läsning

Om poesimaskiner, ljudböcker och QR-koder

Länsbiblioteket i Västerbotten arrangerade seminariet ”Författaren och det digitala uttrycket i en digital värld” under berättarfestivalen i Skellefteå för någon vecka sedan. För oss som inte hade möjlighet att delta finns nu några filmade föreläsningar om:

Från bokstavssoppa till QR-koder

Hur förändras skrivandet och läsandet genom olika publikationsformer? Hur mottas/tolkas en bok när den presenteras som unikat i en konsthall, som en PDF-fil via e-mail eller utomhus i naturen? Genom att korskoppla traditionellt bokhantverk med främmande material samt moderna digitala hjälpmedel bjuder projektet in läsaren/publiken att röra sig både fysiskt och mentalt mellan olika textvärldar.

Hur är en digital författare? Hur ser en poesimaskin ut? (DK)

Biblioteker fra Norge, Danmark og Rumænien har i EU-projektet Turn on Literature udstillet international digital litteratur og udviklet poesimaskiner. Med eksempler fra udstillingerne fortæller vi om vores erfaringer og hvorfor vi mener at det er vigtigt at forfattere arbejder med digital litteraturen.

Poeten och den norska poesimaskinen

Den norske poeten Morten Langeland berättar om hur han skrev för den norska poesimaskinen, de fördelar och nackdelar han upplevt med hur poesimaskinen fungerar med texterna och vad det gör med skrivandet och läsandet, och visar några framställda exemplar.

 

Hur påverkas språket i en roman främst avsedd att lyssnas på och inte läsas?
Författaren Daniel Åberg, som skrivit följetongsromanen ”Virus” speciellt för ljudbokstjänsten Storytel, berättar här om hur rytmen, dialogerna och rollfigurerna förändras när en text anpassas för att passa öronen.”

Berättelser förändrar!

Läsrörelsen har låtit Olle Nordberg, forskare med speciell inriktning på tonårsläsare och litteraturdidaktik från Uppsala universitet utvärdera projekt Berättelser som förändrar – ett projekt som lyft fram berättande i skönlitteratur i skolan.

Utvärderaren konstaterar att alla medverkande i projektet – elever, lärare, bibliotekarier – har sett ett intresse i att delta och de allra flesta har upplevt att projektet har haft ett positivt inflytande på deras skolor och på dem själva som personer, elever, yrkesutövare och inte minst som läsare. Arbetet med läsning i de skolor som medverkat fortsätter i projektets anda oavsett om det inneburit nya sätt att jobba eller bidragit med ny energi in i ett pågående läsarbete med liknande inriktning.

”De rika exemplen på elevarbeten, utställningar, filmer, bilder och så vidare som rent fysiskt fyllt de medverkande skolornas bibliotek och allmänna utrymmen är ett högst påtagligt led i denna utveckling” menar ytvärderaren.

Att betona den gemensamma läsningen och fokusera på innehållet, inte på läskontroll och betygsättning har fungerat hos de som medverkat i projektet. Projektet har kunnat påverka såväl organisering av pedagogik som litteraturundervisningen i stort. Allra störst betydelse har dock projektet för eleverna. Eleverna lyfter fram det gemensamma arbetet och diskussionerna som något som utmanat och utvecklat deras eget tänkande. Många betonar att boksamtalen hjälpt till i läsprocessen och öppnat för insikten att man kan förstå ett litterärt verk på många olika sätt.

När elevkommentarerna sätts i relation till lärarnas utvärderingar framgår ännu tydligare projektets betydelse för det fortsatta arbetet i klassrummen. Nordberg menar att den allra viktigaste effekten av projektet är att läsupplevelsen verkligen har hamnat i fokus. De flesta ungdomar som deltagit har fått erfara hur det känns att ha en stark läsupplevelse, och hur berikande det är att dela den med andra som läst samma sak. Många elever skriver uttryckligen att de har haft sitt livs största eller första riktiga läsupplevelse under projektets gång.

Ladda ner utvärderingen här.

Dags för en nationell lässtrategi?

