Gästbloggare: Linda Tillander

Att göra reklam för bibliotek

Vad menar vi egentligen när vi säger att vi vill marknadsföra bibliotek? Jag får ibland känslan att vi ser marknadsföring och reklam enbart som ren kommunikation eller informationsspridning. Vi vill göra oss kända och synliga, eller kanske lite häftigare än vad vi egentligen är (vem vill inte det?). Hittar vi bara rätt budskap och rätt kommunikationskanal för vår information så är problemet löst. Eller?

MEN. Ärligt talat. Är det rätt problem?

Vår ambition kan vara att förändra beteende, attityd eller kunskap i förhållande till bibliotek:

• Att fler ska komma till biblioteket eller använda bibliotekets tjänster.
• Att biblioteken eller tjänsterna ska användas oftare och mer.
• Att fler ska känna till vad biblioteket erbjuder.
• Att fler ska tycka att biblioteket är något modernt, häftigt och attraktivt.
• Att fler ska tycka att bibliotek är viktigt.

För att nå dit behöver vi jobba med tre lika viktiga frågor (eller problem):

1.       Har vi ett bra och relevant erbjudande som är tillgängligt för dem vi vill ska använda det?
Om erbjudandet inte är tillräckligt bra eller relevant kommer det inte att användas. Om det finns hinder i tillgängligheten blir det svårt eller omöjligt att ta del av erbjudandet.

2.       Vet våra tänkta användare vad vi erbjuder?
Om användarna inte känner till erbjudandet kommer de inte att fråga efter det eller använda det, även om det motsvarar ett relevant behov.

3.       Vill de tänkta användarna ta del av vårt erbjudande?
Om attityden till erbjudandet är negativ så kommer användarna att söka andra alternativ eller avstå från att använda det vi erbjuder – oavsett hur bra, relevant eller tillgängligt erbjudandet är!

Vi tycker alla att vi har ett bra erbjudande. Erbjudandet motsvarar relevanta behov. Vi jobbar alla för att öka tillgängligheten, genom att avhjälpa fysiska hinder, förbättra gränssnitt, öka öppettider och så vidare. Men kan vi ta oss ur hemmablindheten och bekvämligheten i att fortsätta som förut? Lyckas vi motivera oss själva till att utvecklas? Här börjar den verkliga marknadsföringen – i arbetet med att finslipa erbjudandet och göra det så bra och tillgängligt det kan bli, i den konkurrens som finns – och med användarnas behov som grund.

Om vi tar reda på vad våra användare vet om oss, vad de vill ha och i vilka kanaler de söker information – så kan vi informera dem om hur det är, tänker vi. Det är bra, men det räcker inte. Den viktigaste informationen får användaren i mötet med biblioteket, tjänsterna och personalen.

Användarnas inställning då? Bibliotekets image? Vet vi ens vad användare och icke-användare tycker? Om de inte känner igen biblioteket i den bild vi visar upp i vår kommunikation – eller ännu värre; om vårt erbjudande eller bemötande inte stämmer med det vi kommunicerar – då kommer de inte lyssna eller förstå vad vi pratar om. I värsta fall tycker de att vi ljuger eller överdriver – med en MER negativ bild som resultat.

Det är inte affischerna och kampanjerna som säljer biblioteket. Det är till mycket större del vårt erbjudande och det bemötande våra användare får som skapar inställningen till bibliotek. Vi behöver skapa och förmedla en bild av bibliotek som överensstämmer med förväntningarna och samtidigt bjuder på positiva överraskningar. Om vi lyckas med det förbättras bibliotekets image och användarnas beteende förändras – och sannolikheten ökar för att våra användare ska sprida positiva budskap om bibliotek vidare. Det här jobbet blir aldrig färdigt – marknadsföring är det vi gör varje dag.

/Linda Tillander, arbetar som utvecklare på Regionbibliotek Halland och bloggar på www.bibliotekihalland.se

PS. I Halland har vi jobbat på det här sättet i projektet Synliggör biblioteket – identitet, image och profil. Under en utbildningsdag i september berättade de deltagande biblioteken hur de jobbat och deras presentationer finns på projektbloggen: http://synliggor.hallandsbiblioteken.se/2010/09/rapport-fran-projektdagen-8-september-2010/