ungdomar

Remissvaren på Läsdelegationens slutbetänkande

Kulturdepartementet bjuder in ett antal organisationer, myndigheter, kommuner och regioner att lämna svar på Läsdelegationens slutbetänkande SOU 2018:57 Barns och ungas läsning – ett ansvar för hela samhället

Bland de utvalda finns t ex Svensk biblioteksförening men också Föreningen för regional biblioteksverksamhet.

Den som är intresserad av att ta del av remissvaren kan gå in på Regeringskansliets webbsida. I skrivande stund finns det ett remissvar som går ut på att ifrågavarande organisation väljer att inte avge något yttrande.

Varför är det då viktigt att lämna ett yttrande?
”Läsdelegationens förslag kan komma att ha betydelse i en biblioteksstrategi, men förslagen är ännu inte lämnade till regeringen.” (Från ord till handling – Utkastet till en nationell biblioteksstrategi). Och till skillnad från utkastet där den statliga myndigheten efterlyser förslag och synpunkter men inte frågar efter remissyttranden så finns det helt andra möjligheter att svara på Läsdelegationens slutbetänkande.

Finns din organisation inte med på listan på de som bjuds in att lämna remiss så går det naturligtvis att lämna en så kallad spontanremiss. Men gör det innan 31 oktober!

Berättelser som förändrar

Under 2017 har Läsrörelsen drivit projektet Berättelser som förändrar i 200 högstadie- och gymnasieskolor från söder till norr. Ett projekt som lyft fram berättandet i skönlitteratur, biografier och serier. Det kunde startas efter en donation av David Lagercrantz och med stöd av PostkodLotteriets Kulturstiftelse. 16 regionala konferenser har anordnats för lärare i svenska och för skolbibliotekarier – och folkbibliotekarier. Klassuppsättningar med böcker har funnits som eleverna har arbetat intensivt med i stora bokcirklar. En utvärdering har gjorts av Olle Nordberg, fil dr i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet.

Nu är det snart dags för projektets inspirationskonferens! Den äger rum den 16 april i Stockholm. Medverkande på konferensen är projektets huvudpedagog Ann Boglind – universitetslektor i svenskämnets didaktik vid Göteborgs universitet – skolbibliotekarie Elisabet Niskakari tillsammans med eleven Salam Muhialdeen, de fem författare vars böcker ingår i projektet: David Lagercrantz, Katarina Kieri, Cilla Naumann, Johan Unenge och Jessica Schiefauer. Andra medverkande är undervisningsrådet vid Skolinspektionen Kjell Ahlgren, författaren Mats Wahl och elever som vunnit tävlingen Läs Högt samt Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet, Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund och Läsrörelsens ordförande Elisabet Reslegård. Moderator är journalisten Gunilla Kindstrand.

Mer information om konferensen, program och anmälningsblankett hittar du här.

 

Dags för en nationell lässtrategi?

Frågan diskuteras i alla fall i Danmark.
Här har Tænketanken Fremtidens Biblioteker presenterat en analys av danska barns läs- och medievanor som visar att barn generellt läser mindre på fritiden  2017 i förhållande till fritidsläsningen för sju år sedan samt att barn generellt använder mer tid på sociala medier och med webb-texter än på att läsa böcker. Rapporten ”Børns læsevaner 2017: Overblik og indblik” lyfter fem områden att fortsätta med:

