Biblioteksrummet – abstrakt, konkret men viktigt

Helene Sefastsson och Ninni Runemyr vill i sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet, Upplevelser av biblioteksrummet  undersöka biblioteksanvändarnas upplevelser av biblioteksrummet för en ökad förståelse för vad ett biblioteksrum kan vara. Det handlar både om forskningsbibliotek och folkbibliotek. Undersökningen har gjorts genom intervjuer med 14 biblioteksanvändare som använder sig av bibliotek som erbjuder meröppet.

Bland annat vill uppsatsen titta på om och hur biblioteksrummet är en plats som möjliggör möten och i vilken mån  meröppet förändrar dessa möten.

Från slutsatserna:

” Vi såg ett samspel mellan det upplevda, det föreställda och det levda. Biblioteksrummet beskrivs som en viktig plats, men både en abstrakt och en konkret plats. En plats där man förutsättningslöst kan uppehålla sig och skapa sitt egna rum i rummet. Ett privat rum men samtidigt ett rum där man möter andra. Ett rum med många betydelser.”

”Alla medverkande i studien påverkades på ett eller annat sätt av andra människor i rummet. Både andras närvaro eller icke-närvaro. Här fanns dock en tydlig skillnad mellan verksamhetstyperna. På forskningsbiblioteket var det andras närvaro i form av andras ljud som främst lyftes fram, samtidigt önskade de användarna inte att rummet skulle vara helt tyst. Att arbeta tillsammans med andra var både normen och det som föredrogs. Medan det på folkbiblioteken var icke-interaktionen som lyftes som det viktiga och där blev meröppet viktigt. Ett ställe att gå till för att vara själv och kunna inta rummet på egen hand. Känna sig hemma och känna att rummet var sitt eget. På sina egna villkor.

Living libraries: The house of the community around the world

I samband med att den holländske biblioteksgurun och bibliotekschefen i Utrecht, Ton van Vlimmeren, gick i pension härförleden uppmärksammades hans arbete och synsätt av kollegor från hela världen i en bok på engelska som tillägnades honom.

Boken heter Living libraries; The house of the community around the world’ – och ja, den finns att ladda ner gratis såväl i pdf-format som e-boksformatet epub från Bibliotheek Utrechts webb. Boken finns också i papperformat.

Skandinaviska bidrag i boken kommer från Marie Østergård (Aarhus), Rolf Hapel (Aarhus) och Maija Berndtson (tidigare bibliotekschef i Helsingfors).

David Lankes bidrar med en essä om Bibliotek som en rörelse.

Eftersom det är lite långt fram till nästa stora internationella bibliotekskonferens kan det kanske vara kul att se och lära känna några gamla eller ny bekanta ansikten vi boksläppet

 

Dagens bibliotekslänk: Arwidssonstiftelsen om bibliotek

För mig är Arwidssonstiftelsen en ny bekantskap.
Stiftelsen är en fristående organisation med uppgift att utveckla och stärka samarbetet mellan stadsbyggnad, arkitektur, landskapsgestaltning, konst och humaniora. Den arbetar för att driva värdeskapande stadsutvecklingsprojekt, ge förutsättningar för samtal och utrymme för kreativt nytänkande kring hur vi formar våra livsmiljöer, nu och i framtiden. Stiftelsen tillhandahåller en arena och kunskapsplattform för samtal och kreativt tänkande kring hur vi formar miljöerna vi lever och verkar i.

I mina ögon passar bibliotek som byggnad och samhällsföreteelse in i de områden stiftelsen är intresserade av och jodå:

• ”DET TRADITIONELLA INNEHÅLLET ÄR INTE LÄNGRE RELEVANT” – om Oslos nya bibliotek
• Arwidsson Talks (podcast): Biblioteket – kunskap, möten, jämlikhet feat. Eric Klinenberg, sociolog. Samuli Woolston ALA Architects, Nick Jones, bibliotekschef, Aat Vos, arkitekt och inredningdesigner.
• FOLKBIBLIOTEKEN – EN SPEGLING AV SAMHÄLLET – Intervju med Nick Jones – som startar med ett Lankes-citat
• MODIG KONST PÅ DE NYA BIBLIOTEKEN – om konst i det offentliga rum som biblioteket är, med exempel från Århus och Oslo + en intervju med Frida Cornell, som har många års erfarenhet av att arbeta med konst i det offentliga rummet.
• DE MODERNA BIBLIOTEKENS IDÉHISTORIA – samtal med Aat Vos holländsk arkitekt och creative guide som designat bibliotek runt om i Europa.
• FOLKBIBLIOTEK I SIFFROR OCH KVADRAT – om biblioteksstatistik

Stiftelsen finns på sociala media och har ett nyhetsbrev som jag rekommenderar att du prenumerera på!

