Gästbloggare: Anna Christina Rutquist

Häromdagen kom ett brev från KB om det nya uppdraget

Nu startar man ett nationellt projekt, med stor delaktighet från biblioteken, för att klargöra möjligheter för den nationella katalogen. Jag delar här med mig av mina fyra önskemål, och hoppas samtidigt att det görs en analys av folkbibliotekens förväntningar och behov.

1. Biblioteken bör ha äganderätten till posterna. Utan äganderätt begränsas möjligheterna att på ett kreativt och användarvänligt sätt tillgängliggöra resurserna. Folkbibliotekens metadata ska kunna presenteras på nya sätt. I Libris har posterna alltid varit fria att importera. Förra våren skrev riksbibliotekarien att “en grundförutsättning är att alla poster ska vara fritt tillgängliga, allt annat ligger fel i tiden”. Det är bra. På KBs nationella stämma presenterades en skiss till nationell katalog. Där var Libris ett lager ovanpå databaser som Burk och Voyager och några fler. Allt skulle visas i ett gemensamt gränssnitt, Libris. Min undran är om det är en ny samsökslösning? Hur går det i så fall ihop med de fria posterna?

2. Varje bok etc bör bara katalogiseras en gång. Dubbelkatalogisering, kopiering och uppdateringar gör att posterna ser olika ut i olika databaser, vilket inte fungerar om man vill samverka. Det blir fel, när man konverterar kataloger. Enskilda bibliotek lägger ibland till information som “pocket”, nummer på DVD eller annat. Lokala förbättringar blir tyvärr lätt försämringar när man konverterar. Ett annat problem är att olika aktörer klassar böckerna på olika sätt. När man köper böcker och katalogposter på olika ställen, stämmer inte alltid signum på boken överens med signum på katalogkortet. Det blir då en tidsödande uppgift att märka om bokryggarna.

3. Det bör gå att finna en modell för hur folkbibliotekssektorn kan bidra med poster i Libris. På några bibliotek i Värmland har man under två veckor räknat hur många av de inköpta titlarna som fanns i Libris. Ett bibliotek svarader: “Vi hade 191 böcker (både barn och vuxna), 5 ljudböcker, 4 DVD, 1 bok + daisy. Vi fick tag på 100 % av alla vi skulle importera. Men detta kan bero på att vi låg lite efter i beställning; vi ”sparade” under december, och fick en leverans i början av januari.” Ett annat bibliotek svarade att 89% fanns i Libris. Det som saknades var AV-media, Daisy och utländskt. Översatt till siffror var det där totalt 91 titlar, som undersöktes. Av dem saknades nio. I nästa steg ska vi jämföra med övriga bibliotek, och se hur många titlar som är gemensamma. Förhoppningsvis blir det inte så många titlar att katalogisera när man delar det inom en region. Den som inte har egen kompetens bör kunna köpa tjänsten från ett annat bibliotek, eller från kommersiella aktörer. Huvudsaken är att posten hamnar i Libris, och därmed är fritt tillgänglig för alla.

4. Automatisk leverans av katalogposterna bör kunna ordnas i samverkan med system- och medieleverantörerna. Det vore bra, om några pilotbibliotek kunde skapa modeller för olika typer av system.

Jag välkomnar projektet som just ska starta, och hoppas att önskemålen kan gå i uppfyllelse.

Anna Christina Rutquist, Länsbibliotekarie, Länsbibliotek Värmland

1. Varje bok etc bör bara katalogiseras en gång. Dubbelkatalogisering, kopiering och uppdateringar gör att posterna ser olika ut i olika databaser, vilket inte fungerar om man vill samverka. Det blir fel, när man konverterar kataloger. Enskilda bibliotek lägger ibland till information som “pocket”, nummer på DVD eller annat. Lokala förbättringar blir tyvärr lätt försämringar när man konverterar. Ett annat problem är att olika aktörer klassar böckerna på olika sätt. När man köper böcker och katalogposter på olika ställen, stämmer inte alltid signum på boken överens med signum på katalogkortet. Det blir då en tidsödande uppgift att märka om bokryggarna.

