Åke Nygren

Gästbloggare: Åke Nygren

Var dig själv. Var bibliotekarie

Livet går i cirklar. För några veckor sedan dumpade jag min egen blogg. Och nu bloggar jag igen. På någon annans blogg.

Och jag kan inte låta bli att bege mig ut på jakt efter den där allra första kärleken som jag dumpade för länge länge sen…
ebooknews.org. OMG, hur pretto får man bli?

Efter en väldig massa klick bakåt i kalendern på den sedan dryga fem år lämnade kärleken (va? var det bara fem år sen jag drog?) hittar jag till slut mitt första inlägg. Mitt allra första blogginlägg.

28 november 2002.

Minnen kommer tillbaka: jag hade nyligen sagt upp mig från min fasta anställning på Akademibokhandeln i Frescati, återvänt till spanskan och religionshistorien, och jobbade mig nu runt på biblioteken i Nacka som springvikarie. Stortrivdes.

Men hur hamnade jag där? Hur gick det till egentligen? En förklaring (av flera) är nog det där med e-. Jag hade tröttnat rejält på att kränga tonvis med slut-på-förlaget-kompendier till stressade studenter och började drömma mig bort till ett digitalt utopia där allt detta papper istället fick plats på en läsplatta och där man slapp utkämpa bittra strider i den slutsålda kurslitteraturens skyttegravar.

Insåg ganska snabbt att bokhandeln nog inte riktigt var rätt plats för mig längre. Bibliotek, tänkte jag, DET måste vara framtiden! DÄR gillar man e-! Och där får man ju dessutom tänka fritt. Och stort! Tja, åtminstone en aning större. Och längre bort än kassakvittona…

Tänk. Jag gjorde det. Jag bröt mig loss.

När jag kort därefter, vid infodiskens datorskärm (i Forumbiblioteket tror jag det var) i ett förstulet ögonblick fräckt beundrade mitt allra första blogginlägg, insåg jag inte med vilken nostalgi jag nu skulle titta tillbaka på samma inlägg och suckande konstatera:
det var då det.

Smakar på orden: “Rankinglista över webben mest välbesökta litterära sajter”.

Sexigt. Really.

Jamen det skulle ju vara seriöst ju! Jag hade ju gett mig in i b i b l i o t e k s v ä r l d e n och då gäller det att visa att man minsann inte tramsar.

Seriöst, kort och koncist. Inga fånerier.

Det var då det. Eller vänta, idag har många av oss mer eller mindre flyttat över till Twitter och där ser man ju inte heller direkt några långa och seriösa uppsatser. Skillnaden är väl att numera är det ok att vara sig själv. Både seriös och flamsig. Så som vi alla är i grunden.

Svindlande. Tänk att man fått vara med om ett decennium i mänsklighetens historia då Ordet i sanning har demokratiserats. Vi inte bara kan uttrycka oss fritt, vi vågar det också.

Tänker att den här fantastiska friheten vi har, den kan vara borta om några år. Om ett år. Imorgon.

Om vi inte om och om och om igen erövrar makten över de fria informationsverktygen så kommer någon annan att avskaffa dom, blockera dom eller baktala dom tills vi sitter där igen. Bakom filter. Bakom redaktörers godtycke. Bakom despoters galler.

Snälla låt inte det hända. Var den du är. Var bibliotekarie. På riktigt. Att kämpa för allas frihet är väldigt nära livets mening.

/Åke Nygren

Next Library – hög tid att anmäla sig!

…iaf om man vill komma undan med den billigare anmälningsavgiften (DKK 2 500 i stället för DKK 2 900) så är det läge att anmäla sig innan den 1 april om man vill vara med att spana in i framtidens bibliotek på årets mest spännande (ursäkta Biblioteksdagar och IFLA) bibliblioteksickekonferens Next Library 2011.

Det här är en unik chans att på ett informellt sätt möta och träffa några av världens mest framåtblickande bibliotekskollegor som t ex tidigare IFLA-presidenten Claudia Lux, Deborah Jacobs från Bill & Melinda Gates Foundation, Jens Thorhauge, Bibliotek og Medier, Rolf Hapel, Århus bibliotek, Sarah Houghton-Jan dvs ”Librarian in Black” (en av världen ledande biblioteksbloggare), Dorte Skot-Hansen, Henrik Jochumsen och Casper Hvenegaard Rasmussen som ska prata om ”Public Libraries in Urban Development– Creativity, Innovation and Experience” och vår egen Åke Nygren!

