Professionell läsning

Sommarläsning 2019: In the Library Series fem fria handböcker

Om du vill få lite jobbinspiration under lata semesterdagar rekommenderar jag att du kollar böckerna i In the Library Series. Och det bästa är att de är gratis att ladda ner!

De titlar som presenteras handlar om bibliotek och UX, digital etnografi, digitala resurser, sociala medier, metadata samt fysiska utrymmen.

User Experience in the Librar

Digital Ethnography in the Library

Digital Resources in the Library

Metadata Practice in the Library

Physical Space in the Library

 

In the Library Series

 

Om bibliotekets demokratiska uppdrag i den digitala samtiden

Lisa Olsson Dahlquists avhandling i biblioteks- och informationsvetenskap, Folkbildning för delaktighet. En studie om bibliotekets demokratiska uppdrag i en digital samtid, handlar om folkbibliotekets demokratiska och folkbildande roll i ett samhälle som präglas av förändringar kopplade till digitaliseringens utmaningar.

Biblioteken är en plats dit allmänheten ofta vänder sig för att få hjälp att hantera vardagliga digitala ärenden som kommunikation med myndigheter och andra offentliga verksamheter, men också för att delta i olika former av lär- och skapandeverksamheter.  Den här avhandlingen visar att biblioteken fått en betydelsefull roll i att tillgängliggöra wifi och digitala kommunikationsredskap för t ex nyanlända flyktingar vilket bl a blivit ett sätt för biblioteken att arbeta med mänskliga rättigheter i praktiken.

I tider av ökade klyftor och polarisering kan den folkbildande identiteten och biblioteket som en del av en social infrastruktur behöva framhävas ytterligare, menar Dahlqvist. Folkbiblioteket är en institution med flytande gränser där flera identiteter existerar och görs parallellt. Delaktighet kan förstås både som en möjlighet och som ett krav i relation till bibliotekens arbete med att öka den digitala delaktigheten.

”När demokrati förstås som en process som sker i vardagen krävs en ständig diskussion om hur det demokratiska uppdraget kan införlivas – skapas och återskapas – på olika sätt. Det handlar således om att inta ett reflekterande förhållningssätt, inte att komma fram till en lösning en gång för alla.

Samtal och dialog kring demokratiuppdraget, såväl mellan bibliotekarier och bibliotekspersonal som mellan personal och användare, kan också fungera som en form av civic talk, det vill säga som en form av samtal som sker i vardagen som också kan ha en politisk och förändringsmässig potential. Min studie visar att det finns goda möjligheter för biblioteken att i sina lärsatsningar initiera den typen av samtal kring demokratiaspekter av informationsrelaterade frågor, men att det också kräver att bibliotekspersonalen är villiga att ta sig an det folkbildande uppdraget med utgångspunkt i ett kritiskt informationskunnighetsperspektiv. Ett sådant uppdrag öppnar för frågan kring huruvida biblioteken bör ta sig an en mer problemformulerande roll i samhället. Det är en roll som i sin tur öppnar för frågor kring bibliotekens neutrala position i samhället och vad som händer med den om biblioteken i större utsträckning involverar sig i samhällsfrågor och intar rollen som
förändringsagenter.”

Om biblioteksplaner

Kate Visonj har i sin kandidatuppsats – Biblioteksplaner för effektivitet eller legitimitet? – undersökt tio kommuners biblioteksplaner ur ett organisationsteoretiskt perspektiv. Visonj har jämfört biblioteksplaner med respektive kommuns folkbiblioteks programblad för evenemang för att se om evenemangen används som medel för att nå målen i biblioteksplanen eller om biblioteksplanerna har andra funktioner än att användas som ett planeringsverktyg för effektivitet.

Följande kommuners biblioteksplaner analyserades: Gislaved, Gnosjö, Lindesberg, Nykvarn, Osby, Skurup, Strängnäs,, Ulricehamn, Upplands-Bro och Vindeln.

