tecken i tiden

Bibliotekar Ni? Om Dyrk!ditbibliotek (DK)

[Biblioteka (v) att göra bibliotek, avlett från Bibliotek (sbst). Betecknar den handling där man skapar Rum, Redskap och Relation som säkrar överföring av kunskap och värderingar och som åstadkommer lärande]

Så ungefär har det danska biblioteksutvecklingsprojektet Dyrk!ditbibliotek definierat vad det innebär att genomföra biblioteksarbete utanför de traditionella biblioteksramarna.

Det är på Risskov Bibliotek i Århus det händer. Där har detta projekt tagit fasta på ungdomars intresse för ett hållbart samhälle. Det handlar härvidlag om en kunskapsöverföring som ungdomarna inte kan läsa sig till, utan som de lär sig genom övning och konkreta upplevelser.
Projektet jobbar med såväl trädgårdsarbete, odling och skörd, graffiti, bytesmarknader och utomhusbibliotek.

Ni kan läsa en närmare presentation av projektet här eller följa dess Facebooksida.

Och visst det mesta verkar bra och så och skapar empowerment. Men måste man slakta djur i biblioteksprojekt?
Lite magstarkt för svenska förhållanden…

 

Allsång på biblioteket?

Ja, iaf i Danmark.

Och varför inte – det sjungs ju allsång lite överallt, det trevligt, kul och skapar sammanhållning (det vet varje fotbollssupporter), så varför inte på bibblan?

De danska bibliotekens digitala musiktjänst, Bibzoom, och det danska musiklivets förening Spil dansk planerar ett projekt där biblioteken och deras besökare aktivt kan  medverka i den gemensamma danska allsångsdagen  som inträffar 30 oktober, men som på biblioteken blir utsträckt till större delen av hösten. Resultatet, som jag tänker mig blir lite som Kura skymning, men med sång i stället för högläsning.

Har KB glömt bort NAPLE?

NAPLE (National Authorities for Public Libraries in Europe,) är en internationell organisation med syfte att främja principer, strategier och policies för folkbibliotek. Svensk medlemsorganisation är sedan 2012 Kungl. Biblioteket. Dvs ungefär när de fick det nationella samordningsuppdraget.
NAPLE:s mål är

  • att informera om det aktuella läget för folkbiblioteken i Europa
  • att inspirera till nationell utveckling av bibliotekstjänster
  • för att identifiera områden som lämpar sig för samarbete i det nya Europa
  • att identifiera ämnen och områden för gemensamma undersökningar och forskning
  • för att stödja sammanhållen europeisk biblioteksutvecklingspolitik

…allt med bäring på folkbibliotek.

 

Ett konkret exempel är  NAPLE:s samarbetsprogram för systerbibliotek i Europa.

 

 

 

Det fungerar ungefär som bibliotekstwinning om jag förstått det hela. Folkbibliotek kan ansöka om att få bli ett systerbibliotek till ett bibliotek i ett annat land för att utbyta idéer,  metoder, erfarenheter och genomföra studiebesök. Ett bibliotek kan också skicka ut en förfrågan om andra bibliotek vill bli kompis på samma sätt. Resultatet blir att Kroatiska bibliotek delar erfarenheter med bibliotek i Spanien och Belgien. Finska bibliotek är systrar till bibliotek på Irland och i Portugal etc.

Om du tittar på en karta över bibliotek som deltar som systerbibliotek. så finns det en del vita fläckar. Det visar sig nämligen att ditt bibliotek kan bli systerbibliotek om ditt land deltar i programmet. Och det gör inte Sverige. Svenska bibliotek missar här en viktig chans till kompetensutveckling genom omvärldsbevakning.

Det kan väl inte bero på att ”KB:s absoluta huvudroll är forskningen” och att nationell bibliotekssamordning och därmed folkbiblioteksutveckling är att betrakta som en biroll? Betecknande är att på sidan för intressanta länkar på NAPLE-webben går den svenska länken till Statens Kulturråd, inte till KB. Det finns bara två inlägg taggade Sweden på NAPLEs blogg. Det ena om SLQ, det andra är irrelevant, vilket inte tyder på ett speciellt utvecklat svenskt engagemang. Tittar man i NAPLE:s möteshandlingar så lyser svenska representanter med sin frånvaro.

Det skulle naturligtvis vara av stort intresse för de svenska folkbiblioteken att känna till hur ”den myndighet regeringen bestämmer” beskriver svenskt folkbiblioteksväsen på den internationella scenen. Vilka är folkbibliotekens styrkor? Vilka utmaningar står de svanska folkbiblioteken inför? Vilket stöd kan vi få från den internationella över/mellanstatliga samfälligheten som en sådan här organisation innebär?

Omtag, någon?