ungdomar

Om barn och ungas kulturvanor

Myndigheten för kulturanalys presenterar en ny kulturvaneanlys med fokus på barn och unga, Barns och ungas kulturaktiviteter  Analysen visar att kulturdeltagandet är högt bland barn och unga, men det finns skillnader mellan olika åldrar och mellan flickor och pojkar.

Från analysen:

  • Föräldrarnas utbildningslängd påverkar barns och ungas kultur- och fritidsaktiviteter.
    Barn och unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning går mer på museum och konstutställningar. De spelar i högre grad musikinstrument och roll-/brädspel och deltar i musik-/kulturskola. Dessa barn läser också mer böcker, dagstidningar och andra former av tidningar i högre utsträckning än barn som har föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning.
  • Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämfört med pojkar.
    De besöker i högre grad teater eller musikal, konserter, dansföreställningar eller konstutställningar. Flickor läser mer skönlitteratur och bloggar än pojkar; däremot finns det inga könsskillnader i läsande av faktalitteratur och dagstidningar.
  • Spelkultur
    Lika många flickor som pojkar spelar mobilspel eller roll-/brädspel, men pojkar spelar mobilspel oftare än flickor.  Könsskillnaderna är stora för dator- och tv-spelande i de äldre årskurserna, där pojkar (94 procent) spelar mer än flickor (60 procent).
  • Yngre barn deltar mer i kulturaktiviteter än äldre.
    Barn i årskurs 5 går mer på museum, teater, musikal eller dansföreställning än unga i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Att skriva egna berättelser och andra skapande aktiviteter är också vanligare bland de yngre barnen. Andelen barn och unga som besöker bibliotek på fritiden är högst i årskurs 5, där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund. Det finns inga skillnader mellan barn och unga med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som deltar i musik-/kulturskola.
  • Flickor besöker bibliotek mer än pojkar.
  • I årskurs 5 hade 91 procent läst minst en bok på fritiden under det senaste halvåret. I både årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 uppgav lite mer än 60 procent att de läst skönlitteratur samt faktalitteratur på fritiden under det senaste halvåret. Andelen barn och unga som besökt bibliotek på fritiden var högst i årskurs 5 där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med föräldrar med högre utbildning läste generellt mer böcker och tidningar, särskilt i de högre årskurserna.

Om ungdomars delaktighet på folkbibliotek

I sin kandidatuppsats – Alla får vara med! – från Linnéuniversitet undersöker Rebecka Elofsson och Tina Vilhelmsson ungdomars delaktighet i biblioteksverksamheten. I sin forskning har författarna intresserat sig främst för hur bibliotekspersonalen gått tillväga för att skapa en aktiv mötesplats för unga där dessa känner sig sedda och hörda.

Författarna utgår bl a  från hur ungdomar är delaktiga när det gäller utformningen av ungdomsavdelningarna på biblioteken och på de aktiviteter och events för dem som bibliotekspersonalen planerar. Eventuell delaktighet utanför bibliotekets lokaler, t ex fritidsgårdar eller andra mötesplatser har tyvärr inte undersökts. Förutom jobbet att engagera ungdomarna själva och få dem delaktiga har ”ungdomsbibliotekarierna” att kämpa med vuxna personer som ockuperar ungdomsavdelningarna (fr a de bekväma och mysiga (?) sofforna) och inte minst de medarbetare och kollegor som inte kommer ihåg hur det var att vara ung.

Författarna konstaterar sammanfattningsvis att ju mer av engagemang som ungdomarna får visa – och därtill ser resultatet av – desto mer deltar de. Ju mindre de får att säga till om desto sällsyntare blir deras engagemang i evenemang och annan verksamhet på biblioteket.

Från analysen och slutsatser (min kursiv):

  • ”ungdomsbibliotekarierna vill ha ett större deltagande från ungdomarnas sida, men att bibliotekarierna inte alltid vet hur de ska gå tillväga. Bibliotekarierna har svårt att nå ut till ungdomar som inte besöker
    biblioteket, och ibland även att nå ut till de ungdomar som är aktiva besökare på bibliotek.”
  •  ”För ungdomsbibliotekarierna som är passionerade och aktiva i sitt arbete med att involvera ungdomar kan detta ibland inte vara tillräckligt, då ungdomarna på biblioteken inte bara möter ungdomsbibliotekarierna, utan även de andra bibliotekarierna, som kanske inte är lika öppna och intresserade av att interagera med de unga.”
  • ”Om ungdomarna dessutom möter ungdomsbibliotekarier som är ointresserade av att arbeta med ungdomar, eller som har gett upp då de tror att de unga har lagt ner biblioteksbesöken för att biblioteken inte kan vinna mot datorer och smart phones, då faller möjligheten att skapa en bra miljö och stadiga relationer till ungdomarna ännu mer.”
  • ”Resultaten och analysen visar också att det är viktigt att miljön på biblioteket kan prägla en trygghetskänsla för ungdomarna, som får dem att vilja besöka biblioteken. Men resultaten och analysen
    visar även att denna trygghetskänsla inte helt existerar för ungdomarna på en del bibliotek.”
  • ”Även bibliotekarier som inte jobbar med barn eller ungdomar bör ha tålamod eftersom det är ett serviceyrke. Kan man inte ha tålamod med ungdomarna, som är en viktig del i biblioteksverksamheten, då kanske de personerna ska fundera på att byta jobb.”
  • ”Ungdomsbibliotekarierna arbetar med att involvera unga genom att höra önskemål om exempelvis möblering, men då flera aspekter måste tas i beaktande i denna fråga, som t.ex. förordningar från högre instanser, är det inte alltid de unga får se att deras engagemang implementeras i verksamheten på biblioteket.”
  • ”… ju mer de unga har varit involverade i förarbetet med evenemangen desto större chans finns det för att de blir välbesökta.”

