Professionell läsning

Brewster Kahle: en vision för framtidens digitala bibliotek

”Till 2020 kan vi bygga en samlad digital bibliotekssamling och ett cirkulationssystem där tusentals bibliotek låser upp sina analoga samlingar för en ny generation av elever, vilket möjliggör fri, långsiktig, allmänhetens tillgång till kunskap.”

Internet Archives digitala bibliotekarie Brewster Kahle om Open Library i Educase Review: Transforming Our Libraries from Analog to Digital: A 2020 Vision

Kulturen i siffror 2017

I Kulturen i siffror 2017 presenterar Myndigheten för kulturanalys figurer och tabeller som ger en inblick i några kulturområden i Sverige idag och över tid. Rapporten innehåller beskrivande statistik om musik, läsning, museer, bibliotek, biografer, kulturmiljö och om utbildning och sysselsättning i kultursektorn.

Av rapporten framgår bland annat att:

  • Läsning minskar bland regelbundna läsare i åldersgruppen 25-34 år. I synnerhet bland kvinnor, där bokläsande har minskat med tio procentenheter mellan 2008-2009 och 2014-2015.
  • Kvinnor i åldersgruppen 55-74 år är de mest frekventa läsarna. 55 procent i denna åldersgrupp läste minst en gång i veckan.
  • Antalet lästa eller lyssnade böcker via digitala abonnemangstjänster har ökat markant mellan åren 2014-2015.
  • Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015.
  • Utlåning av fysiska böcker minskar kontinuerligt mellan åren 1996-2015.

Uppgifterna kommer bland annat från KB:s biblioteksstatistik och är hyfsat kända.

Om Folkbibliotek i förändring

Den snabba tekniska utvecklingen har på kort tid förändrat vårt medielandskap och våra beteenden. Det har aldrig varit lättare att söka och hitta information än nu. Det är också enklare än någonsin att själv bidra till informationsflödet vilket gör att gränsen mellan konsument och producent har börjat suddas ut.

Men tillgången till internet, digitala medier och ny teknik innebär inte att vi per automatik kan hantera alla möjligheter och risker. Vi behöver nya förmågor för att kunna navigera i en mer komplex och föränderlig omvärld. Marika Alnengs bok Folkbibliotek i förändring ger en introduktion till såväl som konkreta förslag på hur man kan jobba med MIK på biblioteket. Exempel varvas med praktiska erfarenheter.  Många av exemplen är samarbeten mellan bibliotek och andra aktörer, och mycket handlar om digitala kunnigheter.

Råd till föräldrar om e-sport

Hundratusentals svenska ungdomar ägnar sig åt e-sport varje vecka, ändå är vuxennärvaron i princip obefintlig. Därför har Sverok och några studieförbund tagit fram ett utbildningsmaterial för föräldrar föräldrar. Syftet är att ge ökad kunskap om e-sport och ge konkreta verktyg för att stödja barnens intresse och hjälpa till att förbättra spelmiljön.

Utbildningsmaterialet, ”Föräldrar och e-sport” kan laddas ner som pdf.

E-sportens plats i samhället är odiskutabel, den är numera en naturlig del av svenska ungdomars fritid. Den kan närmast liknas vid en folkrörelse, där i stort sett allt engagemang kommer inifrån. E-sporten har också en stor styrka jämfört med andra sporter – den kan utövas av människor med helt olika förutsättningar och från helt olika bakgrunder. Potentialen för att e-sporten ska vara inkluderande är enorm.

Samtidigt finns ett problem med bristande vuxennärvaro. Att e-sporten växt fram organiskt och utan några större influenser utifrån har byggt en stark känsla av ägandeskap, men har också gjort att den blivit svår att sätta sig in i. Många föräldrar har väldigt lite kunskap eller insyn i hur ungdomars e-sportande ser ut. Det är ett problem eftersom distansen mellan föräldrar och ungdomar när det gäller spelen skapar svårigheter att kommunicera kring dem och begränsar möjligheten för föräldrar att stötta och hjälpa till att skapa positiva mönster.

E-sporten är fortfarande ung och i behov av stöttning från vuxenvärlden för att forma en mer välkomnande miljö. Du som förälder har både ett ansvar och en stor möjlighet att bidra till en mer inkluderande e-sport i framtiden.

(Tack till Elza)

.

Försäljningen ökar men intäkterna minskar när böckerna blir digitala

Förläggarföreningen har precis släppt sin statistik över sina medlemsförlags utgivning och försäljning av allmänlitteratur under 2016. Förlagens försäljning ökar medan intäkterna minskar!

De senaste årens uppåtgående försäljningskurva är bruten, försäljningen minskade med 4 % 206.  Det beror främst på en formatförskjutning från tryckt till digitalt format. De digitala formaten genererar mindre pengar till förlagen vilket slår igenom i statistiken, trots att totalt antal sålda exemplar ökar med 2,4 miljoner exemplar.

