Statistik

Folkbibliotek i Norden

Kulturanalys Norden precis gett ut Folkbibliotek i Norden, den fjärde publikationen i en serie om nordisk kulturstatistik. Här presenteras statistik och nyckeltal om folkbibliotek i de Nordiska länderna.

Från rapporten

  • 2018 sammanlagt fanns det 2 993 folkbibliotek i de nordiska länderna, utom Island.
  • Av de nordiska länderna har Åland flest folkbibliotek per invånare.
  • Antalet folkbibliotek har minskat sedan 2015, störst minskning syns i Sverige och i Finland, där antalet minskat med 36 bibliotek respektive 29 bibliotek.
  • Finland och Sverige har dock de största bestånden. Av de totala bestånden utgjorde böcker mellan 82 och 93 procent i länderna 2018.
  • Det totala antalet lån minskar i länderna över tid, trots att befolkningen ökar. Totalt minskade mängden lån i Danmark, Finland, Åland, Norge och Sverige med 16 procent mellan 2010 och 2018.
  • Finland och Åland hade högst antal besök och lån per invånare 2018, i Finland nio besök och 12 lån per invånare och på Åland gjordes tio besök och 13 lån per invånare.
  • De danska folkbiblioteken har flest anställda per bibliotek, cirka åtta årsarbetskrafter per bibliotek 2018. Åland har det minsta antalet, i genomsnitt två årsarbetskrafter per bibliotek.
  • Folkbibliotekens utgifter är högst i Danmark och Finland, både sett till utgifter per invånare och utgifter per bibliotek. Utgifterna per invånare minskade något i alla länder där denna statistik finns tillgänglig, utom i Norge, mellan 2015 och 2018, medan utgifterna per bibliotek ökade.

Vidare visar rapporten att statistikens tillgänglighet och omfattning varierar mellan länderna. För att bättre kunna jämföra och följa upp den nordiska folkbiblioteksstatistiken föreslår Kulturanalys Norden att det bör säkerställas att det finns folkbiblioteksstatistik i samtliga nordiska länder på nationell nivå, att den är samordnad, följer gemensamma definitioner och tillgängliggörs.

 

Om besöksräknare

Det finns säkert fler leverantörer av såväl hårdvara som mjukvara för besöksräknare och besöksstatistik. Men jag noterade att några bibliotek  i landet (Trollhättan, Sundbyberg och Kungälv) kommer att använda sig av moderna besöksmätare av en typ som annars kanske mest används av dagligvaruhandeln:

Trollhättans bibliotek väljer IMAS som leverantör av besöksräkning. Trollhättans stadsbibliotek, Sylte bibliotek samt Kronan Bibliotek har efterfrågat statistik över andelen barn och vuxna bland besökare. De vill också kunna se hur många som befinner sig inne i lokalerna i realtid. IMAS levererar 3D-sensorer som täcker alla bibliotekens entréer, installationen kommer att utföras av Trollhättans Stads egna tekniker med hjälp av IMAS personal. Tanken är att installationen ska vara klar och driftsatt så snart som möjligt under första kvartalet 2018.

Även biblioteket på Högskolan Väst i Trollhättan har valt IMAS som leverantör. Här efterfrågar man också realtidsmätning av antal besökare inne i lokalen.

 

Kulturen i siffror 2017

I Kulturen i siffror 2017 presenterar Myndigheten för kulturanalys figurer och tabeller som ger en inblick i några kulturområden i Sverige idag och över tid. Rapporten innehåller beskrivande statistik om musik, läsning, museer, bibliotek, biografer, kulturmiljö och om utbildning och sysselsättning i kultursektorn.

