digital delaktighet

Skåne sydväst har en plan för bibliotekspersonalens digitala kompetensutveckling

I en förstudie från bibliotekssamarbetet Skåne sydväst (Ssv) och med finansiering från Region Skåne beskrivs hur ett koncept –  projektet ”Digital skillshare” – skulle kunna fungera för att genom kompetensutveckling av folkbibliotekspersonalen ge invånarna ett digitalt kunskapslyft. Det hela utgår från ett perspektiv som säger att:

”Det digitala skiftet i samhället och den digitala transformationen av folkbiblioteksverksamheten förändrar hur arbetet på biblioteken är organiserat och detta ställer även nya krav på biblioteket som arbetsmiljö.
En god digital arbetsmiljö innefattar bland annat ett visionärt och tydligt ledarskap, digitala verktyg som underlättar kommunikation, en digital strategi som utgår från medarbetarnas behov samt en ökad delaktighet och transparens i beslutsfattande processer.”

Konceptet är också ett svar på KBs uppdrag ”Digitalt först med användaren i fokus” som arbetsgruppen för Nationell biblioteksstrategi föreslagit. Målsättningen för projektet ”Digital skillshare” är att utveckla bibliotekspersonalens digitala kompetens och öka kommunikationen mellan dem inom samarbetet Skåne sydväst. Det är tänkt att bibliotekspersonalen utbyter digitala erfarenheter genom interaktiva webinarier om digitalisering och framtidsfrågor genom ett gemensamt digitalt kommunikationsverktyg.

I förslaget finns presentationer av andra liknande koncept. Bland annat finns danska förebilder (kompetensutveckling via de danska Centralbiblioteken, projektet Kompetence på distance, och eKurser.nu)  och Malmö Stadsbiblioteks ”Bibblan bildar”-koncept. Bibblan bildar ska utgå från  öppna lärresurser (OER) och är främst avsedd för allmänheten, men skulle kunna utgöra ett stöd även under fortbildning av bibliotekspersonal. ”När Bibblan bildar-plattformen är färdig, sannolikt under hösten 2017, behövs hjälp av olika folkbibliotek som kan testa handledningarna och även få rollen som aktiva skapare av innehållet.”

Förstudiens författare, Emelie Ljungberg, lyfter fram bibliotekschefens centrala och viktiga roll: ”Kan de anställda begära att chefen
som styr en biblioteksverksamhet har en tillräcklig kompetensnivå och en förmåga att förstå på vilket sätt digitala processer och digitaliseringen av samhället påverkar utövandet av chefstjänsten? Eftersom ledaren för verksamheten också är bibliotekspersonalens
ledare vad gäller digitaliseringen av arbetsplatsen är det rimligt. Att rekrytera nya och digitalt kunskapsrika medarbetare är bra men som ledare för en verksamhet går det inte att gömma sig bakom dem. En ledare måste ta ansvar och leda digitaliseringsarbetet hela vägen”.

Förstudien lyfter också upp metoder och verktyg som 23 Things (vilket gör mig smått nostalgisk) och designtänkande. Den kompletteras av en litteraturgenomgång.

Folkbibliotekens digitala kompetenser i USA och i Sverige

Idag presenterade Utredningen för en nationell biblioteksstrategi sitt första förslag och det handlar om digital delaktighet. Regeringen föreslås satsa 25 miljoner kr årligen under en treårsperiod för att genomföra en bred satsning på digital kompetenshöjning för hela befolkningen med folkbiblioteken som motor. Förslaget kommer att presenteras närmare på Bok-och Biblioteksmässan i Göteborg.

Kungliga biblioteket bör ges ansvaret att tillsammans med de regionala biblioteksverksamheterna samordna en utbildning av landets bibliotekarier. De regionala biblioteksverksamheterna har goda förutsättningar att genomföra denna utbildning. Genom att utbilda piloter i samtliga kommuner som sedan utbildar sina kollegor kan vi på ett snabbt och effektivt sätt nå invånare i hela landet. Kungliga biblioteket får i uppgift att koordinera de regionala insatserna samt i samråd med regionerna upprätta utvärderingsmodeller

Hur pass väl förberedda biblioteken är, varierar säkert från kommun till kommun. Rent allmänt kan det vara intressant att ta del den amerikanska forskningen där bibliotekariernas egna digitala kompetens undersökts. Rapporten heter The development of digital literacy and inclusion skills of public librarians och finns publicerad i Communications in information Literacy. Författarna, Konstantina Martzoukou Robert Gordon University Joanneke Elliott University of North Carolina, vill undersöka om amerikanska folkbibliotekarier är förberedda för att engagera lokalsamhället i området digital kompetens och inklusion – i stort det som kommer att hända i Sverige om KB får sin vilja igenom.