  1. Det er en gemensam uppgift att hjälpa barn in i en läsandekultur och bibliotekskultur 
    Ingen kan göra det ensam. Både skolor, pedagogiska lärcentra, föräldrar och bibliotek fungerar som vägledare och inspiratörer till läsning, fungerar som läsande förebilder och arbetera aktivt för att öppna bibliotekens värld av möjligheter för barn.
  1. Vuxna får inte släppa barnen för tidigt
    Även om barnen ofta kan hjälpa sig själva i sin läsning och har läst sig läsa, rör sig på digitala plattformar och själva kan ta sig till biblioteket så räcker det inte.  själva  Barn har fortsatt behov av att de vuxna intresserar sig för deras läsning och medieanvändning.
  1. Samarbetet mellan skolor och bibliotek är en viktig del av lösningen
    Den kvantitativa undersökningen visar att barn mest associerar läsning med skola och plikt. De danska barnen säger själva att den goda läsupplevelsen kräver uthållighet. Läslusten kommer inte av sig själv.
  1. Folkbibliotek kan med fördel ompröva sina uppsökande insatser
    Alla barn går i skolan, men alle barn kommer inte till folkbiblioteket. Samtidigt spelar lokala kulturinstitutioner en allt större roll i den enskilda skolans vardag. Folkbibliotek är mer än material och väggar. Det är också fackutbildad personal.
  1. Barns bristande kännedom om digital läsning kräver handling
    Bara enstaka barn känner till folkbibliotekens förmedlingstjänster. De flesta danska barn säger att de föredrar den tryckta boken när de läser på fritiden fritiden. Samtidigt vet vi att framtidens läsning i hög grad kommer att vara digital. Det handlar inte om att barn ska sluta läsa tryckta böcker utan att de ska lära sig att läsa digitalt på fritiden. vilket inte sker när de int ekänner till vilka digitala förmedlingstjänster som finns eller tränsa i att använda sig av det digitala läsutbudet.

Rapporten har fått till effekt att Danmarks Biblioteksforening nu föreslår en nationell lässtrategi som ska stärka barn och ungas läsning.

Mycket av analysen går säkert att överföra till svenska förhållanden. Frågan om en nationell lässtrategi varit något som borde tas upp i arbetet med den nationella biblioteksstrategin, tycker jag.

Förortsdrömmar – gratis bok om ungdomar, utanförskap och viljan till inkludering

Situationen i landets förorter och särskilt för unga förortsbor har under det senaste decenniet blivit allt mer prekär. Från att ha beskrivits som en internationell förebild när det gäller välfärds- och integrationspolitik så har Sverige allt mer omtalats som ett skräckexempel. I både omvärlden och i Sverige har uppmärksamhet riktats mot ett skenande utanförskapsproblem, ett tillstånd där städernas periferier allt mer avskiljs från resten av det svenska samhället. I boken Förortsdrömmar av Magnus Dahlstedt presenteras aktuell forskning om villkoren för unga förortsbor. Boken utmanar dominerande berättelser om förortens utanförskapsproblem. Med en rad olika fördjupningar påvisas hur dessa problembilder banar väg för åtgärder som är ensidigt riktade mot stadens periferier. Samtidigt hamnar växande strukturella ojämlikheter i skymundan. I boken efterlyses ett skifte av perspektiv: från utanförskap som statiskt tillstånd till synliggörande av de processer som skapar ojämlikheter. Boken vänder sig till forskare och studerande inom det samhälls- och utbildningsvetenskapliga området, verksamma inom skola, polis, socialtjänst och andra verksamhetsområden som i sitt arbete kommer i kontakt med ungdomar, samt politiker och en intresserad allmänhet. Boken har en tvärvetenskaplig ansats och samlar författare med olika disciplinär bakgrund, från sociologi, socialt arbete och pedagogik till kulturgeografi, etnicitets- och migrationsstudier.

Ladda ner boken som pdf här

Kompetenser för bibliotekspersonal som jobbar med ungdomar (US)

Amerikanska YALSA (Young Adult Library Services Association) tittar emellanåt över vilka kompetenser bibliotekspersonal behöver för att jobba framgångsrikt mot tonåringar och unga vuxna. Om den senaste analysen hittar du här.