”Ofta påverkas den totala försäljningen av ett relativt litet antal titlars mycket stora försäljningsframgångar. Under 2016 saknades sådana exceptionella titlar.” Ingen Zlatan-bok eller Dylan-effekt således.

Den digitala utgivningen och försäljningen ökar kraftigt och förläggarna noterar att ökningen främst härrör från äldre titlar, s.k. backlist, och är särskilt påtaglig för skönlitteraturen och barn- och ungdomsböckerna. Det digitala formatet domineras av strömmande ljudböcker och prenumerationstjänster av olika slag. E-boken utgör fortsatt en relativt blygsam del av förlagens intäkter medan de utgör nära en tredjedel av antalet nya titlar.

Tärningen är kastad! – om spelkultur som näring och kulturtuttryck

Allt fler människor ägnar sig  åt att spela spel och utöva spelkultur. Det ökade intresset har varit tydligt framför allt inom ideell sektor där det i dag finns många föreningar som bedriver verksamhet inom spelkultur i båda regionerna. Under vintern 2016–2017 genomförde Region Värmland tillsammans med Region Örebro län en förstudie – Tärningen är kastad! – om spelkultur som näring och kulturuttryck.

Syftet med förstudien var bland annat att öka kunskapen om spelkultur i regionerna och att lägga grunden för ett möjligt större spelkulturprojekt. Avsikten är att rapporten ska fungera både som en introduktion till spelkultur och som en inspiration för den som vill påbörja nya satsningar eller projekt inom spelkulturrelaterade områden.

För den spelintresserade vill jag annars rekommendera den internationella spelfestivalen Counterplay ’17 som inträffar i på DOKK1 i Aarhus i slutet av mars.

 

 

NMC Horizon Report: 2017 Library Edition

Ett konglomerat med New Media Consortium (NMC) i spetsen har precis släppt årets utgåva av biblioteksutgåvan av NMC Horizon Report. Själva rapporten kan du ladda ner här.
Rapporten innehåller en genomgång av aktuella trender, utmaningar och teknisk utveckling med betydelse för, fr a akademiska bibliotek – men som är av värde för alla bibliotekstyper.
Här kommer en sammanfattning:

Utbildning, ålder och kön avgör hur mycket vi läser

I alla fall i Danmark! Och resultaten stämmer nog här i Sverige också.

Danska kulturministeriets Bog- og Litteraturpanel ger i idag ut sin rapport ”Læsning i tal” om danskarnas läsvanor. I rapporten jämförs de data som finns om befolkningens läsvanor i Sverige, Norge, Finland, Tyskland och England.

  • Kvinnor läser oftare än män. I Danmark läser 47 procent av kvinnorna skönlitteratur varje vecka eller oftare, medan siffran är 29 procent for männen.
  • De äldre läser mest. 25 procent av den danska befolkningen på 70 år eller över läser skönlitteratur dagligen eller nästan dagligen. Daglig läsning görs bara för 12 procent av gruppen 15-19 åringar.
  • Utbildning spelar en roll i förhållande till läsning. 49 procent av danskar med en lång eller mellanlång utbildning läser skönlitteratur varje vecka eller oftare. Av den del av befolkningen som har grundskola  som högsta utbildningsnivå läser 33  procent varje vecka.

 

Hur ser bibliotekarier på läsfrämjande i förhållande till nya medier?

I sin nya  kandidatuppsats från Umeå universitet, Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö undersöker Sofie Strandberg hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier so tv-spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet.

Enligt författaren erbjuder nya medier möjligheter på bibliotek till lärande och kan fungera som redskap att locka till sig yngre målgrupper. De nya medierna är samtidigt beroende av ett personligt intresse och engagemang hos bibliotekarierna för att kunna nå sina inneboende resurser och potential. De nya medier författaren beskriver har inte bara förändrat synen på berättandet, läsandet behöver inte längre utgå ifrån en tryckt text.

Här finns en intressant problematik: nya digitala medier kan försvåra det rent läsfrämjande arbetet hos biblioteken eftersom det finns en konkurrens mellan de olika medieformaten. ”Här står biblioteken inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv. För yrkesverksamma bibliotekarier blir det därför viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. ” (min kursiv)

”Biblioteken behöver mobilisera och utveckla en kännedom om populärkulturella fenomen och utnyttja denna i sitt arbete riktat mot barn och ungdomar i det läsfrämjande arbetet. Spetskompetenser och kännedom om nya medier som serier, sci- fi, rollspel behöver lyftas fram och värderas samt kunskap om ungdomskulturer. Dessutom blir det också allt mer angeläget att som bibliotekarie kunna arbeta kreativt och innovativt med digitala medier som hjälpmedel i det läsfrämjande arbetet.”