Stärkta bibliotek i hela landet

Dagens bibliotekslänk: Alexander lär ut film på biblioteket

Filmregion Sydost: Alexander lär ut film på biblioteket

Alexander Lewin är anställd som mediepedagog på Ronneby bibliotek inom ett projekt som ska stärka biblioteken, inte minst i ljuset av den pågående digitaliseringen.

”Vad säger bibliotekarierna om att du håller på där bland böckerna?

Hittills har responsen varit enbart positiv, folk blir glada när jag kommer. Bibliotekarierna har också fått testa och till exempel spelat in sina egna boktips. Några var tveksamma i början, men när de väl kom igång tyckte de det var roligt.”

”Projektet är en fantastisk möjlighet att utveckla våra bibliotek”, säger Ronneby bibliotekschef Therese Emilsson Persson.

Mer om projektet: SVT – Så ska filmskapande få barn att läsa mer

Satsningen på Stärkta bibliotek – hur gick det?

I kulturrådets rapport om första året med bidraget till folkbibliotek –  Stärkta bibliotek kan du bland annat läsa om bidraget, första och andra fördelningen i siffror, och om olika kategorier av folkbiblioteksutveckling som gått att urskilja genom ansökningarna.

272 av 290 kommuner lämnade in ansökningar under 2018 för att stärka sina folkbibliotek, och i delrapporten presenteras via intervjuer nio projekt som fått stöd: bibliotek i Jokkmokk, Krokom, Ånge, Säter, Upplands-Bro, Stockholm, Alingsås, Markaryd och Malmö.

Ladda ner rapporten och låt dig inspireras till verksamhetsutveckling eller framtida ansökningar.

De vill stärka sina bibliotek

Mer än hälften av landets kommuner vill stärka sina bibliotek. Just nu – och då är det några timmar kvar, ligger siffran på 165 kommuner! Hoppas bara att pengarna räcker! Här är listan på kommuner som söker bidrag, just nu (17.37) och det är långt kvar till midnatt:

Ale

Alingsås

Alvesta

Aneby

Arboga

Arvidsjaur

Arvika

Askersund

Avesta

Berg

Bjurholm

Boden

Bollebygd

Bollnäs

Borås

Botkyrka

Båstad

Dorotea

Eda

Eksjö

Emmaboda

Enköping

Essunga

Fagersta

Falköping

Finspång

Flen

Forshaga

Gnosjö

Grums

Grästorp

Gullspång

Gävle

Göteborg

Habo

Hagfors

Hallstahammar

Halmstad

Hammarö

Haninge

Haparanda

Heby

Helsingborg

Herrljunga

Hofors

Hultsfred

Hylte

Håbo

Härnösand

Höganäs

Jokkmokk

Jönköping

Karlshamn

Karlskrona

Karlstad

Kramfors

Kristinehamn

Krokom

Kumla

Kungsbacka

Köping

Landskrona

Laxå

Leksand

Lessebo

Lidingö

Lidköping

Lindesberg

Linköping

Ljusnarsberg

Ludvika

Luleå

Lund

Lycksele

Malmö

Malå

Mariestad

Markaryd

Mjölby

Mora

Motala

Mölndal

Mönsterås

Nora

Norberg

Nordmaling

Norrköping

Norrtälje

Norsjö

Nybro

Nyköping

Nässjö

Ockelbo

Olofströms

Oskarshamn

Orsa

Oxelösund

Ovanåker

Partille

Robertsfors

Ronneby

Sala

Salems

Sigtuna

Skara

Skellefteå

Skinnskatteberg

Skövde

Sollentuna

Solna

Sotenäs

Staffanstorp

Stockholm

Strängnäs

Strömsund

Sundsvall

Sunne

Säffle

Säter

Söderköping

Södertälje

Sölvesborg

Tibro

Tierp

Torsby

Tranemo

Trelleborg

Trollhättan

Trosa

Täby

Töreboda

Uddevalla

Umeå

Upplands Väsby

Uppsala

Uppvidinge

Vadstena

Vaggeryd

Vallentuna

Vara

Varberg

Vellinge

Vilhelmina

Vimmerby

Vindeln

Vingåker

Visby

Vårgårda

Vännäs

Värmdö

Västervik

Västerås

Växjö

Ydre

Åmål

Åre

Årjäng

Åstorp

Åtvidaberg

Älmhult

Älvkarleby

Älvsbyn

Öckerö

Örebro

Östersund

Hur jag gjorde:

  • Jag gick in på Kulturrådets hemsida
  • Under fliken ”Om kulturrådet” hittar du en länk till dess ärendeförteckning. Klicka på den!
  • Välj lämplig tidsperiod som du vill söka inom
  • Klicka på ctrl+f och välj vilka sökord du vill veta mer om, t ex ”stärkta bibliotek”

225 mnkr: Biblioteksbussar och vad de kan användas till

I dessa tider när många biblioteksansvariga funderar på vad de söka statliga projektpengar för, så är det många som har planer på att utveckla den mobila verksamheten. Då kan det vara bra att fundera på vilka roller biblioteksbussen kan ha för att bidra till en bättre framtid för medborgarna i lokalsamhällena.