Av rapporten framgår bland annat att:

  • Läsning minskar bland regelbundna läsare i åldersgruppen 25-34 år. I synnerhet bland kvinnor, där bokläsande har minskat med tio procentenheter mellan 2008-2009 och 2014-2015.
  • Kvinnor i åldersgruppen 55-74 år är de mest frekventa läsarna. 55 procent i denna åldersgrupp läste minst en gång i veckan.
  • Antalet lästa eller lyssnade böcker via digitala abonnemangstjänster har ökat markant mellan åren 2014-2015.
  • Folkbiblioteken har minskat i antal, från 1 539 år 1995 till 1 145 år 2015.
  • Utlåning av fysiska böcker minskar kontinuerligt mellan åren 1996-2015.

Uppgifterna kommer bland annat från KB:s biblioteksstatistik och är hyfsat kända.

Danskarna är positiva till sina bibliotek

I Danmark har Slots-og Kulturstyrelsen genomfört en stor, nationell brukarundersökning (över 53 000 svar). Och föga förvånande tycker danskarna om sina bibliotek. 90 % säger att de trivs på sitt bibliotek och 78 % säger sig få inspiration på biblioteket. Danskarna är i regel nöjda med medieurvalet och personalens service – å andra sidan verkar de inte ha så stora krav på servicen eftersom personalens tjänster mest används till att hjälpa folk att hitta böcker i hyllorna. Danskarna är också nöjda med sina meröppna bibliotek och påfallande många har utnyttjat möjligheten att använda dem när personalen inte varit på plats.

Mycket är således jämförbart med svenska förhållanden:

  • Flest kvinnor (70 %) använder biblioteken
  • Flest biblioteksanvändare (74 %)  finns i åldersgruppen mellan 40 och 73 år
  • Flere unga använder sig av biblioteken i de största kommunerna eftersom genomsnittsåldern är lägre
  • En tredjedel (33 %) av användarna har hemmaboende barn
  • Användarnas utvildningsnivå påverkar deras nyttjande av bibliotek, användaree med en medellång eller lång fortsatt utbildning använder biblioteket oftare
  • Flest använare (81 %) använder sig av biblioteket under vardagarna
  • De som inte använder biblioteken är oftast privatanställda män utan hemmaboende barn
  • Flest (98 %) använder biblioteket för att låna
  • De flesta (89 %) använder personalen för att få hjälp med att hitta böcker, film, musik m.m. på hyllan
  • Var femte användare laddar ner ljudböcker och e-böcker och strömmar film via biblioteket.
  • Ju mindre kommun desto positivare besökare (Morsø kommun: 93,6 trivs på biblioteket – i Köpenhamn är motsvarande siffra 78 %)

Annat inte:

  • 63 % har använt ett meröppet bibliotek.
  • 55 % föredrar att besöka ett meröppet bibliotek då det finns personal på plats.
  • 54 % uppger att de känner sig trygga i ett bibliotek utan att personalen är närvarande
  • 85 % håller med om påståendet att ett meröppet bibliotek ökar förutsättningarna att använda biblioteket när det passar dem.
  • 52 % anger att meröppet har fått dem att använda biblioteket mer.

 

Folkbiblioteken i siffror (DK)

Det är alltid nyttigt att jämföra likheter och skillnader med andra för att upptäcka trender, möjligheter och hot. Just nu har danska biblioteksmyndigheten släppt sin biblioteksbarometer Folkebiblioteker i tal 2015 – att jämföra med Kungl. Bibliotekets motsvarighet – som iofs täcker även andra bibliotekstyper än folkbibliotek – Bibliotek 2015: Offentligt finansierade bibliotek.

Så vad är det som hänt i Danmark under 2015?