Här är de 10 kompetensutvecklingsområdena, de är naturligtvis anpassade efter amerikanska förhållanden, men kan vara intressant i ett skandinaviskt sammanhang också:

  1. Teen Growth and Development: Knows the typical benchmarks for growth and development and uses this knowledge to plan, provide and evaluate library resources, programs, and services that meet the multiple needs of teens.
  1. Interactions with Teens: Recognizes the importance of relationships and communication in the development and implementation of quality teen library services, and implements techniques and strategies to support teens individually and in group experiences to develop self-concept, identity, coping mechanisms, and positive interactions with peers and adults.
  1. Learning Environments (formal & informal): Cultivates high-quality, developmentally appropriate, flexible learning environments that support teens individually and in group experiences as they engage in formal and informal learning activities.
  1. Learning Experiences (formal & informal): Works with teens, volunteers, community partners and others to plan, implement and evaluate high-quality, developmentally appropriate formal and informal learning activities that support teens’ personal and academic interests.
  1. Youth Engagement and Leadership: Responds to all teens’ interests and needs, and acts in partnership with teens to create and implement teen activities and to foster teen leadership.
  1. Community and Family Engagement: Builds respectful, reciprocal relationships with community organizations and families to promote optimal development for teens and to enhance the quality of library services.
  1. Cultural Competency and Responsiveness: Actively promotes respect for cultural diversity and creates an inclusive, welcoming, and respectful library atmosphere that embraces diversity.
  1. Equity of Access: Ensures access to a wide variety of library resources, services, and activities for and with all teens, especially those facing challenges to access.
  1. Outcomes and Assessment: Focuses on the impact of library programs for and with teens and uses data to inform service development, implementation, and continuous improvement.
  1. Continuous Learning: Acts ethically, is committed to continuous learning, and advocates for best library practices and policies for teen services.

 

Om barn och ungas kulturvanor

Myndigheten för kulturanalys presenterar en ny kulturvaneanlys med fokus på barn och unga, Barns och ungas kulturaktiviteter  Analysen visar att kulturdeltagandet är högt bland barn och unga, men det finns skillnader mellan olika åldrar och mellan flickor och pojkar.

Från analysen:

  • Föräldrarnas utbildningslängd påverkar barns och ungas kultur- och fritidsaktiviteter.
    Barn och unga till föräldrar med eftergymnasial utbildning går mer på museum och konstutställningar. De spelar i högre grad musikinstrument och roll-/brädspel och deltar i musik-/kulturskola. Dessa barn läser också mer böcker, dagstidningar och andra former av tidningar i högre utsträckning än barn som har föräldrar med förgymnasial/gymnasial utbildning.
  • Flickor deltar i högre utsträckning i de flesta kulturaktiviteter på fritiden jämfört med pojkar.
    De besöker i högre grad teater eller musikal, konserter, dansföreställningar eller konstutställningar. Flickor läser mer skönlitteratur och bloggar än pojkar; däremot finns det inga könsskillnader i läsande av faktalitteratur och dagstidningar.
  • Spelkultur
    Lika många flickor som pojkar spelar mobilspel eller roll-/brädspel, men pojkar spelar mobilspel oftare än flickor.  Könsskillnaderna är stora för dator- och tv-spelande i de äldre årskurserna, där pojkar (94 procent) spelar mer än flickor (60 procent).
  • Yngre barn deltar mer i kulturaktiviteter än äldre.
    Barn i årskurs 5 går mer på museum, teater, musikal eller dansföreställning än unga i årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2. Att skriva egna berättelser och andra skapande aktiviteter är också vanligare bland de yngre barnen. Andelen barn och unga som besöker bibliotek på fritiden är högst i årskurs 5, där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med utländsk bakgrund besöker bibliotek i högre utsträckning än barn och unga med svensk bakgrund. Det finns inga skillnader mellan barn och unga med utländsk bakgrund och svensk bakgrund i andelen som deltar i musik-/kulturskola.
  • Flickor besöker bibliotek mer än pojkar.
  • I årskurs 5 hade 91 procent läst minst en bok på fritiden under det senaste halvåret. I både årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 uppgav lite mer än 60 procent att de läst skönlitteratur samt faktalitteratur på fritiden under det senaste halvåret. Andelen barn och unga som besökt bibliotek på fritiden var högst i årskurs 5 där 63 procent gjort detta minst en gång det senaste halvåret. I årskurs 8 och gymnasiets årskurs 2 var motsvarande andelar 44 respektive 47 procent.
  • Barn och unga med föräldrar med högre utbildning läste generellt mer böcker och tidningar, särskilt i de högre årskurserna.

