Professionell läsning

Läget för svensk bokförsäljning 2017

Svenska Förläggarföreningens och Svenska Bokhandlarföreningens rapport Boken 2017 – marknaden, trender och analyser innehåller lite fakta som kan vara intressant även för biblioteksfältet:

  • De digitala abonnemangstjänsterna (BookBeat, Nextory och Storytel) ökar starkt vilket gjort att bokmarknaden växt som helhet. Utan dessa aktörer skulle bokförsäljningen ha minskat.
  • Barn- och ungdomslitteraturen skiljer sig från andra genrer genom att den uppvisat långvariga och konsekventa försäljningsökningar. Även om den procentuella ökningen var mer än dubbelt så hög under 2015 kan det noteras att genren under 2016 fortsätter växa från redan höga nivåer. Böcker för läsåldern 9-12 år ökade med hela 20,5 procent.
  • Den största minskningen både räknat i kronor och procent stod spännings- och deckarlitteraturen samt böcker om mat och dryck.
  • ”Vad som är intressant med jämförelsen av bokförsäljning, biblioteksutlån och läsning är att det inte finns en uppenbar samvariation mellan dessa tre. I Kalmar län där andelen bokläsare per vecka är lägst är biblioteksutlåningen över genomsnittet och bokförsäljningen svagt under genomsnittet. I Stockholm där andelen läsare är högst har man en biblioteksutlåning under genomsnittet för landet. I Västerbotten där biblioteksutlåningen är som högst är bokförsäljningen och andelen läsare väldigt nära genomsnittet för landet.”

Om e-böcker och medborgarservice

Senaste numret av Nordisk Tidsskrift for Informationsvidenskab og Kulturformidling handlar bl a om e-böcker och om bibliotekens medborgarservice.

Nanna Kann-Rasmussen & Elsebeth Tank:
Strategi som legitimitetsarbejde. Strategiske svar på bibliotekernes udfordringer

Rikke Gottrup & Margrethe H. Møller:
Borgerservice og offentlige digitale løsninger på bibliotekerne. Retlige og biblioteksfaglige udfordringer i vejledningen

Sara M. Jensen:
Konfigurationer af digitalt borgerskab i Danmark gennem fortællinger om Torben og it-labyrinten

Rasmus Grøn & Gitte Balling:
Kampen om eReolen. Biblioteker, bogmarked og framing af det litterære kredsløb

Anmälning af Åse Hedemark:
Library User Metaphors and Services. How Librarians Look at Their Users

Anmeldelse af Gitte Balling:
Litteraturen på undantag? Unga vuxnas fiktionsläsning i dagens Sverige

Att designa bibliotek för det 21:a århundradet

I sin rapport Designing Libraries in the 21 Century tar Gemma John oss med på en resa till framkantsbibliotek i USA och Europa. Rapporten är utgiven av The British Council och har följaktligen underrubriken ”Lessons for the UK” – men det kan nog finnas en och annan lektion även för biblioteksansvariga på våra breddgrader.

Syftet med hennes resa vara att undersöka hur biblioteksutvecklare och arkitekter tillsammans tagit sig an visionen av framtidens folkbibliotek. Hon har därför besökt och träffat biblioteksföreträdare i Kanada, USA, Nederländerna, Finland (Espoo och Helsingfors) och Danmark (Aarhus och Köpenhamn).

Teman som berörs:

  • Biblioteket som mötesplats och att skapa plats för möten
  • Biblioteket som en plats för lärande och att skapa en plats för lärande
  • Biblioteket som en plats för läsning och att skapa platsen för läsning

Tillgänglighet och inkludering: Ett tillgängligt bibliotek

-är lokaliserat nära ett resecentrum eller liknande
-är lokaliserat vid ortens stora torg
-är lokaliserat mära ett köpcenter
-är samlokaliserat med annat tjänsteutbud som vårdcentral eller medborgar- eller kommunalt servicecenter
– erbjuder någon form av uppsökande verksamhet