Från analys och diskussion

  • den främsta funktionen biblioteksplanerna har är att vara legitimerande.
  • biblioteken använder planen i mindre utsträckning som ett verktyg för effektivitet i verksamheten.
  • inget av biblioteken använder sig av planen enbart som ett effektivt styrande planeringsverktyg.
  • ”ganska snart framkom att de flesta biblioteksplaner inte alls utformades så som KB rekommenderar i sina riktlinjer”
  • ”Att följa upp en plan med en annan plan, säger något om graden av planering i den första planen (biblioteksplanen). Men det säger även något mer, nämligen att om biblioteksplanen inte används som ett planeringsverktyg kan den användas till något annat.”
  • ”…vissa planer har en antingen offensiv eller defensiv funktion. Skurup kan sägas ha en mycket offensiv plan, som i princip kräver mer resurser, medan Upplands-Bro med sina återkommande ”Fortsätta satsningarna” och ”Fortsätta utveckla”-formuleringar är av en mer bevarande och defensiv art.”
  • ”Planering som ord framkommer inte, istället är det ord som vision, strategi, motto, mission och uppdrag som nämns. Själva planeringen tycks … snarare finnas i verksamhetsplaner, handlingsplaner, utvecklingsplaner och arbetsplaner.”

Om bibliotekariers kompetensbehov i yrkespraktiken i förhållande till utbildningsinnehållet

Aurora Chevlin undersöker i sin kandidatuppsats från Umeå universitet vilka kompetensbehov bibliotekarier har i  sin yrkespraktik i förhållande till utbildningsinnehållet som erbjuds från högskolor och universitet – ”Jag tror det behovet kommer explodera” : En studie om bibliotekarier- och journalisters kompetensbehov i yrkespraktiken i förhållande till utbildningsinnehållet.

De intervjuade bibliotekarierna upplever att de vill ha mer praktiska inslag i utbildningsinnehållet och tona ner det akademiska. Före detta studenter inom biblioteks- och informationsvetenskap vill ha mer pedagogisk kunskap och lära sig mer om bemötande samt att mer fokus på litteraturkunskap hade varit nyttigt i yrkeslivet.

 

Om språklig imperialism i bibliotekskatalogen

Klassifikationssystem som SAB, UDK och Dewey antas vara logiska objektiva och icke-politiska Men samtidigt speglar de och återskapar de den samtida makten. I all fall enligt Frank Houghton och Lisa O’Rourke Scott som undersökt dominansen av engelska namnformer i bl a Dewey.

Linguistic Imperialism, Toponymy, Semiotics & Taxonomies visar på hur internationella klassifikationssystem fortsätter att använda engelska namnformer.

”… anglicised versions of Irish place names are being reproduced through library systems on an ongoing basis. As such, they do not merely reflect dominant
global cultural norms, but legitimise and perpetuate them. The hegemonic dominance of English in library cataloguing systems, particularly in the international context, continues to covertly undermine local and indigenous languages.”

OK, jag jobbar inte längre speciellt med klassifikation och är lite osäker på hur det nuförtiden ser ut i ”svenska Dewey” eller SAB för den delen. Men det ger lite aspekter på bibliotek och förment neutralitet och även våra egna språkliga minoriteter och hur de placeras in i klassifikationssystemen och om det finns några hierarkier som vi inte pratar högt om.

Om kriser, känslor och det nödvändiga i att ha en strategisk kommunikationsplan

Senaste numret (2/2019) av Library Leadership & Management finns nu att läsa på webben för den som är intresserad av sådant.

Learning from Crucible Moments: Lessons in Crisis Leadership
Steven J. Bell

”Though crisis leadership may be discussed in leadership training, it is often the case that experiencing and leading through crises is the primary way in which most library leaders gain skill in managing these challenging situations. If we learn through our mistakes, then crisis leadership is surely a shining example of this principle for leaders are most apt to falter when finding themselves in the crucible. ”

Emotional Intelligence, Emotional Culture, and Library Leadership
Jason Martin

Creating an Organizationally Embedded Strategic Communication Plan for Libraries
Doralyn Rossmann

”This article outlines the purpose and development of a library’s values, mission, and vision statements, a strategic plan, a communication plan, and the embedding of that plan in organizational culture.”

Bibliotek på Instagram och Snapchat

I senaste numret (vol 55 /No 2 – Mastering Mobile through Social Media: Creating Engaging Content on Instagram and Snapchat) av amerikanska biblioteksföreningens Library Technology Reports undersöker Paige Alfonzo hur bibliotek kan förbättra sin närvaro på just Instagram och Snapchat.