Om ungdomars delaktighet på folkbibliotek

I sin kandidatuppsats – Alla får vara med! – från Linnéuniversitet undersöker Rebecka Elofsson och Tina Vilhelmsson ungdomars delaktighet i biblioteksverksamheten. I sin forskning har författarna intresserat sig främst för hur bibliotekspersonalen gått tillväga för att skapa en aktiv mötesplats för unga där dessa känner sig sedda och hörda.

Författarna utgår bl a  från hur ungdomar är delaktiga när det gäller utformningen av ungdomsavdelningarna på biblioteken och på de aktiviteter och events för dem som bibliotekspersonalen planerar. Eventuell delaktighet utanför bibliotekets lokaler, t ex fritidsgårdar eller andra mötesplatser har tyvärr inte undersökts. Förutom jobbet att engagera ungdomarna själva och få dem delaktiga har ”ungdomsbibliotekarierna” att kämpa med vuxna personer som ockuperar ungdomsavdelningarna (fr a de bekväma och mysiga (?) sofforna) och inte minst de medarbetare och kollegor som inte kommer ihåg hur det var att vara ung.

Författarna konstaterar sammanfattningsvis att ju mer av engagemang som ungdomarna får visa – och därtill ser resultatet av – desto mer deltar de. Ju mindre de får att säga till om desto sällsyntare blir deras engagemang i evenemang och annan verksamhet på biblioteket.

Från analysen och slutsatser (min kursiv):

  • ”ungdomsbibliotekarierna vill ha ett större deltagande från ungdomarnas sida, men att bibliotekarierna inte alltid vet hur de ska gå tillväga. Bibliotekarierna har svårt att nå ut till ungdomar som inte besöker
    biblioteket, och ibland även att nå ut till de ungdomar som är aktiva besökare på bibliotek.”
  •  ”För ungdomsbibliotekarierna som är passionerade och aktiva i sitt arbete med att involvera ungdomar kan detta ibland inte vara tillräckligt, då ungdomarna på biblioteken inte bara möter ungdomsbibliotekarierna, utan även de andra bibliotekarierna, som kanske inte är lika öppna och intresserade av att interagera med de unga.”
  • ”Om ungdomarna dessutom möter ungdomsbibliotekarier som är ointresserade av att arbeta med ungdomar, eller som har gett upp då de tror att de unga har lagt ner biblioteksbesöken för att biblioteken inte kan vinna mot datorer och smart phones, då faller möjligheten att skapa en bra miljö och stadiga relationer till ungdomarna ännu mer.”
  • ”Resultaten och analysen visar också att det är viktigt att miljön på biblioteket kan prägla en trygghetskänsla för ungdomarna, som får dem att vilja besöka biblioteken. Men resultaten och analysen
    visar även att denna trygghetskänsla inte helt existerar för ungdomarna på en del bibliotek.”
  • ”Även bibliotekarier som inte jobbar med barn eller ungdomar bör ha tålamod eftersom det är ett serviceyrke. Kan man inte ha tålamod med ungdomarna, som är en viktig del i biblioteksverksamheten, då kanske de personerna ska fundera på att byta jobb.”
  • ”Ungdomsbibliotekarierna arbetar med att involvera unga genom att höra önskemål om exempelvis möblering, men då flera aspekter måste tas i beaktande i denna fråga, som t.ex. förordningar från högre instanser, är det inte alltid de unga får se att deras engagemang implementeras i verksamheten på biblioteket.”
  • ”… ju mer de unga har varit involverade i förarbetet med evenemangen desto större chans finns det för att de blir välbesökta.”

