tysthetsnormen

”Det ska vara tyst på ett bibliotek” Del 3 Bibliotekets soundscape

Det är sällan en B/I-uppsats matchat den rådande – men snart avsomnade – biblioteksdebatten som Catrin Fjellströms Vad händer om man vänder på schh? Hennes uppsats handlar nämligen om bakgrundsljud på bibliotek och begreppet soundscape. Syftet med hennes undersökningen är att ta reda på om en ändrad ljudbild genererar nöjdare användare, oavsett om de lånar medier eller använder biblioteket till andra saker. Hon har också velat  få svar på om en förändrad ljudmiljö får användarna att vilja förlänga sitt besök på biblioteket.

”Jag började fundera”, skriver Catrin Fjellström, ”på om det kunde vara användbart att arbeta med ljud i vissa sammanhang även för bibliotek. Ibland kommer det in två livliga skolklasser samtidigt som några vuxna sitter i tidningsrummet och försöker att läsa sina tidningar färdigt utan att störas av barnens röster men det är förmodligen svårt. Fyrtio minuter senare har alla barn hittat den läsning de sökte och glatt skuttat ut genom dörrarna, tidningsläsarna har också gått men inte glatt skuttande. Strax därpå kommer en ny besökare; oj, vad här är tyst tänker besökaren! En snabb titt i hyllorna, besökaren vänder och säger till personalen att hen kommer tillbaka en annan dag. Förmodligen var det ett omedvetet val, kanske för att det kändes för tyst, som om besökaren störde. Skulle en förändring av ljudmiljön och kanske ett bakgrundsljud kunna hjälpa de här besökarna som flydde biblioteket? Både de som blev störda av ljudet av barnröster och den som kände sig obekväm av tystnaden? Detta var något jag började fundera över.”

Hennes undersökning gicks till så att hon skapat ett soundscape på ett bibliotek, i det här fallet Jokkmokk. Det ljudlandskap hon jobbat med är fågelsång och vatten som porlar i biblioteksrummet. Sen intervjuades biblioteksbesökarna om deras reaktioner på bakgrundsljudet.

Från slutsatserna (min kursiv):

  • ”Det är en vanlig utmaning för biblioteken och många använder sig av olika ljudzoner för att kunna erbjuda olika funktioner till besökarna. Många av besökarna i Jokkmokk var positiva till bakgrundsljuden och trodde att de kunde utgöra en källa till avkoppling. Kanske finns det en poäng i att tänka
    mer på vad man vill att ljuden ska framhäva så de bra ljuden får ta plats istället för de dåliga?”
  • ”Spelas fågelsång som bakgrundsljud blir inte andra ljud lika påtagliga och det kan få effekten av att man som besökare inte känner sig lika störd av exempelvis samtal som sker en bit bort”
  • ”Bakgrundsljudet kan kanske både dämpa irriterande ljud och signalera en samtalsvänlig atmosfär?”
  • ” Tystnadsregeln som för en del människor är biblioteket kan säkert fungera avskräckande på många andra. En ovan besökare  som inte känner sig bekväm på bibliotek kan förmodligen förfäras av en allt för kompakt tystnad

Catrin Fjellström inspirerades av den här föreläsningen av Julian Treasure.

På en Formatdag i Västerås 2012 berättade de danska kollegorna Line Hoffgaard, projektledare på Aalborgs bibliotek och Daniel Schougaard, Composer & Music Consultant på Sonic Minds hur de jobbar med soundscpe på biblioteket i Aalborg:

Om de senaste dagarnas debatt – Niclas Lindberg

Med vederbörligt tillstånd åter ger jag Niclas Lindbergs uttalande om den senaste tidens biblioteksdebatt:

Sällan har en biblioteksdebatt varit så intensiv som de senaste dagarna. Jag vill passa på att ge er min bild. Jag vill också tacka er som deltagit för att berätta om folkbibliotekens verksamheter och uppdrag.Paulina Neudings artiklar om hot och våld på folkbibliotek satte ljuset på arbetsmiljön på många av landets folkbibliotek. Det är mycket allvarliga situationer som hon har beskrivit. Hot och våld ska polisanmälas. Arbetsgivarna har ett ansvar att vidta åtgärder för att personalen ska ha en trygg och säker arbetsmiljö. DIK:s förbundsordförande Karin Linder riktade en skarp uppmaning till arbetsgivarna att ta detta på större allvar.