Frågan diskuteras i alla fall i Danmark.
Här har Tænketanken Fremtidens Biblioteker presenterat en analys av danska barns läs- och medievanor som visar att barn generellt läser mindre på fritiden  2017 i förhållande till fritidsläsningen för sju år sedan samt att barn generellt använder mer tid på sociala medier och med webb-texter än på att läsa böcker. Rapporten ”Børns læsevaner 2017: Overblik og indblik” lyfter fem områden att fortsätta med:

  1. Det er en gemensam uppgift att hjälpa barn in i en läsandekultur och bibliotekskultur 
    Ingen kan göra det ensam. Både skolor, pedagogiska lärcentra, föräldrar och bibliotek fungerar som vägledare och inspiratörer till läsning, fungerar som läsande förebilder och arbetera aktivt för att öppna bibliotekens värld av möjligheter för barn.
  1. Vuxna får inte släppa barnen för tidigt
    Även om barnen ofta kan hjälpa sig själva i sin läsning och har läst sig läsa, rör sig på digitala plattformar och själva kan ta sig till biblioteket så räcker det inte.  själva  Barn har fortsatt behov av att de vuxna intresserar sig för deras läsning och medieanvändning.
  1. Samarbetet mellan skolor och bibliotek är en viktig del av lösningen
    Den kvantitativa undersökningen visar att barn mest associerar läsning med skola och plikt. De danska barnen säger själva att den goda läsupplevelsen kräver uthållighet. Läslusten kommer inte av sig själv.
  1. Folkbibliotek kan med fördel ompröva sina uppsökande insatser
    Alla barn går i skolan, men alle barn kommer inte till folkbiblioteket. Samtidigt spelar lokala kulturinstitutioner en allt större roll i den enskilda skolans vardag. Folkbibliotek är mer än material och väggar. Det är också fackutbildad personal.
  1. Barns bristande kännedom om digital läsning kräver handling
    Bara enstaka barn känner till folkbibliotekens förmedlingstjänster. De flesta danska barn säger att de föredrar den tryckta boken när de läser på fritiden fritiden. Samtidigt vet vi att framtidens läsning i hög grad kommer att vara digital. Det handlar inte om att barn ska sluta läsa tryckta böcker utan att de ska lära sig att läsa digitalt på fritiden. vilket inte sker när de int ekänner till vilka digitala förmedlingstjänster som finns eller tränsa i att använda sig av det digitala läsutbudet.

Rapporten har fått till effekt att Danmarks Biblioteksforening nu föreslår en nationell lässtrategi som ska stärka barn och ungas läsning.

Mycket av analysen går säkert att överföra till svenska förhållanden. Frågan om en nationell lässtrategi varit något som borde tas upp i arbetet med den nationella biblioteksstrategin, tycker jag.

Att nå nya läsare med digital litteratur – Turn on Litterature

Med stöd av EU:s program Creative Europa bedriver tre europeiska bibliotek – Bergen (Norge), Ramnicu Valcea (Rumänien) och Roskilde (Danmark) – projektet Turn on Litterature. Syftet med projektet är att svara på frågan hur kan bibliotek introducera ny digital litteratur för allmänheten. Det kommer att ske genom att arbeta med litterära installationer, utställningar och workshops i de tre länderna. Målgrupper kommer att vara unga vuxna och traditionella bokläsare på biblioteken.

I den digitala litteraturen kombinerar författarna sitt språkliga uttryck med digitala redskap (t.ex. datorer, plattor, sensorer, RFID-chips, smarta telefoner etc) för att skapa samtida litteratur. I projektet kommer de tre deltagande biblioteken att arbeta nära författarna för att skapa innovativa presentationer av interaktiva litterära verk. På så sätt skapas förutsättningar för att även sådana media som skapas direkt digitalt får en plats för att möta sin publik. Författarna som medverkar i projektet är just nu digitala poeter.

Det finns tre huvudkomponenter i projektet (vi tar det på engelska – annars risk för Lost in Translation, du vet)

Priority: Capacity Building – Digitisation
Key Component 1: Production of interactive literature installations involving users in the creation of digital literature at the library. As part of our audience development plan the installations will be designed to be used in co-creation workshops with young adults.

Priority: Audience Development
Key Component 2: Digital literature exhibitions. Making new European literature publicly accessible and giving traditional readers a new perspective on digitization.

Priority: Capacity Building – Training and Education
Key Component 3:  Best Practice Kit – including material from capacity building workshops, exhibition videos, website and printed material – will work as a tool of dissemination of experiences and results and will be targeted towards cultural professionals.

Resultatet såhär långt är en spännande och kreativ blandning av poesi, dataspel, berättande. Se exempel här.

En film som gjordes i Roskilde i samband med att utställningen med digitala litterära verk kom dit i höstas.

