Om bibliotek och dess värdegrund – ideologi och neutralitet

Biblioteksdebatter handlar ofta om bibliotekens och bibliotekspersonalens värdegrund.
Formuleringar om demokrati och delaktighet i förslaget till nationell biblioteksstrategi har fått Rebecca Andersson att i sin viktiga masteruppsat (Bibliotekets värden : Människosyn i rapporter utgivna av Svensk biblioteksförening och Kungliga biblioteket) att reflektera över hur människosyn och värderingar hänger ihop, och vilken syn på människan som ligger till grund för de värden och uppdrag som strategin tillskriver biblioteket. I uppsatsen undersöker hon hur människosyn kommer till uttryck i rapporter utgivna av Kungliga biblioteket och Svensk biblioteksförening. 27 utvalda rapporter närlästes för att kunna urskilja uttryck för värdegrunder som kunde kopplas till dimensionerna människans värde, hur människan är och vad som är gott för människan.

(Jag brukar ofta skumma igenom ”tidigare-forsknings-kapitlet” i många av de uppsatser jag läser, men här fastnade jag för sådant som intresserar mig: inte minst om neutralitet ideologi och social rättvisa och hur bibliotek kan förhålla sig)

Biblioteket är inte nödvändigtvis i grunden gott, eller humanistiskt, utan en institution som kan tillskrivas olika värden och syften, menar Andersson. ”Genom att anta en humanistisk ideologi och en människosyn som framhäver frihet, välfärd, personlig utveckling och mänskliga rättigheter framställer KB och Svensk biblioteksförening sig själva som goda.” Andersson ställer frågan om KB och Svensk biblioteksförening verkligen är goda, eller om de endast är en del av den dominerande humanistiska ideologin. Hon menar att det finns en skillnad i att anamma ett humanistiskt förhållningssätt, jämfört med att aktivt arbeta för de värden man säger sig stå för. ”Att biblioteket ska verka för demokrati och mänskliga rättigheter är inte något negativt, men det kan lätt bli abstrakt. Det kan även finnas en risk i att man tar för givet att biblioteket i grunden är en god institution eftersom det kan leda till en passivitet. ”

Enligt Andersson  visar de undersökta rapporterna på en övertro på bibliotekets godhet och även en övertro på människans godhet. Flera rapporter anser att aktiva medborgare leder till en hållbar demokrati och samhällelig utveckling. Detta utesluter att kunskap och information även kan användas i antidemokratiska syften. Ett problem som inte tas upp i rapporterna är därför, enligt Andersson, huruvida biblioteket bör förhålla sig neutralt även när information och kunskap används i antidemokratiska syften. ”Biblioteket är dock inte neutralt när ett av bibliotekets uppdrag beskrivs som att motverka samhällsklyftor och verka för demokrati och fred. Om biblioteket verkligen vore neutralt skulle det även förhålla sig neutralt till värdena demokrati, fred, social rättvisa och individens frihet. Biblioteket är därför inte heller neutralt i bibliotekslagen.” Enligt Andersson beskrivs bibliotekets roll i rapporterna som en neutral och oberoende institution som en självklarhet. Men när neutralitetsidealet ställs mot bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa skapas det en motsättning. Hon uppmanar därför KB och Svensk biblioteksförening att omdefiniera begreppet neutralitet!
Genom att definiera neutralitet som ”att aktivt stödja och kräva allas rätt till att uttrycka en åsikt” går neutralitet att förena med bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa enligt Andersson, med effekt att bibliotekspersonalen kan aktivt arbeta för fri åsiktsbildning och intellektuell frihet och samtidigt stå för social rättvisa.

Mer från uppsatsen (min kursiv):

”Den syn på människans värde som framkommer i rapporterna kan jämföras med FN:s förklaring om de allmänna mänskliga rättigheterna. Denna humanistiska syn på människan återfinns även i demokratiutredningen och regeringsformen. Grundläggande mänskliga värden definieras som frihet, välfärd samt personlig utveckling. I rapporterna tillskrivs biblioteket rollen att värna om och upprätthålla dessa värden. Bibliotekets uppgift blir på så sätt att tjäna individer, samhällen och mänskligheten. Bibliotekens roll för socialt likaberättigande kommer till uttryck i bibliotekets arbete för marginaliserade och missgynnade grupper i samhället. Ett mål med bibliotekets verksamhet beskrivs som att verka för minskade samhällsklyftor, vilket speglar en inkluderande, medmänsklig och solidarisk människosyn. Kulturell och språklig mångfald ses genomgående som något positivt genom att rapporterna framhäver respekt, tolerans och dialog.”

…

”Av rapporterna framkom även att människan ses som en tänkande varelse, en aktiv medborgare och som kritiskt tänkande. Ett aktivt deltagande i samhället leder enligt rapporterna till en hållbar demokrati och samhällelig utveckling. Av denna anledning är människan i behov av och har en grundläggande rätt till kunskap och information. Rapporternas betoning av individens´friheter kan förklaras av humanismens autonomiideal.”

…

”Bibliotekets uppdrag att verka för social rättvisa och demokrati gör att biblioteket blir ställningstagande. I vissa rapporter beskrivs även bibliotekets uppdrag som att verka mot samhälls- och kunskapsklyftor. Demokrati ses som något som aktivt behöver upprätthållas och hot mot demokrati beskrivs bland annat som populism, propaganda och antidemokratiska rörelser.
När bibliotekets uppdrag är att verka för individens frihet kopplas bibliotekets verksamhet ihop med neutralitet. Biblioteket bör enligt detta synsätt förhålla sig neutral till kunskap, information och åsikter. Detta skapar en passivitet hos biblioteket. Den stora tilltron till biblioteket som en demokratisk institution leder till en
bild av biblioteket som oberoende och balanserande.”

…

”Att KB och Svensk biblioteksförening anser att biblioteket bör verka mot diskriminering och för jämställdhet var inte helt oväntat. Något som dock var oväntat var vissa rapportförfattares tydliga ställningstagande att motverka klasskillnader och samhällsklyftor. Andra rapportförfattare menade att biblioteket genom att endast existera motverkar samhälls- och kunskapsklyftor.”

…

”Åsikten att bibliotekets uppdrag är att motverka samhälls- och kunskapsklyftor är så pass väletablerad att det inte längre ses som en åsikt eller som en av många möjliga ideologiska inriktningar på bibliotekets verksamhet. Detta tyder på en brist på självmedvetenhet, och KB och Svensk biblioteksförening bör därför kritiskt granska sina egna ideologiska ståndpunkter istället för att behandla dem som självklarheter. Detta skulle kunna leda till en fördjupad och tydligare diskussion om bibliotekets uppdrag.”