Undersökningen visar att de amerikanska kollegorna identifierar ett antal kunskapsklyftor mellan vad som lärdes ut på utbildningarna och det som behövs på arbetsplatsetna , biblioteken. Klyftorna handlade främst om e-böcker, PC-hantering, sociala media och kommunikation.
De amerikanska bibliotekarierna visade stort intresse för och behov av kontinuerlig fortbildning inom det tekniska området.

 

Biblioteksutveckling utanför Västeuropa och Nordamerika

EIFL (Electronic Information for Libraries) är en ideell organisation som arbetar med bibliotek för att möjliggöra tillgången till kunskap i utvecklings- och övergångsekonomier i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Med jämna mellanrum uppmärksammas ett antal innovativa biblioteksverksamheter.
2016 års pristagare är:

  • CLAC, Kamerun
    Bokbussen i Yaoundé som besöker underfinansierade skolor i Kamerun och ger stöd i online-lärande. De hjälper också arbetssökande leta efter jobb på nätet. Mer om CLAC här (på franska).
  • Cyberida, Elblag, Polen
    Folkbibliotekets utbildningsprogram kring miljöfrågor inspirerar ungdomar till handling i Polen. Mer om Cyberiada (på polska).
  • Folkbiblioteket i Kaunas, Litauen
    Biblioteket har utvecklat ett utbildningsprogram som uppmuntrar ungdomar att intressera sig för att arbeta inom digital teknik och teknisk ingenjörskonst.
  • Micoud Public Library, St Lucia
    Bibliotekets utbildningsprogram för IT och arbetssökande bygger ungdomars självförtroende för att söka arbete.

 

 

The Dangerous Myth About Libraries (NZ)

Laurinda Thomas, tidigare ordförande för Nya Zeeländska biblioteksföreningen LIANZA slår hål på en del myter när det gäller bibliotek i ett TEDxWellington-anförande.

Den myt om biblioteket, som Laurinda främst angriper, är allmänhetens bild av biblioteket som plats för enbart böcker och tystnad. Det hon vill lyfta fram handlar om biblioteket som en plats som är med och förändrar människors liv och livsbetingelser.

Bibliotek och digital empowerment (US)

Den amerikanska biblioteksorganisationen ALA har samlat ett gäng förespråkare för digital integration på bibliotek för att undersöka hur bibliotek kan gå i bräschen för att bygga digitalt inkluderande samhällen som stöder såväl individens egna möjligheter till utveckling som framsteg i lokalsamhället. Det har intresseta sig för att beskriva hur bibliotekspersonal och deras samverkanspartners möter upp de behov av information och kompetenser som uppstår i ett förändrat digitalt landskapet?

I rapporten ”After Access: Libraries & Digital Empowerment” med underrubrik ”Building Digitally Inclusive Communities” för ett antal experter samtal om frågan och delar med sig av sina insikter och idéer för framtida strategier för biblioteken.

Från summary: ”Libraries continue to lead the way in building digitally inclusive communities that support individual opportunity and community progress. Because digital information is now part of everything people do, libraries transform.”

En utgångspunkt och strategi för de amerikansk biblioteken handlar således om digital delaktighet, en annan del av undersökningen utforskar  orsakssambanden mellan bibliotek, allmänhet och digitalt utanförskap – intressant att jämför med hur vi tänker i Sverige.

Lite mer att läsa här, t ex att 98% av de amerikanska biblioteken erbjuder tillgång till wifi, 90% erbjuder någon form av grundkurs för lärande kring IT, 76% av biblioteken erbjuder besökarna hjälp med myndighetskontakter etc.

Folkbiblioteken bäst på e-tjänster

SKL:s rapport ”E-tjänster och appar” visar hur långt kommunerna har kommit i arbetet med att utveckla verksamheten med stöd av digitalisering, det vill säga att erbjuda e-tjänster och appar.

De tre vanligast förekommande kommunala e-tjänsterna utifrån urvalet, är

  1. e-tjänst för att boka och låna om böcker (68 procent)
  2. låna e-böcker och andra digitala medier (63 procent)
  3. e-tjänst för att ansöka om förskola (58 procent)

Källa: Internetstatistik 

Borås, Borås

I dag är jag gästföreläsare på min gamla alma mater, Bibliotekshögskolan i Borås.

Temat jag pratar kring är en subjektiv tolkning av bibliotek och dess uppdrag: ”Utforska, dekonstruera och rekonstruera biblioteket” – med speciell koppling till folkbibliotekens uppdrag.

Och såhär gick det till när vi workshoppade:

BHS nov 13

Bill och Melinda Gates stödjer bibliotekens arbete med ökad digital delaktighet

Iaf deras stiftelse och i USA där man jobbar aktivt med att överbrygga den digitala klyftan:

Stiftelsen gör också insatser för bibliotek globalt.

Och via Techsoup kan Sveriges folkbibliotek få donerad programvara från Microsoft till sina publika datorer för att genom arbetet med Digidel 2013, skapa bättre samhällsförutsättningar och bättre kunskapsspridning.