Diskussionen övergick snabbt till en mer allmän diskussion i social media om tystnad på bibliotek. Debatten fick många perspektiv och jag möttes av påståenden om att ”bibliotek ska vara tysta, ljuddämpade, studielockande”. Jag har alltid hävdat att bibliotekens utmaning är att kunna välkomna alla. Det har fångats upp av bland andra ledarskribenter som ett argument att jag är emot all tystnad på bibliotek. Det är så klart inte sant.

Jag är av den absoluta uppfattningen att människors behov av tystnad och lugn ska respekteras. Jag har arbetat i bibliotek och som bibliotekschef och vet vikten av det. Jag har både upprätthållit tyst och lugn på bibliotek och jag har som bibliotekschef skapat tysta och lugna miljöer i folk- och skolbibliotek. Jag har både när jag jobbade i bibliotek och när jag var bibliotekschef sett till att människor fått lämna lokalen när de inte gjort annat än stört.

Jag har reagerat på de absoluta kraven på tystnad som framförts. I debatten har framförts att man inte ska surfa, få använda skype eller ha barnteater på biblioteken. Det har också framförts att fritt meningsutbyte inte ska ske muntligt på biblioteken. Jag har vänt mig mot de röster som vill att folkbiblioteken ska inskränkas till platser för enbart tystnad, läsning och studier. Jag har försökt berätta att ett sånt synsätt skulle betyda att mängder av människors dagliga och fullt legitima användning av folkbibliotek skulle behöva upphöra.

En miljon människor i Sverige är inte digitalt delaktiga. När bibliotekspersonal ger stöd för internetanvändning är det inte tyst. Programverksamhet, författarbesök, föredrag, debatter, sagostunder och bokprat är inte heller tysta verksamheter. Ett absolut krav på tystnad är oförenligt med dessa verksamheter. Jag har pratat om alla de som besöker ett bibliotek och som p.g.a. olika funktionsnedsättningar talar högre, utstöter ljud och agerar på ett sätt som kan störa andra och hur viktigt det är att de känner sig välkomna på ett bibliotek utan att känna att de stör. Biblioteken är en plats för alla och att ingens rätt är större än någon annans.

Jag har berättat om hur biblioteken jobbar med att skapa olika miljöer med studierum, tysta läsrum, särskilda avdelningar för barn och för tidningsläsare. Att man håller isär ytorna för publika datorer, platser för släktforskare osv. Allt för att många ska kunna vara i biblioteket samtidigt och uträtta sina biblioteksärenden. Det är ytterst ett politiskt ansvar att se till att biblioteken har resurser för tillräckligt stora lokaler och tillräcklig bemanning för att klara alla sina uppgifter.

När barnteater på bibliotek har ifrågasatts har jag berättat att det var en av de framgångsrikaste metoderna för att stimulera läsintresse i den kommun jag var bibliotekschef i. Muntligt berättande är en viktig del av bibliotekens verksamhet.

Jag har fått frågor om vad ett bibliotek av idag egentligen är. Jag har svarat att de är vad de alltid har varit. En plats som ger tillgång till kunskap, litteratur och kultur. Jag har berättat om den fantastiska utvecklingen som varit och som innebär att kunskap, information och kultur färdas på nya sätt och därmed kan nå nya grupper. Biblioteken har medier i olika format, tryckta och digitala, tillgängliga för alla. Allt detta gör att fler kan ta del bibliotekens utbud vilket gör att fler än de som läser böcker söker sig till biblioteken. Jag har försökt berätta varför det är värdefullt för oss alla att fler får tillgång.

