SKL om förslaget till nationell biblioteksstrategi

SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) är kommunernas och regionernas intresseförening och som sådan en av tyngsta aktörerna i remissomgången kring förslaget till nationell biblioteksstrategi. Den den allra största delen av offentligt finansierad biblioteksverksamhet är de kommunala bibliotek:  folkbiblioteken och skolbibliotek. Vad kommunernas egen organisation tycker spelar därför stor roll. Det är när staten och SKL kommer överens i formella samråd som Sverige fungerar bäst.

I regel brukar SKLs ståndpunkt gentemot staten vara att inte röra det kommunala självbestämmandet” samt att nya åtaganden som staten lägger på kommunerna också ska vara finansierade av staten och det är också något som nämns i remissyttrandet från SKL som du kan ta del av här. (SKL har fått förlängd remisstid)

SKL menar också att många av förslagen i rapporten redan finns inskrivna i bibliotekslagen och finns via skollagen och att dessa lagar inte behöver förtydligas ytterligare. Rapporten innehåller, enligt SKL, förslag som direkt eller indirekt skulle styra folkbiblioteken, skolbiblioteken och den regionala biblioteksverksamheten vilket enligt SKL är oförenligt utifrån den ramlag som bibliotekslagen är och det ansvar som kommuner och regioner har för stora delar av biblioteksverksamheten.

SKL efterlyser också likt Statskontoret någon form av finansieringsplan för strategin.

Fler samlade synpunkter på strategin.

 

 

SKL om regional biblioteksverksamhet

SKL presenterar i en ny rapport – Regional biblioteksverksamhet : En del av det regionala uppdraget och som stöd för kommunerna –  den regionala biblioteksverksamheten och hur den har förändrats utifrån förändringarna i bibliotekslagen och som del av kultursamverkansmodellen.

Med sitt uppdrag att främja samarbete, verksamhetsutveckling och kvalitet för folkbiblioteken spelar de regionala biblioteksverksamheterna en viktig roll.  SKLs  rapport är tänkt att bidra till en större kunskap, både med en utgångspunkt i regionala biblioteks- och kulturplaner och genom intervjuer med kommunala och regionala företrädare. SKLs förhoppning är att rapporten lyckas förmedla en aktuell och nyanserad verklighetsbild av den regionala biblioteksverksamheten.
Ambitionen är också att rapporten ger en fördjupad förståelse av värdet med ett fortsatt lokalt och regionalt ansvar och inflytande över biblioteksverksamheten, inom ramen för Sveriges decentraliserade samhällsorganisation med en stark kommunal självstyrelse. Rapporten är också ett viktigt inspel till den nationella biblioteksstrategin som behöver balansera väl mellan statens, regionens och kommunens ansvar. Framförallt vill vi att rapporten ska stimulera till ett konstruktivt idéutbyte om hur den regionala biblioteksverksamhetens potential inom det allmänna biblioteksväsendet bäst ska kunna tas till vara.

Till rapportens slutsatser:

• Den regionala biblioteksverksamheten ger ett verksamt stöd till de kommunala folkbiblioteken
• Den regionala biblioteksverksamhetens arbetsformer bidrar till överblick och kunskap om de kommunala folkbibliotekens utvecklingsbehov
• Den regionala biblioteksverksamheten behöver ingå i ett regionalt sammanhang
• Den regionala biblioteksverksamheten bidrar till regional kultur, utveckling och hälsa
• Kommunal samverkan kring medieförsörjning och angränsande frågor underlättar utvecklingen av den regionala biblioteksverksamhetens strategiska roll
• Bibliotekslagens karaktär av ramlag begränsar inte den regionala (eller kommunala) biblioteksverksamhetens möjligheter att utforma sin verksamhet

SKL: Digitala skolbibliotek

Enligt SKL:s skolblogg är det Dags för digitala skolbibliotek.

Den digitala utvecklingen gör att nu kan alla elever – oavsett var de bor i Sverige, oavsett om de går på en stor eller liten skola, oavsett modersmål och även om man har ett funktionshinder – få tillgång till böcker, texter och bilder som man aldrig haft tidigare.

Dagens bibliotek, i det sedvanliga rummet, räcker inte till. Det behövs också ett digitalt bibliotek på webben där eleven både får tillgång till olika slags medier och lärarresurser kopplat till skolarbetet, möjlighet att samla det material eleven själv skapar och även publicera detta, samt en möjlighet att komma åt bibliotekariens kompetens oberoende av tid och rum.

För att lyfta diskussionen om skolornas bibliotek har Krister Widell och Mats Östling på SKL:s uppdrag tagit fram skriften Det obegränsade rummet – Det moderna skolbiblioteket.

Studien har ett strukturellt perspektiv och pekar ut ett antal områden som är primära att utveckla:

• Framtidens skolbibliotek har två dimensioner, det fysiska och det digitala där båda spelar en viktig roll för lärandet.
•  Skolbiblioteket har en viktig roll i att inspirera till läsning – vilket omfattar alla typer av innehåll, såväl analogt som digitalt.
• Skolbiblioteket spelar en viktig roll för språkutvecklingen, där särskilt nya möjligheter med digital teknik ger stora möjligheter att förnya den traditionella biblioteksverksamheten.
• Skolan behöver alltmer arbeta med att utveckla informationskompetens – och i detta kommer skolbiblioteket att spela en central roll
• Även när det gäller att tillhandahålla rätt resurser för lärandet har skolbiblioteket en viktig roll att spela, när resurserna blir fler och modern teknik möjliggör en hög grad av individualisering kommer behovet av ett bra sätt att tillhandahålla olika resurser att öka. Här kan biblioteket spela en ny roll.
• Detta behov av informationskompetens och tillgång till resurser av ämnesinnehåll gör att skolbiblioteket behöver hitta nya sätt att ”finnas till hands” i klassrummet – där en digital tjänst och god tillgång till digitala verktyg gör detta möjligt oberoende av tid och rum.

SKL om KB:s nationella uppdrag

Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, menar att det är bra att Kungl. biblioteket får en roll som nationell aktör  men menar att finansieringen ska ske på rätt sätt.
SKL har genomfört en enkätundersökning och  undersökt vilka behov kommunerna har av stöd från KB.

Med bakgrund i enkätstudien föreslår SKL att KB i en första fas inriktar sitt arbete på nationell biblioteksinfrastruktur

i form av att:

• utveckla och driva en fri nationell samkatalog
• utveckla och driva e-tjänster som exempelvis e-lån och databaser
• ›tillhandahålla nationell statistik över biblioteksområdet i relation till bibliotekens mål och uppdrag

Regionerna, kultursamverkansmodellen och biblioteken

”Eftersom biblioteken är en sådan central del av lokal kultur, utbildning och bildningspolitik är det av största vikt att bibliotekens verksamhet tydligt kopplas till de regionala kulturplanerna som ska utgöra underlag för en överkommelse med staten kring kultursamverkansmodellen (den så kallade portföljmodellen).

I utredningen Spela samman (SOU 2010:11) föreslås att de statliga bidragen till regional kulturverksamhet inklusive stödet till biblioteksverksamhet ska föras över till ett nytt anslag. Statens Kulturråd kommer att ansvara för att fördela det nya anslaget till den regionala nivån, men utredningen gör dock ett undantag då den bedömer att KB bör fördela dessa medel.

Detta innebär att frågorna kring lokal och regional biblioteksutveckling riskerar att inte bli en del av det regionala arbetet med kultur och därmed inte heller med det övergripande utvecklingsarbetet.”