behoven. Biblioteket och samhället samarbetar identifiera lokalsamhällets behov. Tillsammans tas planer fram för design, leverans och utvärdering av tjänsteutbudet.
Personalstrukturen bygger på en holakrati med tydliga självständiga roller för medarbetarna. Det betyder att det traditionella bibliotekets hierarki ersätts av ett antal sammankopplade,  självständiga och agila arbetsgrupper. Denna utveckling kan, enligt författarna, växla upp bibliotekets möjligheter att förhålla sig till förändrade förhållanden.
Personalen har flera olika roller i olika självorganiserade arbetsgrupper vilket ger medarbetarna större frihet att utveckla sina kreativa talanger. Rollerna i arbetsgrupperna är inte i första hand knutna till de individer som ska genomföra jobbet, utan är kopplade till det som ska genomföras. Det är rollerna som ger auktoritet, inte den anställda som tilldelats en roll. Det betyder att beslut fattas så nära verksamhetens utförande som möjligt. Arbetsgrupperna får ett tydligt uppdrag, men de bestämmer själva internt hur de ska uppnå målen.
Tjänstestrukturen är behovsstyrd och fokuserad på samhället och samhällsutvecklingen. Bibliotekets tjänster levereras genom partnerskap med ett stort antal organisationer och genom samhällsutveckling genom att relationer byggs.
Arbetssystemet bygger på att det, genom en gemensam process, tas fram en förordning kring hur biblioteksverksamheten ska bedrivas. På så sätt kan alla kopplade till biblioteket snabbt känna till arbetssätt, ansvar och beslutsgångar.
Det behovsbaserade bibliotekets kultur utgår från att biblioteket är ständig förändring med fokus på ”omstörtande innovationer” och att folkbiblioteket är en institution för social utveckling.
Det behovsbaserade biblioteket utgår från en utopisk värdegrund som utgår från social rättvisa, som författarna kallar kritisk biblioteksverksamhet (critical librarianship) som utgår från förändring, nerbrytning, innovation, empowerment och är en direkt utmaning mot rådande maktstrukturer och privilegier.
Om mottot för det traditionella biblioteket är ”Om det inte är trasigt, så behöver det inte lagas”, så är mottot för det behovsbaserade biblioteket: ”Om det inte är trasigt, så låt oss ha sönder det och se om vi kan göra något ännu bättre av det”.

Boken ”Management Cultural Change in Public Libraries” utkommer 2018.

Jag har en känsla av att det är Burning Mans mindset – tankemönster som det handlar om

Om svenskarnas kulturvanor

En ny rapport från Myndigheten för kulturanalys om kulturvanorna hos svenskarna visar att kulturdeltagandet är högt i befolkningen. Men det finns stora skillnader mellan olika grupper i samhället.

Rapporten Kulturvanor – socioekonomiska analyser och tidstrender har ett fokus på betydelsen av socioekonomiska bakgrundsfaktorer:

  • Kvinnor är i högre utsträckning delaktiga i kulturlivet jämfört med män.
  • Yngre är mer aktiva i kulturlivet än äldre.
  • Ju högre utbildning, desto mer kulturaktiv.
  • Social härkomst, uppnådd klass samt inkomst påverkar i vilken utsträckning människor deltar i kulturlivet.
  • Högre kulturdeltagande i städer.

Musiklyssnande är den aktivitet som flest personer – 97 procent – tar del av under ett år. Därefter följer att se på film (92 procent) läsa bok (86 procent) samt fotografera/filma (72 procent). Online är de vanligaste aktiviteterna att titta på film/tv-serier, läsa bloggar och lyssna på radio.

Mer intressant från rapporten:

  • Gå på bio och gå på rock-/popkonsert ökar exempelvis över tid, medan befolkningen i mindre grad går på teater. På motsvarande sätt har biblioteksbesöken en vikande trend i ett längre tidsperspektiv men med en stigande kurva de sista åren. Läsa bok är den kulturaktivitet … som ser ut att ha varit mest stabil över tid.
  • Bland online-aktiviteterna ser vi också vissa könsrelaterade mönster. Störst skillnad mellan  könen finner vi för de två aktiviteterna läsa blogg och göra biblioteksärenden. I båda fallen är det kvinnorna som mer än männen ägnat sig åt dessa aktiviteter.
  • Även online-aktiviteterna utövas i större utsträckning av dem med högre utbildning. Biblioteksärenden via internet är den aktivitet som samvarierar starkast med utbildningsnivå.
  • De två aktiviteter som tydligast visar på skillnader mellan tjänstemän/företagare och arbetare/jordbrukare är för social härkomst biblioteksärenden och för uppnådd status lyssna på radio. I båda fallen är det kategorin tjänstemän/företagare som är överrepresenterade.
  • Det tycks finnas ett mönster i dessa skillnader mellan större tätort/stad och landsbygd/mindre tätort. Gå på konstutställning, besöka bibliotek, gå
    på museum, teater, bio och konsert med flera förutsätter alla att en scen eller institution finns tillgänglig för deltagandet. Sådana scener eller
    institutioner finns inte alltid tillgängliga i mer glesbefolkade områden.

Brewster Kahle: en vision för framtidens digitala bibliotek

”Till 2020 kan vi bygga en samlad digital bibliotekssamling och ett cirkulationssystem där tusentals bibliotek låser upp sina analoga samlingar för en ny generation av elever, vilket möjliggör fri, långsiktig, allmänhetens tillgång till kunskap.”

Internet Archives digitala bibliotekarie Brewster Kahle om Open Library i Educase Review: Transforming Our Libraries from Analog to Digital: A 2020 Vision

Kulturen i siffror 2017

I Kulturen i siffror 2017 presenterar Myndigheten för kulturanalys figurer och tabeller som ger en inblick i några kulturområden i Sverige idag och över tid. Rapporten innehåller beskrivande statistik om musik, läsning, museer, bibliotek, biografer, kulturmiljö och om utbildning och sysselsättning i kultursektorn.

Av rapporten framgår bland annat att:

  • Läsning minskar bland regelbundna läsare i åldersgruppen 25-34 år. I synnerhet bland kvinnor, där bokläsande har minskat med tio procentenheter mellan 2008-2009 och 2014-2015.
  • Kvinnor i åldersgruppen 55-74 år är de mest frekventa läsarna. 55 procent i denna åldersgrupp läste minst en gång i veckan.
  • Antalet lästa eller lyssnade böcker via digitala abonnemangstjänster har ökat markant mellan åren 2014-2015.
  • Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015.
  • Utlåning av fysiska böcker minskar kontinuerligt mellan åren 1996-2015.

Uppgifterna kommer bland annat från KB:s biblioteksstatistik och är hyfsat kända.

Om Folkbibliotek i förändring

Den snabba tekniska utvecklingen har på kort tid förändrat vårt medielandskap och våra beteenden. Det har aldrig varit lättare att söka och hitta information än nu. Det är också enklare än någonsin att själv bidra till informationsflödet vilket gör att gränsen mellan konsument och producent har börjat suddas ut.

Men tillgången till internet, digitala medier och ny teknik innebär inte att vi per automatik kan hantera alla möjligheter och risker. Vi behöver nya förmågor för att kunna navigera i en mer komplex och föränderlig omvärld. Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring ger en introduktion till såväl som konkreta förslag på hur man kan jobba med MIK på biblioteket. Exempel varvas med praktiska erfarenheter.  Många av exemplen är samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer, och mycket handlar om digitala kunnigheter.