Lättöverskådlighet, ett bibliotek med

– ett atrium som ger beökarna en god överblick över loklalen
– en generöst receptionsområde med tydliga med tydlighet i hur besökaren ska röra sig i lokalerna
– en enkel sammanhängande möbel- och hylldesign.
– goda tekniska lösningar för skyltning, dvs ljussättningen
– få visuella hinder, dv låga bokhyllor

Flexibilitet

–  en inredningssturuktur som är enkel att förändra
– en möbel- och hylldesign som är enkel att förändra
– neutral dekor som inte är till för att tilltala specifika kön eller åldrar hos besökarna
– personal med ett gott bemötande

Så vad kan göras designmässigt?
– atrium med generösa utrymmen för besökarna att röra sig och se vad som sker på oloka platser på biblioteket
– öppna planlösningar som underlättar flexibla aktiviteter o
– flyttbara väggar så lokalerna kan förändars över tid
– mindre utrymmen för inre tjänst så att personalen blir mer aktiva i den yttre verksamheten
– enstaka kontaktpunkter för information och cirkulation
– flyttbara möbler så att besökarna lätt kan flytta runt
– låga bokhyllor så att besökarna kan se över dem

Läs mer på Gemma Johns blogg www.inspiringlibraries.com

 

 

Om bibliotek, kulturhus och fritidsanläggningar

Idag släpper SKL en rapport om anläggningar för kultur, idrott och fritid.

  • Kommunerna äger nio av tio bibliotek och sex av tio när det gäller övriga kulturanläggningar. Störst andel efter bibliotek är kulturhus, minst andel har kommunerna när det gäller de största konserthusen, konsthallarna och museerna.
  • Föreningar äger en mycket liten andel bibliotek och två av tio när det gäller övriga kulturanläggningar. Störst är andelen av små kulturanläggningar, främst museer och teaterhus, men också små konserthus och konsthallar. Föreningarna äger endast enstaka kulturhus.
  • Privata aktörer äger en mycket liten andel bibliotek och drygt en av tio när det gäller övriga kulturanläggningar. De äger flest små anläggningar i antal räknat, men det beror på att små anläggningar är vanligast. Störst andel äger de av de större konserthusen, de äger också ett antal kulturhus.
  • Andra aktörer äger en mycket liten andel bibliotek och tillsammans en av tio när det gäller övriga kulturanläggningar. Den största andelen gäller de största konsthallarna och museerna, där ett förhållandevis stort antal ägs av stiftelser.
  • Kommunerna driver nio av tio bibliotek och fem av tio övriga kulturanläggningar. Utöver biblioteken utmärker sig kommunerna även gällande drift av kulturhus. En del av de främst små kommunalt ägda kulturanläggningarna drivs av föreningar, exempelvis teaterhus och museer.

I webinariet från SKL nämndes bl a kulturhus i Katrineholm (Lokstallarna) och det planerade i Bergsjön i Göteborg.

Bibliotek 3.0 – samverkan och nätverk

Vi har haft Bibliotek 1.0 (dvs det traditionella lånebiblioteket), Bibliotek 2.0 (som bygger på interaktion med brukarna) och nu är det dags för tankemodellen Bibliotek 3.0! Tankarna bakom konceptet presenteras i danska Ida Jensens prisbelönta IVA-uppsats Folkebiblioteket 3.0 som samarbejdspartner og netværksfacilitator som kom i somras. Uppsatsen kan också ge ett perspektiv på Landsbygdsutredningens slutbetänkande – inte minst för de som noterat att bibliotek bara nämns fyr gånger och som tänker skriva remiss (Svensk Biblioteksförening, kanske?)

Dels utgår konceptet från en styrningsmodell som tänkts fram av danska landsbygdskommuner: Kommune 3.0 (det har alltså inte primärt med analogin ”webb 2.0” som så småningom omslöts av biblioteksfältet till ”bibliotek 2.0”) Kommune 3.0-konceptet handlar brukar- och medborgarstyrning för att säkra välfärden när samhället förändras och etablerade välfärdsinstitutioner inte klarar av sina uppdrag och åtaganden. Läs mer här och här  och här.