Axiell: 2020 Culture Sector Digital Transformation Report

”This report draws on the views of 120 professionals at museums, libraries, galleries, archives, and other cultural institutions around the world to explore digital strategies and priorities during one of the most challenging operating environments in the sector’s history”

This report includes:

1. An analysis of digital transformation data collected globally from galleries, libraries, archives and museums
2. Industry effects of the pandemic and the inspiring resilience of cultural institutions
3. Case studies of cultural institutions at different stages of digital transformation
4. A how-to guide for digital transformation based on your institution’s stage in the transformation process

Här hittar du information om hur du får tillgång till 2020 Culture Sector Digital Transformation Report

Forskningsrapport om internetanvändning på folkbibliotek

Rapporten Skyddsvärden i vågskålen: Internet på folkbibliotek – ideologi, juridik och praktik gör en kartläggning av hur internet regleras på svenska folkbibliotek.

Rapporten visar att

• användningen av innehållsfilter ökat med cirka 20 % under de senaste 20 åren,
• biblioteken är utelämnade åt kommunens it-avdelningar för viktiga beslut om former för tillhandahållande av internet.
• bibliotekens huvudsakliga insatser för reglering av internet och skydd av användarnas integritet till största delen handlar om det som syns och kan åtgärdas i det fysiska biblioteksrummet.
• transparensen för vad som gäller avseende villkor för internetanvändning och
  personuppgiftsbehandling vid tillhandahållande och användning av internet i biblioteket är mycket låg för såväl biblioteken själva som dess användare.
• bristen på nationell samordning och tydliga riktlinjer för ansvarsfördelning samt formella plattformar för samverkan mellan kommun/it-avdelning och bibliotek utgör hinder för insyn, större ansvarstagande och medvetna åtgärder.

Rapporten föreslår (min kursiv)

• ökad utbildning för bibliotekarier och studenter i biblioteks- och informationsvetenskap i frågor som berör internet, intellektuell frihet och personlig integritet
• ett ökat ansvarstagande från bibliotekens sida vad gäller användarutbildningar i motsvarande frågor
• politisk lobbying från för att säkra medvetenheten om bibliotekens uppdrag och vikten av tillhandahållande även av internet
• likvärdiga villkor för insyn och medbestämmande i kommuners och it-avdelningars besluts- och hanteringsmandat avseende internetfrågor
• ökat stöd till och insatser i forskning om och utveckling av transparenta och pedagogiska gränssnitt och andra verktyg
• stöd för utveckling av tydliga integritetspolicyer och användarregler för internetanknutna system och tjänster i biblioteket.

Tack Örjan för tipset!

Dagens bibliotekslänk: One Country One Library

Library Technology Reports October 2020 / Mirela Roncevic: One Country One Library

”One Country One Library,” sheds light on the idea as well as on the technology and the business model designed to make the idea sustainable for participating countries, libraries, publishers, authors, and organizations. The goal of the report is to present the OCOL idea in its simplicity as well as its complexity and to encourage librarians and other book professionals to consider building open national digital libraries that serve the needs of the widest possible range of users.”

Dagens bibliotekslänk: Creating Diversity in Libraries: Management Perspectives

Library Leader Management: Creating Diversity in Libraries: Management Perspectives

”While existing library literature tends to focus on various diversity programs and discuss lack of diversity in the occupation, research is lacking on what libraries, individual managers, and minority librarians can do to cultivate diversity based on findings from management literature. This study explores linking those findings with practical steps that libraries, managers, and minority librarians can take to increase diversity in libraries.”

Det demokratiska samtalet i en digital tid

Regeringen har sedan tidigare tillsatt en kommitté för ”En nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet” med uppdrag att arbeta med utåtriktade insatser som ökar människors motståndskraft mot desinformation, propaganda och näthat, t.ex. genom förbättrad medie- och informationskunnighet.