Om bokbussens roller – och speciellt för den som rullar i Västerås – har nämligen My Pärsdotter beskrivit i sin kandidatuppsats från Linnéuniversitet med den något klämkäcka titeln Hej bokbussen!

Hon utgår från Skot Hansens modell – ni vet den det med rutor och cirklar med ord som Erfarenhet/Empowerment/Innovation/Engagemang som förklaringsgrund för folkbibliotekens raison d’être. Hon identifierar ett antal roller som även bokbussen kan ta

  • Kulturcentrum
  • Kunskapscentrum
  • Informationscentrum
  • Socialt centrum

Så vill du ha hjälp att hitta formuleringar till kommunens ansökan till kulturrådet så kan du säkert hitta några formuleringar och  ingångar i hennes uppsats.

225 mnkr – Dags att söka drömjobbet att fördela pengarna!

En utmaning för dig som vill göra skillnad för landets folkbibliotek. Kulturrådet söker en medarbetare som tillsammans med kollegor och i dialog med externa aktörer inom biblioteksområdet ska arbeta med Kulturrådets verksamhet inom Stärkta bibliotek i hela landet.

Från platsannonsen: ”Arbetsuppgifterna förutsätter att du är van att arbeta både självständigt och i samverkan med andra. I arbetet ingår samarbete med kollegor på Kulturrådet, både på litteraturenheten och på andra enheter bland annat i frågor som rör läsfrämjande och regional kulturverksamhet.

Arbetet som handläggare ställer höga krav på noggrannhet, effektivitet och integritet. Du kan hantera många uppgifter samtidigt och hålla deadlines. Du har förmåga att bygga och utveckla nätverk.

I dina arbetsuppgifter ingår bland annat:

• bidragsgivning inom biblioteksområdet
• uppföljning av bidragsgivning och andra insatser
• omvärldsbevakning inom biblioteksområdet och läsfrämjande
• andra insatser för att främja utveckling inom biblioteksområdet”

Det finns också möjlighet att söka jobb som handläggare för Bokstart-utlysningen dessutom!

225 mnkr och idétorka?

Princh har tagit fram en lista på åtta sätt att få ökad användning av biblioteket. Några kan säkert inspirera till ansökningar från Statens kulturråd!

  1. Samarbeta med lokala organisationer och företag för att skapa ett socialt kunskaps- och informationsnav för lokalsamhället.
  2. Samarbeta med andra bibliotek i regionen och erbjud en gemensam bibliotekstjänst, katalog, webb etc.
  3. Skapa nya utrymmen för möten och interaktion på biblioteket.
  4. Skapa möjligheter för de mest utsatta i samhället (t ex flyktingar, personer med funktionsnedsättningar och hemlösa) så att de blir bibliotekets mest trofasta användare.
  5. Ta reda på vilka som är icke-användare och få dem att komma till biblioteket.
  6. Skaffa innovativa teknologier till biblioteket och gör besökarna nyfikna på att använda dem. (Varför inte en tovertafel på biblioteket??
  7. Ge brukaren en nyckel till biblioteket så att de kan använda det när det passar dem. Meröppet, således.
  8. Använd verktyg och teknik från sociala media för att marknadsföra biblioteken.

 

225 mnkr – varför inte en Tovertafel på biblioteket?

Nu när möjligheterna är stora (225 miljoner kronor) så kan det vara en god idé att fundera på vilka gadgets  och andra tekniska prylar som kan göra biblioteksbesöket värt och intressant för kunskapsbyggande, lärande och upplevelser för olika grupper. En prioriterad grupp är personer med funktionsnedsättning som till exempel demens och en sådan pryl är ett ”magiskt bord” eller som det heter på holländska, Tovertafel.

Så, kan biblioteket i Hillingdon, UK, så borde även svenska bibliotek kunna testa! Behöver du hjälp med ditt biblioteks ansökan till Statens kulturråd? Hör med den regionala biblioteksverksamheten i ditt län!