Hur har samhällets digitalisering påverkat det dagliga biblioteksarbetet i mötet med användaren?

Hur samhällets digitalisering påverkat det dagliga biblioteksarbetet i mötet med användaren är en fråga som Anna-Karin Skansen och Ellinor Bylund intresserat sig för i sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet, ”gå till biblioteket så får du hjälp”. Författarna utgår från att den digitala utvecklingen påverkar bibliotekens roll i samhället som en viktig aktör för ökad kunskap om informationsteknik. Därmed påverkas och förändras även bibliotekspersonalens arbetsvardag.

”I denna nya roll biblioteket kommit att inneha, formad av en något påtvingad ansvarsförskjutning till mer kundtjänstrelaterade ärenden, finns och verkar bibliotekspersonalen. De ser konsekvenserna av regeringsbeslut, samhällets digitaliseringsprojekt och vad som kommit att hända med de användare som inte längre har lika lätt att integreras i det digitala samhället. Genom att låta informanterna lyfta fram sina upplevelser kan vi undersöka och analysera den konflikt som finns mellan vision och verklighet när det kommer till samhällets digitala utveckling.”

Från diskussionen:

  • ”I teorin är det en fin tanke att hela svenska folket ska vara digitalt kompetenta men vi är inte riktigt där än. Verkligheten står i kontrast gentemot regeringens intention, och tills denna vision kommit att bli verklighet – vilket vi kan kalla en övergångsperiod – så behöver det finnas fysiska platser dit medborgarna kan vända sig. Vi har under studiens gång reflekterat, framförallt i relation till perspektiven andra instansers bristande ansvar och ansvarskonflikt, över vem som egentligen har det övergripande ansvaret för att medborgarna utvecklar sin digitala kompetens och vi finner en ansvarslucka kring detta.”
  • Undersökningens informanter ser positivt på den roll biblioteken kan ha när det kommer till att ansvara för digital delaktighet om där finns möjligheten att lägga upp verksamheten utifrån egna preferenser och ramverk där biblioteket får en mer utbildande roll snarare än det upplägg som råder idag. informanterna upplever en ansvarsförskjutning, att de fungerar mer som en servicedisk för andra myndigheter, företag och samhällstjänster. De uttrycker en frustration gentemot dessa instanser då de inte tar sitt samhällsansvar. Upplevelsen av frustration och vanmakt bygger på att statliga myndigheter, privata företag och banker samt andra former av kommunal verksamhet sparar in (sina egna) pengar genom digitalisering av deras tjänster. Vilket i slutänden istället kan komma att belasta bibliotekens budget när det kommer till att möta behovet av digital hjälp.
  • ”Utifrån informanternas upplevelser tolkar vi att ansvarsfrågan är något som behöver lyftas och tydliggöras på högre, nationell, nivå. Om regeringen nu avser att Sverige ska vara ledande inom digitala tjänster så måste man även ta ansvar för det lärande perspektivet…” -Då skulle biblioteken kunna spela en roll när det kommer till proaktiv utbildning, menar författarna, framförallt om de undslapp att lägga resurser och tid på rena kundtjänstärenden åt andra instanser. ”Även ett större erkännande från högre nivå skulle förändra mycket för hur biblioteken kan arbeta med digitala frågor – legitimitet ger befogenheter och utifrån våra resultat tolkar vi det området som något av en gråzon. Ansvarsförskjutningen har kommit att medföra att biblioteken idag har förändrad sekretess och ett tredjepartsansvar utan att biblioteket fått någon form av utökade resurser och legalitet för att hantera denna typ av ärenden.”
  • Det finns, enligt författarna, också en inre konflikt hos informanterna när det kommer till att möta användarnas förväntade förtroende med att få hjälp i situationer utanför bibliotekets ansvarsområden. ”Oron för konsekvenserna av att säga nej går att se ur ett vidare perspektiv – om biblioteken inte möter användarnas behov kan det på sikt göra biblioteken betydelselösa i samhället.”

”När det kommer till just digitaliseringens konsekvenser lyfte våra informanter framförallt fram upplevelser relaterade till perspektiv på ansvar:

• Otydliga riktlinjer och gränsdragning när det kommer till vilka ärenden bibliotekspersonal ska hjälpa till med.
• Ansvarsfrågan – oklart vem som har huvudansvaret om hjälpen visat sig vara fel när biblioteket agerar tredje part.
• Integritet – att vara tredje part mellan användare och annan instans gör att bibliotekarien ibland tar del av mer privat information än hen anser lämpligt när det kommer till integritet.

Perspektiv på kompetens:
• Förändrade behov och förväntningar på vad biblioteket kan erbjuda för hjälp kräver andra kompetenser, vilket går att se som både konsekvens och möjlighet beroende på individens egen inställning.
• Olika lokala och nationella satsningar görs för att såväl dela ansvarsfrågan liksom föra in ny eller bredare kompetens på biblioteken. Ett exempel är DigidelCenter i bibliotekens lokaler”

”…i fråga om hur digitaliseringen kommit att förändra bibliotekspersonalens kompetensbehov i vardagen, har vi kunnat utläsa att bibliotekspersonal efterfrågar:
• utökad kompetens inom MIK och teknisk apparatur såväl som
• förmågan att förmedla sin kunnighet vidare till användaren med pedagogiska verktyg
• kontinuerlig kompetensutveckling för att hålla sig uppdaterad med samhällsutvecklingen”

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.