Jag har berättat att utvecklingen inte är isolerad till Sverige utan att den är en global företeelse. Runt om i världen utvecklas bibliotek på samma sätt. Jag berättade om Bill & Melinda Gates Foundation och deras Global Libraries-projekt som syftar till att förstärka bibliotekens tekniska infrastruktur som ett sätt att sprida kunskap, information och kultur. I deras projekt ifrågasätts inte datorer, surfande och skypande – där lyfts det fram som stora möjligheter. Jag har pratat om Idea Stores i Storbritannien, om San Fransisco Public Libraries sociala arbete och om hur bibliotek i Kenya genom sitt arbete inte främst inriktar sig på läsning av böcker utan på att stärka samhällen och individer.

Många av er medlemmar har bidragit till mina kunskaper om bibliotekens arbete. När ni har deltagit i debatten och lyft fram det arbete ni gör varje dag förändras också bilden av vad ett bibliotek är. Hör gärna av er med era tankar eller exempel.

Svensk biblioteksförening fortsätter verka för att stärka bibliotekens möjligheter utveckla det demokratiska samhället. Om några veckor i Almedalen ställer vi frågan till politikerna hur de vill att alla elever ska ha tillgång till ett bemannat skolbibliotek.

Till sist vill jag önska er alla en skön sommar!

Niclas Lindberg
Generalsekreterare, Svensk Biblioteksförening

Stressad?

Känner du dig stressad i allmänhet? Behöver du slappna av? Eller längtar du tillbaks till ditt bibliotek mitt under semestern?

Här är lösningen på dina problem! En inspelning av det lugnande, ljudet från ett bibliotek! (I det här fallet ett bibliotek i Springfield, Pennsylvania). Ljudet av någon som hämtar böcker från en hylla, lite småprat, lite diskret ambient, sådär.  Glöm inte att ha hörlurarna på för bästa upplevelse!

Musik för berättelser och samla ljud från ditt bibliotek

Musik för berättelser
Om du befinner dig på Bibliotek Plattan i Kulturhuset i Stockholm fredag och lördag 11-12 april, kommer du att få uppleva hur studenter vid Kungliga Musikhögskolans kandidatutbildning i Musik- och Medieproduktion genomför en installation med interaktiv musik komponerad speciellt för biblioteket!
Musiken i högtalarna förändras och byter skepnad beroende på var och hur man som besökare rör sig i biblioteket. Allt styrs med hjälp av sensorer.

BIBLIOBEEP
Om du och ditt bibliotek tycket det är kul kan ni också delta i ett annat ljudsammanhang! Spela in ett ljud från ditt bibliotek via mobilen och skicka in det till arrangörerna av IFLA i Lyon i Frankrike. Då blir biblioteket med i ett internationell ljudkonstprojekt under ledning av Zoe Benoit: BIBLIOBEEP.

Ska det vara tyst på bibblan?

Det blev lite surr på listor (bl a svenska Biblist) och bloggar härom veckan när omvärldsanalytikerna på Pew presenterade en undersökning – Library Services in the Digital Age – om vad amerikanarna vill ska finnas på sina bibliotek. Det största surret inträffade när nättidskriften Salon citerade den del av rapporten i en artikel – Bring back shushing librarians – som handlade om att 75 % vill att det ska finnas tystnad på biblioteken, också. Nu kommenterar Pews Kathryn Zickuhr i ett inlägg artikeln i Salon: Amerikanarna vill ha tillgång till många saker på sina bibliotek: ”Ungefär tre fjärdedelar sa att de vill ha tillgång till tysta studieplatser, men lika många sa att de ville ha programverksamhet och aktiviteter för till exempel barn och tonåringar – en avgjort ljudlig biblioteksverksamhet.” ”If there’s one thing our research shows, it’s that there’s no one thing people want their libraries to be. They want their libraries to be lots of things, a place where they can study and meet with friends and attend meetings — and more.”

(Sen vet jag inte vad pole dancing har med ”boktennis” att göra, eller ens vad ”boktennis” öht är)