upphovsrätt

Bränn boken – Bränn biblioteken!

Jag läste en ganska kul bok i somras, Kalle Holmqvists Bränn biblioteken. Lite dystopisk om fildelning och hur man kan manipulera media i nätverkssamhället. Lite roliga scener från den fortfarande splittrade vänsterrörelsens ölhak i Stockholm.

2015-07-14 10.10.37

Plotten i boken är ett gäng personer i yngre medelåldern som retar sig på upphovsrätten och vill fildela i lugn och ro och som därför gör det som de tycker absurda att provocera fram en kampanj mot ”piratutlåningen” på biblioteken. De tillhör ju den ironiska generationen, så de menar ju att idén är så vansinnig att folk måste reagera på den – och det gör folk och inte minst författarna som kräver krafttag. Huvudpersonen tycker bibliotek är bra.

2015-07-08 15.01.44

Satirisk arbetarroman från det sönderfallande Stockholm, som det står på baksidan.

OK, så långt så bra. Tills jag snubblade över en konversation på twitter där en författare ondgjorde sig över statens tilltag att utan upphovsmannens tillstånd producera det hon kallar ljudböcker.

Ägna dig en stund till att browsa i kommentarerna och fundera sen på

  1. Vilken folkbildande funktion MTM har gentemot författarna (tack @Angouche och andra)
  2. Om författarna är bibliotekens vänner behöver de inga fiender… (En gång i tiden fick författarna kulturrådet att göra en kartläggning över ”piratläsning” av böcker på biblioteket. Dvs läsning av böcker på plats me som inte lånades hem och därmed inte genererade någon ersättning. Hur det gick? Sådär)
  3. Bränn mer böcker, men som Daisy!

EU:s upphovsrätt och biblioteken

I sin  högaktuella och superintressanta masteruppsats  – Cross-border Copyfight : European libraries re-thinking the InfoSoc Directive – har Karolina Andersdotter analyserat hur biblioteksorganisationer och europeiska nationalbibliotek argumenterat i deras svar på Europeiska kommissionens samråd rörande en granskning av EU:s upphovsrätt.

Det hon kommit fram till är att biblioteksintressenterna generellt sett stöttar en reform av EU:s upphovsrätt, med argumenten att både demokratiska värden och EU:s inre marknad gagnas av detta. Andra biblioteksintressenter argumenterar samtidigt mot en upphovsrättsreform och föreslår i stället kollektiva avtalslicenslösningar, eller så argumenterar de att medlemsländernas suveränitet är viktigare än en sameuropeisk lagstiftning.

Många biblioteksintressenter föreslår antingen ett allmänt ”fair use”-undantag i EU:s upphovsrätt eller så ska flera specifika undantag ska läggas till, t.ex. för text- och data-mining, e-bokslån, att offentligt finansierad forskning ska publiceras öppet, och att kontrakt och tekniska skyddsåtgärder inte kan upphäva inskränkningar och undantag.

Nationalbibliotek och biblioteksorganisationer från central- och östeuropeiska medlemsländer stöttar en upphovsrättsreform i större utsträckning än sina västeuropeiska motsvarigheter. De nämner inte alls licenser som en möjlig lösning. Överlag instämmer biblioteksintressenterna i att interoperabilitet, utbyte och samarbete i aktiviteter och projekt som involverar flera medlemsländer lider av upphovsrättens nuvarande skick.

I svenskt perspektiv fastnar detta citat om den ledande samordningsmyndigheten för biblioteksområdet. Kanske inte ett av de skarpaste uttalandena.

”The National Library of Sweden (KB) writes that on one hand, research projects which involves researchers and/or material from several Member States are affected by the limitations and exceptions; on the other hand KB does not necessarily agree that the exceptions should be made mandatory, claiming this could possibly cause companies to not develop or distribute services useful for libraries because of the mandatory exceptions making them unprofitable (however, it provides no concrete example of this). It is interesting to point out that KB in this case takes other stakeholders into consideration; stressing its own lack of instrumental power, and that it itself lack the set of skills to develop and distribute library service. KB’s view is consistent with what Granholm writes in her thesis: ”The institutions are keen on their good reputation and would, in all respects, sometimes a little too many, do the right thing in relation to the rights holders.” It is noteworthy that the rights of rights holders is internationally harmonised, while user rights are not harmonised at all. Considering this, it is even more noteworthy that KB accommodates the rights holders in its reply, while the users’ rights already are at a disadvantage.”

Osäker på upphovsrätt ?

Det här gäller kanske mest högskola och universitetet men har allmänt intresse. Via Flexspan.

Legala handboken är en digital vägledning för dig som är lärare, bibliotekarie eller student och snabbt vill bilda dig en uppfattning om den snårskog av lagar och regler som styr IT-stödd utbildning i högskolan. Personal och studenter kan äntligen få svar på sina frågor om upphovsrätt, offentlighet, yttrandefrihet, integritet och säkerhet på nätet. Genom att erbjuda aktuell information, goda exempel, tips och idéer anpassade till målgruppen, vill Legala handboken främja högskolans internetanvändning.

Vad är Creative Commons?

En enkel förklaring på svenska av vad Creative Commons licenserna betyder. Creative Commons förklaras av Kristina Alexanderson och illustreras av Jesper Wallerborg filmad av Göran Torén. En produktion av Webbstjärnan i samarbete med Internetguider på Stiftelsen för Internetinfrastruktur .SE

Vodpod-video är inte längre tillgängliga.