Harriet Aagaard

Gästbloggare: Harriet Aagaard

Harriet läser på sin läsplattaE-böcker & bibliotek = sant?

Biblioteken har stått för en stor del av förlagens inkomster för e-böcker sedan 2001 då Nacka och Stockholms stadsbibliotek tillsammans med Elib började producera och låna ut e-böcker på svenska. Utbudet var då 51 e-böcker och idag finns 3005 titlar. Det har inte gått fort.

Vi ligger hopplöst efter USA. Köp en Kindle för $139 (specialpris) och du kan enkelt och utan uppkopplingskostnader välja bland 794 349 titlar som snabbt laddas till din läsplatta. Barnes & Noble erbjuder 2472719 e-böcker till läsplattan Nook Color. Den kostar $249, men kan också fungera som en surfplatta. Jag har själv inte använt någon av plattorna men pratat med användare som är mycket nöjda. Kopplingen en billig läsplatta för att köpa e-böcker är ett vinnande koncept.

Nyckelord för e-bokens framväxt är

  • enkelhet
  • bekvämlighet
  • låga priser
  • utbud

Amazon satte tidigt priset på e-böcker till $9,99 och kunde pressa förlag till att acceptera detta. De säljer Kindle billigt för att sälja e-böcker. Det har gett resultat och förra året såldes för första gången en e-bok i mer än 1 miljon exemplar. (Stieg Larsson). Sedan maj i år säljs fler e-böcker än tryckta böcker. Ikea följer efter med att göra om Billybokhyllor till hyllor för att placera annat.

Utbudet av svenska e-böcker är begränsat. Utöver Elibs 3005 e-böcker finns ett fåtal fria titlar hos Gutenberg, Litteraturbanken och hos Runeberg (även om dessa sällan lämpar sig för nedladdning.) Den digitalisering av kulturarvet som utförs av KB och universitetsbiblioteken är sällan titlar som efterfrågas av folkbibliotekens låntagare.

2010 utkom 12967 böcker på svenska. Det kom ca 750 e-böcker från Elib, dvs 5,7%.

2010 utgjorde e-böcker 0,18% av förlagens försäljning. 2009 var det 0,000377% så det är en dramatisk ökning, men det rör sig ändå endast om 3,4 miljoner kronor. Förläggarföreningen anger bokmoms, illegal fildelning samt frågan om hur den digitala utlåningen från biblioteken ska regleras som skäl till låg vinst.

Stockholms stadsbiblioteks utlån av e-böcker är procentuellt sett större än förlagens försäljning. 1,15% av utlån av svenska böcker är e-böcker, trots att de endast utgör 0,2% av beståndet (maj 2011). Vi behöver öka vårt bestånd av e-böcker samtidigt som vi fortfarande behöver köpa fysiska böcker. Mediebudgeten behöver ökas och e-böcker är en naturlig del av mediebeståndet.

För folkbiblioteken har e-böcker främst varit en ny kostnad. Den affärsmodell för e-böcker Elib har är besvärlig för bibliotek inte främst för kostnaden i sig utan för svårigheten att budgetera. Vi behöver nya affärsmodeller. Jag tror på hybridlösningar – inte är det rimligt att ha samma lösning för en bestseller som för en 10 år gammal bok? Vi vill också erbjuda ett stort utbud – hur klarar vi det ekonomiskt?

Bibliotekens roll i ett nytt digitalt medielandskap ifrågasätts alltså av förlagen. De känner sig oroliga och funderar kanske på:
Vem vill köpa en e-bok om det är enkelt att låna via biblioteket?

  • När varje bok inte är smutsigare än din mobil eller läsplatta
  • När man inte riskerar försenings- och ersättningsavgifter
  • Om samma utbud finns på biblioteket som i nätbokhandeln
  • När man inte behöver passa bibliotekets öppettider utan kan låna hemma – dygnet runt

Jag tror att det finns utrymme för både en kommersiell marknad och för bibliotek. Jag har väldigt svårt att tänka mig ett samhälle utan folkbibliotek. Idag är e-böcker en bråkdel av alla lån, men fundera lite på vad Eli Neiburger säger i The libraries are screwed. Vad händer den dag människor fortfarande tycker om fysiska böcker, men sköter all sig läsning digitalt? Det finns redan idag amerikaner som gör exakt så och inte använt sin fysiska bokhylla på flera år.

Det digitala medielandskapet är annorlunda än det fysiska. För alla parter. Vilken roll vill biblioteken spela där?

Det svenska digitala medielandskapet finns inte ännu, det ska skapas. Ska det överlåtas åt kommersiella krafter? Det tycker inte vi på Stockholms stadsbibliotek. På Digitala biblioteket kan du följa vårt arbete.