digital delaktighet

Att hantera desinformation (IFLA)

Internationella biblioteksfederationen, IFLA, har varit med om att ta fram det här materialet om desinformation i form av en digital utställning.

”Vi måste vara medvetna om att information som används på ett felaktigt och ibland vilseledande sätt kan delas och spridas genom de verktyg vi använder. Bland ungdomar i synnerhet har appar och sociala medier blivit något helt naturligt, och många stannar inte upp för att kolla ordentligt innan de delar något med sina vänner. Men ny forskning har visat att även äldre har svårt att se skillnaden mellan äkta och tveksam information, samt att de är mer benägna att dela saker än någon annan åldersgrupp.”

Läs mer här: Misinformation Edition på svenska

 

Hur har samhällets digitalisering påverkat det dagliga biblioteksarbetet i mötet med användaren?

Hur samhällets digitalisering påverkat det dagliga biblioteksarbetet i mötet med användaren är en fråga som Anna-Karin Skansen och Ellinor Bylund intresserat sig för i sin kandidatuppsats från Linnéuniversitetet, ”gå till biblioteket så får du hjälp”. Författarna utgår från att den digitala utvecklingen påverkar bibliotekens roll i samhället som en viktig aktör för ökad kunskap om informationsteknik. Därmed påverkas och förändras även bibliotekspersonalens arbetsvardag.

”I denna nya roll biblioteket kommit att inneha, formad av en något påtvingad ansvarsförskjutning till mer kundtjänstrelaterade ärenden, finns och verkar bibliotekspersonalen. De ser konsekvenserna av regeringsbeslut, samhällets digitaliseringsprojekt och vad som kommit att hända med de användare som inte längre har lika lätt att integreras i det digitala samhället. Genom att låta informanterna lyfta fram sina upplevelser kan vi undersöka och analysera den konflikt som finns mellan vision och verklighet när det kommer till samhällets digitala utveckling.”

Från diskussionen:

  • ”I teorin är det en fin tanke att hela svenska folket ska vara digitalt kompetenta men vi är inte riktigt där än. Verkligheten står i kontrast gentemot regeringens intention, och tills denna vision kommit att bli verklighet – vilket vi kan kalla en övergångsperiod – så behöver det finnas fysiska platser dit medborgarna kan vända sig. Vi har under studiens gång reflekterat, framförallt i relation till perspektiven andra instansers bristande ansvar och ansvarskonflikt, över vem som egentligen har det övergripande ansvaret för att medborgarna utvecklar sin digitala kompetens och vi finner en ansvarslucka kring detta.”
  • Undersökningens informanter ser positivt på den roll biblioteken kan ha när det kommer till att ansvara för digital delaktighet om där finns möjligheten att lägga upp verksamheten utifrån egna preferenser och ramverk där biblioteket får en mer utbildande roll snarare än det upplägg som råder idag. informanterna upplever en ansvarsförskjutning, att de fungerar mer som en servicedisk för andra myndigheter, företag och samhällstjänster. De uttrycker en frustration gentemot dessa instanser då de inte tar sitt samhällsansvar. Upplevelsen av frustration och vanmakt bygger på att statliga myndigheter, privata företag och banker samt andra former av kommunal verksamhet sparar in (sina egna) pengar genom digitalisering av deras tjänster. Vilket i slutänden istället kan komma att belasta bibliotekens budget när det kommer till att möta behovet av digital hjälp.
  • ”Utifrån informanternas upplevelser tolkar vi att ansvarsfrågan är något som behöver lyftas och tydliggöras på högre, nationell, nivå. Om regeringen nu avser att Sverige ska vara ledande inom digitala tjänster så måste man även ta ansvar för det lärande perspektivet…” -Då skulle biblioteken kunna spela en roll när det kommer till proaktiv utbildning, menar författarna, framförallt om de undslapp att lägga resurser och tid på rena kundtjänstärenden åt andra instanser. ”Även ett större erkännande från högre nivå skulle förändra mycket för hur biblioteken kan arbeta med digitala frågor – legitimitet ger befogenheter och utifrån våra resultat tolkar vi det området som något av en gråzon. Ansvarsförskjutningen har kommit att medföra att biblioteken idag har förändrad sekretess och ett tredjepartsansvar utan att biblioteket fått någon form av utökade resurser och legalitet för att hantera denna typ av ärenden.”
  • Det finns, enligt författarna, också en inre konflikt hos informanterna när det kommer till att möta användarnas förväntade förtroende med att få hjälp i situationer utanför bibliotekets ansvarsområden. ”Oron för konsekvenserna av att säga nej går att se ur ett vidare perspektiv – om biblioteken inte möter användarnas behov kan det på sikt göra biblioteken betydelselösa i samhället.”

”När det kommer till just digitaliseringens konsekvenser lyfte våra informanter framförallt fram upplevelser relaterade till perspektiv på ansvar:

• Otydliga riktlinjer och gränsdragning när det kommer till vilka ärenden bibliotekspersonal ska hjälpa till med.
• Ansvarsfrågan – oklart vem som har huvudansvaret om hjälpen visat sig vara fel när biblioteket agerar tredje part.
• Integritet – att vara tredje part mellan användare och annan instans gör att bibliotekarien ibland tar del av mer privat information än hen anser lämpligt när det kommer till integritet.

Perspektiv på kompetens:
• Förändrade behov och förväntningar på vad biblioteket kan erbjuda för hjälp kräver andra kompetenser, vilket går att se som både konsekvens och möjlighet beroende på individens egen inställning.
• Olika lokala och nationella satsningar görs för att såväl dela ansvarsfrågan liksom föra in ny eller bredare kompetens på biblioteken. Ett exempel är DigidelCenter i bibliotekens lokaler”

”…i fråga om hur digitaliseringen kommit att förändra bibliotekspersonalens kompetensbehov i vardagen, har vi kunnat utläsa att bibliotekspersonal efterfrågar:
• utökad kompetens inom MIK och teknisk apparatur såväl som
• förmågan att förmedla sin kunnighet vidare till användaren med pedagogiska verktyg
• kontinuerlig kompetensutveckling för att hålla sig uppdaterad med samhällsutvecklingen”

Om bibliotekspersonalens attityder till digitala verktyg

Många anställda på folkbibliotek är, och kommer att under de närmaste åren att vara, involverade i fortbildningsinsatser kring digitalisering och i digitala verktyg i det landsomfattande projektet Digitalt först med användaren i fokus. I ett nytt examensarbete – Anställdas attityder till digitala verktyg inom biblioteksbranschen –  från Luleå Tekniska Universitet undersöker Gabriela Christiansen och Maria Fellnäs bibliotekspersonalens inställning till de digitala verktyg som de måste förhålla sig till.

Undersökningen av det aktuella biblioteket  visar

  • att de anställda har en positiv attityd till digitala verktyg.
  • att de anställda upplever att digitala verktyg är stressande när de inte fungerar och när de saknar kunskap.
  • att de anställdas självförmåga att hantera digitala frågor är låg.
  • att de anställda blir mindre stressade av att hantera digitala frågor när de har tillräcklig kunskap om vardagsteknik.
  • att ju bättre kunskap de anställda har om digitala verktyg och ju mer tid de har att lära sig nya digitala verktyg, desto mer positiv är deras attityd.
  • att den yngre åldersgruppen har mer kunskap om digitala verktyg, än den äldre.
  • att den yngre åldersgruppen blir mindre stressad av och har en bättre förmåga att hantera digitala frågor

Skåne sydväst har en plan för bibliotekspersonalens digitala kompetensutveckling

I en förstudie från bibliotekssamarbetet Skåne sydväst (Ssv) och med finansiering från Region Skåne beskrivs hur ett koncept –  projektet ”Digital skillshare” – skulle kunna fungera för att genom kompetensutveckling av folkbibliotekspersonalen ge invånarna ett digitalt kunskapslyft. Det hela utgår från ett perspektiv som säger att:

”Det digitala skiftet i samhället och den digitala transformationen av folkbiblioteksverksamheten förändrar hur arbetet på biblioteken är organiserat och detta ställer även nya krav på biblioteket som arbetsmiljö.
En god digital arbetsmiljö innefattar bland annat ett visionärt och tydligt ledarskap, digitala verktyg som underlättar kommunikation, en digital strategi som utgår från medarbetarnas behov samt en ökad delaktighet och transparens i beslutsfattande processer.”

Konceptet är också ett svar på KBs uppdrag ”Digitalt först med användaren i fokus” som arbetsgruppen för Nationell biblioteksstrategi föreslagit. Målsättningen för projektet ”Digital skillshare” är att utveckla bibliotekspersonalens digitala kompetens och öka kommunikationen mellan dem inom samarbetet Skåne sydväst. Det är tänkt att bibliotekspersonalen utbyter digitala erfarenheter genom interaktiva webinarier om digitalisering och framtidsfrågor genom ett gemensamt digitalt kommunikationsverktyg.

I förslaget finns presentationer av andra liknande koncept. Bland annat finns danska förebilder (kompetensutveckling via de danska Centralbiblioteken, projektet Kompetence på distance, och eKurser.nu)  och Malmö Stadsbiblioteks ”Bibblan bildar”-koncept. Bibblan bildar ska utgå från  öppna lärresurser (OER) och är främst avsedd för allmänheten, men skulle kunna utgöra ett stöd även under fortbildning av bibliotekspersonal. ”När Bibblan bildar-plattformen är färdig, sannolikt under hösten 2017, behövs hjälp av olika folkbibliotek som kan testa handledningarna och även få rollen som aktiva skapare av innehållet.”

Förstudiens författare, Emelie Ljungberg, lyfter fram bibliotekschefens centrala och viktiga roll: ”Kan de anställda begära att chefen
som styr en biblioteksverksamhet har en tillräcklig kompetensnivå och en förmåga att förstå på vilket sätt digitala processer och digitaliseringen av samhället påverkar utövandet av chefstjänsten? Eftersom ledaren för verksamheten också är bibliotekspersonalens
ledare vad gäller digitaliseringen av arbetsplatsen är det rimligt. Att rekrytera nya och digitalt kunskapsrika medarbetare är bra men som ledare för en verksamhet går det inte att gömma sig bakom dem. En ledare måste ta ansvar och leda digitaliseringsarbetet hela vägen”.

Förstudien lyfter också upp metoder och verktyg som 23 Things (vilket gör mig smått nostalgisk) och designtänkande. Den kompletteras av en litteraturgenomgång.

Folkbibliotekens digitala kompetenser i USA och i Sverige

Idag presenterade Utredningen för en nationell biblioteksstrategi sitt första förslag och det handlar om digital delaktighet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen med folkbiblioteken som motor. Förslaget kommer att presenteras närmare på Bok-och Biblioteksmässan i Göteborg.

Kungliga biblioteket bör ges ansvaret att tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna samordna en utbildning av landets bibliotekarier. De regionala biblioteksverksamheterna har goda förutsättningar att genomföra denna utbildning. Genom att utbilda piloter i samtliga kommuner som sedan utbildar sina kollegor kan vi på ett snabbt och effektivt sätt nå invånare i hela landet. Kungliga biblioteket får i uppgift att koordinera de regionala insatserna samt i samråd med regionerna upprätta utvärderingsmodeller

Hur pass väl förberedda biblioteken är, varierar säkert från kommun till kommun. Rent allmänt kan det vara intressant att ta del den amerikanska forskningen där bibliotekariernas egna digitala kompetens undersökts. Rapporten heter The development of digital literacy and inclusion skills of public librarians och finns publicerad i Communications in information Literacy. Författarna, Konstantina Martzoukou Robert Gordon University Joanneke Elliott University of North Carolina, vill undersöka om amerikanska folkbibliotekarier är förberedda för att engagera lokalsamhället i området digital kompetens och inklusion – i stort det som kommer att hända i Sverige om KB får sin vilja igenom.

Undersökningen visar att de amerikanska kollegorna identifierar ett antal kunskapsklyftor mellan vad som lärdes ut på utbildningarna och det som behövs på arbetsplatsetna , biblioteken. Klyftorna handlade främst om e-böcker, PC-hantering, sociala media och kommunikation.
De amerikanska bibliotekarierna visade stort intresse för och behov av kontinuerlig fortbildning inom det tekniska området.

 

Biblioteksutveckling utanför Västeuropa och Nordamerika

EIFL (Electronic Information for Libraries) är en ideell organisation som arbetar med bibliotek för att möjliggöra tillgången till kunskap i utvecklings- och övergångsekonomier i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Med jämna mellanrum uppmärksammas ett antal innovativa biblioteksverksamheter.
2016 års pristagare är:

  • CLAC, Kamerun
    Bokbussen i Yaoundé som besöker underfinansierade skolor i Kamerun och ger stöd i online-lärande. De hjälper också arbetssökande leta efter jobb på nätet. Mer om CLAC här (på franska).
  • Cyberida, Elblag, Polen
    Folkbibliotekets utbildningsprogram kring miljöfrågor inspirerar ungdomar till handling i Polen. Mer om Cyberiada (på polska).
  • Folkbiblioteket i Kaunas, Litauen
    Biblioteket har utvecklat ett utbildningsprogram som uppmuntrar ungdomar att intressera sig för att arbeta inom digital teknik och teknisk ingenjörskonst.
  • Micoud Public Library, St Lucia
    Bibliotekets utbildningsprogram för IT och arbetssökande bygger ungdomars självförtroende för att söka arbete.

 

 

The Dangerous Myth About Libraries (NZ)

Laurinda Thomas, tidigare ordförande för Nya Zeeländska biblioteksföreningen LIANZA slår hål på en del myter när det gäller bibliotek i ett TEDxWellington-anförande.

Den myt om biblioteket, som Laurinda främst angriper, är allmänhetens bild av biblioteket som plats för enbart böcker och tystnad. Det hon vill lyfta fram handlar om biblioteket som en plats som är med och förändrar människors liv och livsbetingelser.

Bibliotek och digital empowerment (US)

Den amerikanska biblioteksorganisationen ALA har samlat ett gäng förespråkare för digital integration på bibliotek för att undersöka hur bibliotek kan gå i bräschen för att bygga digitalt inkluderande samhällen som stöder såväl individens egna möjligheter till utveckling som framsteg i lokalsamhället. Det har intresseta sig för att beskriva hur bibliotekspersonal och deras samverkanspartners möter upp de behov av information och kompetenser som uppstår i ett förändrat digitalt landskapet?

I rapporten ”After Access: Libraries & Digital Empowerment” med underrubrik ”Building Digitally Inclusive Communities” för ett antal experter samtal om frågan och delar med sig av sina insikter och idéer för framtida strategier för biblioteken.

Från summary: ”Libraries continue to lead the way in building digitally inclusive communities that support individual opportunity and community progress. Because digital information is now part of everything people do, libraries transform.”

En utgångspunkt och strategi för de amerikansk biblioteken handlar således om digital delaktighet, en annan del av undersökningen utforskar  orsakssambanden mellan bibliotek, allmänhet och digitalt utanförskap – intressant att jämför med hur vi tänker i Sverige.

Lite mer att läsa här, t ex att 98% av de amerikanska biblioteken erbjuder tillgång till wifi, 90% erbjuder någon form av grundkurs för lärande kring IT, 76% av biblioteken erbjuder besökarna hjälp med myndighetskontakter etc.