En annan del handlar om en rektion och kritik mot New Public Management och utvecklingen mot en ny styrform för offentligt finansierad verksamhet: New Public Governance.
Om NPM handlar om  marknad och konkurrens där konkurrensutsättningen kan innebära ökad produktivitet men kanske till priset av sämre kvalitet. I offentligt perspektiv handlar NPM om styrning och mätning där man inte alltid har en idé om vad det är som mäts, vilket gör det hela ganska poänglöst. NPG handlar om handlar nätverkande, samarbete, processer och utvärderingar. Om medborgarna i ett NPM-perspektiv betraktas som kunder i förhållande till välfärden, så ses de i NPG medskapare av samma välfärd. Det övergripande målet för NPM handlar om att öka effektiviteten genom rationaliseringar, medan målet för NPG är att främja såväl effektivisering som kvalitet genom samhällsstödd innovation.

Ida Jensen menar att om folkbiblioteken ska vara något mer än en avhämtningsplatser för biblioteksmedier eller  kopieringsbyråer så måste de visa att de har en välfärdsmässig utvecklingspotential genom att binda samman olika arenor, föreningar och organisationer i lokalsamhället. Bibliotek 3.0 tar sin utgångspunkt i tanken att invånarna ska vara likvärdiga medskapare av välfärden och därmed säkra folkbibliotekets roll i framtidens välfärdssamhälle. Invånarnas resurser i form av kunskaper, engagemang och vilja till förbättring och utveckling ska tas i anspråk och tänkas in i bibliotekets vardagliga verksamhet.
Enligt Ida Jensen bygger därför Bibliotek 3.0-konceptet på fem grundpelare:

  • Invånare till invånare (Egentligen heter det i Jensens uppsats ”Borger-til-borger”, men jag tycker att det är begränsande så jag valde att översätta till ”invånare” i stället för ”medborgare”)
    Det är nödvändigt för bibliotekspersonalen att betrakta användarna som likvärdiga medspelare och samarbetspartners som sitter på viktiga resurser. Kontakterna mellan invånarna är därför en av de viktigaste elementen i Bibliotek 3.0. Det bygger på invånarnas vilja och lust att dela sina kompetenser och kunskaper med likasinnade. Biblioteksrummet får därmed ökad betydelse för att rama in utväxlingen av kunskaper och för att stödja interaktionen mellan besökarna – även om det inte finns bibliotekspersonal på plats (Meröppet).
  • Invånarengagemang (”Borgerfællesskaber” som Jensen använder kan översättas till ”medborgarsamhällen” – men det låter som en tautologi för mig)
    Utgår från att de engagerade invånarna kommer att spela en större roll i tjänsteutbudet på biblioteket i form av volontärarbete. Från att ha setts som kund på biblioteket framstår invånarna mer som samarbetspartners medskapande utifrån ett synsätt att de har till speciella kompetenser, erfarenheter och intressen. Jensen ger några exempel som att öppna och stänga biblioteket, vägleda vid självbetjäningsmaskinerna och genomföra exempelvis IT-fortbildning för besökarna.
  • Att behärska livet
    Handlar om bibliotekets vilja och förmåga till att skapa välfärd för invånarna och trivsel på arbetsplatsen. Bibliotekets fokus blir därmed att hjälpa invånarna att förbereda sig på livets alla utmaningar. Att behärska sitt liv handlar om att var och en får livskvalitet genom att klara sig själva och samtidigt betyda något för andra.
    Att främja social hållbarhet i lokalsamhället ligger i linje med bibliotekets kärnuppgifter – det handlar om att ta fram redskap för egenutveckling och empowerment –  som dels ger bildning och dels en ökad förståelse för världen utanför. Poängen är invånarna inte får denna service serverad, utan att de växer genom att behärska livet tillsammans med andra.
  • Partnerskap som mål
    Att bygga partnerskap är själva essensen i Bibliotek 3.0 och kan ses som nyckeln till utveckling. Genom att biblioteket ingår i flera partnerskap med invånare och kommersiella aktörer kan folkbiblioteket framstå som en viktig medspelare i utvecklingen av lokalsamhället. Samtidigt som delaktigheten i partnerskapen kan utveckla bibliotekets service innebär det att biblioteksverksamheten säkras inför framtiden.
    Även om samarbete knappast är något nytt för biblioteken så blir formaliseringen av partnerskapen ett mål i sig. Det kan innebära att motsättningen mellan civilsamhällets oavhängighet och det offentligas ansvar för välfärden upphävs. Genom att medverka i partnerskap och kreativa allianser utvidgar biblioteket sin räckvidd och kan därmed positionera sig i lokalsamhället som katalysator för utveckling.
  • Performativa handlingar (”Skapande aktiviteter”?)
    Det handlar om hur invånarna blir aktiva medproducenter för skapande aktiviteter i bibliotekslokalerna men också om att personalen – och biblioteket som plats – bjuder in till skapande. Genom att erbjuda skapande aktiviteter på och utanför biblioteket blir det invånarnas ställe för att utvecklas genom hela livet.