( I BiS 2/2017 berättar Barbro Bolonassos om delaktighet i praktiken)

Biblioteksutveckling utanför Västeuropa och Nordamerika

EIFL (Electronic Information for Libraries) är en ideell organisation som arbetar med bibliotek för att möjliggöra tillgången till kunskap i utvecklings- och övergångsekonomier i Afrika, Asien, Europa och Latinamerika. Med jämna mellanrum uppmärksammas ett antal innovativa biblioteksverksamheter.
2016 års pristagare är:

  • CLAC, Kamerun
    Bokbussen i Yaoundé som besöker underfinansierade skolor i Kamerun och ger stöd i online-lärande. De hjälper också arbetssökande leta efter jobb på nätet. Mer om CLAC här (på franska).
  • Cyberida, Elblag, Polen
    Folkbibliotekets utbildningsprogram kring miljöfrågor inspirerar ungdomar till handling i Polen. Mer om Cyberiada (på polska).
  • Folkbiblioteket i Kaunas, Litauen
    Biblioteket har utvecklat ett utbildningsprogram som uppmuntrar ungdomar att intressera sig för att arbeta inom digital teknik och teknisk ingenjörskonst.
  • Micoud Public Library, St Lucia
    Bibliotekets utbildningsprogram för IT och arbetssökande bygger ungdomars självförtroende för att söka arbete.

 

 

Vilka kompetenser behöver de som jobbar med tonåringar på bibliotek?

Många bibliotek i USA utvecklar platser, som t ex Makerspaces, och därmed tjänster för tonåringar med syfte att underlätta ungdomarnas informella lärande, skapande, socialisering och samhällsengagemang. För att lyckas krävs kvalificerad bibliotekspersonal på dessa platser.

Två amerikanska biblioteksforskare har därför undersökt kompetensbehoven  på den typen av bibliotek utifrån frågeställningen: Vilka kompetenser behöver bibliotekspersonalen för att kunna förse tonåringar med resurser och tjänster på platser för informellt lärande, som till exempel Makerspaces?

Deras resultat presenteras i en artikel i Journal of Research on Libraries & Young Adults.

Deltagarna i enkätundersökningen rangordnade kompetenserna hos bibliotekspersonal som jobbar med tonåringar på bibliotek med aktiva lärandemiljöer som makerspaces:

  1. teknologi
  2. lära ut programmering
  3. viljan att lära sig själv nytt
  4. opinionsbildning och samverka
  5. flexibilitet
  6. förstå olika användare
  7. management
  8. kommunikativa färdigheter
  9. nyfikenhet
  10. kreativitet
  11. tålamod
  12. ämneskunskaper

Forkarnas analys visade att kompetenser som deltagarna upplevde att de inte fått med sig från sina utbildningar och som var relevanta i deras nuvarande arbete handlade om
1. Ny teknologi och verktyg för maker-aktiviteter
2. Makerspaces
3. Management
4. Lärande av programmering
5. Opinionsbildning och samverkan

Så, strategin för att få de efterfrågade kompetenserna handlar om att själva pröva och testa på jobbet eller nätverka med kollegor. Många av de som svarat på enkäten menade att de inte kände sig väl förberedda för att lära ut och erbjuda program i sina Makerspaces.

För att jobba med tonåringar i makermiljöer på bibliotek visar undersökningen att det behövs en blandning av olika typer av kunskaper, kompetenser och personliga egenskaper. Bibliotekspersonalen måste ha kunskaper om teknik och makeraktiviteter, men också kunskaper i hur  de kan underlätta informell och praktisk inlärning och dessutom ha förmågan att relatera till ungdomarnas olika bakgrunder. De måste kunna förstå de individuella behoven som finns och ha ett nära samarbete med lokalsamhället.
Personliga egenskaper som flexibilitet och förändringskompetens, nyfikenhet, tålamod, kreativitet, problemlösning och social kompetens är nödvändiga för att bli framgångsrik i informella lärandemiljöer.