Hon intervjuar erfarna instgrammare och snapchattare från olika typer av amerikanska bibliotek om deras erfarenheter och ger råd om verktyg och andra resurser som t ex vikten av en strategi för användandet av sociala medier i organisationen. Hon ger också tips på goda exempel och på hur biblioteken kan höras och uppmärksammas i det sociala medie-bruset. (T ex. hmed hjälp av humor, tävlingar och taggar)

Exemplen är många och främst från USA. Det är väl därför hon missat mitt personliga, svenska favoritbibliotek på Instagram: @degerfors.

 

Dagens bibliotekslänk: Selling and lending e-books: Changes in the Swedish literary field

Dagens bibliotekslänk går till Birgitta Wallins doktorsavhandling från Högskolan i Borås: ”Selling and lending e-books: Changes in the Swedish literary field”.

Från abstract: ”Key findings revealed that the e-book distributors in the Swedish book market maintain their positions by adapting to the changing digital market. There are two main strategies found in regard to e-book use: the first in which the use of e-books is encouraged in order to maintain relevance for customers and library users; the second in which physical bookshops and some public libraries are passive and do not encourage the use of e-books when it comes to their customers and library users.”

och

”The tensions found mainly concerned the availability of e-book titles and conditions of selling, licensing, lending and use of e-book titles as dictated by the most powerful actors in the field. There were ideological tensions which emerged with e-book lending which were not present with print book lending (at least not from the beginning of the 20th century).

Om Trampolinmodellen

För några år sen besökte jag litteraturhuset Trampolin i Sandviken. Efter det besöker brukar jag alltid rekommendera att göra ett studiebesök där, när jag är ute och föreläser för personal på folkbibliotek runt om ilandet.

Nu kan du ta del av Sandvikens kommuns metod för att stimulera och stödja  barns läs- och språkutveckling genom estetiska uttrycksformer med fokus på berättande. Metoden beskrivs i en ny handbok: Trampolinmodellen – ett lekfullt sätt att stärka barns och ungas språkutveckling. Boken går att beställa här.


Bland de metoder som har prövat på Trampolin finns till exempel hur barns delaktighet genomförs i praktiken genom till exempel bemötande, observation och representation. Annat handlar om hur själva designprocessen kan gå till för att utforma ett rum för barns och ungdomars delaktighet. Men det finns också handfasta råd kring planering och genomförande av hyfsat komplicerade projekt.

 

 

Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018

Under 2018 har Kungl. biblioteket genomfört en kartläggning av de svenska folkbibliotekens och skolbibliotekens medieförsörjning. Syftet har varit att få en bättre inblick i hur biblioteken, genom framför allt olika samarbetsformer, löser sina medieförsörjningsbehov. För folkbibliotekens del har KB lagt tonvikten på samarbeten över kommungränser och på regional nivå, medan fokus för skolbiblioteken har varit  den kompletterande medieförsörjningen.

Rapporten heter Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018 – en översikt

Idag finns 18 samarbeten i vilka fler kommuner delar en gemensam katalog och har gemensam cirkulation. Dessa samarbeten omfattar totalt ungefär hälften av landets kommuner och fler samarbeten mellan kommuner verkar vara på gång. Det finns även ytterligare elva samarbeten kring någon form av gemensam webbplats. Andra typer av mediesamarbeten som förekommer över kommungränserna rör sådant som e-bokshantering, fjärrlån och transporter.

Den regionala biblioteksverksamhetens roll i den fysiska medieförsörjningen har ändrats sedan bibliotekslagen 2014 trädde i kraft. Den kompletterande medieförsörjningen fasas ut. Många regionala biblioteksverksamheter fortsätter däremot att  stödja transportlösningar. Dessa lösningar främjar lån- och fjärrlån mellan bibliotek inom den egna regionen och ibland även över regiongränserna. Man arbetar också med att på andra sätt stödja samarbeten, avtal och upphandlingar kring exempelvis e-medier. Utmaningar som många i den regionala biblioteksverksamheten ser i framtiden rör frågor kring e-medier, minoritetsspråk och mångspråk.