De slutsatser Jensen gör utifrån sin forskning är att Bibliotek 3.0 i högre grad gör invånarna till medspelare i ett aktivt lokalsamhälle som understöds av biblioteket. I och med att det inte finns andra organisationer som tar på sig rollen att stödja partnerskap och skapande aktiviteter för och mellan invånarna har biblioteket en central roll som välfärdsinstitution.

Om digital övervakning och personlig integritet på svenska bibliotek

I sin sin masteruppsats från Uppsala universitet – Lämna mig ifred –  närmar sig Johannes Soldal ett brännande aktuellt ämne: motsättningen mellan myndigheters och dataföretags önskemål om ökad digital övervakning och biblioteksanvändarnas behov av personlig integritet när de använder sig av bibliotekens datorer och/eller nätverk.

Samtidigt som tillgången till den information som kan hämtas från internet blir en naturlig fortsättning på traditionell biblioteksverksamhet finns det integritetsproblem med bibliotekens internettjänster, menar författaren.

En av utgångspunkterna är hur det amerikanska Library Freedom Project påverkat en liknande rörelse här i Sverige. Ett exempel som Soldal nämner var t ex det kryptoparty som genomfördes på KB förra vintern. En annan av aktörerna kring dataintegritet är Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, DFRI som menar att  biblioteken är ”bildningscenter som når ut till många av dom som behöver veta mer om digitalt skydd.” Författaren citerar Linus Nordberg på DFRI: det verkar ”hända grejer när KB tar tag i frågorna”. (Se där ytterligare ett uppdrag för Nationell biblioteksstrategi!) Soldal skriver att enligt KB:s Elisabet Ahlqvist (numer Rundqvist, min anm) ”var det utifrån arbetet med DigiDel som tanken väcktes att även jobba med personlig integritet”

Några av de slutsatser som författaren kommer fram till är

  • Genom att använda sociala insticksprogram (från t ex Facebook, Twitter eller Instagram) på sina webbsidor så bidrar biblioteken till övervakningen.
  • Låg digital säkerhet på biblioteken är ett hot mot utsatta grupper i samhället – grupper vars integritet biblioteken tidigare har tagit stolthet i att försvara.

Om Pop up-bibliotek

I sin masteruppsats från Uppsala universitet beskriver och analyserar Camilla Käck trenden med tillfälligt uppställda boksamlingar i bibliotekens uppsökande verksamhet – Pop up-bibliotek. Hon menar att Pop-up-bibliotek dels kan ses som en modern form av ett uppsökande projekt och dels som marknadsföring – eller snarare ett sätt att nå ut till nya målgrupper genom en kommunikationsstrategi.
Författaren definierar pop up-bibliotek som ”ett mobilt bibliotek som är tidsbegränsat, oväntat och målgrupps- och miljöanpassat”. Skillnaden mellan uppsökande verksamhet och pop-up-bibliotek, menar hon, kan främst handla om den tidsbegränsade och den oväntade aspekten. Men i grunden är pop-up bibliotek en del av bibliotekens uppsökeri.

ekobibblan

Enligt de informanter hon intervjuat syftar pop up-biblioteken att:

  • tillgängliggöra biblioteket,
  • samverka med externa aktörer,
  • arbeta läsfrämjande,
  • nå fler
  • marknadsföring.