Vill du veta hur folkbiblioteken förmodligen ser ut om 20 år, så är det här rätt plats att vara på! Anmäl dig du också.

Kista Idea Lab

Virve Miettinen intervjuar Åke Nygren och Hanna Westöö om Kista Media Lab Kista Idea Lab under IFLA-mötet i Göteborg:

”Kista Idea Lab is a re:library thinktank for mobile workflow and collaborative learning in one of the most multilingual and multitechnological areas of the world. Åke Nygren and Hanna Westöö tells about all the exciting development projects that Kista Idea Lab is producing.”

Vodpod videos no longer available.

Kista Idea Lab, posted with vodpod

Biblioteksdagarna 2009

Här kommer lite personliga reflektioner om Svensk Biblioteksförenings Biblioteksdagar 2009 som ägde rum 13-25 maj i Uppsala. Förra gången jag deltog fanns det ett 2.0-tema och man hade flugit in en av de ledande Bibliotek 2.0-namnen i världen från USA för att inspirera.
Motsvarande big-shot saknades denna gång, även om Helsingfors Stadsbiblioteks Maija Berndtson är en klok biblioteksvisionär och lyckades provocera den samlade världspressen som väcktes upp ur sin morgonslummer och upptäckte att det året var 2009.
Innan dess hade  Åse Hedemark berättat om de senaste decenniernas kultur och biblioteksdebatter – och man kunde konstatera att om det är våra vänner författarna som slåss för oss så är det bäst att vara på sin vakt (här är en länk till ett tidigare inlägg där du får reda på hur du kan hitta hennes uppsats). Kampanjen med att få en nationell biblioteksordning – den där rosa – har ju varit oerhört framgångsrik, trots sina belackare. Den har visat att biblioteken och dess lobby kan göra saker på egen hand.

Åke Nygren fick ett fins pris och hade en inspirerad föreläsning, workshop, äh, någonting, både poetiskt, filmiskt och interaktivt.

Själv har jag annars problem med Svensk Biblioteksförening. Jag är inte enskild medlem sen några år, jag har tyckt att det räcker med att mitt bibliotek är institutionell medlem. Varför? Jag har ett problem med mandat och etik.
Nästan alla som är aktiva i föreningen presenteras med sitt yrke och sin arbetsplats. Betyder det att när man uttalar sig gör man det som privatperson eller som representant för sin kommun eller utbildningsinstitution, eller någon annan? Representerar mitt länsbibliotek kommunbiblioteken i länet när det kommer till omröstning och i så fall vet kommunbibliotelen om det, eller har de önskat att det ska vara så?
Betyder det att trovärdigheten hos presumtiva medlemmar minskar om man presenteras som ”Peter Alsbjer, Örebro” i stället för ”Peter Alsbjer, länsbibliotekarie vid Länsbiblioteket i Örebro län”. Eller hjälper det här till att bibehålla gamla strukturer och maktförhållanden och skråkaraktären på organisationen?

Sitt eget bibliotek kan  man säkert uttala sig för, men har man mandatet att prata för sin organisation?
Eftersom den organisation ”mitt bibliotek” tillhör är ett regionförbund lär det knappast t ex dela Biblioteksföreningens syn på kulturutredningens portföljmodell. SB vill att statens bidrag till folk- och länsbibliotek ska ligga kvar på Kungl. Biblioteket – utredningen föreslår att det ska ligga i portföljen.
Etik, då? Jag träffade en gång en politiker som skarpt ifrågasatte bibliotekens engagemang i Svensk Biblioteksförening, eftersom det handlar om en lobbyorganisation som inte alltid har kommunens bästa för ögonen. Som kommunal tjänsteman måste man enligt politikern vara lojal med sin arbetsgivare och det uppdrag medborgarna har gett politiken att styra över, t ex folkbibliotek. Han menade att visst kan en bibliotekarie vara enskild medlem, men då inte representera biblioteket eller kommunen.
Kort sagt: jag har ett problem med SB.

Nu hoppas jag att föreningen med den framgångsrika Library Lovers kampanjen i ryggen tar med sig erfarenheterna av kampanjen och lägger nästa års Biblioteksdagar rätt vecka i Visby, alltså inte i maj utan vecka 27!