Professionell läsning

Löken och albatrossen: Trollhättan och Uddevalla

20180612_085312

Uddevalla bibliotek

Häromdagen hade jag nöjet att få träffa bibliotekspersonalen i Trollhättan och Uddevalla för att prata med dem om framtidens folkbibliotek. Nedan är min presentation, kolla gärna in anteckningssidorna och de länkar som gömmer sig bland en del av bilderna.

Gästbloggare: Boris Zetterlund

Ett vittrande paradigm

Boris Zetterlund är senior advisor på Axiell och snart aktuell som skönlitterär författare med boken Kabaré Vemod som kommer ut i höst.

Biblioteksarbete baserat på paradigmet ”tillgång till information” är en föråldrad hållning enligt ett uttalande på Biblioteksdagarna av Jens Thorhauge, styrelseledamot i Biblioteksföreningen. Thorhauge som en gång vid ett danskt biblioteksmöte drastiskt uttryckte att Danmarks satsning på ett digitalt nationellt bibliotek (under hans ledning) var ett misslyckande sett till målsättning, resursanvändning och utförande.

Bibliotek av idag arbetar med att stärka sin community, sitt lokalsamhälle. Thorhauge citerade biblioteksgurun Lankes:  ”the mission is to improve society by facilitating knowledge creation in their communities”.

Här kan vi då göra jämförelsen med ett ändrat förhållande till samhällsstyrning överlag som innebär att i stället för att sätta centraliserad kontroll i första rummet organiseras samhällstjänster utifrån medborgaren och dennes behov1. Att tjänstemannen och invånaren sitter vid samma bord och kommer överens är den nu gällande bilden. För nya initiativ används konceptet ”Design Thinking”2 som är en projektstyrningsmall i samma riktning.

Varför är då ”tillgång” ett föråldrat koncept. Tre sammanhängande faktorer tänker jag är avgörande.

Vårt dagliga digitala liv innebär att

  • (nästan) alla har tillgång till text och information via de redskap och tjänster vi redan betalar för (det hänvisade Thorhauge till)
  • det bekväma stora digitala utbudet av förströelse, underhållning och information tar av vår tid
  • den digitala tillgången ökar klyftan mellan de som är socialt, kulturellt och ekonomiskt priviligierade och de som inte är det3

På samma vis som vi inte kan frånsvära oss den digitala lokala kontakten med invånarna, digitalt är – också – deras IRL4, kan biblioteken inte avstå kontakten med alla organisationsformer i lokalsamhället. Kommunala institutioner, civilsamhällets organisationer, näringslivet. Enbart med gemensam samverkan kan man bidra till ett områdes utveckling. Bibliotekets målsättning innefattar och är beroende av lokalsamhällets samspel.

Om varje biblioteksanställd därmed har en full och aktiv adressbok engageras organisationer och individer i biblioteksarbetet. På vissa bibliotek handhas redan mer än 50% av aktiviteterna av externa resurser. Det ryktas om siffror på upp till 90%. Desto fler engagerade, desto fler aktivitetsdeltagande ger desto fler ambassadörer för biblioteket. Det är grunden för den facilitering Thorhauge och Lankes talar om. Tillsammans med lokalsamhället är mottot. Invånaren är inte längre enbart en mottagare av service utan också medskapare. Verktygen för detta står biblioteket för; kunnig och målinriktad personal, medier, en digital plattform och lokaler.

  1. https://ecpr.eu/Filestore/PaperProposal/117b16b3-4dca-4657-bf64-178cbe1049dd.pdf
    http://pure.iva.dk/files/39495109/DNQ772_Speciale.pdf
  1. https://en.wikipedia.org/wiki/Design_thinking
  2. http://flexspan.blogspot.se/2014/09/klasskillnader-i-ungdomars-natvanor.html?spref=fb&m=1
  3. http://www.fremtidensbiblioteker.dk/uploads/website/pdf-filer11/rappportsamlefinal1.pdf
    s.66-67

Design Thinking för bibliotek nu på svenska!

Design thinking är en kraftfull metod för verksamhetsutveckling som kombinerar uppdrag och professionell behovsanalys med användarperspektiv. Genom att översätta Design thinking for libraries till svenska, kombinerat med workshops där metoden tillämpas är det tänkt att metoden ska spridas.

Läs mer på DESIGN THINKING FÖR BIBLIOTEK

Design thinking för bibliotek – verktygslådan (PDF)
Design thinking för bibliotek – praktiska övningar (PDF)
Design thinking på en dag (PDF)

Svenska bibliotek

I samband med årets Biblioteksdagar tog Svensk Biblioteksförening fram följande lilla fina film om svensk biblioteksverksamhet. Om jag får gnälla så är den väldans Stockholmscentrerad – jag ser fram emot Helsningborgsvarianten till nästa år. Och visst Asplundhuset är fint och redan väldigt väldokumenterat – det borde finnas fler folkbibliotek i Stockholmsregionen som kunde utgöra exempel.