I sin analys av mål och syften med pop up-bibliotek, menar författaren att om de primära målen är att nå fler och att marknadsföra biblioteket kan det kräva en annan sorts arbete än om det är att arbeta läsfrämjande och samverka med externa aktörer och utveckla befintliga samarbeten.

Mer om mobil biblioteksverksamhet kan läsas i Regionbibliotek Stockholms Länsnytt nr 1/2016.

Barnboken – tidskrift för barnlitteraturforskning

Svenska Barnboksinstitutet ger ut en tidskrift om forskning kring barnlitteratur som delvis flugit under min radar: Barnboken.

Det senaste numret  (nr39) innehåller artiklar på temat ”Det svenska deckarundret: från Sventon till Simukka”: 
Sara Kärrholm undersöker i sin artikel förlagens marknadsstrategier i Anna Janssons, Kristina Ohlssons och Åsa Larssons författarskap för barn respektive vuxna. Lykke Guanio-Uluru jämför berättarstrategier i de svenska LasseMaja-böckerna med de norska Detektivbyrå nr. 2-böckerna och Charlotte Berry har undersökt Nils-Olof Franzéns egna översättningar till engelska av Agaton Sax-böckerna.

Därtill finns artiklar om läsandet som kulturell praktik och de litterära institutionerna. Samt en saftig recensionsavdelning av forskningslitteratur kopplad till barnlitteratur.

Integration, mötesplats och demokrati – Om folkbibliotekens arbete för och med nyanlända flyktingar

På uppdrag av länsbiblioteken i Dalarna och Uppsala har BHS-forskarna Ola Pilerot och Frances Hultgren tittat närmare på hur folkbiblioteken tagit sig an de förändringar, ut,aningar och svårigheter som ett ökat antal nyanlända flyktingar.

Rapporten – Folkbibliotekens arbete för och med nyanlända – om förändring, svårigheter och inspirerande utmaningar – är en del av ett större forskningsprojekt och bygger på en enkätundersökning riktad till samtliga anställda vid folkbibliotek i de båda länen.

I sin undersökning har forskarna hittat tre parallella  argument för varför folkbibliotekets arbete på det här området är viktigt. Bibliotekets arbete med nyanlända är viktigt därför att:

  • Det bidrar till integration; integrationsarbetet framställs som att det framförallt tar avstamp i samlingarna på så vis att språket är centralt för integrationen och språket och orden ryms i samlingarna
  • Det erbjuder en kravlös mötesplats; i denna kapacitet är det framförallt biblioteksrummet som betonas
  • Det är demokratifrämjande; här är det framförallt bibliotekarieprofessionens kapacitet och potential som betonas.

De förändringar på biblioteken som forskarna har sett, har att göra med att den nya användargruppen har fört med sig behovet av att kommunicera på andra språk än svenska. Efterfrågan på litteratur på andra språk än svenska har ökat markant.
De nya användarna resulterar i nya behov och önskemål; efterfrågan av tjänster och material som traditionellt inte har erbjudits av bibliotek har ökat. Den nya användargruppen innefattar fler besökare utan kunskap om eller erfarenhet av vad ett bibliotek är eller kan erbjuda.

De svårigheter som särskilt har betonats av deltagarna i studien har sammanfattningsvis att göra med den språkförbistring som uppstår. Därtill är det svårt att både hitta och skaffa den litteratur som efterfrågats. Det får till effekt att personalen upplever en känsla av att inte räcka till och att det inte sällan uppstår situationer i
arbetet som kan vara känslomässigt påfrestande.

De inspirerande utmaningar som deltagarna vittnar om innebär framförallt att bibliotekspersonalen upplever ”en känsla av att göra nytta på riktigt” och de berikande möten över kulturgränser som kan äga rum. Annat som nämnts är mer kopplat till professionen – utmaningen av att söka upp, belägga och anskaffa material som efterfrågats.
Bibliotekspersonalen har också vittnat om att de hittar kreativa lösningar på språkliga utmaningar. De i personalgruppen som behärskar andra språk än svenska får tillfälle att dra nytta av dessa kunskaper.

Deltagarna  i enkäten uppfattar det som angeläget att erbjuda kvinnor och barn särskild uppmärksamhet.