B/I-uppsatser

Hur ser bibliotekarier på läsfrämjande i förhållande till nya medier?

I sin nya  kandidatuppsats från Umeå universitet, Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö undersöker Sofie Strandberg hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier so tv-spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet.

Enligt författaren erbjuder nya medier möjligheter på bibliotek till lärande och kan fungera som redskap att locka till sig yngre målgrupper. De nya medierna är samtidigt beroende av ett personligt intresse och engagemang hos bibliotekarierna för att kunna nå sina inneboende resurser och potential. De nya medier författaren beskriver har inte bara förändrat synen på berättandet, läsandet behöver inte längre utgå ifrån en tryckt text.

Här finns en intressant problematik: nya digitala medier kan försvåra det rent läsfrämjande arbetet hos biblioteken eftersom det finns en konkurrens mellan de olika medieformaten. ”Här står biblioteken inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv. För yrkesverksamma bibliotekarier blir det därför viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. ” (min kursiv)

”Biblioteken behöver mobilisera och utveckla en kännedom om populärkulturella fenomen och utnyttja denna i sitt arbete riktat mot barn och ungdomar i det läsfrämjande arbetet. Spetskompetenser och kännedom om nya medier som serier, sci- fi, rollspel behöver lyftas fram och värderas samt kunskap om ungdomskulturer. Dessutom blir det också allt mer angeläget att som bibliotekarie kunna arbeta kreativt och innovativt med digitala medier som hjälpmedel i det läsfrämjande arbetet.”

Om nyanlända och språkcaféer på bibliotek

I sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet – Folkbiblioteket och nyanlända –  vill Leila Hellström undersöka hur folkbibliotekarier arbetar med nyanlända i sin dagliga verksamhet och hur de ser på sin roll i integrationsprocessen. Resultatet visar bland annat att de intervjuade respondenterna upplever en otillräcklighet i deras roll i integrationsprocessen för de nyanlända. Bibliotekspersonalen vill göra mer för de nyanlända än vad de hinner. Bristen på tid, personal och språkkompetens upplevs som hinder för en utökad och förbättrad mångspråksverksamhet. De intervjuade vill utveckla och arbeta mer med programverksamhet, läsfrämjande
aktiviteter genom lättlästa bokcirklar, samverkan mellan interna och externa aktörer samt uppsökande verksamhet. Integrationsarbete bör integreras hos all bibliotekspersonal och som bör diskuteras i personalgruppen.

I en annan uppsats från Linnéuniversitetet undersöker Jonna Knutsson språkcaféer på folkbibliotek som platser för möten, integration och lärande. Författaren har intervjuat deltagare i språkcaféer om hur de upplever dessa.

Enligt författaren utgör språkcaféer en plattform för både muntlig språkträning och samhällelig informationsförmedling. De har förstärkt de intervjuades språkliga självförtroende och bidrog till språkutvecklingen genom att fungera som en informell och tillåtande plattform för muntlig språkträning.

Språkcaféet gav även deltagarna möjligheter att utöka sina samhälleliga kunskaper. Genom språkcaféernas funktion som mötesplats, gynnades respondenternas utveckling av sociala broar främst mellan deltagarna och till biblioteket som institution. Detta bidrog till att stödja respondenternas etablerings- och integrationsprocesser. De tvärkulturella möten som genererades på språkcaféerna kan ha gynnat andra typer av integration, genom att underminera stereotyper och fördomar. Men om fler cirkelledare, eller fler ”svenska” besökare, hade deltagit hade ett större
tvärkulturellt och integrationsgynnande utbyte kunnat ta plats.

Enligt författaren brast språkcaféformen till viss del, utifrån de intervjuades önskan att få mer kontakt med andra svenskar. Aktiviteter som ”låna en svensk” kan därför vara ett bra komplement till språkcaféer i att stödja
nyanlända och deras behov av plattformar för språkligt och samhälleligt lärande.

 

 

Bibliotek 3.0 – samverkan och nätverk

Vi har haft Bibliotek 1.0 (dvs det traditionella lånebiblioteket), Bibliotek 2.0 (som bygger på interaktion med brukarna) och nu är det dags för tankemodellen Bibliotek 3.0! Tankarna bakom konceptet presenteras i danska Ida Jensens prisbelönta IVA-uppsats Folkebiblioteket 3.0 som samarbejdspartner og netværksfacilitator som kom i somras. Uppsatsen kan också ge ett perspektiv på Landsbygdsutredningens slutbetänkande – inte minst för de som noterat att bibliotek bara nämns fyr gånger och som tänker skriva remiss (Svensk Biblioteksförening, kanske?)

Dels utgår konceptet från en styrningsmodell som tänkts fram av danska landsbygdskommuner: Kommune 3.0 (det har alltså inte primärt med analogin ”webb 2.0” som så småningom omslöts av biblioteksfältet till ”bibliotek 2.0”) Kommune 3.0-konceptet handlar brukar- och medborgarstyrning för att säkra välfärden när samhället förändras och etablerade välfärdsinstitutioner inte klarar av sina uppdrag och åtaganden. Läs mer här och här  och här.

En annan del handlar om en rektion och kritik mot New Public Management och utvecklingen mot en ny styrform för offentligt finansierad verksamhet: New Public Governance.
Om NPM handlar om  marknad och konkurrens där konkurrensutsättningen kan innebära ökad produktivitet men kanske till priset av sämre kvalitet. I offentligt perspektiv handlar NPM om styrning och mätning där man inte alltid har en idé om vad det är som mäts, vilket gör det hela ganska poänglöst. NPG handlar om handlar nätverkande, samarbete, processer och utvärderingar. Om medborgarna i ett NPM-perspektiv betraktas som kunder i förhållande till välfärden, så ses de i NPG medskapare av samma välfärd. Det övergripande målet för NPM handlar om att öka effektiviteten genom rationaliseringar, medan målet för NPG är att främja såväl effektivisering som kvalitet genom samhällsstödd innovation.

Ida Jensen menar att om folkbiblioteken ska vara något mer än en avhämtningsplatser för biblioteksmedier eller  kopieringsbyråer så måste de visa att de har en välfärdsmässig utvecklingspotential genom att binda samman olika arenor, föreningar och organisationer i lokalsamhället. Bibliotek 3.0 tar sin utgångspunkt i tanken att invånarna ska vara likvärdiga medskapare av välfärden och därmed säkra folkbibliotekets roll i framtidens välfärdssamhälle. Invånarnas resurser i form av kunskaper, engagemang och vilja till förbättring och utveckling ska tas i anspråk och tänkas in i bibliotekets vardagliga verksamhet.
Enligt Ida Jensen bygger därför Bibliotek 3.0-konceptet på fem grundpelare:

  • Invånare till invånare (Egentligen heter det i Jensens uppsats ”Borger-til-borger”, men jag tycker att det är begränsande så jag valde att översätta till ”invånare” i stället för ”medborgare”)
    Det är nödvändigt för bibliotekspersonalen att betrakta användarna som likvärdiga medspelare och samarbetspartners som sitter på viktiga resurser. Kontakterna mellan invånarna är därför en av de viktigaste elementen i Bibliotek 3.0. Det bygger på invånarnas vilja och lust att dela sina kompetenser och kunskaper med likasinnade. Biblioteksrummet får därmed ökad betydelse för att rama in utväxlingen av kunskaper och för att stödja interaktionen mellan besökarna – även om det inte finns bibliotekspersonal på plats (Meröppet).
  • Invånarengagemang (”Borgerfællesskaber” som Jensen använder kan översättas till ”medborgarsamhällen” – men det låter som en tautologi för mig)
    Utgår från att de engagerade invånarna kommer att spela en större roll i tjänsteutbudet på biblioteket i form av volontärarbete. Från att ha setts som kund på biblioteket framstår invånarna mer som samarbetspartners medskapande utifrån ett synsätt att de har till speciella kompetenser, erfarenheter och intressen. Jensen ger några exempel som att öppna och stänga biblioteket, vägleda vid självbetjäningsmaskinerna och genomföra exempelvis IT-fortbildning för besökarna.
  • Att behärska livet
    Handlar om bibliotekets vilja och förmåga till att skapa välfärd för invånarna och trivsel på arbetsplatsen. Bibliotekets fokus blir därmed att hjälpa invånarna att förbereda sig på livets alla utmaningar. Att behärska sitt liv handlar om att var och en får livskvalitet genom att klara sig själva och samtidigt betyda något för andra.
    Att främja social hållbarhet i lokalsamhället ligger i linje med bibliotekets kärnuppgifter – det handlar om att ta fram redskap för egenutveckling och empowerment –  som dels ger bildning och dels en ökad förståelse för världen utanför. Poängen är invånarna inte får denna service serverad, utan att de växer genom att behärska livet tillsammans med andra.
  • Partnerskap som mål
    Att bygga partnerskap är själva essensen i Bibliotek 3.0 och kan ses som nyckeln till utveckling. Genom att biblioteket ingår i flera partnerskap med invånare och kommersiella aktörer kan folkbiblioteket framstå som en viktig medspelare i utvecklingen av lokalsamhället. Samtidigt som delaktigheten i partnerskapen kan utveckla bibliotekets service innebär det att biblioteksverksamheten säkras inför framtiden.
    Även om samarbete knappast är något nytt för biblioteken så blir formaliseringen av partnerskapen ett mål i sig. Det kan innebära att motsättningen mellan civilsamhällets oavhängighet och det offentligas ansvar för välfärden upphävs. Genom att medverka i partnerskap och kreativa allianser utvidgar biblioteket sin räckvidd och kan därmed positionera sig i lokalsamhället som katalysator för utveckling.
  • Performativa handlingar (”Skapande aktiviteter”?)
    Det handlar om hur invånarna blir aktiva medproducenter för skapande aktiviteter i bibliotekslokalerna men också om att personalen – och biblioteket som plats – bjuder in till skapande. Genom att erbjuda skapande aktiviteter på och utanför biblioteket blir det invånarnas ställe för att utvecklas genom hela livet.

De slutsatser Jensen gör utifrån sin forskning är att Bibliotek 3.0 i högre grad gör invånarna till medspelare i ett aktivt lokalsamhälle som understöds av biblioteket. I och med att det inte finns andra organisationer som tar på sig rollen att stödja partnerskap och skapande aktiviteter för och mellan invånarna har biblioteket en central roll som välfärdsinstitution.

Om digital övervakning och personlig integritet på svenska bibliotek

I sin sin masteruppsats från Uppsala universitet – Lämna mig ifred –  närmar sig Johannes Soldal ett brännande aktuellt ämne: motsättningen mellan myndigheters och dataföretags önskemål om ökad digital övervakning och biblioteksanvändarnas behov av personlig integritet när de använder sig av bibliotekens datorer och/eller nätverk.

Samtidigt som tillgången till den information som kan hämtas från internet blir en naturlig fortsättning på traditionell biblioteksverksamhet finns det integritetsproblem med bibliotekens internettjänster, menar författaren.

En av utgångspunkterna är hur det amerikanska Library Freedom Project påverkat en liknande rörelse här i Sverige. Ett exempel som Soldal nämner var t ex det kryptoparty som genomfördes på KB förra vintern. En annan av aktörerna kring dataintegritet är Föreningen för Digitala Fri- och Rättigheter, DFRI som menar att  biblioteken är ”bildningscenter som når ut till många av dom som behöver veta mer om digitalt skydd.” Författaren citerar Linus Nordberg på DFRI: det verkar ”hända grejer när KB tar tag i frågorna”. (Se där ytterligare ett uppdrag för Nationell biblioteksstrategi!) Soldal skriver att enligt KB:s Elisabet Ahlqvist (numer Rundqvist, min anm) ”var det utifrån arbetet med DigiDel som tanken väcktes att även jobba med personlig integritet”

Några av de slutsatser som författaren kommer fram till är

  • Genom att använda sociala insticksprogram (från t ex Facebook, Twitter eller Instagram) på sina webbsidor så bidrar biblioteken till övervakningen.
  • Låg digital säkerhet på biblioteken är ett hot mot utsatta grupper i samhället – grupper vars integritet biblioteken tidigare har tagit stolthet i att försvara.