Kommitténs slutbetänkande kommer att finnas i form av en SOU som släpps i slutet av månaden. Tills dess kan du läsa kommitténs antologi om desinformation, propaganda och näthat med artiklar från bl a Åsa Wigforss, Anette Nowak och Olle Wästberg.

Ur biblioteksperspektiv bidrar Olof Sundin med artikeln ”Skolan och biblioteken som aktörer för demokratiska samtal”

Om läsningens aktuella tillstånd i Sverige

Svenska Förläggareföreningen har låtit litteratursociologerna Anna Nordlund och Johan Svedjedal analysera svenskarnas läsvanor för att ta ett samlat grepp på utvecklingslinjerna de senaste decennierna. Fram träder bilden av en läskultur i Sverige som är på en gång stark och tynande. Ladda ner rapporten Läsandets årsringar.

Huvudresultat i  rapporten (lite redigerat av mig):

• Läsningen har minskat med ungefär en tiondel inom hela befolkningen under det senaste kvartsseklet. Särskilt märkbar är minskningen hos barn och ungdomar, högutbildade vuxna, flickor och kvinnor. Minskningen av har skett trots ökande utbildningsnivå i befolkningen och trots ett ökat utbud av antal titlar i bokutgivningen.
• Under de senaste decennierna har bokmarknaden präglats av ökat genomslag för kriminallitteratur och ett starkt genomslag för nätbokhandeln.
• Övergången från tryckta böcker till e-böcker har hittills haft marginell betydelse för läskulturen. Den stora förändringen är den kraftiga tillväxten för den strömmade ljudboken. Cirka en tredjedel av läsningen sker nu genom lyssnande.
• Svenska skolelevers läsvanor har förbättrats under senare år. Bakom ligger troligen reformer inom lärarutbildningarna, förtydligade styrdokument och fortbildningsinsatser inom skolan, möjligen också en ökad utgivning av lättlästa böcker samt läsfrämjande insatser i olika former riktade till barn och unga.
• Svenska elever visar ett mindre intresse för frivillig läsning än elever i andra länder. Andelen föräldrar som ägnar sig åt läsaktiviteter med barnen är lägre i Sverige än i andra länder. Föräldrars högläsning för sina barn har också minskat under de senaste decennierna, och män högläser i mindre utsträckning än kvinnor.
• För barn och ungdomar har läsning fått hårdnande konkurrens från andra fritidsaktiviteter. Viktiga bland dem är digitala medier – med snabbast genomslag bland barn och unga – som har visat sig tränga ut djupläsning och inbjuda till en ytligare skumläsning.
• Litteraturdidaktik och litteraturvetenskap saknas i biblioteksutbildningar på grundnivå.
• Gemensam läsning och samtal om litteratur är eftersatt inom barnomsorg och skola i Sverige, och att litteraturundervisningen inte i tillräcklig grad ger eleverna metaperspektiv på skönlitteraturens möjligheter och sig själva som läsare av litteratur. Samtidigt är det viktigt att läsning inte enbart förknippas med skola och institutionaliserad omsorg. Läsfrämjande insatser i skola och omsorg kan också få positiva effekter på barns och ungas läsning i hemmen på fritiden, samtidigt som bemannade skolbib-liotek kan främja läsningen både i skolan och på fritiden.

Corona ökade den sociala ojämlikheten på danska folkbibliotek

Corona har ökat den sociala ojämlikheten på folkbibliotek. I alla fall i Danmark. Och kanske mest på grund av att de danska biblioteken var stängda under en period. Unik tillgång till data har gett forskare från Köpenhamns universitet inblick i hur nedläggningen under Corona påverkade familjernas användning av bibliotekstjänster för barn. De socialt starka barnfamiljerna hade en mycket större ökning av digitala lån än socialt missgynnade barnfamiljer. Med andra ord: Social ojämlikhet blev större, säger professor vid institutionen för sociologi vid Köpenhamns universitet Mads Meier Jæger. Läs mer på Forbundet Kultur og Information.

Läs gärna forskningsrapporten Inequality in learning opportunities during Covid-19: Evidence from library takeout

(Tack till Biblioteket tar saka)