De danska forskarna Casper Hvenegaard Rasmussen, Henrik Jochumsen och Dorte Skot-Hansen tar med oss på en resa runt västvärldens mest spännande bibliotek i Danmarks Biblioteksforenings nya bok Biblioteket i byudviklingen – oplevelse, kreativitet og innovation. Boken presenterar några intressanta slutsatser:
- Biblioteken kan vara motor till en önskad utveckling – att locka turister, skapa samfälligheter, eller vara startpunkt för stadsutveckling.
- Bibliotek kan bli en levande del av staden. Både gränslöst internt och gränslöst i förhållande till omvärlden.
- Bibliotek kan lära av erfarenheterna från upplevelsebranschen och bli upplevelsecentra. De kan lära av temaparker och kanske kalla sig ”bokscener”.
- Bibliotek kan arbeta tillsammans. PÅ tvärs och med alla: privata företag, andra kulturaktörer, andra delar av lokalsamhället – och särskilt med användarna.
I strategisk stadsutveckling kan biblioteken ha olika roller och perspektiv enligt författarna. Biblioteken bidrar till att stärka städernas synlighet, image och identitet.
- Biblioteket som arkitektonisk ikon
- Biblioteket som placemaker
- Biblioteket som katalysator för att stärka lokal image och identitet
I sin presentation av boken konstaterar dock nättidskriften Søndag Aften att boken helt saknar ett perspektiv för virtuella bibliotek:
”Det är faktiskt lite märkligt att boken nämner de så kallade digitala infödingarna som ett särskilt mål för biblioteken utveckling under den senaste tidens . Det är ju helt okej. Men man hittar verkligen ingen påvisbar interaktion i relation till digitala infödingar i det virtuella biblioteket!”
Sen sågar Søndag Aften en rad virtuella bibliotekstjänster för barn och unga med fotknölarna:
Om man ska säga det snällt är bibzoom, ereolen, Palles Gavebod, bibliotek.dk och de flesta kommunala bibliotekens webbplatser jämförbara med tankegrunden för 1950-talets bibliotek: materialhantering och ordning i systemen. Till nöds skulle man kunna säga att Palles Gavebod motsvarar färg-TVn under 1960-talet.