Om verktygsbibliotek och ”x-lånebibliotek”

Jonas Söderholms doktorsavhandling – Borrowing and lending tools: The materiality of x-lending libraries – finns nu att ladda ner och ta del av för den som är intresserad av var gränserna för biblioteksverksamhet går. (Det är inget för bibliotekspuritanen)

Från abstract;
Bibliotek lånar ut en växande mängd saker: cyklar, kläder, frön och verktyg, för att nämna några exempel. I överensstämmelse med den här utvecklingen är biblioteket som koncept alltmer förenat med samtida delningstrender. Samtidigt förväntas biblioteket fortfarande handla om böcker, litteratur och läsning, för att hantera information och dokument. Biblioteket anses vara en väletablerad och förutsägbar institution för integritet.

Avhandlingen presenterar en fallstudie av amerikanska verktygsbibliotek. Syftet är att utforska det begrepp som författaren introducerat som x-lånebibliotek: idén om bibliotek baserat på de olika typer av artefakter lånas ut. Resultat visar att låntagare, personal och chefer upplever sina verktygsbibliotek som direkt relevanta för lokalsamhället. Enligt deras erfarenhet är verktygsbiblioteket annorlunda än andra bibliotek. Vad som lånas och lånas är viktigt att förstå vilken roll olika bibliotek spelar i lokalsamhället.

Och samtidigt i en annan del av biblioteksfältet: ”Utlån av verktyg … är inte biblioteksverksamhet, även om en kommun kan välja att samlokalisera verksamheter med biblioteken.” (Från ord till handling : På väg mot en nationell biblioteksstrategi)

 

Bibliotek som fristäder för papperslösa – 4 skandinaviska exempel

I en artikel – Sanctuary Practices in Scandinavian Transnational Cities: The Case of Public Libraries – i Journal of Human Rights Practice beskriver, undersöker och jämför Anna Lundberg och Lisa Dahlquist från Linköpings universitet respektive Lunds universitet, bibliotek som fristad för (nyanlända) flyktingar och papperslösa i Köpenhamn, Oslo, Malmö och Stockholm samt hur de olika biblioteken förhåller sig till det som Hanna Arendt kallar ”rätten till att ha rättigheter” och därmed hur ett civiliserat samhälle borde fungera..

Författarna ser bl a en skillnad i hur papperslösa personers rättigheter till bibliotek skiljer sig mellan länderna. De undersökta svenska och norska biblioteken är betydligt mer liberala och tillgängliga för papperslösa än sina danska kollegor.

Även om artikeln är finansierad av Vetenskapsrådet, dvs av dig och mig, så ligger den bakom en betalvägg.

Ett aktuellt och intressant citat från utkastet till nationell biblioteksstrategi: ”Ett självständigt universitet kan självklart undervisa sina studenter och doktorander i metoder som ger tillgång till vetenskapliga resultat, utan att för den skull uppmuntra piratkopiering.”

 

Om omvärldsbevakning på bibliotek

Syftet med KB:s nya antologi ”Världen där utanför – Bibliotekariens roll som omvärldsbevakare och analytiker” – är att ge en samlad bild av vad omvärldsbevakning innebär och hur den tillsammans med analys kan användas för att stödja och utveckla verksamheter.

Antologin som domineras av exempel från special- och forskningsbibliotek är indelad i tre delar:

  • Vad är omvärldsbevakning? Varför ska man omvärldsbevaka på biblioteket?
    Förutom att redogöra för vad omvärldsbevakning och omvärldsanalys innebär ger denna del en bild av hur omvärldsbevakningen har utvecklats över tid inom bibliotekssektorn. Här får den intresserade ta del av teoretisk kunskap och tips på modeller och metoder att tillämpa i sin omvärldsbevakning.
  • Hur går omvärldsbevakning till rent praktiskt? Vad kan vi lära av varandra?
    Olika metoder och arbetssätt för att omvärldsbevaka presenteras av fyra bibliotek med olika inriktningar. Hur omvärldsbevakar bibliotekspersonalen på en advokatbyrå, ett sjukhusbibliotek, ett musikbibliotek och ett myndighetsbibliotek?
  • Vad innebär omvärldsanalys? Hur kan analysen användas för att utveckla verksamheten?
    Hur kan omvärldsanalysen användas för olika syften, till exempel att förändra och utveckla verksamheten, skapa mervärde till beslutsunderlag eller att möta förändringar i omvärlden med stöd av analys.

Blockchain och bibliotek

Jag fick frågan häromdagen om jag sett något på nätet om hur och om blockchain kan användas för bibliotek. Du vet det där konceptet som Bitcoins är uppbyggt med. Det som görs verkar vara centrerat till San José State University (SJSU) School of Information i USA.

Själv har jag egentligen ingen aning hur det kan användas på bibliotek men det gör Jason Griffey:

Här är lite mer för den som vill fördjupa sig: