läsning

Utbildning, ålder och kön avgör hur mycket vi läser

I alla fall i Danmark! Och resultaten stämmer nog här i Sverige också.

Danska kulturministeriets Bog- og Litteraturpanel ger i idag ut sin rapport ”Læsning i tal” om danskarnas läsvanor. I rapporten jämförs de data som finns om befolkningens läsvanor i Sverige, Norge, Finland, Tyskland och England.

  • Kvinnor läser oftare än män. I Danmark läser 47 procent av kvinnorna skönlitteratur varje vecka eller oftare, medan siffran är 29 procent for männen.
  • De äldre läser mest. 25 procent av den danska befolkningen på 70 år eller över läser skönlitteratur dagligen eller nästan dagligen. Daglig läsning görs bara för 12 procent av gruppen 15-19 åringar.
  • Utbildning spelar en roll i förhållande till läsning. 49 procent av danskar med en lång eller mellanlång utbildning läser skönlitteratur varje vecka eller oftare. Av den del av befolkningen som har grundskola  som högsta utbildningsnivå läser 33  procent varje vecka.

 

Hur ser bibliotekarier på läsfrämjande i förhållande till nya medier?

I sin nya  kandidatuppsats från Umeå universitet, Mediekonkurrens och kompetens : En kvalitativ studie över litteracitet och nya medier i en biblioteksmiljö undersöker Sofie Strandberg hur ett antal bibliotekarier ser på sitt läsfrämjande arbete i förhållande till nya medier so tv-spel, rollspel, science fiction och andra populär kulturella uttryck samt tillgång till digital media via internet.

Enligt författaren erbjuder nya medier möjligheter på bibliotek till lärande och kan fungera som redskap att locka till sig yngre målgrupper. De nya medierna är samtidigt beroende av ett personligt intresse och engagemang hos bibliotekarierna för att kunna nå sina inneboende resurser och potential. De nya medier författaren beskriver har inte bara förändrat synen på berättandet, läsandet behöver inte längre utgå ifrån en tryckt text.

Här finns en intressant problematik: nya digitala medier kan försvåra det rent läsfrämjande arbetet hos biblioteken eftersom det finns en konkurrens mellan de olika medieformaten. ”Här står biblioteken inför en stor utmaning gällande att möta ungdomar i en tid där internetanvändning och mediekonsumtion utgör en mycket stor del av deras dagliga liv. För yrkesverksamma bibliotekarier blir det därför viktigt att dels förstå den medieverklighet som barn och unga nyttjar och tar del av för att också kunna förstå vad som påverkar olika faktorer för läsning, läslust och läsinlärning. ” (min kursiv)

”Biblioteken behöver mobilisera och utveckla en kännedom om populärkulturella fenomen och utnyttja denna i sitt arbete riktat mot barn och ungdomar i det läsfrämjande arbetet. Spetskompetenser och kännedom om nya medier som serier, sci- fi, rollspel behöver lyftas fram och värderas samt kunskap om ungdomskulturer. Dessutom blir det också allt mer angeläget att som bibliotekarie kunna arbeta kreativt och innovativt med digitala medier som hjälpmedel i det läsfrämjande arbetet.”

Årets boksamling (DK)

Årets boksamling är de danska skönlitterära författarnas pris till de danska folkbiblioteken och deras arbete med de fysiska boksamlingarna. “Vi vill hylla de folkbibliotek som värderar böckerna – de fysiska böckerna på bokhyllorna – högt. Bibliotek där kvalitetslitteraturen har det bra, om det så är den aktuella, kritikerrosade samtidslitteraturen, de stora klassikerna eller de många goda romaner, novell- och diktsamlingar som utkom för 5, 10 eller 50 år sedan. Vi önskar att sätta fokus på de bibliotek som har en stor, kvalitativ och inte minst tillgänglig boksamling, et bibliotek som inte sätter en ära i att gallra ut så många böcker som möjligt,” säger Jan Thielke, ordförande för Danske skønlitterære Forfattere, om bakgrunden till priset.

Först pris är 50 000 danska kronor som ska användas till inköp av böcker till det vinnande biblioteket.

I decembernumret av den danska bibliotekstidskriften Perspektiv utvecklar Thielke sina tankar om priset:

Majoriteten av låntagarna föredrar att att läsa fysiska böcker och därför är boksamlingarna så centrala for biblioteken. På många biblioteksfilialer har samlingarna blivit för for snäva. De består nuvudakligen av mainstreamlitteratur, där det är fokus på bestsellers som köps in i stor mängd och som snabbt rensas ut igen. Den populära litteraturen ska naturligtvis finnas där men vi önskar bredd och att den smala kvalitetslitteraturen också finns på biblioteksfilialerna.
Jag tror att biblioteken har blivit mer markedsorienterade och vill de låntagarna det de önskar – som i en bokhandel. Det ska de naturligtvis också men det offentliga biblioteksväsendet har också till uppgift att ge låntagarna mer än det. Ens smak ska kunna förändras via biblioteket, och det är bara möjligt om det
har bredden i samlingen, menar Thielke. Han ger exemplet diktaren Yahya Hassan som har beskrivit sin väg från att ha läst Knausgårds romaner, därefter Michael Strunge och därifrån till Arthur Rimbaud. Han kunde låna allt detta på biblioteket, så det är viktigt att också de små filialerna har kvalitetslitteratur i sina fysiska samlingar och förmedlar den till de som inte känner till den innan.

