Pernille Schaltz

Gästbloggare: Pernille Schaltz

En lille opfordring til at chekke BibZoom.dk ud…

I Danmark tales der p.t. rigtigt meget om Danskernes Digitale Bibliotek (http://www.bibliotekogmedier.dk/fileadmin/publikationer/nyt_fra_bibliotek_og_medier/2010/2/html/chapter07.htm) , som skal være folkebibliotekernes fælles indgang på nettet. Kort sagt går ideen ud på at skabe én fælles indgang til bibliotekernes digitale ressourcer (og dermed at samle en lang række tjenester, bagvedliggende funktioner, selvstændige organisatoriske enheder, budgetter mv. som ikke er samlede i dag.) Så bag den gode og spændende ide ligger en masse svære både politiske, strategiske og økonomiske for ikke at tale om praktiske spørgsmål – og det betyder desværre at udviklingen ikke går så hurtigt indtil disse store beslutninger finder deres løsninger – og det betyder desværre også at der måske af gode grunde p.t. tales og diskuteres mere end der handles på det digitale område i Danmark.

Men det betyder heldigvis ikke at der ikke sker noget på de forskellige fronter, og jeg vil gerne fortælle lidt om BibZoom.dk – forhåbentligt til viden og inspiration hos jer i det svenske. I Århus nærmere bestemt på Statsbiblioteket (ét af Danmarks to nationalbiblioteker – du kan se mere på (www.statsbiblioteket.dk) hvor jeg arbejder, er vi nemlig i fuld fart med at udvikle BibZoom.dk – p.t. langt den største danske bibliotekstjeneste på nettet med ca. 140.000 besøgende om måneden og mere end 13 millioner downloads i 2010.

BibZoom.dk universet (www.bibzoom.dk) indeholder p.t. to dele – ”BibZoom.dk/Musik og BibZoom.dk/World. Det tredje univers ”BibZoom.dk/Kultur” er undervejes og bliver lanceret ultimo juni.  BibZoom.dk drives af et konsortium bestående af Herning Bibliotekerne og Odense Centralbibliotek foruden Statsbiblioteket som varetager forretningsudvikling og drift af servicen.

På BibZoom.dk/Musik har borgerne adgang til 4 mio. (7,5 mio. pr. 1. juli) musiknumre til download og stream, foruden podcast, artikler, anmeldelser og hitlister mv. indenfor musikken. Brugerne kan høre så meget musik de har lyst til, og rammes ikke af kvotestyringer eller andre besværlige administrative tiltag. Bag BibZoom.dk/Musik er en redaktion bestående af musikbibliotekarer fra hele landet, samt en Support og PR-funktion, der bl.a. også laver fælles professionel PR- og markedsføringsmaterialer til alle de biblioteker som er med i tjenesten.

På BibZoom.dk/World – verdens første digitale indvandrerbibliotek – har borgerne adgang til musik, film og e-bøger på de største indvandrersprog i Danmark; arabisk, tyrkisk, urdu, bosnisk/serbisk, persisk foruden på en række andre og mindre sprog.  Også hér er der etableret en redaktion af bibliotekarer bag, der skriver anmeldelser og artikler på de respektive sprog og om de respektive medier.

På BibZoom.dk/Kultur vil borgerne få adgang til digitaliseret kulturarv fra Statsbiblioteket – det drejer sig p.t. om små 55.000 gamle tv- og biografreklamefilm, gamle taler og dialekter. På vej er også f.eks. tegneserier og tv-udsendelser og det er planen at det er hér Statsbiblioteket trinvist vil eksponere kulturarven i takt med at den bliver digitaliseret og/eller klareret.

P.t. abonnerer ca. 90 ud af 98 kommuner på BibZoom Musik og World. Produkter og priser baserer sig på aftaler med rettighedshavere og leverandører af indhold og platform. Grundlaget for forbrug og betaling består af fastlagte puljer, som biblioteker og brugere frit og ubegrænset kan forbruge. For hvert enkelt bibliotek beregnes en individuel abonnementspris baseres på befolkningstallet i bibliotekets hjemkommune. BibZoom.dk hviler på et solidarisk princip, hvor bibliotekerne deler prisfordele og risici, og hvor fælles opbakning bag produktet spiller en afgørende rolle.

På Kulturarvsdelen er der endnu kun 6 biblioteker der har indgået en aftale, men dette hører sammen med at denne er knyttet til en anden aftale med rettighedshavere – og dermed en anden og nylanceret (marts 2011) forretningsmodel. Men det forventes at mange flere biblioteker også springer på denne mulighed, idet kulturarven er vigtig fordi det også er på denne måde at folkebibliotekerne kan differentiere deres tilbud og sig selv fra kommercielle aktører der bevæger sig længere og længere på de områder der traditionelt har været bibliotekernes.

I relation til fremtiden i BibZoom.dk har vi mange planer! Vi har hele tiden fokus på at få mere digitaliseret indhold gjort tilgængelige på service’en; en masse differentieret kulturarv og måske også nye og mere kommercielle medier som e-bøger f.eks. Og så har vi fokus på at forhandlinger, forretningsmodeller og priser vil være dynamiske i de kommende år. Vi må erkende, at bibliotekerne pludseligt befinder sig på et stærkt kommercialiseret og konkurrencepræget marked, hvor der er mange andre aktører, og hvor vores muskler ikke er tilstrækkelige til at diktere særlige vilkår. Vi har derfor som aktør en vigtig opgave i at sikre kvalificerede forhandlinger (og støtte op om) det bedst mulige og mest rentable aftaler med producenter, rettighedshavere m.fl. Målet er bredt at udvide og sikre differentierede nationale licenser til folkebibliotekerne og de danske borgere. Der skal derfor ske en løbende evaluering og genforhandling for at se om vi nu også får de bedste priser alt efter hvordan markedet nu engang ser ud. (Læs i øvrigt mere om digitalt indkøb og BibZoom.dk på  http://www.statsbiblioteket.dk/forbiblioteker/nyheder/en-lille-handbog-om-digitalt-indkob-1)

Men se og oplev sitet på www.bibzoom.dk – og bemærk at I naturligvis ikke kan logge ind, da man skal være indbygger i en dansk kommune med abonnement på tjenesten for at høre musik mv.   Og hvis nogen vil vide mere om BibZoom.dk, er I velkomne til at skrive til Områdedirektør Flemming Munch på fm@statsbiblioteket.dk.

Go’ sommer til alle!

Pernille Schaltz

Biblioteksdebatt

Författaren och kulturchefen i Strängnäs, Christer Hermansson, har i en debattartikel i SvD 9 januari, Bibliotekarier – stå upp för litteraturen uttryckt sin oro för att de svenska bibliotekarierna håller på att banali­sera och avintellektualisera sig själva i sina ambitioner att fokusera på kunddialog och nya medier.

Christer utgår dels från en intervju med Stockholms Stadsbiblioteks Inga Lundén i Tidningen Vi tidigare i höstas, dels från Michael Caseys besök på Biblioteksdagarna i maj 2007.

Inga Lundén svarar några dagar senare: Det finns många vägar till den sköna litteraturen

Debatten följdes upp i SvT Kulturen fredagen den 19 januari. Med intervjuer med Christer och Inga samt ett inslag från en Goodgame-fortbildning i Luleå.

Själv tror jag att den här biblioteksdebatten handlar mer om vem som har tolkningsföreträde att definiera (folk)biblioteken, än om personalens eventuella brist på kunskaper ambitioner när det gäller skönlitteratur och litteraturförmedling.
Jag tror nämligen att själva begreppet ”folkbibliotek” är utsatt för ett stort förändringstryck just nu. Och att det är viktigt att fundera på vad det kan, bör eller ska innehålla – oavsett om det handlar om den lokala nivån eller den nationella.
Jag tror också att det är svårt att komma med påståenden om dagens bibliotek, påståendena kommer alltid att utmanas och ifrågasättas. (Även de jag för fram här, så det hela är egentligen lite meningslöst) Påståenden kan säkert relateras till skeenden på den lokala nivån, men det kan vara svårt att göra generaliseringar som är hållbara. Jag tror frågan om (folk)bibliotekens roller i framtiden och personalens kompetens är med komplicerad än så.
Därför väljer jag att formulera ett antal frågor i stället – till att börja med

Vad är en text?
I skolan har man börjat tala om ett vidgat textbegrepp som innefattar ”förutom skrivna och talade texter även bilder”. En text kan alltså vara en serie bilder, fotograferade, ritade, animerade, inspelade. En text handlar inte bara om bokstäver. Det kan också handla om symboler. Hur ska man tolka eller avkoda det som finns i en text?
I olika sammanhang pratar man också om ”media literacy” som komplement till ”literacy” – läskunskap.

”I själva verket kan man tala om en skriftspråksparentes, en begränsad tid från cirka 1850 till 1950 då skriftkulturen hade sin dominerande epok (Kjørup 1987). Innan dess var det framför allt den muntliga kulturen som dominerade, men under skriftkulturens århundrade växte bild- och symbolspråket fram, först som en förstärkare av skriftspråket, men efterhand kom det alltmer att utveckla sina egna lagar och följa sin väg.”
Ur Barbro Janssons artikel ”Virtuella lekkamrater” (Kulturella perspektiv 1996:4) där hon citerar Søren Kjørup ur ”Mediabarn. Barnet – bildene – ordene og teknologien” (Oslo 1987)

Vad är läsning?
Är det en skillnad om jag läser en tecknad serie eller om jag läser en roman? Är själva läsupplevelsen annorlunda? Kan man göra en kvalitativ bedömning att en viss sorts läsning är bättre än någon annan? Är läsning av en svartskriftsbok ”bättre”, oavsett vad den innehåller, än läsning av en film eller ett dataspel?
Om bild också är text (i t ex pekböcker, seriemagasin, film, smileys, kinesiska tecken, klickbara ikoner på en webbplats som tolkas – och i någon mening läses) vad får det för konsekvenser för det som biblioteken normativt kallar ”bok”? (Dvs en seriellt uppställd – helst skönlitterär, kanske deckare? – pappersbok i svartskrift skriven på latinska alfabetet)
Finns det några andra kommunikativa kärl för information, upplevelser, berättelser? Och vilka behov svarar de emotVad är en bok?
Finns i olika format: ett flertal digitala (.doc, .pdf . mp3 .etc), papper, vhs, dvd, cd-rom, ljudkassett, punktskrift, taktila, levande och finns under olika begrepp: pappersbok, ljudbok, talbok, teckenspråksbok, e-bok, seriealbum, mp3-bok, kassettbok, bok och band, pekbok, bilderbok…
En ”bok” under industrialismens uppbyggnad och genombrott var ungefär en massproducerad pappersbok i svartskrift, med ett visst antal sidor. I ingången av interaktionssamhället är denna pappersbok fortfarande norm som förvaringsplats för information, upplevelser och berättelser. I alla fall på biblioteken.
Normeringen av ”bok” som bärare av kunskap, upplevelser och information gör det svårt för biblioteken att förhålla sig till nya medier. Ett intressant exempel är hur biblioteken agerar när normerna bryts. För några år sen gav en filmtidskrift ut Walter Ljungquists ”Ombyte av tåg” som ett nummer av tidskriften. Satte man upp den på öppen hylla för utlån eller dömde man den till förvisning i en tidskriftssamlare på magasinet, ja vad tror ni? Cross-over är alltid besvärligt för dem som hyllar normen.

Vad är (skön)litteratur?
Om man köper resonemanget om ett vidgat textbegrepp och att en text kan presenteras med hjälp av olika format och innefattas i olika medietyper – vad gör skönlitteraturen så speciell för biblioteken? Skönlitteraturen är säkert viktig för allt från att få ökad empati och inlevelseförmåga till konkreta läskunskaper. Men det är inte den enda litterära formen. Här kanske man bör fundera på olika behov hos olika människor. En 8-åring kanske blir motiverad för en större läsupplevelse av en bok om dinosaurier, men kan också läsa en enkel barnbok.
Mina läsbehov stimuleras av lyrik, deckare, facklitteratur, mjölkpaketet, dagstidningen, tidskrifter, webbsidor – ja t o m texteve. Räknar jag in nya medier som film och dataspel, är mängden läsmöjligheter gigantiska.

Vem är en författare?
Är jag en journalist om jag begår journalistiska handlingar? Är jag en författare om jag ”bara” är publicerad på webben? Om jag skriver fan fiction till olika filmer och teve-serier gör det mig till något annat än en författare? Finns det författare 2.0 och hur ser dom i så fall ut? Om det vidgade textbegreppet gäller för författande är i så fall Hergé en sämre författare än Graham Greene?

Vad är ett bibliotek?
Till de svenska folkbibliotekens själ och historia kan man koppla en rad positivt värdeladdade ord som folkbildning, demokrati och läskunnighet. Folkbiblioteken har varit en viktig del för byggandet av välfärdsamhället som vi känner det.
Biblioteken har ständigt definierats och omdefinierats. Ingen kan ha monopol på en definition om det som ska definieras ständigt förändras. Definitionen måste grundas på behov och önskemål på den lokala nivån – i alla fall om man pratar om folkbibliotek.

Den danska forskaren Dorte Skot Hansen har gjort en hyfsat hållbar modell där hon definierat postindustriella biblioteket som socialt centrum, kunskapscentrum, informationscentrum och kulturcentrum. Alla bibliotek kan placeras in i diagrammet, men har sin egen profil beroende på uppdrag och prioriteringar.
Själv försökte jag för några år sen definiera, för mig själv, vad mitt kommunbibliotek var. För mig blev folkbiblioteket ett gemensamt (kommunalt) verktyg för lärande, upplevelser, information och kunskap – lite väl instrumentellt; med det funkade någorlunda för mig.

Dagens svenska bibliotek lånar mest ut pappersböcker. I lite mindre utsträckning lånar man ut talböcker, ljudböcker, cd-skivor med musik och film på dvd. Dessutom lånar man ut en lång svans av föremål och företeelser: gångstavar, cyklar, datorer, skrivmaskiner, pianon, tid, leksaker och säkert en hel del annat som inte har med skönlitteratur att göra.