Gästbloggare: Anne Hederén

Anne HederénInternethandledning för digitalt medborgarskap

Att etablera sig i Sverige kan vara riktigt tufft. Bara att förstå hur myndigheter och samhällsservice fungerar kan vara en utmaning för den som är ny i landet. För att kunna ta del av det svenska samhället krävs, förutom språkkunskaper, att du har tillgång till och kan hantera internet som är självklar arena för en mängd samhällstjänster. Det är både dyrt och svårt att stå utanför det digitala samhället. Som ny i Sverige behöver man helt enkelt ett ”digitalt medborgarskap”!

Så här säger en kvinna från Irak som deltagit i en internetkurs via Norrköpings stadsbibliotek:

I mitt hemland fick jag ingen chans att lära mig internet. Jag kom till Sverige, jag förstod ingenting och jag kunde inte använda internet. Men jag började den här kursen, den var jättebra… Det är viktigt att kunna använda internet och datorer. Om någon inte kan använda internet är man som en analfabet idag. Hemma använder jag datorn och internet till flera saker för att träna på körkortet, teoriprovet och att läsa nyheter från mitt hemland. Kursen var på vårt modersmål, så vi förstår allt som läraren förklarat för oss. Om det hade varit på svenska hade vi inte förstått allt som läraren försökt förklara för oss. Ibland hindrar språk . Det är jättesvårt – språket, ibland kan vi inte förstå den information som lärare vill ge oss. Därför var det jättebra att kursen hölls på arabiska.

Det finns alltför många med invandrarbakgrund som av olika anledningar inte drar nytta av internets möjligheter och många, både från äldre invandrargruppen och nyanlända, som har behov av grundläggande stöd i dator- och internetanvändning. Detta faktum har varit utgångspunkt för Länsbibliotek Östergötlands senaste satsning, tillsammans med biblioteken i länet, för ökad digital delaktighet. Projekt Nytta & nöje: Digitalt medborgarskap fick pengar från Internetfonden under 2011.

Totalt har nästan 400 personer med utländsk bakgrund deltagit i kurser, cirklar, inspirationsföreläsningar och individuella handledningar. Aktiviteterna har skett i bibliotekens egen regi eller i samarbete med flyktingmottagning, SFI och studieförbund. Större delen av utbudet har erbjudits på modersmål – vilket är en viktig förutsättning för att erbjuda stöd och utbildning med bra kvalitet. 24 tvåspråkiga personer fått handledarutbildning.

Vid sidan om att erbjuda olika former av internetguidning för människor med utländsk bakgrund ville vi lära oss mer om behoven. Olika koncept, kurs- och handledningsmaterial har utarbetats. Vi har också arbetat för att väcka frågan om mer insatser för att säkerställa att inte minst nyanlända får någon form av obligatorisk introduktion till internet inom ramen för flyktingmottagningen, gärna i samarbete med bibliotek och studieförbund.

De flesta med invandrarbakgrund som fått stöd i individuell handledning via biblioteken vill ha hjälp med att komma igång att använda internet, skriva dokument och hantera datorn i största allmänhet. E-post och internetbanken ligger i topp bland de specifika frågorna. Andra frågor är skanning, filhantering och att bifoga filer i e-post. När det handlar om att söka information handlar det främst om att hitta till myndigheter och söka jobb, bostad och stipendier på nätet.

Ett resultat av projektet är att länsbiblioteket har fått uppdraget att driva den regionala försöksverksamhet med samhällsorientering på modersmål som pågår fram till 31 december 2012. Kursen har utökats från de lagstadgade 60 timmarna till 70 timmar och omfattar en 10 timmars introduktion till internet/E-tjänster på modersmål. Konceptet innehåller också en 3 timmars biblioteksintroduktion där biblioteken informerar om de fysiska och digitala resurser som erbjuds med samhällskommunikatörerna som språkstöd.

Några slutsatser är att det tar tid att komma igång med ett projekt som på många sätt riktar sig mot nya områden och som handlar om att bryta ny mark. Vi är efter projektåret ännu mer övertygade om vikten av att erbjuda stöd och utbildning i internetanvändning till alla nyanlända och att detta behöver ske på modersmål. Behoven är stora och det här är ett område där det sker alltför lite insatser idag. Ett strategiskt långsiktig arbetet är vad som behövs! Vi kan konstatera att biblioteken har en viktig roll i samhället idag, men samverkan krävs över politikområden för att vi ska leva upp till målsättningen att Sveriges ska bli ett informationssamhälle för alla. Ännu har vi en bit kvar…

”Om man inte kan använda internet, kan man känna sig som döv och stum och inte veta vad som finns.” Kvinna från Irak

Läs mer:

Slutrapport

Projektets webbplats

Anne Hederén är utvecklingsledare med ansvar för Bibliotek i samhälle och lärande vid Länsbibliotek Östergötland.

Detta blogginlägg publicerades först på Digidel 2013 webbplats.