Gästbloggare: Lars Strandbo

Blir man en bättre människa om man läser böcker?

En del säger nej, att det är naivt att ens tänka tanken på att litteratur kan förändra, men för mig är det självklart att världen blir mer begriplig av att läsa skönlitteratur.

Bibliotek 2011. Stor kampanj ”Låna dig rik” i hela Kalmar län. Tre bra betydelsefulla ord. Bibliotek som kulturbärare och demokratisk mötesplats. Fina ord – men vad betyder de egentligen? För våra besökare kanske det inte alltid är orden som är det viktigaste. Det är snarare att få komma in i värmen, att sitta ner med en kopp kaffe och på sikt få låna den omskrivna romanen alla läser.

Möten sker ofta på biblioteken, mellan personal och besökare, men också besökare emellan.

En stunds uppmärksamhet av en annan människa i tidskriftsrummet, ett möte som kan göra att en trist ensam dag blir meningsfull igen. Vi ser det hända varje dag.

Efter tjugo år i biblioteksvärlden börjar jag så sakta betrakta vår arbetsplats med nya ögon. Ny teknik har förenklat och breddat vårt dagliga arbete. Ett annat sätt att tänka på litteraturförmedling.

Jag jobbar med bloggar, webbsidor och webbkataloger men har upptäckt skönlitteraturen igen. Det började med Murakamis ”Norwegian Wood”. När jag öppnade första sidan och började läsa hamnade jag i ett för länge sedan glömt tillstånd. Att vara fast i en text, att inte kunna släppa. När jag sedan började läsa ”Fågeln som vrider upp världen” var det på allvar. Jag kunde inte sluta. Murakamis surrealistiska värld har mig i sitt våld. Efter alla år med digital teknik känner jag mig hemma igen. Den digitala tekniken är underbar. Jag älskar att kunna surfa runt i världen och älskar att kunna ge adekvat information blixtsnabbt.

Så jag är på väg att förena två viktiga företeelser. Berättelser lyfter världen och sinnet. Att ta del av andra världar och kunna försvinna i fantasin är så oerhört rogivande samtidigt som det också kan uppröra och engagera. Att digitalisera läsningen är också viktigt. Ibland är det bättre att lyssna på en bok än att läsa. För många med läshandikapp är det fantastiskt att kunna ta del av spännande böcker på sina villkor, men det allra mest spännande är att berättandet har återkommit på bred front. För vad är det att lyssna på CD-böcker annat är en modern form av berättande? Lägerelden är utbytt mot bilen eller hängmattan.

Jag var på en föreläsning med en av mina absoluta favoriter i litteraturvärlden, Aidan Chambers, litteraturforskare och författare. Han berättade om sina problem att ta sig igenom Dostojevskij, trots försök i många år (Aidan är över åttio år) hade han inte lyckats ta sig igenom ”Idioten”. Han fick en digital läsplatta på sin åttioårsdag med just denna bok. På flyget mot Sverige läste han till sin förvåning ”Idioten” helt utan problem och på föreläsningen diskuterade han möjligheterna med ny teknik. Kan vara så att olika läsformat också kan erbjuda annorlunda läsupplevelser av samma text? Detta är naturligtvis synnerligen spännande. Att bredda läsbegreppet, läsupplevelsen, är nästa stora uppgift för mig som bibliotekarie.

Vi får aldrig glömma bort det fysiska mötet. som det lilla, stora biblioteket representerar.

Vad är då kärnverksamheten? Naturligtvis böckerna, skönlitteraturen och poesin. Allt annat måste betraktas som kringverksamhet. Debatten går het i dags- och facktidningar just nu. Många tror sig veta vad bibliotekens roll är och skall vara. Ofta beskrivs vi yrkesmänniskor på bibliotek som fega och initiativlösa. Är det så? Naturligtvis inte. Vi måste inte hitta en ny roll, vi har den redan. Vi är progressiva, vi följer med vår tid. Inte genom att tveklöst svälja omvärldens krav utan genom att analysera vår verksamhet i ett långsiktigt perspektiv. Det är så vi kan utveckla och förnya.

Vi har i Kalmar län ett treårigt projekt som heter ”Låna dig rik”. I tre år skall vi och regionbiblioteket verka för att nå ut i samhället och till nya låntagare genom att värna om de besökare vi redan har. Är då detta konservativt? Inte alls. Det är ett säkert sätt att på alla tänkbara sätt informera de besökare vi har fysiskt framför oss som i sin tur sprider det goda budskapet runt i bekantskapskretsen. Detta är marknadsföring på hög nivå. Vi samarbetar med en fantastisk reklambyrå som fattat vad vi är ute efter. Bara detta är unikt.

Jag har varit personlig i detta blogginlägg av det enkla skälet att för mig är det personligt att förmedla och sprida kultur. Det är också viktigt att i alla debattartiklar om våra bibliotek ibland få just den personliga reflektionen av det liv vi lever på biblioteken runt om i Sverige.

Lars R Strandbo / IT-bibliotekare.