Apropå spel på bibliotek: Varför är det mer OK med ett fysiskt, analogt schackspel på bibliotekets ungdomsavdelning, men inte med en digital motsvarighet?

Vad är Det Nya Biblioteket?
Jag har fastnat för begreppet interaktionssamhället för att beskriva var vi befinner oss i samhällsutvecklingen just nu. Jag menar att det behövs en omdefinition av begrepp som ”bibliotek” och ”bok” för att förklara vad vi är och ska hålla på med. Det behövs säkert också en liknande förändrad syn på ”kunskap” och ”information”, men jag känner att det här redan drar ut på tiden för eventuella läsare.

Jag menar att den utmaning biblioteket står inför när vi går in i interaktionssamhället bygger på det innehåll som skapats i tidigare utvecklingsfaser, men kompletteras av ett kommunikativt innehåll och kommunikativa verksamhetsformer. Biblioteket blir en kommunikativ process. Nyckelord för folkbiblioteken blir därför mötesplats, samtal och konvergens snarare än förmågan att klassificera och katalogisera information. Det blir viktigare att vara där folk är än att få folk att uppsöka biblioteket. För att tala med danska Biblioteksstyrelsens direktör Jens Thorhauge: biblioteken går från att vara boklager till att vara förundringsrum.
Det här är inte helt okontroversiellt, och tanken på Det Nya Biblioteket utmanas även i Danmark. Den nya chefen på Köpenhamns bibliotek, Pernille Schaltz,  möts av kritik när hon plockar undan dammsamlande böcker och bokhyllor för att marknadsföra biblioteket som rum.
nytt.gifEller som den insiktsfulle Plinius, som citerar en intressant artikel i danska Information, säger: ”Endelig blir konflikten mellom den gamle og den nye tenkemåten skikkelig artikulert på høyt nivå.”

Vad är en bibliotekarie?
Vilka egenskaper är väsentligast för en samtida bibliotekarie? Jag menar att det beror på vilket bibliotek man jobbar på. Jobbar man på ett specialbibliotek behöver man specialistkunskaper oavsett om det handlar om medier (skönlitteratur på Nobelbiblioteket eller dataspel på Dieselverkstan) eller om kunskap om brukarna (TPB, Internationella Biblioteket) eller bemötande (kommunala skol- och folkbibliotek).

Vad handlar Bibliotek 2.0 om egentligen?
För mig är 2.0-rörelsen snarare ett förhållningssätt till brukarna än en rad tekniska lösningar. De olika webbapplikationer som möjliggjort en lång rad sociala webbplatser är en förutsättning för detta förhållningssätt, men de är inte målet i sig.
Det här förhållningssättet innebär att nya medier och bibliotekstjänster blir intressanta för biblioteken i den mån de är intressanta för bibliotekens brukare. Det innebär också att man måste förhålla sig till gamla medier och verksamhetsformer. Det är inte biblioteken själva eller dess personal som ska avgöra vad är ett bibliotek är – det ska göras i ett ständigt pågående samtal mellan profession, våra uppdragsgivare och de som använder våra tjänster eller de som ännu inte gör det.

Det är oerhört viktigt med en fortsatt diskussion om vilka förhållningssätt som borde vara relevanta för biblioteken i samtiden.
Utan förhållningssätt, ingen värdegrund. Utan värdegrund, ingen vision. Utan vision, ingen strategi. Utan strategi, ingen framtid. (Från Plinius-bloggen: ”the libraries seem to lack defined survival strategies”)

 —————————————————————————————-

Några kommentarer från den svenska bibliobloggosfären så här långt
Spelbiblioteket

Bibliobuster

Den sköna bloggen

mymarkup, old school and shit

Eriks axplock

nytt.gifEn dansk synpunkt om ungefär samma sak:
Op og hop: Den hellige Bog og Biblioteket

——————————————————————————————
nytt.gifEtt citat:
”the library of 20 years ago was nothing like the library of today, and will be nothing like the library of five years from now. They’re changing, and we just don’t know what they’re becoming.” Don Borchert till LATimes

nytt.gif ”Digitaliseringen har nå kommet så langt at folkebibliotekets identitet står på spill. Er bibliotekets egentlige oppgave å formidle bøker – med andre medier som en tilleggsoppgave? Eller skal vi definere biblioteket som en tekstlig institusjon – der det er brukerne som bestemmer hvilke medier som skal dominere?” Plinius

nytt.gif”Boken är ett medel, inte en fetisch” Plinius – och man kan med honom säga
”Biblioteket är ett medel, inte en fetisch”