  • Ökad bokutlåning. Utlåningen av fysiskt material minska vilket kompenseras av fler nedladdningar av e-ljudböcker och e-böcker via biblioteken.
  • Ökat antal biblioteksbesökare – såväl fysiskt som digitalt.
  • Flera aktiva låntagare.
  • Alltfler meröppna bibliotek – för att vara exakt 291
  • Fler arrangemang
  • Ökat antal öppettimmar – minskat antal timmar med personal på plats
  • Minskat antal bokbussar, filialer och servicepunkter
  • Mer digital mediesamling
  • Minskat utlån av musik
  • Stöd till allmänheten när det gäller IT-kunskap förekommer på alla bibliotek.
  • Samarbete med skolan
  • Minskad total budget för de danska folkbiblioteken men ökade egenintäkter

 

Om boköknar

En boköken (”Book desert”) är en plats i samhället där det finns många barn och unga människor, men där det saknas litteratur för fritidsläsning. Det är den amerikanska forskaren Susan B. Neuman, som myntat uttrycket. Redan 2001 konstaterade hon i en undersökning (Access to Print in Low-Income and Middle-Income Communities: An Ecological Study of Four Neighborhoods i Reading Research Quarterly) att ett barn i ett medelklassområde i Philadelphia hade tillgång till 13 böcker. Samtidigt, i ett område med utpräglad fattigdom i samma stad, fanns det bara en åldersanpassad bok per 300 barn. Totalt fanns det i det området 33 böcker totalt, samtliga färgläggningsböcker!

I en ny studie från New York University Steinhardt som är publicerad i tidskriften Urban Education (Book Deserts The Consequences of Income Segregation on Children’s Access to Print – jag har tyvärr bara åtkomst till abstract, men om du jobbar på ett universitets- eller högskolebibliotek får du gärna skicka en kopia till mig) har hon och hennes medforskare undersökt boköknarna närmare i jakt på bl a affärer som säljer tryckt material som riktas till barn, som te x böcker eller tidningar. Det forskarna kommit fram till är att barnböcker är sällsynta i dessa ekonomiskt fattiga stadsdelar. Chansen att en förälder ska hitta en bok att köpa till sina barn är mycket liten, konsterar forskarna. Allt enligt en artikel i The Atlantic: Where Books Are All But Nonexistent.

Det får mig att fundera på bokhandlare som ett nöje enbart för den bildade medelklassen, behoven av bibliotek i utsatta områden och biblioteksstrategier, böcker där folk är, möjligheterna med bokbussar och pop up-bibliotek.

Hur är det i din kommun? Har ni några boköknar? Och vad gör ni åt det?

 

 

Statusrapport för danska folkbibliotek – Biblioteksbarometern

Danska Slots- og Kulturstyrelsen genomför årligen en så kallad ”Biblioteksbarometer” som komplement och fördjupning till de hårddata som samlats in i den danska officiella biblioteksstatistiken. Om biblioteksstatistiken ger en bild av de klassiska bibliotekstjänsterna som t ex medieutlån som kan jämföras från år till år, syftar Biblioteksbarometern  till att ge en ögonblicksbild av vart folkbiblioteksutvecklingen är på väg. (Motsvarande analys finns i Sverige delvis i KB:s  rapport om de offentligt finansierade biblioteken, som också innefattar skolbibliotek och forskningsbibliotek)

dannebrogen

Så, vad präglar samtidens danska bibliotek?