 

Inför bokstart 2

”Jag tror att förskola, skola, BVC och logopedmottagningar alla behöver ha kontinuerliga diskussioner om vissa eller alla av frågorna ovan för att medvetandegöra föräldrar om varför det är viktigt att läsa för sina barn, och om alla de fördelar som finns med högläsning. Det är inte självklart att föräldrar vet det. Det är inte heller självklart att motivationen finns hos alla föräldrar, vissa kanske kämpar med helt andra frågor och har inte alltid ork. Men om man får veta varför läsningen är viktig, så kanske den i större utsträckning prioriteras.” Så skriver Karolina Larsson i ett inlägg på Språkutvecklarnas blogg.

En viktig diskussionspart för pedagoger, logopeder och barnsjuksköterskor är naturligtvis folkbiblioteken.

I Halmstad har de arbetat med att kartlägga läsvanorna i hemmet genom enkäter till förskolan. I enkäten frågas saker som

  • Vilka språk talas i hemmet?
  • På vilka språk läser ni?
  • Hur ofta och hur länge läser ni för ert barn?
  • När på dygnet läser ni?
  • Vem tar initiativet till läsning?
  • Vem väljer boken ni ska läsa?
  • Vad läser ni? (pekböcker, bilderböcker, faktaböcker, kapitelböcker, serietidningar, ljudböcker m.m.)
  • Brukar ni gå till biblioteket?
  • Samtalar ni om bokens innehåll under och efter läsningen?
  • Hur ofta läser du själv?
  • Ser ditt barn dig läsa någon gång?

Biblioteksföreningen i Almedalen: om läsning och informationskrig

Svensk Biblioteksförening har har publicerat två seminarier från Almedalsveckan under ledning av Britt Staktston. Så ett uppslag till nästkommande arbetsplatsträffar är att titta på filmerna tillsammans i arbetslaget och diskutera om vad det betyder för just ditt bibliotek!

Vägen till läsning
”Läskunnighet är en grundsten i det arbetet. Hur förstår vi ordet läsning och läsförståelse. Vad kan vi själva om läsning och hur ser läsandet ut om några år? Finns det en lösning till ökat läsande eller är finns det många vägar till läsande? För att diskutera frågan kring läsning anordnade Svensk biblioteksförening en workshop kring hur vi förstår läsandet som grundläggande demokratisk rättighet och hur mycket vi vet om olika typer av läsande.”

 

Hur förbereder vi oss inför informationskriget?

”Läsningen är en grundsten för att fullt ut kunna delta i det demokratiska samhället. År 2018 är det nationella val och med erfarenheter från valen i USA och Frankrike är det viktigt att medborgare är rustade för att möta utmaningar som falsk fakta, filterbubblor, desinformation eller helt enkelt nyhetsmättnad. Medborgarna kommer att behöva stöd för kunskap och orientering i mediers trovärdighet eller traditionell källgranskning.”

Att få pojkar och unga män att läsa

Läs, bro’! var det ambitiösa läsfrämjandeprojektet med det kaxiga namnet. Kanske var det lite väl överambitiöst. Kanske var det för kaxigt. Eller så kanske folkbiblioteken behöver både ambitioner och attityd för att nå målgrupper som gör motstånd när vi i vår välmening försöker sprida
läsandets goda budskap. Speciellt när det gäller att etablera samverkan med organisationer och personer som verkar utanför vår trygghetszon.

En av de stora lärdomarna i projektet handlar just om det grundläggande viktiga i att skapa relationer och bygga förtroende mellan olika organisationskulturer. Ur det perspektivet var Läs bro’! kanske snarare ett relationsbyggande samverkansprojekt än ett läsprojekt. Utan relationer till ledare på fritidsgårdar och i studieförbund hade biblioteken aldrig nått de icke-läsande pojkarna – de som skulle frälsas för läsningen. En stor del av tiden ägnades därför åt
relationsbyggande aktiviteter med såväl ledare som killarna själva.

En annan viktig lärdom handlar om att all läsfrämjande verksamhet inte behöver vara nyskapande. Det finns många gamla metoder från traditionell uppsökande biblioteksverksamhet som fungerar mycket bra även för läsovana pojkar och unga män. Social läsning och att läsa högt tillsammans är ett sådant exempel.

Cay Corneliusson har utvärderat projektet – mer info hittar du på Regionbiblioteket i Örebro läns blogg Biblioteksutveckling i Örebro län.