Professionell läsning

Om språklig imperialism i bibliotekskatalogen

Klassifikationssystem som SAB, UDK och Dewey antas vara logiska objektiva och icke-politiska Men samtidigt speglar de och återskapar de den samtida makten. I all fall enligt Frank Houghton och Lisa O’Rourke Scott som undersökt dominansen av engelska namnformer i bl a Dewey.

Linguistic Imperialism, Toponymy, Semiotics & Taxonomies visar på hur internationella klassifikationssystem fortsätter att använda engelska namnformer.

”… anglicised versions of Irish place names are being reproduced through library systems on an ongoing basis. As such, they do not merely reflect dominant
global cultural norms, but legitimise and perpetuate them. The hegemonic dominance of English in library cataloguing systems, particularly in the international context, continues to covertly undermine local and indigenous languages.”

OK, jag jobbar inte längre speciellt med klassifikation och är lite osäker på hur det nuförtiden ser ut i ”svenska Dewey” eller SAB för den delen. Men det ger lite aspekter på bibliotek och förment neutralitet och även våra egna språkliga minoriteter och hur de placeras in i klassifikationssystemen och om det finns några hierarkier som vi inte pratar högt om.

Om kriser, känslor och det nödvändiga i att ha en strategisk kommunikationsplan

Senaste numret (2/2019) av Library Leadership & Management finns nu att läsa på webben för den som är intresserad av sådant.

Learning from Crucible Moments: Lessons in Crisis Leadership
Steven J. Bell

”Though crisis leadership may be discussed in leadership training, it is often the case that experiencing and leading through crises is the primary way in which most library leaders gain skill in managing these challenging situations. If we learn through our mistakes, then crisis leadership is surely a shining example of this principle for leaders are most apt to falter when finding themselves in the crucible. ”

Emotional Intelligence, Emotional Culture, and Library Leadership
Jason Martin

Creating an Organizationally Embedded Strategic Communication Plan for Libraries
Doralyn Rossmann

”This article outlines the purpose and development of a library’s values, mission, and vision statements, a strategic plan, a communication plan, and the embedding of that plan in organizational culture.”

Bibliotek på Instagram och Snapchat

I senaste numret (vol 55 /No 2 – Mastering Mobile through Social Media: Creating Engaging Content on Instagram and Snapchat) av amerikanska biblioteksföreningens Library Technology Reports undersöker Paige Alfonzo hur bibliotek kan förbättra sin närvaro på just Instagram och Snapchat.

Hon intervjuar erfarna instgrammare och snapchattare från olika typer av amerikanska bibliotek om deras erfarenheter och ger råd om verktyg och andra resurser som t ex vikten av en strategi för användandet av sociala medier i organisationen. Hon ger också tips på goda exempel och på hur biblioteken kan höras och uppmärksammas i det sociala medie-bruset. (T ex. hmed hjälp av humor, tävlingar och taggar)

Exemplen är många och främst från USA. Det är väl därför hon missat mitt personliga, svenska favoritbibliotek på Instagram: @degerfors.

 

Dagens bibliotekslänk: Selling and lending e-books: Changes in the Swedish literary field

Dagens bibliotekslänk går till Birgitta Wallins doktorsavhandling från Högskolan i Borås: ”Selling and lending e-books: Changes in the Swedish literary field”.

Från abstract: ”Key findings revealed that the e-book distributors in the Swedish book market maintain their positions by adapting to the changing digital market. There are two main strategies found in regard to e-book use: the first in which the use of e-books is encouraged in order to maintain relevance for customers and library users; the second in which physical bookshops and some public libraries are passive and do not encourage the use of e-books when it comes to their customers and library users.”

och

”The tensions found mainly concerned the availability of e-book titles and conditions of selling, licensing, lending and use of e-book titles as dictated by the most powerful actors in the field. There were ideological tensions which emerged with e-book lending which were not present with print book lending (at least not from the beginning of the 20th century).

Om Trampolinmodellen

För några år sen besökte jag litteraturhuset Trampolin i Sandviken. Efter det besöker brukar jag alltid rekommendera att göra ett studiebesök där, när jag är ute och föreläser för personal på folkbibliotek runt om ilandet.

Nu kan du ta del av Sandvikens kommuns metod för att stimulera och stödja  barns läs- och språkutveckling genom estetiska uttrycksformer med fokus på berättande. Metoden beskrivs i en ny handbok: Trampolinmodellen – ett lekfullt sätt att stärka barns och ungas språkutveckling. Boken går att beställa här.


Bland de metoder som har prövat på Trampolin finns till exempel hur barns delaktighet genomförs i praktiken genom till exempel bemötande, observation och representation. Annat handlar om hur själva designprocessen kan gå till för att utforma ett rum för barns och ungdomars delaktighet. Men det finns också handfasta råd kring planering och genomförande av hyfsat komplicerade projekt.

 

 

Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018

Under 2018 har Kungl. biblioteket genomfört en kartläggning av de svenska folkbibliotekens och skolbibliotekens medieförsörjning. Syftet har varit att få en bättre inblick i hur biblioteken, genom framför allt olika samarbetsformer, löser sina medieförsörjningsbehov. För folkbibliotekens del har KB lagt tonvikten på samarbeten över kommungränser och på regional nivå, medan fokus för skolbiblioteken har varit  den kompletterande medieförsörjningen.

Rapporten heter Folk- och skolbibliotekens medieförsörjning 2018 – en översikt

Idag finns 18 samarbeten i vilka fler kommuner delar en gemensam katalog och har gemensam cirkulation. Dessa samarbeten omfattar totalt ungefär hälften av landets kommuner och fler samarbeten mellan kommuner verkar vara på gång. Det finns även ytterligare elva samarbeten kring någon form av gemensam webbplats. Andra typer av mediesamarbeten som förekommer över kommungränserna rör sådant som e-bokshantering, fjärrlån och transporter.

Den regionala biblioteksverksamhetens roll i den fysiska medieförsörjningen har ändrats sedan bibliotekslagen 2014 trädde i kraft. Den kompletterande medieförsörjningen fasas ut. Många regionala biblioteksverksamheter fortsätter däremot att  stödja transportlösningar. Dessa lösningar främjar lån- och fjärrlån mellan bibliotek inom den egna regionen och ibland även över regiongränserna. Man arbetar också med att på andra sätt stödja samarbeten, avtal och upphandlingar kring exempelvis e-medier. Utmaningar som många i den regionala biblioteksverksamheten ser i framtiden rör frågor kring e-medier, minoritetsspråk och mångspråk.

 

 

 

 

Löpa linan ut – om barnkonventionen på folkbibliotek

De regionala biblioteksverksamheterna i Gävleborg, Sörmland, Östergötland och Örebro län har tillsammans tagit fram en skrift som en hjälpmedel för bibliotekschefer. Skriften heter Löpa linan med undertitel ”Bibliotekschefens strategiska modell för implementering av FN:s konvention om barnets rättigheter. Den kommer att presenteras närmare under Folk och kultur i Eskilstunas senare i veckan.  Redan nu kan den intresserade läsa webbversionen här.

Skriften innehåller en strategisk modell i åtta steg, en taxonomi som bibliotekschefen kan utgå från för att göra konventionen till verklighet på det egna biblioteket, Här finns också ett kapitel om metoder och verktyg i det konkreta arbetet med personalgruppen.

 

 

Dagens bibliotekslänk: Library Design for the 21st Century

Diane Koen and Traci Engel Lesneski : Library Design for the 21st Century – Collaborative Strategies to Ensure Success

Ur innehållet:

  • ”Collaborative Strategies for Successful Library Design” (Chicago, Illinois)
  • ”What comes after the Third Place?” (Columbus, Ohio)
  • ”Key Issues for Library Space: International Perspectives” (Maynooth, Ireland)
  • ”Storage, the final frontier” (Munich, Germany)
  • ”Telling and selling the space story” (Wrocław, Poland)

 

Om samverkan mellan folkbibliotek och kulturskolor – Mer för fler

Nu finns slutrapporten från SKLs samverkansprojekt mellan kulturskolor och folkbibliotek att ladda ner. Rapporten heter Mer för fler – Erfarenheter från utvecklingsarbete med användaren i fokus

Lärdomar från projektet att ta med ( t ex till ansökan om Stärkta bibliotek, Digitalt först etc) är t ex

Faktorer som stödjer ett bra genomslag för projekt och arbetssätt är:

  • En ledning som följer, stödjer och legitimerar arbetet
  • Kunskap om grupprocesser och förändringsledning
  • En utmaning som är väl avgränsad och som fokuserar på användaren
  • En hållbar projektorganisation

Deltagare i projektet var följande kommuner som också berättar om resultatet i den egna kommunen: Arvidsjaur, Degerfors, Kungsbacka, Laholm, Landskrona, Norrköping, Sandviken, Tierp, Vaggeryd, Värmdö, Borgholm, Håbo, Gävle, Karlstad, Kramfors, Lerum, Sollentuna, Sundsvall, Torsby, Tyresö, Östersund, Borlänge, Enköping, Eskilstuna, Hagfors, Kristianstad, Sjöbo, Trollhättan, Umeå, Vänersborg, Örebro, Österåker.

Om bibliotekspersonalens attityder till digitala verktyg

Många anställda på folkbibliotek är, och kommer att under de närmaste åren att vara, involverade i fortbildningsinsatser kring digitalisering och i digitala verktyg i det landsomfattande projektet Digitalt först med användaren i fokus. I ett nytt examensarbete – Anställdas attityder till digitala verktyg inom biblioteksbranschen –  från Luleå Tekniska Universitet undersöker Gabriela Christiansen och Maria Fellnäs bibliotekspersonalens inställning till de digitala verktyg som de måste förhålla sig till.

Undersökningen av det aktuella biblioteket  visar

  • att de anställda har en positiv attityd till digitala verktyg.
  • att de anställda upplever att digitala verktyg är stressande när de inte fungerar och när de saknar kunskap.
  • att de anställdas självförmåga att hantera digitala frågor är låg.
  • att de anställda blir mindre stressade av att hantera digitala frågor när de har tillräcklig kunskap om vardagsteknik.
  • att ju bättre kunskap de anställda har om digitala verktyg och ju mer tid de har att lära sig nya digitala verktyg, desto mer positiv är deras attityd.
  • att den yngre åldersgruppen har mer kunskap om digitala verktyg, än den äldre.
  • att den yngre åldersgruppen blir mindre stressad av och har en bättre förmåga att hantera digitala frågor