2. Det bör gå att finna en modell för hur folkbibliotekssektorn kan bidra med poster i Libris. På några bibliotek i Värmland har man under två veckor räknat hur många av de inköpta titlarna som fanns i Libris. Ett bibliotek svarader: “Vi hade 191 böcker (både barn och vuxna), 5 ljudböcker, 4 DVD,  1 bok + daisy. Vi fick tag på 100 % av alla vi skulle importera. Men detta kan bero på att vi låg lite efter i beställning; vi ”sparade” under december, och fick en leverans i början av januari.” Ett annat bibliotek svarade att 89% fanns i Libris. Det som saknades var AV-media, Daisy och utländskt. Översatt till siffror var det där totalt 91 titlar, som undersöktes. Av dem saknades nio. I nästa steg ska vi jämföra med  övriga bibliotek, och se hur många titlar som är gemensamma. Förhoppningsvis blir det inte så många titlar att katalogisera när man delar det inom en region. Den som inte har egen kompetens bör kunna köpa  tjänsten från ett annat bibliotek, eller från kommersiella aktörer. Huvudsaken är att posten hamnar i Libris, och därmed är fritt tillgänglig för alla.

3. Automatisk leverans av katalogposterna bör kunna ordnas i samverkan med system- och medieleverantörerna. Det vore bra, om några pilotbibliotek kunde skapa modeller för olika typer av system.

Jag välkomnar projektet som just ska starta, och hoppas att önskemålen kan gå i uppfyllelse.

Anna Christina Rutquist svarar Btj

På sin blogg svarar Anna Christina Rutquist på angreppet från Btj som jag skrivit om här och här.
Anna Christinas utgångsunkter har dels med yttrandefrihet och rätten att kritisera företeelser i biblioteksbranschen samt mer tekniskt om dubbelarbetet som sker.

Btj vs Länsbibliotek Värmland, fortsättningen

Jag har tidigare skrivit om den konflikt som uppstått mellan BTJ och länsbibliotekarien i Värmland om kostnadsbilden för bibliografisk service från BTJ.
BTJ har nu gjort ett statement som rör tjänsten bibliografisk service i framtiden. Man bemöter också kritiken och för fram sin syn på det man menar vara felaktiga fakta om tjänsten.

Man har också publicerat det brev man skickat till Region Värmland där man uppmanar ansvariga ”att tillse att länsbiblioteket genast upphör att förmedla vilseledande och misskrediterande information om BTJ och BURK”.

—————

Ett av de faktafel som tas upp i BTJ-deklarationen handlar om det eventuella dubbelarbete som görs mellan BTJ och KB. Där hävdar man att det påståtts dubbelarbetet överstiger 30 %.  Man erkänner att det finns ett dubbelarbete men att det ligger på en betydligt lägre nivå.
Själv skrev jag om överlappningen mellan BUMS och Libris i min BHS-uppsats  från1985. Jag har för mig att överlappningen, då, låg på runt 20%. Ska bekräfta det när och om jag hittar uppsatsen.

The Empire Strikes Back

Vad vinner BTJ på att inte tåla kritik? Frågan är befogad.
Dels för att BTJ:s ledning fortastt sin kennel-turné runt om i landet – ”vi ska inte göra en pudel – vi måste göra en hel kennel” som VDn Jonas Arvidsson utryckt det.
Dels för det underförstådda hot mot kollegan Anna Christina Rutqvist, länsbibliotekarie i Värmland, som man låtit David Klose på Moll Wendéns advokatbyrå föra fram.

Bakgrunden är Anna Christinas blogginlägg från den 5 oktober där hon kritiserar prisbilden för katalogposter. Enligt Anna Christina betalar Värmlandsbiblioteken uppemot  en miljon kronor för vård av katalogposter för medier som sällan eller aldrig lånas ut. Per år!
En annan bakgrund är Postprojektet som just belyser kostnadsbilden för folkbiblioteken när det handlar om bibliografisk service. Det intressanta med postprojektet är inte att det är ett gemensamt projekt för samtliga landets läsnbibliotek, det intressanta är att det stöds av staten.

I brevet från advokatbyrån Moll Widen heter det att BTJ iofs inte har några synpunkter på att man pratar om konkurrerande databaser: ”Det står självklart de aktuella länsbiblioteken fritt att förespråka och arbeta för ett mindre, isolerat bibliografiskt system.” (Min kursiv)
Detta mindre och isolerade system heter Libris!

I brevet till Region Värmland från advokatbyrån hänvisar BTJ till marknadsföringslagen och kräver ”att länsbiblioteket genast upphör att förmedla vilseledande och misskrediterande information om BTJ och BURK”. Man kräver  ”…att marknadsföringen upphört senast onsdagen den 28 oktober 2009”.