Om Pop up-bibliotek

I sin masteruppsats från Uppsala universitet beskriver och analyserar Camilla Käck trenden med tillfälligt uppställda boksamlingar i bibliotekens uppsökande verksamhet – Pop up-bibliotek. Hon menar att Pop-up-bibliotek dels kan ses som en modern form av ett uppsökande projekt och dels som marknadsföring – eller snarare ett sätt att nå ut till nya målgrupper genom en kommunikationsstrategi.
Författaren definierar pop up-bibliotek som ”ett mobilt bibliotek som är tidsbegränsat, oväntat och målgrupps- och miljöanpassat”. Skillnaden mellan uppsökande verksamhet och pop-up-bibliotek, menar hon, kan främst handla om den tidsbegränsade och den oväntade aspekten. Men i grunden är pop-up bibliotek en del av bibliotekens uppsökeri.

ekobibblan

Enligt de informanter hon intervjuat syftar pop up-biblioteken att:

  • tillgängliggöra biblioteket,
  • samverka med externa aktörer,
  • arbeta läsfrämjande,
  • nå fler
  • marknadsföring.

I sin analys av mål och syften med pop up-bibliotek, menar författaren att om de primära målen är att nå fler och att marknadsföra biblioteket kan det kräva en annan sorts arbete än om det är att arbeta läsfrämjande och samverka med externa aktörer och utveckla befintliga samarbeten.

Mer om mobil biblioteksverksamhet kan läsas i Regionbibliotek Stockholms Länsnytt nr 1/2016.

Sommartider är semestertider 3: Om utvecklingen av danska barnbibliotek

Det betyder dels sommarstädning i bloggen och dels att den annars går på lågvarv och gör återblickar på favoriter i repris. Det är inlägg som inte fått den uppmärksamhet de förtjänade som vi ska titta närmare på under några veckor.
16 februari 2015:

OM UTVECKLINGEN AV DANSKA BARNBIBLIOTEK

Om du är nyfiken på biblioteksutveckling och speciellt bibliotekens barnverksamhet kan det vara intressant att ta del av utvecklingen i vårt södra glannland, Danmark. I en kandidatuppsats från Det Informationsvetenskapelige Akademi (IVA) ”Børnebiblioteksudviklingen i Danmark” tar författaren Laura Birk Steengaard med läsaren på en historisk exposé med fokus på de senaste 100 åren

Från de senaste åren lyfter författaren fram flera bibliotek, bl a. Aalborgs bibliotek som hon beskriver:

”I takt med utvecklingen har barnbiblioteket i Aalborg prövat nya vägar vilket ska ses som en effekt av att boken inte längre är det centrala mediet i de ungas vardag…”
Här har biblioteket valt att införa olika aktivitetsområden, förmedla materialet tvärs över traditionella uppställningar, ge möjlighet att lära känna annat medieinnehåll som film, musik och spel, levandegöra materialet genom arrangemang och genom dialog mellan barnen och bibliotekarierna. Dessutom har biblioteket också valt att placera 90% av böckerna i källaren.
Biblioteket förmedlar sitt uppdrag genom att det skapas fler mindre ”rum” i rummet: ”torg”, lärorum med läxcaféer, läsrum, musikrum med avlyssningsmöjligheter, filmrum med en minibiograf etc.

