Professionell läsning

Konsten att bekämpa ”Fake news” på biblioteket

Senaste numret av Library Technology Reports har ett aktuellt tema: Fake news och hur det kan bekämpas i den digitala tidsåldern.

Innehållet:

Joanna M. Burkhardt
5-9
Joanna M. Burkhardt
10-13
Joanna M. Burkhardt
14-21
Joanna M. Burkhardt
22-28
Joanna M. Burkhardt
29-33

 

Varför älskar inte alla e-böcker?

Varför älskar ingen e-böcker?  Bibliotekarien vid karolinska Institutets universitetsbibliotek Caroline Myrberg ger svar på frågan varför studenter på högre utbildningar verkar föredra papper i stället för bytes i en artikel i UKSG Insights: ”Why doesn’t everyone love reading e-books? 
De problem med e-läsning som studenterna upplever har att göra med:

  • ögonen blir ansträngda av att läsa på skärm
  • distrasktioner i form av pushade meddelanden och sms
  • svårt att få överblick
  • otillräckliga navigationsredskap och klumpiga möjligheter för anteckningar och understrykningar
  • det är ofta komplicerat att ladda ner DRM-skyddade e-böcker

Några av problemen kan lösas med hjälp av bättre fungerande tekniskt format eller bättre programvara. DRM-skyddade e-böcker tillåter inte alltid läsning på olika tekniska plattformar vilket gör att akademiska bibliotek bör fortsätta köpa pappersböcker några år till.

 

 

Digitalt först – självskattningstest för bibliotekspersonal

Som en förberedelse inför den nationella biblioteksstrategins  förslag till det digitala kompetenslyftet för folkbibliotekspersonal ”Digitalt först med användaren i fokus” initierades ett samarbete mellan läns- och
regionbiblioteken i Dalarna, Stockholm, Uppsala och Örebro under våren 2017. Syftet var att utveckla gemensamma verktyg och metoder att använda vad gäller digital kompetensutveckling och digital verksamhetsutveckling.

I en rapport Digitala kompetenser – vägen till ett självskattningstest för folkbibliotekspersonal beskriver projektgruppen hur de  arbetat med självskattningstestet. I rapporten presenteras teorin bakom självskattningstestet.
I en bilaga kan den nyfikne själv ta del av hur självskattningstestet kommer att se ut i dess färdiga form.

Samarbetet kring testet är en del av en större samverkan som även innefattar  finansieringen av en  översättning av metodhandboken Design thinking for libraries. Denna resurs för verksamhetsutveckling beräknas finnas fritt tillgänglig på svenska från början av 2018.

Europeana Impact Playbook

Behöver du visa på effekterna och värdet av ditt arbete när du jobbar på bibliotek , museum eller arkiv? Är du nyfiken på vilken effekt ditt dagliga värv har på människors liv? Vill du veta mer om hur museer, bibliotek eller arkiv bidrar till att skapa förändringar? Letar du efter verktyg som hjälper dig att mäta det? 
Då kan du testa Europeanas ”Impact Playbook” som du kan ladda ner här. Det är en ganska konkret handbok med inslag av designtänkande, bästa praktiska exempel, exempel på workshops med mera.

Om barn och ungas kulturvanor

Myndigheten för kulturanalys presenterar en ny kulturvaneanlys med fokus på barn och unga, Barns och ungas kulturaktiviteter  Analysen visar att kulturdeltagandet är högt bland barn och unga, men det finns skillnader mellan olika åldrar och mellan flickor och pojkar.

Från analysen:

  • Föräldrarnas utbildningslängd påverkar barns och ungas kultur- och fritidsaktiviteter.
    Barn och unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning går mer på museum och konstutställningar. De spelar i högre grad musikinstrument och roll-/brädspel och deltar i musik-/kulturskola. Dessa barn läser också mer böcker, dagstidningar och andra former av tidningar i högre utsträckning än barn som har föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning.
  • Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämfört med pojkar.
    De besöker i högre grad teater eller musikal, konserter, dansföreställningar eller konstutställningar. Flickor läser mer skönlitteratur och bloggar än pojkar; däremot finns det inga könsskillnader i läsande av faktalitteratur och dagstidningar.
  • Spelkultur
    Lika många flickor som pojkar spelar mobilspel eller roll-/brädspel, men pojkar spelar mobilspel oftare än flickor.  Könsskillnaderna är stora för dator- och tv-spelande i de äldre årskurserna, där pojkar (94 procent) spelar mer än flickor (60 procent).
  • Yngre barn deltar mer i kulturaktiviteter än äldre.
    Barn i årskurs 5 går mer på museum, teater, musikal eller dansföreställning än unga i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Att skriva egna berättelser och andra skapande aktiviteter är också vanligare bland de yngre barnen. Andelen barn och unga som besöker bibliotek på fritiden är högst i årskurs 5, där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund. Det finns inga skillnader mellan barn och unga med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som deltar i musik-/kulturskola.
  • Flickor besöker bibliotek mer än pojkar.
  • I årskurs 5 hade 91 procent läst minst en bok på fritiden under det senaste halvåret. I både årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 uppgav lite mer än 60 procent att de läst skönlitteratur samt faktalitteratur på fritiden under det senaste halvåret. Andelen barn och unga som besökt bibliotek på fritiden var högst i årskurs 5 där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med föräldrar med högre utbildning läste generellt mer böcker och tidningar, särskilt i de högre årskurserna.

Nationella biblioteksstrategin om migration och språklig mångfald

I sin serie av rapporter har den nationella biblioteksstrategin kommit till analysen av bibliotekens roll i det flerspråkiga samhället. Det görs i den pinfärska rapporten  Migration och språklig mångfald.

Från sammanfattningen:

  • ”Studiens syfte var att hitta regionala och/eller kommunala initiativ som skulle kunna lyftas och få bäring på nationell nivå genom fortsatt utveckling. I kartläggningen har goda initiativ identifierats men vi har även stött på områden med vissa utvecklingsbehov. Dessa berör biblioteken i rollen som en demokratifrämjande samhällsaktör och som i den dagliga verksamheten mer eller mindre driver en språkutveckling som borde lyftas till en högre nivå. Dessa områden är viktiga att belysa och är därför inkluderade som underlag inför kommande studier och framtagande av nationella strategier. Kartläggningen lägger dock fram en rekommendation som är av mer konkret karaktär. Rekommendationen kan kopplas bland annat till området medieförsörjning där KB, IB och den regionala biblioteksverksamheten gemensamt skulle kunna samverka kring frågor som rör språklig mångfald.”
  • ”Statliga bidrag har varit betydelsefulla för att få igång biblioteksverksamhet som kan möta upp behoven i migrationens tid, men dessa är kortsiktiga och skapar osäkerhet för vad som ska hända när finansieringen upphör. Utvärdering och uppföljning av hur projekt och olika initiativ faller ut verkar sällsynt och det är oklart hur goda erfarenheter sprids. Biblioteken behöver involveras bättre i planering och samordning inom kommunen. Biblioteken behöver också samverka och samplanera med samhällets andra delar och med civilsamhället. De åtgärder samhället gör behöver ha en långsiktig hållbarhet, vara robust och samtidigt flexibel och lätt att ställa om.”
  • ”IB når inte ut till regionerna i den utsträckning som vore önskvärt. Det framgår att kunskapen och vetskapen om IB:s verksamhet som nationell resurs är låg ute i landet. Inför förnyat uppdrag 2019 är det aktuellt att se över hur till exempel ett mer utvecklat samarbete med den regionala biblioteksverksamheten skulle kunna utformas.”

Rapporten rekommenderar:

  • ”Det behövs strategier för att komma tillrätta med de brister som finns och dagens ojämlika utbud av mångspråkig medier och dess tillgängliggörande. Det behövs ett helhetsgrepp på språklig mångfald som även omfattar de nationella minoritetsspråken.”
  • ” Vi rekommenderar att utreda vilken roll IB och KB tillsammans skulle kunna ha för att på lång sikt främja de typer av insatser som gynnar språklig mångfald inklusive nationella minoritetsspråk.”
  • Det första som behöver göras är en översyn av IB:s uppdrag. Inför 2019 ska IB:s uppdrag förnyas och här har KB tillsammans med IB möjligheten att omformulera och utvidga uppdraget för att tillgodose de behov och utmaningar som idag finns vad gäller mångspråk och integration. IB är nyckelaktör som behöver stärkas för att kunna fylla funktionen av ett nationellt resurs- och kompetenscenter som dels tar höjd för framtiden där de digitala, mobila och flexibla lösningarna är det som är det långsiktigt hållbara, dels tillsammans med KB utgör en nod för nationell katalogisering och katalogiseringsstöd.
  • Det andra som behöver göras är en översyn av den regionala biblioteksverksamhetens uppdrag i förhållande till Kultursamverkansmodellen.
    Den regionala biblioteksverksamheten är en viktig aktör och utgör en betydelsefull länk till den kommunala biblioteksverksamhet där arbetet utförs.

Enligt KB:s bibliotekssamverkansblogg har utredaren Bjarne Stenquist fått i uppdrag är att utifrån ett användar- och samhällsperspektiv ta avstamp i kartläggningen och formulera förslag till reformprogram för hur staten kan understödja bibliotekens samhällsroll som verktyg för integration. Den studien redovisas i december 2017.

 

Makten och ärligheteten – om bibliotekschefens praktiska kunskap

Kommer ni ihåg reflektionsboken ”Bibliotekariens praktiska kunskap” som Regionbibliotek Stockholm garv ut under Eva Schwartz redaktionsskap förra året? Den var tänkt för bibliotekarier, studenter eller för alla andra som är intresserade av vad som pågår i folkbibliotekens olika rum, med boksamlingar, kulturevenemang, datorer och informationsdiskar.

Nu har Johanna Hansson och Elisabeth Aldstedt tillsammans gett ut en motsvarande bok men ur ledarskapsperspektiv: Makten och ärligheten.

Med boken vill författarna visa på skillnaden mellan retorik och praktik när chefen vill få saker att hända på riktigt. Självkännedom och medvetenhet är A och O för chefens förmåga att nå resultat menar författarna. De vill visa hur vardagsarbetet för de biblioteksansvariga påverkas av samspelet mellan de system de verkar i och chefernas egna medvetenhet om det egna handlingsutrymmet. Författarna vill också belysa hur dialog och reflektion kring hur det är – snarare än hur det borde vara – är centralt för att utveckla en verksamhet. (Eftersom jag erkänner mig till de ”flummiga och oförargligas” skara, så håller jag inte med om just detta statement. Med bara fokus på här och nu utvecklas verksamheten inte. Biblioteksverksamheten måste ha mål och utmaningar, enligt min uppfattning. Ju mer utmanande desto bättre. Naturligtvis måste det finnas en startpunkt, men det måste också finnas en rikting och en energi – annars sker inget annat än biblioteket trampar vattaen och personal och chefer dras ner i ett ältande över sakernas tillstånd. Nu har jag iofs inte läst klart boken, så jag kan ha missförstått alltihop.)

Författarna utgår dels från sina egna erfarenheter från bl a Stockholms stadsbibliotek, dels från intervjuer med chefer på fältet. Det är många praktiska exempel som bibliotekschefer kan ta stöd i

MYKA: Mer offentliga medel till kultur

Idag publicerar Myndigheten för kulturanalys ny statistik över de offentliga medlen till kultur, som bland annat visar att dessa har ökat med 14 procent sedan 2007, och att de även ökat med 5 procent i mätt i kronor per invånare.

De sammanlagda medlen till kultur hos stat, regioner/landsting och kommuner uppgick år 2016 till drygt 27 miljarder kronor. Det motsvarade 2 724 kronor per invånare. Staten och kommunerna stod för den största delen av de offentliga utgifterna för kultur – 44 respektive 41 procent. Motsvarande siffra för regioner/landsting var 15 procent. Statens utgifter för kultur var 11,9 miljarder kronor, regioner/landstings utgifter var drygt 4 miljarder och kommunernas 11,3 miljarder år 2016.

Kulturutgifterna ökar nominellt, även i fasta priser över tid. Kulturutgifternas andel för staten och regionerna/landstingen av de totala utgifterna har varit relativt konstant under perioden 2007–2016. För kommunerna däremot har kulturutgifternas andel sjunkit under samma period med 0,2 procent.

Rapporten heter Samhällets utgifter för kultur 2016.

Om lärande på universitets- och högskolebibliotek

I sex uppsatser undersöks de bidrag som dagens akademiska bibliotek gör till lärande och undervisning. Ämnen är den utvecklingen av läromiljöer, hur informationskompetens skapas,undervisning  av digital humaniora i bibliotek, rumsliga kompetenser, samarbete i digitala specialsamlingar och 3-D-printning och pedagogik. Ladda ner hela A Splendid Torch: Learning and Teaching in Today’s Academic Libraries

Eller de delar du är intresserad av:

Handing on the Splendid Torch: The Continuing Evolution of the Learning Commonsby Martin Tsang, Tamsyn Mahoney-Steel, Jodi Reeves Eyre, and Christa Williford   

Creating Contact Zones in a “Post-Truth” Era: Perspectives on Librarian–Faculty Collaboration in Information Literacy Instructionby Bridget Whearty, Marta Brunner, Carrie Johnston, and Ece Turnator

Exploring How and Why Digital Humanities Is Taught in Librariesby Hannah Rasmussen, Brian Croxall, and Jessica Otis

Current Use and Prospective Future of the University Map Library: A Case Study of Multiple Perspectives From One Institutionby John Maclachlan, Jason Brodeur, Brian Baetz, Patrick DeLuca, Julia Evanovitch, Rebecca Lee, and Supriya Singh

New Opportunities for Collaboration in the Age of Digital Special Collectionsby Erin Connelly, Anne Donlon, Dimitrios Latsis, and Dawn Schmitz 

Shiny Things: 3D Printing and Pedagogy in the Libraryby Jennifer Grayburn, Veronica Ikeshoji-Orlati, Anjum Najmi, and Jennifer Parrott

Ett långsiktigt, evidensbaserat hållbart och strategiskt planeringsverktyg för biblioteksutveckling

Det kanske vore något för den nationella biblioteksstrategin att låta ta fram?
Det håller kollegorna i Storbritannien på med. Engelska kulturdepartementet har precis släppt en beta-version av sin Longer-term, evidence-based sustainable planning toolkit

Verktygslådan är tänkt hjälpa verksamhetsansvariga att förstå hur biblioteket kan bidra till att övergripande strategiska mål för lokalsamhället uppnås..