  • Information och upplysning genom rådgivning, informell utbildning kurser och vägledning
    Biblioteksverksamheterna handlar bland annat om att ge råd, informell utbildning och vägledning till exempel hjälp med IT, juridik (advokathjälp) och läxor. Biblioteken i 85 av landets 98 kommuner har ett IT-café där medborgare kan vända sig för att få hjälp med grundläggande IT-frågor. På bibliotek i 44 kommuner, kan du få råd från en advokat och i 39 kommuner erbjuder biblioteket läxhjälp.
  • Bokcirklar är populära
    Biblioteken erbjuder plats för många klubbar – de flesta med fokus på litteratur. Mest populära är bibliotekens bokcirklar. Det går också att att öva sina skrivfärdigheter i någon av de 90 skrivverkstäder som finns på de danska i biblioteken. Många av klubbarna har kommit till på initiativ från biblioteksanvändare eller organisationer.
  • Litteraturförmedling och författararrangemang
    Rådgivning och cirklar kompletteras av en mängd arrangemang. I över hälften av landets kommuner erbjöd biblioteken föreläsningar, konstutställingar, teaterarrangemang för barn, författararrangemang för vuxna, litteraturförmedling av bibliotekspersonalen, musikarrangemang för barn och vuxna, författararrangemang för barn och filmvisningar för barn. Bland de mer ovanliga och iögonfallande aktiviteterna finns BabyDrama, poetisk paus och pop-up bibliotek. Att biblioteken kan erbjuda så många aktiviteter möjliggörs delvis av att de flesta inbegriper volontärer i arbetet – främst närd det gäller IT-vägledning och läxhjälp.
  • Nya bibliotek
    I 6 kommuner har det byggts  nytt bibliotek. I 12 kommuner finns det planer om att bygge nytt bibliotek.
  • E-medier
    Kostnaderna för inköp av elektroniska medier utgör upp till 40% av kostnaden för inköp av media. De elektroniska medierna fördelar sig primärt på e-böcker, nedladdningsbara eller strömmande ljudböcker, textlicenser och film.

Om att mäta tillgången till folkbibliotek

Inför framtagandet av ett nytt biblioteksprogram har de biblioteksansvariga på Huddinge bibliotek analyserat biblioteksstatistik och satt in den i ett bredare sammanhang. De har tagit hänsyn till socioekonomiska faktorer, allmänhetens biblioteksanvändning (icke-biblioteksanvändare) och geografi för att bättre planera framtidens behov av bibliotekstjänster.

I analysen, som presenteras på ett seminarium i dag, har de dragit intressanta slutsatser, som säkert har bäring även på andra folkbibliotek (min kursiv):

  • Socioekonomiska faktorer är avgörande för hur benägen en person är att använda folkbibliotekens tjänster. Socioekonomiskt svagare grupper använder dem generellt i lägre utsträckning. Skillnaderna i användning är större i de digitala tjänsterna än i de fysiska biblioteken.
  • Boende i socioekonomiskt svagare delar av kommunen är generellt mindre benägna att resa och/eller röra sig för att besöka folkbiblioteket.
  • Det finns en markant minskad användning av folkbibliotek hos den del av befolkningen som bor utanför en radie om 500 meter då vi utgår från områdesbiblioteken och 1500 meter från kommunens huvudbibliotek. Likvärdig tillgång till folkbibliotek erbjuds idag 43,2% av Huddinges befolkning, det vill säga dem som bor innanför dessa radier.
  • Man kan positivt påverka denna radie av likvärdig tillgång med utbud, lokaler, öppethållande och genom att placera folkbiblioteken i miljöer där de integreras med annan social och kommersiell service. Detta kräver dock resurser.
  • Den upplevda tillgången till folkbibliotek som allmän plats påverkas negativt då folkbiblioteket ligger i nära anslutning till skollokaler.
  • 30 % av dem som idag inte använder folkbiblioteken skulle vilja göra det.
  • 30 % av dem som använder folkbiblioteken idag skulle vilja göra det i än större utsträckning.

 

Analytics on Demand – ett verktyg för biblioteksstruktur

Iaf i USA/Canada.
Biblioteksutvecklingsföretaget Gale har tagit fram ett analysverktyg – Analytics on Demand – för planering av ett samhälles biblioteksstruktur. Det är ett hjälpmedel för biblioteksansvariga när de ska planera ett nytt bibliotek eller välja om ett bibliotek ska vara kvar eller flyttas. Det är ett GIS-program som kombinerar lokala demografiska data med information från biblioteksdatasystem och som därmed genererar såväl rapporter  i realtid om utlåningstrender som biblioteksanvändarnas livsstilsval.

 

Lite reklam om hur det funkat i praktiken.

Vi ses på Huddinge biblioteks och Regionbibliotek Stockholms seminarium – En ny typ av biblioteksstatistik om att mäta tillgången till folkbibliotek.