( I BiS 2/2017 berättar Barbro Bolonassos om delaktighet i praktiken)

Biblioteksutveckling utanför Västeuropa och Nordamerika

EIFL (Electronic Information for Libraries) är en ideell organisation som arbetar med bibliotek för att möjliggöra tillgången till kunskap i utvecklings- och övergångsekonomier i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Med jämna mellanrum uppmärksammas ett antal innovativa biblioteksverksamheter.
2016 års pristagare är:

  • CLAC, Kamerun
    Bokbussen i Yaoundé som besöker underfinansierade skolor i Kamerun och ger stöd i online-lärande. De hjälper också arbetssökande leta efter jobb på nätet. Mer om CLAC här (på franska).
  • Cyberida, Elblag, Polen
    Folkbibliotekets utbildningsprogram kring miljöfrågor inspirerar ungdomar till handling i Polen. Mer om Cyberiada (på polska).
  • Folkbiblioteket i Kaunas, Litauen
    Biblioteket har utvecklat ett utbildningsprogram som uppmuntrar ungdomar att intressera sig för att arbeta inom digital teknik och teknisk ingenjörskonst.
  • Micoud Public Library, St Lucia
    Bibliotekets utbildningsprogram för IT och arbetssökande bygger ungdomars självförtroende för att söka arbete.

 

 

Vilka kompetenser behöver de som jobbar med tonåringar på bibliotek?

Många bibliotek i USA utvecklar platser, som t ex Makerspaces, och därmed tjänster för tonåringar med syfte att underlätta ungdomarnas informella lärande, skapande, socialisering och samhällsengagemang. För att lyckas krävs kvalificerad bibliotekspersonal på dessa platser.

Två amerikanska biblioteksforskare har därför undersökt kompetensbehoven  på den typen av bibliotek utifrån frågeställningen: Vilka kompetenser behöver bibliotekspersonalen för att kunna förse tonåringar med resurser och tjänster på platser för informellt lärande, som till exempel Makerspaces?

Deras resultat presenteras i en artikel i Journal of Research on Libraries & Young Adults.

Deltagarna i enkätundersökningen rangordnade kompetenserna hos bibliotekspersonal som jobbar med tonåringar på bibliotek med aktiva lärandemiljöer som makerspaces:

  1. teknologi
  2. lära ut programmering
  3. viljan att lära sig själv nytt
  4. opinionsbildning och samverka
  5. flexibilitet
  6. förstå olika användare
  7. management
  8. kommunikativa färdigheter
  9. nyfikenhet
  10. kreativitet
  11. tålamod
  12. ämneskunskaper

Forkarnas analys visade att kompetenser som deltagarna upplevde att de inte fått med sig från sina utbildningar och som var relevanta i deras nuvarande arbete handlade om
1. Ny teknologi och verktyg för maker-aktiviteter
2. Makerspaces
3. Management
4. Lärande av programmering
5. Opinionsbildning och samverkan

Så, strategin för att få de efterfrågade kompetenserna handlar om att själva pröva och testa på jobbet eller nätverka med kollegor. Många av de som svarat på enkäten menade att de inte kände sig väl förberedda för att lära ut och erbjuda program i sina Makerspaces.

För att jobba med tonåringar i makermiljöer på bibliotek visar undersökningen att det behövs en blandning av olika typer av kunskaper, kompetenser och personliga egenskaper. Bibliotekspersonalen måste ha kunskaper om teknik och makeraktiviteter, men också kunskaper i hur  de kan underlätta informell och praktisk inlärning och dessutom ha förmågan att relatera till ungdomarnas olika bakgrunder. De måste kunna förstå de individuella behoven som finns och ha ett nära samarbete med lokalsamhället.
Personliga egenskaper som flexibilitet och förändringskompetens, nyfikenhet, tålamod, kreativitet, problemlösning och social kompetens är nödvändiga för att bli framgångsrik i informella lärandemiljöer.

 

Biblioteket som plats för interaktivt lärande

Aarhus Universitet och ett konsortium kring lärande – ELIG.org – (Stockholms Universitet är enda svenska medlem) samarbetar om kreativa lärprocesser, workshops kring skapande och kodning och platsen är given, nämligen Århus nya bibliotek, DOKK1 Urban Mediaspace. Ungdomarna som deltar jobbar med olika program, prylar och gadgets:

Kan en barnbok förändra världen?

Den prisbelönta barnboksförfattaren Linda Sue Park (Stormvarning) ställer frågan i denna TEDx-föreläsning om en läsupplevelse kan skapa empati hos läsaren och därmed i förlängningen förändra världen. (Och svaret är …Nej, men ungdomarna som läser böckerna kan!)

Andra böcker än hennes egna hon nämner är bl a

R.J. Palacio: Undret
Katherine Applegate: Craneshaw

10 oktober är Star Wars Read Day

Ta fram Science Fiction-nörden i dig och gör om biblioteket till The Millenium Falcon och fira den internationella Star Wars Read Day som inträffar lördagen den 10 oktober.  Slå en flukt i katalogen och se om ni har några böcker att läsa ur eller inspireras av.

På bloggen Cosplay, Comics and Geek Culture in Libraries kan du få mer tips och idéer vad ni kan hålla på med. Kan vara bra att ha övat sig innan bibliotekets ungdomar drar iväg till Comiccon/Gamex.