Om bibliotek som offentligt rum och allas rätt till bibliotek

I sin uppsats från Linnéuniversitetet – Svåra möten på biblioteket: Bibliotekariers bemötande och offentlighetens konsekvenser – undersöker Caroline Mårdh folkbiblioteket som offentligt rum i samband med de besvärliga möten som bibliotekspersonalen dagligen hanterar med särskilt utsatta samhällsgrupper. Hennes utgångspunkt är att  bibliotek är en offentlig plats som ska arbeta för att välkomna alla i samhället utan att exkludera, men det kan uppstå problem när alla människors olika behov och förväntningar på biblioteket och bibliotekarien ska rymmas i samma lokal. Hur en bibliotekarie bemöter dessa förväntningar och behov i mötet med andra människor är väsentligt. Vissa möten utmanar bibliotekarien och kan försätta bibliotekarien i en svår eller obekväm situation.

Hennes informanter beskrev vilka särskilda grupper som kunde vara utmanande att bemöta – t ex missbrukare, psykiskt sjuka, hemlösa eller ungdomar. Vilka möten som var svåra beroende på tidigare erfarenheter och egna omständigheter. ”De nämnda grupperna kunde anses svåra att bemöta på grund av att bibliotekarierna upplevde att det kunde vara svårt att nå fram till individerna. Svårt var också att dessa individer ofta hamnade i affekt lättare än andra individer som bibliotekarierna mötte på biblioteket.”

Många av de intervjuade lyfte fram det nödvändiga i en professionell förmåga att kunna bemöta på olika villkor, att inte ge samma bemötande, men samma goda kvalitet, Ett gott bemötande innebär att bibliotekspersonalen lyssnar efter besökarens behov och anpassar mötet efter dessa och också anpassar bemötandet efter individen.

Undersökningens slutsats: informanternas perspektiv på bemötande grundas i de principer som biblioteksverksamheten står på och arbetar efter – samma demokratiska principer som offentlighet innebär. ” Offentlighet och därmed bibliotek innebar allas rätt till att vara där och allas rätt till ett opartiskt och jämlikt bemötande. Detta inkluderade utsatta samhällsgrupper som biblioteket genom sin demokratiska roll kan hjälpa till en större delaktighet i samhället.”

Om den kommunala bibliotekspolitiken (NO)

Hur samarbetar bibliotekschefen med sin närmaste politiska ledning? Frågan ställs av Marit Gro Berge i sin magisteruppsats – Den kommunale bibliotekpolitikken – från Högskolan i Oslo/Akershus. Även om hennes undersökning handlar om bibliotek i Hordaland borde frågeställningen vara relevant även för svenska förhållanden.
Genom intervjuer med bibliotekschefer har författaren undersökt om politisk och administrativ organisation kan vara en medverkande orsak till att de norska folkbiblioteken under de sista decennierna har varit förlorare i kampen om kulturkronorna i de kommunerna. Gemensamt för de fyra undersökta kommunerna är att de sällan har biblioteksfrågor uppe på den politiska agendan. De flesta beslut som gäller bibliotek delegeras till den administrativa nivå.

Samtidigt visar undersökningen att biblioteket har ett värde för politikerna, och att dessa legitimerar de lokala folkbiblioteken både pragmatiskt och moraliskt. Däremot saknas ofta kontakten mellan  bibliotekschefen och hens närmaste politiker. Politikerna efterlyser i något fall att bibliotekscheferna ska göra sig mer gällande gentemot politiken. Bibliotekscheferna, å andra sidan, menar att de nya organisationsmodellerna  har skapat större avstånd till politikerna.

Om folkbibliotekens förändring i det digitala samhället

I en ny kandidatuppsats i ämnet informatik från Göteborgs universitet om ”Folkbibliotekets förändring i det digitala samhället” har författarna Linn Jalakas och Anna Jansson identifierat relevanta faktorer att ta hänsyn till vid skapandet av strategier för informationssystem och IT för folkbibliotek.

Alltfler kommuner har inlett ett aktivt strategiskt arbete för att biblioteken ska hänga med i den tekniska utvecklingen. Syftet med uppsatsen är att identifiera de faktorer som är relevanta att ta hänsyn till för att skapa en användbara strategier för informationssystem och IT inom ramen för folkbibliotek. Genom en intervjustudie med bibliotekarier, forskare samt andra experter har studien utmynnat i sex områden, nämligen:

  • bibliotekens identitet,
  • makt,
  • kompetens,
  • digitala klyftan,
  • teknikens påverkan på biblioteket
  • engagemang

Uppsatsens slutsatser säger att biblioteken måste vara överens om grundidén med verksamheten, det är viktigt att förankra IS/IT-strategin i verksamheten och i den övergripande strategin för organisationen men det är även viktigt att engagera medarbetarna i strategiarbetet.

”Det ska vara tyst på ett bibliotek” Del 3 Bibliotekets soundscape

Det är sällan en B/I-uppsats matchat den rådande – men snart avsomnade – biblioteksdebatten som Catrin Fjellströms Vad händer om man vänder på schh? Hennes uppsats handlar nämligen om bakgrundsljud på bibliotek och begreppet soundscape. Syftet med hennes undersökningen är att ta reda på om en ändrad ljudbild genererar nöjdare användare, oavsett om de lånar medier eller använder biblioteket till andra saker. Hon har också velat  få svar på om en förändrad ljudmiljö får användarna att vilja förlänga sitt besök på biblioteket.

”Jag började fundera”, skriver Catrin Fjellström, ”på om det kunde vara användbart att arbeta med ljud i vissa sammanhang även för bibliotek. Ibland kommer det in två livliga skolklasser samtidigt som några vuxna sitter i tidningsrummet och försöker att läsa sina tidningar färdigt utan att störas av barnens röster men det är förmodligen svårt. Fyrtio minuter senare har alla barn hittat den läsning de sökte och glatt skuttat ut genom dörrarna, tidningsläsarna har också gått men inte glatt skuttande. Strax därpå kommer en ny besökare; oj, vad här är tyst tänker besökaren! En snabb titt i hyllorna, besökaren vänder och säger till personalen att hen kommer tillbaka en annan dag. Förmodligen var det ett omedvetet val, kanske för att det kändes för tyst, som om besökaren störde. Skulle en förändring av ljudmiljön och kanske ett bakgrundsljud kunna hjälpa de här besökarna som flydde biblioteket? Både de som blev störda av ljudet av barnröster och den som kände sig obekväm av tystnaden? Detta var något jag började fundera över.”

Hennes undersökning gicks till så att hon skapat ett soundscape på ett bibliotek, i det här fallet Jokkmokk. Det ljudlandskap hon jobbat med är fågelsång och vatten som porlar i biblioteksrummet. Sen intervjuades biblioteksbesökarna om deras reaktioner på bakgrundsljudet.

Från slutsatserna (min kursiv):

  • ”Det är en vanlig utmaning för biblioteken och många använder sig av olika ljudzoner för att kunna erbjuda olika funktioner till besökarna. Många av besökarna i Jokkmokk var positiva till bakgrundsljuden och trodde att de kunde utgöra en källa till avkoppling. Kanske finns det en poäng i att tänka
    mer på vad man vill att ljuden ska framhäva så de bra ljuden får ta plats istället för de dåliga?”
  • ”Spelas fågelsång som bakgrundsljud blir inte andra ljud lika påtagliga och det kan få effekten av att man som besökare inte känner sig lika störd av exempelvis samtal som sker en bit bort”
  • ”Bakgrundsljudet kan kanske både dämpa irriterande ljud och signalera en samtalsvänlig atmosfär?”
  • ” Tystnadsregeln som för en del människor är biblioteket kan säkert fungera avskräckande på många andra. En ovan besökare  som inte känner sig bekväm på bibliotek kan förmodligen förfäras av en allt för kompakt tystnad

Catrin Fjellström inspirerades av den här föreläsningen av Julian Treasure.

På en Formatdag i Västerås 2012 berättade de danska kollegorna Line Hoffgaard, projektledare på Aalborgs bibliotek och Daniel Schougaard, Composer & Music Consultant på Sonic Minds hur de jobbar med soundscpe på biblioteket i Aalborg: