Svensk höst heter årets rapport från SOM-institutet vid Göteborgs universitet. Rapporten innehåller 34 kapitel om politik, medier och samhälle. Ett av kapitlen är skrivet av Lars Höglund och Eva Wahlström och handlar om bibliotek.
Slutsatserna som kommer fram utgår från enkäter som gjorts under 2008. Man kommer fram till en del intressanta trender:
- de som använder biblioteket mer sällan tenderar att ytterligare minska på sina biblioteksbesök.
- Sedan 1996 finns en tydlig nedåtgående trend för bibliotekens bokutlåning (Minskningen beror fra på bättre tillgång till billiga böcker genom sänkt bokmoms, antalet utlåningsställen har minskat genom att filialer lagts ned och en ökad konkurrens om medeieutbudet från TV-kanaler och internet).
- Biblioteksbesöken minskar mer hos lågutbildade än högutbildade. Dvs klyftan ökar!
- Ju oftare man besöker biblioteket, desto större förtroende för biblioteket har man
- Bokhemlåning är viktigaste anledningen till biblioteksbesök, men andra skäl: tillgången till sakkunnig hjälp, kulturevenmang (50-80-åringar), miljön och mötet med andra, tillgången till internet (15-29-åringar) – äv viktiga
- ”Jämfört med andra typer av offentlig service är dessutom andelen mycket eller ganska nöjda klart högre för biblioetken än för övriga typer av service i kommunerna som ingår i undersökningen.”
- Antalet nöjda med biblioteksservicen är lägre på landsbygden än i städerna, vilket författarna tror har att göra med att filialer och bokbussar läggs ner.
Höglund och Wahlström avslutar med en diskussion om bibliotekens roll i spåren av finanskrisen. De menar att färre förvärvsarbetande betyder att fler personer kommer in i utbildningar och att detta innebär ett större tryck på biblioteken. Man menar också att potentialen för bibliotekens samhällsroll är gynnsamt:
”Utvecklingen innebär ökande informationsflöden och ökade behov av information. Det finns därför plats för flera olika informationsvägar, tekniker och medier, men därmed också för mer av råd och hjälpmedel att sortera i informationsflödet och värdera information av skiftande trovärdighet.”
Dessutom säger författarna:
”Att tillgången till personal att rådfråga ligger så högt bland viktiga skäl till biblioteksbesök utgör ett memento för tankar på personalfri digital informationsförmedling.”
Något att fundera på för kollegorna i Lund?