Om läshundar

Om metoden med läshundar i skolan har Edit Wilson skrivit i sin magisteruppsats Läshundar: kan människans bäste vän hjälpa till att främja elevers läsutveckling? Författaren vill undersöka hur socialt tränade hundar kan användas för att främja elevers läsutveckling. Hon har därför intervjuat tre hundförare med pedagogisk utbildning i bagaget.

”Genom att använda hunden i skolan tror jag att många tillbakadragna och introverta elever skulle kunna utvecklas till mer sociala individer. I denna studie har jag undersökt hur en hund kan bidra till att utveckla elevers läsning och kommit fram till att det är en resurs som borde användas i högre grad. Hunden blir som en länk mellan förare och elev och även mellan lärare. Där det i vanliga fall kunde ha varit omöjligt att nå fram till en elev, kan en hunds positiva attityd, men ändå lugna och avslappnade framtoning, bli en ovärderlig resurs. Av mitt resultat framkom det att det är samtalet kring det lästa som gör att eleven utvecklar sin läsning. Därför spelar hundföraren en viktig roll just vid lästillfället. En av de allra viktigaste aspekterna tror jag är den egentid en elev kan få vid lästillfället. Eleverna får alltså tillsammans med hunden vara i fokus och få den viktiga hjälp och stöttning som de många gånger är i behov av. Dock är det viktigt att ta hänsyn till att alla barn och elever inte tycker om hundar. Kanske beror det på rädsla eller kulturella aspekter. Om så är fallet kan även möjligheten att lära känna en hund och få kunskap om hur hundar fungerar vara en positiv aspekt för att komma in i det svenska samhället.”

Om barnböcker och vithet

Barnboksförfattaren Grace Lin om avsaknaden av förebilder för barn med annan hudfärg en beige i barnböcker och vikten av böcker som både speglingar och fönster för att se sin omgivning.

Från en artikel i Mother Jones ”The Uncomfortable Truth About Children’s Books : Attempts to diversify lily-white kid lit have been, well, complicated”:

Cirka 80 % av barnboksvärlden i USA – författare och illustratörer, utgivare, chefer, marknadsförare och recensenter – är vita. Jag misstänker att siffran inte är lägre i Sverige.

Svenska Barnboksinstitutets Åsa Warnqvist beskrev hur läget var i den svenska barnboksutgivningen i SBI:s bokprovning 2015. Hon var förvånad över hur få mörkhyade personer i böckerna som faktiskt har en större roll. Se hennes anförande på UR Skola: Bara vita barn i bilderböckerna? (Tack till Karin Ohrt som tipsade)
Åsa Warnqvist utgår i sin analys från hennes egna ”Warnqvist-test”:

  1. Bilderboken ska avbilda minst en mörkhyad person.
  2. Den mörkhyade personen ska vara ett aktivt subjekt i berättelsen och inte ett objekt som bara förekommer på en bild utan relevans för berättelsen.
  3. Personen ska inte bara finnas där som en bifigur i en ljushyad persons berättelse.

16 böcker av, 2015 års bilderboksutgivning av svenska upphovspersoner, 296 titlar klarade hennes test! Dvs 5 %!

(Den danska) Bokens och Litteraturens villkor

Danska Slots- og Kulturstyrelsens bok- och litteraturpanel har precis släppt sin årsrapport om sakernas tillstånd 2016. Rapporten visar att

  • Danskarnas läsvanor har varit stabila de senaste fem åren. 2015 läste 37,7 % av danskarna skönlitteratur under veckorna eller oftare. 32,2 % läste aldrig eller bara mer sällan skönlitteratur.
  • Antalet nya danska skönlitterära titlar har ökat med mer än 50 % seden 2009.
  • Två förlag med inriktning på självutgivning placerade sig under 2015 bland de tio största förlagen mätt efter antalet utgivna titlar, men inga böcker från de två förlagen har recenserats i tidningarna och enbart några få titlar hittar till biblioteken.
  • Försäljningen av ljudböcker har ökat med 23,1 % mellan 2014 och 2015. Biblioteken lånar  i dag ut fler nätljudböcker än e-böcker.
  • Utgallringar på biblioteken har inneburit att nästan 40 000 titlar har försvunnit från biblioteken sedan 2012, men det löpande bokinköpet betyder att det samlade antalet titlar har ökat med liter över 1 000 titlar under samma period.

Varför är detta intressant? Jo för att i regel sker det som sker i Danmark, förr eller senare sker i Sverige också.

dannebrogen

 

Om läsning och välbefinnande

Varför inte delta i en MOOC (Massive Open Online Course) om läsning och välbefinnande? Det är engelska University of Warwick som bjuder in till gratiskursen Literature and Mental Health: Reading for Wellbeing. I kursen får du reda på hur dikter, pjäser och romaner kan hjälpa oss att förstå och hantera djupa och känslomässiga påfrestningar.

I kursen undersöks sex teman: stress, sorg, förlust, trauma, depression och bipolaritet samt åldrande och demens. I litteraturlistan finns bl a Shakespeare och  Jane Austen.

Och om du inte orkar gå kursen kan du ändå ta del av kursens filmer (bl a Stephen Fry läser Keates, Ian McKellen om åldrande i King Lear)

Möten med läsning

2014 fick Regionbibliotek Stockholm medel från Kulturrådet för att starta ett läsfrämjande projekt – Möten med läsning –  för personer med funktionsnedsättning. Målet med projektet var ökad samverkan och kompetensutveckling mellan bibliotek och funktionshindersomsorg samt metodutveckling kring läsfrämjandeaktiviteter för personer med funktionsnedsättning. I rapporten Möten med läsning – när bibliotekens verksamhet når fler presenterar Pia Andersson Wredlert hur deltagarna arbetat och testat sig fram i sina lokala sammanhang. Deras erfarenheter varvas med projektledningens tankar och exempel från andra verksamheter som de inom projektet tittat närmare på och inspirerats av. Rapporten avslutas med en faktadel med information, länkar och viktiga styrdokument som har utgjort grund för projektet.

Läslov, Läsdelegation, Läslyft och Bokstart för alla

Häromdagen presenterade statsministern regeringens planer för att stärka svensk skola. Fler utbildningsplatser och lovskola var ett par viktiga ingredienser, men mest intressant för oss som håller på med sådant var nog satsningarna på läsning. Läsrörelsen har säkert inspirerat till Läslovet och här finns ett vinna/vinna-läge för fler inblandade både för fritidsläsning och skola. Däremot finns inget om krav på skolbibliotekarier i strategin för att förbättra svenska barn och ungdomars läsförmåga. I vilket fall:

Höstlov blir läslov
Regeringen kommer hädanefter benämna och stärka höstlovet som ett läslov på samma sätt som februarilovet är ett sportlov. Regeringen kommer göra ett flertal saker för att det ska slå igenom. För att stimulera läsning utanför skolan föreslås att kulturinstitutioner runt om i landet ges möjlighet att få stöd att genomföra läsfrämjade aktiviteter under skollov. Regeringen kommer att föreslå att 5 mnkr per år avsätts för 2017–2020.

Se också utbildningsminister Gustav Fridolin i intervju på Aftonbladet: http://tv.aftonbladet.se/abtv/articles/134458

Hela Sverige läser med barnen  läsdelegation
Regeringen avser inom ramen för Hela Sverige läser med barnen tillsätta en läsdelegation som ska samordna samtliga läsfrämjande insatser inom skola, kultur, idrott och föreningsliv i och utanför skolan. Delegationen ska med utgångspunkt i de nationella målen för litteratur- och läsfrämjande samt skolans styrdokument kartlägga och följa utvecklingen på området och säkerställa att uppföljning kan ske enligt målen. Målsättningen är att alla statliga läsfrämjande projekt har tydliga, gemensamma mål att sträva mot. För barns och ungas läsförmåga är även föräldrarnas och andra närstående vuxnas förhållande till läsning viktigt. Delegationen kommer också att ha ett främjande och utåtriktat uppdrag. Delegationen kommer att tillsättas under hösten och slutredovisa sitt uppdrag i början av 2018.

Satsningen presenteras av Alice Bah Kunke och Gustav Fridolin samband med Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg.

Bokstart för alla – Läsinspiration till småbarnsföräldrar i socioekonomiskt utsatta områden
Regeringen kommer att utvidga Kulturrådets pågående satsning Bokstart som syftar till att tidigt stimulera små barns språk- och läsutveckling. Satsningen riktar sig till föräldrar med små barn och innebär att framförallt barnhälsovård och folkbibliotek samverkar för att nå dem med inspiration och information kring läsning. Delar av denna satsning riktas i dag till socioekonomiskt utsatta områden. Regeringen avser utvidga Bokstart till att omfatta fler kommuner och regioner och att satsningen på ett tydligare sätt kopplas till det läsfrämjande arbetet i förskolan. Regeringen kommer i budgetpropositionen att föreslå att 10 mnkr per år avsätts för 2017–2020.

Utvidga Läslyftet till förskola och skolbibliotek
Läslyftet är en fortbildning i språk-, läs- och skrivutveckling för lärare i förskoleklass, grund- och gymnasieskolan och motsvarande skolformer. Fortbildningen syftar till att utveckla elevers läsande, skrivande och lärande genom att utveckla kvaliteten i undervisningen genom att ge lärare fler verktyg och perspektiv för att arbeta med elevernas läs- och skrivutveckling. I dag omfattas inte förskolan av Läslyftets statsbidrag eller handledarutbildning. Regeringen avser utöka Läslyftet avseende förskolan och skolbiblioteken och även göra andra läsfrämjande insatser för förskolan. Regeringen kommer att föreslå att det avsätts 6 mnkr per år för 2017 och 2018.